The purpose of this study was to qualitatively study municipal coordinators in central Sweden and their experience with workload during the covid-19 pandemic. The study was analyzed with inductive thematic analysis and were based on eight interviews where all of the participants worked in healthcare. The result showed that the participants' experienced workloads have been very mixed. While some have experienced a higher workload others thought the workload had decreased. Some participants meant that the approach had not changed during covid-19, their work is the same as it was before the pandemic. Some coordinators mostly experienced work-related stress around the staff because of the higher statistics in sick leave. The result from the study showed that some coordinators experienced a high workload both in themselves and in their staff members. Suggestions for areas of improvement is to look over the cooperation with the support function that assists with staffing. The municipality should also look over the workload with their coordinators so they don’t work more than they can handle.

Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen är en treårig utbildning som bedrivs på universitets- och högskolenivå. Efter genomförd utbildning ansöker studenten om sjuksköterskelegitimation och sedan är det dags att börja arbeta. Att vara ny på en arbetsplats kan vara utmanande. Det är mycket som ska läras under en begränsad tid. Detta kan leda till att nyanställda känner sig överbelastade.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka‌ ‌sjuksköterskors erfarenheter av det första verksamma år.  Metod: En kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie har utförts. Intervjuerna har transkriberats och en kvalitativ innehållsanalys har genomförts. Denna resulterade i fem kategorier; Introduktion, samarbete, arbetsbelastning, stöd från kollegor och chef samt råd till andra nya sjuksköterskor.  Resultat: Resultatet visar att informanterna till största delen har varit nöjda med sin första tid i yrket. De talar om olika svårigheter, såsom att lära sig prioritera arbetet för en minskad arbetsbelastning. Resultatet visar vikten av en lång introduktion under minst fem veckor, för att få möjlighet till kunskap om hur arbetet ska prioriteras. Det framkommer även hur betydelsefullt stödet från kollegor är.  Slutsats: Att tillåta sig själv att vara ny och att fråga sina kollegor är viktigt liksom en lång introduktion för att lära sig prioritera. Att reflektera över en arbetsdag minskar risken för att ta med sig arbetet hem. Kliniska implikationer: Förhoppningar finns att studien ska ge en förståelse kring vad en nyexaminerad sjuksköterska tycker är viktig och vad som behövs för att deras första tid i yrket ska bli så bra som möjligt.

Idag talas det ofta i media om lärares utsatta yrke. Nedskärningar och stram budget för kommunerna innebär stora förändringar i lärarnas arbetsmiljö i kombination med skolreformen 1990, nya läroplaner och New Public Management (NPM). Denna studie syftar därmed till att bidra med kunskap om hur läraruppdraget framträder i den rådande debatten, den stora Diskursen, om lärares arbetsmiljö. De frågeställningar som ställts ämnar att belysa den lilla diskursen och besvara hur det talas om lärarens uppdrag, vad som konstitueras som sanning i talet om arbetsbelastning samt vilken plats lärarnas röster får i den stora samhällsdiskursen. Studien är kvalitativ där diskursanalys valts som metodansats. Det empiriska materialet samlades in genom en kvalitativ enkät som besvarades av nio legitimerade lärare och/eller speciallärare och specialpedagoger från olika grundskolor (F-9) i Sverige. Med hjälp av en foucauldiansk diskursanalytisk teori- och metodansats har materialet analyserats. Centralt inom diskursanalysen är belysa hur talet framställs inom en viss kontext vilket ger en förståelse för människans sätt att tala om och agera. Resultatet i studien synliggör en konfliktdiskurs där lärarnas tal om sitt uppdrag, i relation till arbetsbelastning, konstituerar den lilla diskursen. Lärarnas tal om stora elevgrupper och administrativt arbete visar bilden av en rådande konflikt mellan dessa arbetsuppgifter och vad lärarna målar upp som deras kärnuppdrag, undervisningen. Undervisningen framhävs som lärarnas primära uppdrag och blir utmärkande i lärarnas tal om arbetsbelastning. Vi vill med denna studie lyfta fram en mindre grupp lärares röster som i den lilla diskursen kompletterar och vidmakthåller den stora Diskurs som råder i samhället idag.

