<p>2013-06-04</p>

Bakgrund: Arbetsmiljön för sjuksköterskor är ett ämne i tiden, detta eftersom sjuksköterskor idag påverkas i stort av ohälsosam stress. Många sjuksköterskor överväger att lämna yrket redan under det första yrkesverksamma året på grund av utmattning och bristande självkänsla. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilken arbetsrelaterad stress nyutexaminerade sjuksköterskor utsätts för under sitt första år som yrkesverksam samt beskriva de granskade artiklarna beträffande urval och undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie på beskrivande nivå som baserats på 11 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Den första tiden som yrkesverksam består av kaos och osäkerhet. Många nyutexaminerade sjuksköterskor betonar rädslan de lever med dagligen under arbetstid och den bristande tilltron på sig själv och sin kunskap inom området. Det finns svårigheter att delegera ut uppgifter på grund av rädsla för att förlora kontrollen. Den höga arbetsbelastningen kantas av tidsbrist och förväntningar från omgivningen om att alltid finnas till hands. Samtidigt bemöts de nyutexaminerade sjuksköterskorna med respektlöshet och bristande stöd från kollegor som orsakar frustration och arbetsrelaterad stress. Slutsats: Föreliggande studier visar att arbetsrelaterad stress är något nyutexaminerade sjuksköterskor utsätts för. Brist på introduktion och vägledning från erfarna kollegor resulterar i bland annat rädsla, osäkerhet i sin nya yrkesroll och frustration. Den höga arbetsbelastningen nyutexaminerade sjuksköterskor utsätts för består av tidsbrist, stort ansvar, låg personaltäthet och höga krav. Kollegor har ett stort ansvar att vägleda nyutexaminerade sjuksköterskor. Genom att stärka övergången till yrkesverksam sjuksköterska kan den första yrkesverksamma tiden som sjuksköterska stärkas.

No description available.

Introduktion: Sverige har en nollvision gällande vårdskador i hälso- och sjukvården, trots detta inträffar ca 100 000 vårdskador per år som resulterar i cirka 3000 dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan leda till hög arbetsbelastning, samt hur en hög arbetsbelastning på sikt kan äventyra patientsäkerheten. Metod: En litteraturstudie med resultat från 18 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar med med hög vetenskaplig kvalitet. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Resultatet visar att en hög arbetsbelastning påverkas av flera faktorer som ingår i rubrikerna bemanning, omvårdnadens krav och mental arbetsbelastning. Faktorer som underbemanning, icke sjuksköterskekrävande arbetsuppgifter, bristande kunskap och erfarenhet samt avbrott i arbetet påverkade patientsäkerheten negativt. En hög arbetsbelastning medförde även övertidsarbete, ökad trötthet samt bristande avvikelsehantering som i sin tur hotade patientsäkerheten. Diskussion: En ond cirkel skapas då en hög arbetsbelastning utgör ett hot mot patientsäkerheten samtidigt som en bristfällig avvikelsehantering pågår. Ledningen och den enskilda sjuksköterskan har ett gemensamt ansvar för att bryta mönstret och upprätta en god patientsäkerhet. För att det skall kunna genomföras krävs en medvetenhet om hur realiteten ser ut. Slutsats: Vidare forskning inom Svensk hälso-och sjukvård behövs för att tydligare kartlägga arbetsbelastningens påverkan på patientsäkerheten.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket tillhör en egen profession som bygger på en vetenskaplig grund inom området omvårdnad. Sjuksköterskans arbetsområden är omvårdnad, forskning, utveckling och utbildning samt ledarskap. Yrket kan upplevas stressigt och det kan ha negativa följder på hur sjuksköterskan utför sitt arbete. Det blir vanligare att människan utsätts för långvarig stress som kan resultera i utmattning. Coping är en strategi för att hantera stressiga situationer och syftar till att minska på stressen i dessa sammanhang. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta och prestera under stress. Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ metod innefattande tio kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom sex kategorier: Hög arbetsbelastning påverkar erfarenheten av stress; Brist på kontroll bidrar till stress; Kollegor påverkar förmågan att utföra arbetet; Stress inverkar på relationen till patienten; Copingstrategier minskar stress och Arbetsrelaterad stress inverkar på privatlivet. Konklusion: Studien visar att stress påverkar sjuksköterskans prestation negativt och att en hög arbetsbelastning bidrar till en ökad upplevelse av stress. Relationen till patienten blir lidande på grund av den tidsbrist som sjuksköterskan upplever och påverkar även patientsäkerheten negativt. I studien framkommer det att ett gott samarbete med kollegor och olika copingstrategier påverkar sjuksköterskan positivt och underlättar hanteringen av stress.

