Diss. Uppsala : Univ., 2007.

BI/Media

Läroböcker som används i undervisningen i arabiska som modersmål importeras från arabiska länder, bland annat Syrien, Libanon och Jordanien. På grund av stora skillnader mellan utbildningar och undervisningsmetoderna i arabiska skolor och i svenska skolor vill jag genom min uppsats undersöka och analysera en av dessa böcker som används i undervisningen här i Sverige.Det övergripande syftet med min uppsats är att undersöka hur den arabiska kulturen och identiteten representeras i läroboken ”Al qeraa al arabia”, som används i undervisning i arabiska som modersmål på grundnivå.För att analysera den valda läroboken har jag valt att kombinera två analysmetoder, nämligen en hermeneutisk metod kallad ”kritisk närläsning” och en språkvetenskaplig metod, där jag använder valda delar av en analysmodell konstruerad av Hellspongs. Resultatet av mina analyser visar att läroboken ”Al qeraa al arabia” inte kan bidra till att bygga kultur och identitet hos elever i Sverige som är från olika arabiska länder.Avslutningsvis diskuteras även tänkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges på vidare forskning inom området. / National culture and identity in an ArabicTextbook

Jinnen är ett frekvent förekommande väsen i arabisk kultur och litteratur alltsedan förislamsk tid. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur jinnerna beskrivs och representeras i Fenixtrilogin av Sonia Nimr. Deras narrativa och litterära funktioner i böckerna relateras till deras representation och funktion i arabisk kultur och i ungdomsfantasy. Mieke Bals klassifikation av roller i en narrativ cykel används i analysen. Resultatet är att jinnen har en stark koppling till den klassiska bilden av en jinn i arabisk litteratur och kultur, men att några detaljer skiljer sig. Mest framträdande är jinnens entydigt goda egenskaper och funktioner i berättelsen. Slutsatsen är att trilogin ligger tydligt i linje med annan fantasylitteratur för ungdomar, men att jinnen har en unik roll som hjälpare eller god kraft. Den får i och med det en tydlig pedagogisk roll, i linje med barn- och ungdomslitteraturen. / The jinn is a frequently occurring entity in Arabic culture and literature since pre-Islamic times. The purpose of this literature study is to examine how the jinn are described and represented in the Thunderbird trilogy by Sonia Nimr. Their narrative and literary functions in the books relate to their representation and function in Arab culture and in young adult fantasy. Mieke Bal’s classification of roles in the narrative cycle is used in the analysis. The result is that the jinn bears a strong resemblance to the classical image of a jinn in Arabic literature and culture, but that some details differ. Most prominent are the jinn’s unambiguously good qualities and functions in the story. The conclusion is that the trilogy is clearly in line with other fantasy literature for young adults, but that the jinn has a unique role as a helper or as the good power. It therefore has a clear pedagogical role in line with children’s literature and Young Adult literature.

Jinnen är ett frekvent förekommande väsen i arabisk kultur och litteratur alltsedan förislamsk tid. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur jinnerna beskrivs och representeras i Fenixtrilogin av Sonia Nimr. Deras narrativa och litterära funktioner i böckerna relateras till deras representation och funktion i arabisk kultur och i ungdomsfantasy. Mieke Bals klassifikation av roller i en narrativ cykel används i analysen. Resultatet är att jinnen har en stark koppling till den klassiska bilden av en jinn i arabisk litteratur och kultur, men att några detaljer skiljer sig. Mest framträdande är jinnens entydigt goda egenskaper och funktioner i berättelsen. Slutsatsen är att trilogin ligger tydligt i linje med annan fantasylitteratur för ungdomar, men att jinnen har en unik roll som hjälpare eller god kraft. Den får i och med det en tydlig pedagogisk roll, i linje med barn- och ungdomslitteraturen. / The jinn is a frequently occurring entity in Arabic culture and literature since pre-Islamic times. The purpose of this literature study is to examine how the jinn are described and represented in the Thunderbird trilogy by Sonia Nimr. Their narrative and literary functions in the books relate to their representation and function in Arab culture and in young adult fantasy. Mieke Bal’s classification of roles in the narrative cycle is used in the analysis. The result is that the jinn bears a strong resemblance to the classical image of a jinn in Arabic literature and culture, but that some details differ. Most prominent are the jinn’s unambiguously good qualities and functions in the story. The conclusion is that the trilogy is clearly in line with other fantasy literature for young adults, but that the jinn has a unique role as a helper or as the good power. It therefore has a clear pedagogical role in line with children’s literature and Young Adult literature.

BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hälsa i högre grad än inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och äldre. Arabisktalande personer från mellanöstern härstammar från en kultur långt från den svenska, vilket kan ge upphov till missförstånd i vården. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsställande vård. Forskning tyder på att vårdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill säga lära sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor från Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård. METOD: Metoden som valdes för datainsamling var en kvalitativ intervjumetod då beskrivning av personers upplevelser söktes. Sex intervjuer genomfördes med kvinnor, i åldern 55 år och äldre, härstammandes från Mellanöstern, med erfarenhet av inneliggande somatisk vård på sjukhus i Sverige. Intervjuerna skedde på arabiska och transkriberades till svenska för att sedan analyseras utifrån kvalitativ metod. RESULTAT: Informanterna beskrev mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård utifrån synen på sjuksköterskans roll, bemötande samt kommunikation. De hade positiva erfarenheter av dessa möten, även om de hade svårt att identifiera alla yrkesroller de mötte på sjukhuset. Sjuksköterskorna beskrevs framför allt som snälla och en återkommande beskrivning var att de liknade änglar, även om de i enstaka fall kunde uppfattas som elaka. Sjuksköterskorna uppfattades som kompetenta och professionella. Informanterna kommunicerade med sjuksköterskorna genom kroppsspråk, enstaka ord och med hjälp av ögonen. Behovet av språklig kommunikation med sjuksköterskan ansågs inte vara stort, då dennes utbildande roll ej lyftes fram. SLUTSATS: Arabisktalande kvinnor i studien har en positiv bild av mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård. Personliga egenskaper hos sjuksköterskorna betonades framför professionsrelaterade. Kulturella skillnader identifierades i synen på sjuksköterskan som yrke men de svenska sjuksköterskorna levde upp till de värdegrunder informanterna betonade. Dessa var framför allt snällhet och respekt. Informanterna antog en passiv roll i mötet med sjuksköterskan, lät sig omhändertas men såg inte sjuksköterskan som utbildare. De hade svårt att skilja olika yrkesroller åt, varför ett utbildningsbehov i svenska vård- och hälsosystemet kunde identifieras.

I denna studie undersöker jag processen att finna min röst som arabisk musiker i en västerländsk diaspora genom att utforska metoder för att utöka chansen att uppnå ett tarab-tillstånd genom en samverkan mellan traditionell arabisk musik och västerländsk pop. Utöver detta fungerar studien som en brobyggare mellan mig som artist, med sång och flamencogitarr som huvudinstrument, och mig som musikproducent med intresse för pop- och elektronisk musik. I mitt arbete har jag strävat efter att skapa något nytt som reflekterar dagens förutsättningar, samtidigt som jag hyllar traditionen med inspiration, utan att försöka kopiera den. Metodiken i studien är inspirerad av konstnärlig forskningsmetodik och omfattar tre huvudmoment: utövande, dokumentation och reflektion. Fyra olika konstnärliga produktioner genomförs utifrån individuella förutsättningar och redovisas enligt denna metodik. Avslutningsvis presenteras insikter som studien bidragit med angående huvudfrågan samt reflektioner som omfattar övriga frågeställningar och studien som helhet.

No description available.

