<p>Förvärvsarbetande kvinnors obetalda arbete och huvudansvar för hem och barn resulterar generellt i en högre total arbetsbelastning jämfört med män. I föreliggande studie användes etablerade självskattningsinstrument för att undersöka hur självskattad stress är relaterad till total arbetsbelastning och om stress och arbetsbelastning varierar i storstad respektive tätort. Totalt deltog 114 sammanboende yrkesarbetande småbarnsmammor med minst ett barn under 12 år. Resultatet indikerar ett samband mellan småbarnsmammors stressbelastning och ansvar för hem och barn oavsett bostadsort, dock är det särskilt markant i tätorter. Den totala arbetsbelastningen var hög, särskilt det obetalda arbetet, men tycktes inte vara relaterad till upplevd stress. Varken stressbelastning eller arbetsbelastning skiljde sig åt mellan storstad och tätort. Resultat skiljer sig från tidigare studier och bör därför betraktas med viss försiktighet.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Sjuksköterskor ligger högt på listan över yrken som har den sämsta psykosociala arbetsmiljön, vilket kan leda till stress. <strong>Syfte:</strong> Att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress samt deras uppfattningar om hur stress påverkar omvårdnadsarbetet. <strong>Metod:</strong> Litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar bearbetats och analyserats med innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Analysen resulterade i tre kategorier; ”orsaker till arbetsrelaterad stress”, ”konsekvenser” och ”stressförebyggande åtgärder” med nio underkategorier samt ett övergripande tema; ”organisationens roll i sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress”. Resultatet visade att orsaker till arbetsrelaterad stress beror på flera faktorer som organisatoriska faktorer, otillfredsställande ledarskap och bristande samarbete mellan kollegor och andra yrkeskategorier. Alla dessa omständigheter påverkar omvårdnadsarbetet och sjuksköterskor tvingas prioritera och arbeta under press vilket medför en upplevelse av att inte räcka till, sämre vårdkvalitet samt risk för patientsäkerheten. Detta gör att många sjuksköterskor funderar över att lämna yrket. <strong>Diskussion och konklusion:</strong> Organisatoriska faktorer har en betydande roll i sjuksköterskors upplevelse av stress.<strong> </strong>Åtgärder på flera plan är nödvändiga för att nå en förändring eftersom arbetsrelaterad stress och de efterföljande konsekvenserna som uppstår är ett mångfacetterat problem. Kvantitativ forskning som undersöker hur arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan kan påverka patientsäkerheten, samt huruvida neddragningar i vården verkligen är gynnsamt i längden, är något vi efterlyser.</p>

Bakgrund: Sjuksköterskor ligger högt på listan över yrken som har den sämsta psykosociala arbetsmiljön, vilket kan leda till stress. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress samt deras uppfattningar om hur stress påverkar omvårdnadsarbetet. Metod: Litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar bearbetats och analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; ”orsaker till arbetsrelaterad stress”, ”konsekvenser” och ”stressförebyggande åtgärder” med nio underkategorier samt ett övergripande tema; ”organisationens roll i sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress”. Resultatet visade att orsaker till arbetsrelaterad stress beror på flera faktorer som organisatoriska faktorer, otillfredsställande ledarskap och bristande samarbete mellan kollegor och andra yrkeskategorier. Alla dessa omständigheter påverkar omvårdnadsarbetet och sjuksköterskor tvingas prioritera och arbeta under press vilket medför en upplevelse av att inte räcka till, sämre vårdkvalitet samt risk för patientsäkerheten. Detta gör att många sjuksköterskor funderar över att lämna yrket. Diskussion och konklusion: Organisatoriska faktorer har en betydande roll i sjuksköterskors upplevelse av stress. Åtgärder på flera plan är nödvändiga för att nå en förändring eftersom arbetsrelaterad stress och de efterföljande konsekvenserna som uppstår är ett mångfacetterat problem. Kvantitativ forskning som undersöker hur arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan kan påverka patientsäkerheten, samt huruvida neddragningar i vården verkligen är gynnsamt i längden, är något vi efterlyser.

Förvärvsarbetande kvinnors obetalda arbete och huvudansvar för hem och barn resulterar generellt i en högre total arbetsbelastning jämfört med män. I föreliggande studie användes etablerade självskattningsinstrument för att undersöka hur självskattad stress är relaterad till total arbetsbelastning och om stress och arbetsbelastning varierar i storstad respektive tätort. Totalt deltog 114 sammanboende yrkesarbetande småbarnsmammor med minst ett barn under 12 år. Resultatet indikerar ett samband mellan småbarnsmammors stressbelastning och ansvar för hem och barn oavsett bostadsort, dock är det särskilt markant i tätorter. Den totala arbetsbelastningen var hög, särskilt det obetalda arbetet, men tycktes inte vara relaterad till upplevd stress. Varken stressbelastning eller arbetsbelastning skiljde sig åt mellan storstad och tätort. Resultat skiljer sig från tidigare studier och bör därför betraktas med viss försiktighet.