Bakgrund: Patientsäkerhet avses vara ett skydd mot vårdskador. Patienter utsätts ändå för vårdskador till följd av brister i patientsäkerhet. Som sjuksköterska finns ett ansvar att arbeta patientsäkert och undanröja risker som påverkar patientsäkerhet. Problem: Patienter påverkas negativt om patientsäkerhet inte efterföljs. De far illa, erhåller vårdskador och tappar förtroendet till hälso- och sjukvård. Syfte: Att kartlägga faktorer som påverkar patientsäkerhet på vårdavdelningar utifrån sjuksköterskors perspektiv. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2012). Åtta artiklar med kvantitativ ansats och fyra med kvalitativ ansats har studerats. Resultat: Tidsbrist, övertid och låg bemanning är faktorer som leder till att arbete lämnas ogjort och ses utgöra risk för patientsäkerhet. Sjuksköterskor som är missnöjda med sitt arbete utgör risk för patientsäkerhet. Händelserapportering främjar patientsäkerhet, men sjuksköterskor rapporterar inte alla incidenter. Sjuksköterskor förväntar sig ett tydligt ledarskap där tydliga rutiner, riktlinjer och regler upprättas, men sjuksköterskor behöver även ett egenintresse gällande patientsäkerhet som påverkar utfallet. Slutsats: Ökad bemanning, lägre arbetsbelastning och ett tydligt ledarskap med fokus på patientsäkerhetsarbete främjar patientsäkerhet. En engagerad ledning som lyfter patientsäkerhetsfrågor och möjliggör utbildning i patientsäkerhet kan få sjuksköterskor att rapportera incidenter i ett förbättringsarbete som främjar patientsäkerhet. Missnöje kan förhindras genom långsiktigt förbättringsarbete i verksamheten.

No description available.

No description available.

Äldreomsorgen står inför stora utmaningar de närmsta åren. Detta beror bland annat på att antalet äldre personer, som är i behov av vård och omsorg ökar och att personalstyrkan minskar. Personalstyrkan minskar bland annat på grund av stora pensionsavgångar som är svåra att ersätta samt att det är färre personer som går ut från vård- och omsorgsprogrammet. De bakomliggande orsakerna tros bero på möjligheten till att få arbeta heltid, eskalerande arbetsbelastning och att vårdpersonalens yrkesstatus har blivit försämrad. Med denna studie var syftet att undersöka vad enhetschefer och före detta medarbetare uppfattar är orsaken till personalbrist i hemtjänsten. Författarna har intervjuat sex enhetschefer och gjort en enkätundersökning med öppna frågor till tjugo personer, som avslutat sin anställning vid hemtjänsten. Resultatet visade på att den främsta orsaken till att medarbetare avslutar sin anställning är arbetsmiljön. Andra orsaker som påvisades var dålig ekonomi, för hög arbetsbelastning samt bristande ledarskap och kommunikation. Både enhetschefer och medarbetare var överens om att det var en ansträngd ekonomi och personalbrist som var orsaken till att medarbetarnas arbetsmiljö blev försämrad. Detta i kombination med ett bristande ledarskap gjorde att medarbetarna inte orkade arbeta kvar.

Bakgrund: I Sverige rådet det brist på verksamma sjuksköterskor i nästan hela landet. En av den främsta orsaken till att sjuksköterskor lämnar vårdyrket är den höga arbetsbelastningen. Genom att ha högre krav än vad resurser tillåter under en längre tidsperiod skapar det en ohälsosam arbetsbelastning. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa orsaker till hög arbetsbelastning från sjuksköterskors perspektiv inom slutenvården. Metod: Litteraturstudien är utformad enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningar genomfördes i CINAHL och PsycINFO. Resultatet bygger på totalt tio artiklar, sex artiklar från CINAHL och fyra artiklar från PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades genom att använda av Polit och Becks (2017) granskningsmall. Resultat: I resultatet framkommer det tre kategorier; Bemanningsproblem, Problemlösning, avbrott, dokumentation och icke-patientrelaterade uppgifter och Vårdtyngd och patientantal. Slutsats: Resultatet i litteraturstudien visar att sjuksköterskor upplever att bemanningsproblem är en av de centrala anledningarna till den höga arbetsbelastningen. Bemanningsproblem medför även andra konsekvenser som också bidrar till den ökad arbetsbelastningen.