Anestesisjuksköterskan utför vård på avancerad nivå till patienter med behov av anestesi vid undersökningar och behandlingar. Arbetet sker i samråd med anestesiolog som del av ett multiprofessionellt vårdteam. Arbetsmiljöns fysiska, organisatoriska- och sociala faktorer påverkar vårdkvalitén, patientsäkerheten och personalens hälsa. Bristande arbetsmiljö kan orsaka ohälsa hos personalen vilket genererar ökad risk för vårdskador och vårdlidande. Syftet var att kartlägga anestesisjuksköterskors arbetsmiljö verksamma på operationsavdelningar inom VGR och Region Halland. En prospektiv tvärsnittsstudie med webbaserade anonyma enkäter genomfördes. Icke-parametriska tester av variablerna genomfördes i SPSS. Upplevelsen av arbetsmiljön tolkas som relativt god. Äldre och mer erfaren personal visade statistiskt signifikant samband med lägre grad nervositet. Statistiskt signifikant samband återfanns mellan konflikter och arbetsbelastning. Korrelation mellan självförverkligande, nervositet och konflikter visade på statistisk signifikans. Arbetsbelastningen anas upplevas något högre än önskvärt. Arbetet tycks innefatta konstant stress och strategier för att hantera detta kan underlätta. Anestesisjuksköterskestudenter och mindre erfarna upplever högre andel stress än äldre och mer erfaren personal vilket i vissa fall kan leda till byte av yrke. Viss brist på anestesisjuksköterskor finns samt en vårdskuld efter CoVid-19 pandemin kan påverka arbetsbelastningen och ett högre arbetstempo sker i kombination med mindre möjlighet till återhämtning och semester för personalen. En strategisk planering av resurser kan förbättra arbetsmiljön vilket ökar personalens prestationer och vårdkvalitén hålls konstant utan att bli ekonomiskt kostsam. Fortsatt kartläggning av arbetsmiljön för anestesisjuksköterskan behövs för att upptäcka förändringar över tid. Vidare studier behöver göras för att framför allt undersöka kausalitet.

Syfte: Att belysa ambulanssjuksköterskornas upplevelser av omvårdnad och trafiksäkerhet efter förändrad dygnstjänstgöring från tjugofyratimmarsskift till tolvtimmarsskift. Bakgrund:Ambulanssjuksköterskor upplever trötthet vid högarbetsbelastning eller vid för lite sömn. Vid högarbetsbelastning avstår sjuksköterskor från att utföra omvårdnadsåtgärder och patientsäkerheten sjunker om arbetspasset är längre än åtta timmar. Sjuksköterskor som har arbetat tolv eller arton timmar jämfördes och det fanns ingen kognitiv skillnad före eller efter arbetspasset. Det saknas studier om hur ambulanssjuksköterskor upplever att arbeta tolvtimmarsskift gentemot tjugofyratimmarsskift. Design: Kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Metod: Ambulanssjuksköterskor som arbetat både innan och efter arbetstidsförändring valdes ut med bekvämlighetsurval. Sju semistrukturerade intervjuer utfördes i Oktober 2015. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant, vilket resulterade i två kategorier och nio underkategorier. Resultat: Ambulanssjuksköterskorna upplever att omvårdnaden och trafiksäkerheten har förbättrats efter bytet från tjugofyratimmarsskift till tolvtimmarsskift eftersom de är mindre trötta. Sjuksköterskorna anser att de är mer uppmärksamma och därmed upplevs trafiksäkerheten förbättrad. I omvårdnaden upplever de mer engagemang och tålamod i mötet med patienten, främst nattetid. Dock finns kvarstående problem som de anser inte har förbättrats efter arbetstidsförändring, som stress vid högarbetsbelastning, utebliven rast och svårigheter att använda säkerhetsbälte under transport till sjukhuset. Slutsats:Om ambulanssjuksköterskorna är utvilade kan arbetsbelastningen på akutmottagningar minska. Ur ett samhällsperspektiv bör det vara mer kostnadseffektivt. När ambulanspersonalen upplever att de inte orkar arbeta tjugofyra timmar i sträck, skulle arbetsgivaren kanske kunna tänkas överväga en förkortning av arbetstid, eller tillsätta fler ambulanser i tjänst, i syfte att förbättra omvårdnaden.

Det finns idag en växande problematik med psykisk ohälsa bland medarbetare på svenska arbetsplatser. Med bland annat detta som bakgrund har Arbetsmiljöverket lagt fram ett nytt förslag på en föreskrift som skall förtydliga arbetsgivarens och arbetstagarens ansvar för att undvika denna problematik. Problematiken med den psykosociala arbetsmiljön återfinns på en kommunal enhet i norra Sverige där denna studie avsåg att undersöka hur medarbetarna på denna enhet idag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Genom semistrukturerade intervjuer var målet att ge en fingervisning på vilka områden som kan ha bidragit till denna problematik. Resultatet visade på att majoriteten av medarbetarna upplever arbetstiden som rimlig och icke skadlig. Vidare visade resultatet på att upplevelsen av arbetsbelastningen varierar där vissa ansåg att den är bra medan andra upplevde att de saknar de resurser som krävs för att klara av sina arbetsuppgifter. Resultatet visade även på att medarbetarna hade svårt att svara på frågor som berörde chefers kunskap och kompetens. Som svar frågan om andra faktorer som medarbetarna upplevde påverkar deras psykosociala arbetsmiljö negativt nämndes ett flertal spridda faktorer som går att återkoppla till relationen till chef och ledning. Exempel på dessa är brist på inflytande och stöd, misstro från chef och ledning samt brist på trovärdighet och legitimitet i de beslut som chef och ledning fattat.

Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan är idag ett omdiskuterat ämne där stress har en stor inverkan på sjuksköterskans yrke och  arbetsmiljön. Sjuksköterskan främsta uppgift är att se till patientens bästa, dock kan detta vara svårt att upprätthålla på grund av alla uppgifter sjuksköterskan har i förhållande till den tid som finns tillhanda. Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress och hur det i sin tur påverkar mötet med patienten. En allmän litteraturstudie som baserats på resultat utifrån kvalitativa och kvantitativa artiklar. Avbrott av olika slag, exempelvis kollegor som behöver rådfråga varandra eller material som fattas på avdelningarna, gör att sjuksköterskan ofta blir avbruten i sitt arbete, vilket resulterar i att mycket tid går förlorad till att återfå tappad fokus över aktuell situation, samt hinna slutföra sina arbetsuppgifter innan skiftbyte. Arbetsbelastningen för sjuksköterskor har även ökat vilket resulterar till ökad stress hos sjuksköterskan. Det i sin tur kan påverka mötet med patienten som kan komma att objektifieras samt att patientsäkerheten hotas till följd av missad vård. Upplevelsen av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan beror främst på hög arbetsbelastning till följd av bland annat avbrott, personalbrist och överbeläggningar. Sjuksköterskan tvingas då att prioritera arbetsuppgifter före relationen med patienten, vilket gör att relationen till patienten blir lidande. En ökad bemanning samt ett ökat stöd och uppskattning från ledning och arbetsgivare skulle kunna reducera upplevelsen av stress och därmed främja en god arbetsmiljö.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur organisationen av utredningsarbetet i barn- och ungdomsgrupperna påverkar den upplevda arbetsbelastningen i kommunerna De kommuner som ingick i studien är Ekerö, Solna, Sundbyberg samt Sigtuna. Studiens frågeställningar var: Hur organiserar socialsekreterarna sitt dagliga arbete med barnavårdsutredningar? Vad upplevs som hinder och vad upplevs som tillgångar i den befintliga organisationen? Vilka förutsättningar är centrala för att arbetet med barnavårdsutredningar ska fungera bra? Som metod användes tidsgeografisk dagbok som analyserades kvantitativt samt fokusgruppsintervjuer som analyserades kvalitativt. Studiens resultat visade att arbetet med barnavårdsutredningar organiseras olika i kommunernas arbetsgrupper. Arbetsgruppen där ledningen lägger ett större ansvar på arbetsgruppen att själv åtgärda och hantera de begränsningar som finns hade en mer tidspressad och splittrad arbetsdag än de grupper där ledningen tar ett större ansvar. Samband hittades även mellan ostrukturerade arbetsdagar, antal chefsled och en kort sammanhängande skrivtid.</p>

This paper addresses the role of homework within the home and school environments using a qualitatively approach inspired by discourse analysis method and theory. The paper considers three newspaper articles to identify current attitudes and understanding regarding homework’s role. The paper’s structure brings results and analysis together allowing the discussion to be continuously extended and deepened. The paper then used a literary analysis of a number of relevant research results. The presentation is intended to guide the reader through the discourse in the clearest possible manner. / Detta arbete handlar om läxans roll i hem och skola. Arbetet är baserat på vad tre dagstidningar skriver om läxor, för att ta reda på hur diskursen om läxor ser ut. Arbetsmetoden är kvalitativ, och inspirerad av diskursanalytisk metod och teori. Genom tidningarna presenteras olika slags artiklar som uppmärksammar en variation av röster som talar om läxor. Arbetet är upplagt på ett sätt där resultat och analys går ihop direkt, i en resultatanalys, för att diskuteras kontinuerligt. Efter detta följs resultatanalysen av en litteraturanalys där resultatanalysen behandlas med hjälp av forskning som gjorts om läxan. Syftet med detta upplägg är att guida läsaren genom diskursen på ett så tydligt sätt som möjligt.

No description available.