Syftet med detta arbete har varit att få större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrån studiens huvudsakliga frågeställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer med två förskollärare från olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstånds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress.

Konflikter är och har alltid varit en del av människors liv – både det privata och det yrkesmässiga. Det är också ett fenomen som aldrig kommer att kunna undvikas helt. Däremot kan man lära sig att hantera konflikter och som enhetschef inom en människovårdande organisation är det av stor vikt att vara förberedd på att hantera de konflikter som kommer att uppstå i organisationen. För att lyckas med detta är det viktigt att skapa sig en förståelse för vad det är som orsakar konflikter och hur man bör bemöta detta. Därför är mitt syfte med denna studie att undersöka hur enhetschefer inom människovårdande organisationer beskriver sin syn på konflikter på arbetet och hur de väljer att hantera dem. Frågeställningarna jag har använt för att komma fram till resultatet är vad cheferna beskriver som orsaken till konflikters uppkomst, vilka för- och nackdelar som cheferna beskriver med konflikter, samt vilken roll de beskriver att de har i konfliktsituationer. Metoden jag har använt i undersökningen är av kvalitativ karaktär och jag har sammanlagt gjort intervjuer med fyra enhetschefer inom antingen äldreomsorg eller personlig assistans i två olika kommuner. Mitt resultat har visat att det finns flera olika orsaker till konflikters uppkomst enligt ledarna. Dessa är förändringsprocesser, arbetsbelastning och stress, sjukskrivningar, bristande kommunikation och utbildning samt alla de olika personligheter med skilda bakgrund och erfarenheter och som ska samarbeta mot ett gemensamt mål. Cheferna har vidare beskrivit hur det både finns för- och nackdelar med konflikter. Bland annat pekar de på vikten av att ett problem faktiskt lyfts fram i ljuset för att det ska kunna lösas, samtidigt som konflikter naturligtvis kan vara energikrävande och i längden påverka de brukare man arbetar med. Ledarna tar vidare upp hur viktigt det är att ibland låta sin personal själv försöka lösa de konflikter som uppstår och inte som chef lägga sig i det första man gör.

Vårt syfte var att undersöka könsskillnad i upplevelse av lika villkor på arbetet för kvinnor och män vid ett teknikkonsultföretag med 739 anställda. Tidigare forskning har visat skillna-der i lika villkor på arbetet mellan kvinnor och män (Harris, Gilbreath &amp; Sunday, 2002; Ma-rongiu &amp; Ekehammar, 1999; Wicks &amp; Bradshaw, 1999). Vi undersökte om könsskillnaden kunde förklaras utifrån fyra prediktorer: arbetsbelastning, lön och andra belöningsformer, arbetsplatsklimat samt utvecklingsmöjligheter. För datainsamling distribuerade vi en enkät till samtliga anställda (N=418). Gruppjämförelsen visade att kvinnor upplevde lika villkor för könen i mindre utsträckning än män. Multipel regressions analys för kvinnor visade att upp-levelse av lika villkor kunde prediceras till 47,2% utifrån modellen och att samtliga fyra pre-diktorer var signifikanta. Mäns upplevelse av lika villkor kunde prediceras till 9,5% utifrån modellen och två av prediktorerna, arbetsplatsklimat och utvecklingsmöjligheter var signifi-kanta. Resultaten diskuteras ur organisations- och samhällsperspektiv samt i relation till tidi-gare studier.Nyckelord: arbetsbelastning, arbetsplatsklimat, könsskillnad, lön och andra belöningsformer, utvecklingsmöjligheter. / Our aim was to investigate gender difference in experience of equal conditions at work for women and men at a technical consultancy organization with 739 employees. Earlier studies have shown differences in work conditions for women and men (Harris, Gilbreath &amp; Sunday, 2002; Marongiu &amp; Ekehammar, 1999; Wicks &amp; Bradshaw, 1999). We investigated if gender differences could be explained by four predictor variables: workload, salary and other forms of rewards, workplace climate and development opportunities. To collect data we distributed a survey to all employees (N=418). A group comparison confirmed that women experienced less equal conditions for the genders than men did. Multiple regression analyses for women showed that our model predicted 47.2% of the variance displayed in the criterion variable. All four predictor variables were significantly related with women’s experience of equal condi-tions at work. For men the model predicted 9.5% of the variance displayed in the criterion variable. Workplace climate and development opportunities were significantly related with men’s experience of equal conditions at work. The results are discussed from both an organ-izational and society view in relation to earlier findings.Keywords: workload, workplace climate, gender difference, salary and other forms of rewards, development opportunities.