Uppsatsen undersöker den yttre skepnadens betydelse i mänskliga transformationer som förekommer i Saᵓadallāh Wannūs drama "Tuqūs al-išārāt wa al-taḥawwulāt" - "Ritualer för apparition och transformation". Med skepnad menas kläder, mask och genusbetingade attribut. Undersökningen är baserad på tre teoretiska områden: Queer theory och crossdressing, klädsel och sociala koder samt kvinnan i samhället. Analysen drar också nytta av vissa begrepp av Gerard Genette och A.J. Greimas som handlar om diskursanalys. Rollfigurerna genomgår metamorfoser av psykologisk och social karaktär. Jag visar hur förändringen av deras yttre apparition är avgörande för hur metamorfoserna effektueras och registreras av omgivningen. Resultatet visar att en inre, men osynlig, transformation inte är lika avgörande som en yttre, då den senare utmanar omgivningen och provocerar fram en motreaktion. En yttre omdaning kan destabilisera samhällsstrukturen, om den bryter mot normerna, / This thesis investigates the significance of outer appearance in human transformations, that occur in Saᵓadallāh Wannūs play "Tuqūs al-išārāt wa al-taḥawwulāt" - "Rituals of Signs and Transformations". Outer appearance i signified by costume, mask and gender-determined attributes. The investigation is done within three theoretical sectors: Queer theory and cross-dressing, clothes and social codes and women in society. The analyses also benefits from certain concepts  by Gerard Genette and A.J. Greimas that deal with discourse analyses. The characters go through transformations of a social and psychological character. I demonstrate that the outer appearance is essential for how these are executed and received. My result shows, that an inner, but invisible, change is not as crucial as an outer, as the latter presents a challenge to people and provokes a counter-reaction. An outer appearance can destabilize the social structure, if it violates the standard conformity. / <p>Uppsatsen lades fram den 31 maj 2017 och slutliga versionen betygsattes 15 augusti 2017.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka genom en kritisk diskursanalys påståendet avseende att den svenska socialtjänsten omhändertar muslimska barn. 26 nyhetsartiklar har valts ut där 10 är från Expressen och Aftonbladet och 16 nyhetsartiklar från Al Jazeera, BBC Arabic, TRT Arabi, Al-Sharq, International Union Of Muslim Scholars, Al-Quds Al-Arabi och Arabi21. Nyhetsartiklarna har analyserats genom den kritiska diskursanalysen. Vid analysering av empirin identifierades 4 diskurser, två från svenska nyhetsmedia och två från arabiska nyhetsmedia. Dessa fyra diskurser är: “Desinformation, falska påstående och lögner”, “säkerhetshot och förhöjd säkerhetsrisk”, “kritik mot svenska myndigheter och systemet” och “religiösa, kulturella och rättvisa aspekter”. Ofta använder sig skribenterna av en objektiv modalitet som innebär att de framställer sina egna åsikter som sanning. I de svenska nyhetsartiklarna visas intertextualiteten då citaten bygger på att läsaren har en bakgrundsinformation om kampanjen då exempelvis namnen från kampanjen skiljer sig i olika artiklar. Intertextualiteten gällande de arabiska nyhetsartiklarna visar på information kring den pågående debatten och använder rubriker som vi förväntas att förstå i relation till debatten. Diskurserna i de svenska nyhetsartiklarna skiljer sig väsentligt från de arabiska diskurserna. Återkommande i de svenska nyhetsartiklarna gavs det utrymme för offentliga personer och myndigheter att uttalas sig om kampanjen. Utrymme gavs även till personer som har varit aktiva eller är aktiva inom kampanjen och anser att socialtjänsten kidnappar muslimska barn. Medan i de arabiska nyhetsartiklarna var det familjer som har fått sina barn omhändertagna av socialtjänsten som gavs mest utrymme att komma till tals och berätta deras upplevelser. Det som vi såg som en gemensam nämnare för båda var att ingen socialarbetare kom till tals. / The purpose of this study is to examine through critical discourse analysis the assertion regarding that the Swedish social service taking custody of Muslim children. 26 news articles have been selected where 10 are from Expressen and Aftonbladet and 16 news articles are from Al Jazeera, BBC Arabic, TRT Arabi, Al-Sharq, International Union Of Muslim Scholars, Al-Quds Al-Arabi and Arabi21. The news articles have been analyzed through Faircloughs critical discourse analysis. Through the analysis 4 discourses have been identified, two from the Swedish news media and two from the Arabic news media. These four discourses are: “Disinformation, false claims and lies”, “security threat and increased security risk”, “criticism of Swedish authorities and the system” and “religious, cultural and justice aspects”. Often the writers use an objective modality which means that they present their own opinions as the truth. In the Swedish news articles, the intertextuality is shown as the quotes are based on the reader having background information about the campaign as, for example, the names from the campaign differ in different articles. The intertextuality regarding the Arabic news articles shows information about the ongoing debate and uses headlines that the readers are expected to understand in relation to the debate. The discourses in the Swedish news articles differ significantly from the Arabic discourses. Recurring in the Swedish news articles, space to speak was given for public figures and authorities to comment on the campaign. Space to speak was also given to people who have been or are active in the campaign and believe that the social service is kidnapping Muslim children. While in the Arab news articles, it was families who have had their children taken into custody by social services who were given the most space to speak and tell their experiences. What we saw as a common denominator for both was that no social worker were asked to speak up.