Bakgrund: Kraven inom hälso- och sjukvården har ökat och sjuksköterskor måste ha kunskap inom många områden och samtidigt bedriva en säker vård. Arbetsmiljön är i många lägen bristfällig och har betydelse för arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress uppstår när det upplevs att det inte finns möjlighet att lösa arbetsuppgifter på grund av otillräckliga kunskaper eller resurser. Syfte: Syftet var att belysa orsaker till arbetsrelaterad stress och hur sådan stress påverkar sjuksköterskors arbete och privatliv. Metod: Detta arbete utformades som en litteraturöversikt för att ge en övergripande bild av forskningsläget. Databassökningar gjordes och artiklar granskades, analyserades och ett resultat skapades som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fem huvudteman: “Arbetsmiljö och krav som orsak“, “Arbetslaget som orsak”, “Fysiska och psykiska effekter som drabbar sjuksköterskan”, “Påverkan på patientsäkerheten” och “ Behov av kunskap och kompetensutveckling”. Diskussion: I sjuksköterskors arbetsmiljö förekom förhållanden som orsakade hög arbetsbelastning och stress. Detta ledde till att många sjuksköterskor övervägde att lämna yrket. Sjuksköterskor oroade sig för kvaliteten på vården på grund av den höga arbetsbelastningen. Slutsats: Flera faktorer påverkade sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Dessa faktorer kan leda till konsekvenser, inte bara för patientsäkerheten utan också för personalens egen hälsa. Nyckelord: Arbetsbelastning, Arbetsförhållanden, Arbetsmiljö, Arbetsrelaterad stress, Sjuksköterskor, Stress.Chattkonversationen är avslutad

Denna rapport tar upp undersökningen av effektivisering av materialpåfyllnad som utförts på företaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Undersökningen har involverat förbättringsåtgärder för emballagematerialets flöde. Hur detta material kan hanteras med rätt material, i rätt tid och rätt kvantitet på ett tidseffektivt sätt utgör frågeställningen för denna undersökning. Då företaget idag använder sig av leanfilosofin utgör denna en stor del i det teoretiska kapitlet. Teorier om hur lean fungerar samt hur logistiken är kopplad till förbättring av materialflödet har ett teoretiskt kapitel där teorin förklarar hur dessa bör utformas. Även ett kapitel om hur metoderna observationer, intervjuer och brainstorming med flera används och varför finns också beskrivet. En förklaring om hur företaget arbetar idag och hur de involverade stationerna påverkar materialflödet tas också upp. Idag genomförs många kontrollrundor för att enbart kolla om produktionen har det emballagematerial som de behöver eller om något saknas. Dessa rundor sker flera gånger om dagen och resulterar inte i något värde för varken kunden eller företaget. Rundorna utgör en stor del i grunden till problemformuleringen, tillsammans med det andra problemet som handlar om kommunikation. Hur kan denna lösas då kontrollrundorna elimineras? Här har teorin om hur man bör signalera om behov genom dragande system istället för tryckande system som görs idag använts. Denna ständiga ovetskap om produktionsflödet materialbehov skapar stor stress för de anställda. Genom att spendera tid på att kontrollera samt kommunisera på ett sätt som tar upp mer tid än vad som behövs, flyter inte flödet på i ett dragande system. Tre olika åtgärdsförslag togs fram från metodgenomförandet. Dessa är följande:  organisera lagret där emballagematerialet förvaras  använda sig av ett flödeslager där man fyller på material som är uträknat att räcka för tre dagar  en elektronisk kanbansignal som används för att signalera behov Slutsatsen för undersökningen är att dessa åtgärder effektiviserar materialpåfyllnaden genom att eliminera kontrollrundorna. Detta sparar tid och minskar stressen för de anställda genom att man nu får informationen till sig när produktionen har behov av material istället för att komma ihåg att kontrollera materialet med jämna mellanrum. Produktionen kan använda rätt materialet i rätt tid och har rätt kvantitet att tillgå.

Lärare har i min studie visat sig ha en intensiv arbetsmiljö med hög arbetsbelastning. I denna undersökning har jag gjort kvalitativa intervjuer och undersökt dels hur lärare och rektorer menar att lärares arbetsmiljö påverkar den pedagogiska verksamheten, och dels hur skolorna arbetar med lärares arbetsmiljö. I studien menade informanterna att lärares arbetsmiljö har en viss påverkan på undervisningen, elevkontakterna, fortbildningen, lärarnas motivation och engagemang och elevprestationerna, men såväl rektorer som lärare ansåg sig trots detta kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet. Däremot visade det sig att lärarna fick betala priset för att kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet, i form av exempelvis uteblivna återhämtningspauser, ingen lunchrast och hårt arbete, vilket enligt lärarna ledde till trötthet, irritation och minskad ork för familjen. Samtidigt menade lärarna att arbetsmiljöarbetet på skolorna var bristfälligt. Inte på någon av de aktuella skolorna upplevde lärarna att arbetsmiljöarbetet lett till några större förändringar i arbetsmiljön och inte heller rektorerna kunde peka på att några större förändringar skett som ett resultat av arbetet med arbetsmiljön på skolorna.