Denna studie undersökte upplevelser av etnisk diskriminering på arbetsmarknaden hos arbetslösa första och andra generationens invandrare. Studien hade en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval med nio arbetslösa respondenter från olika länder. En tematisk analys genomfördes och visade åtta upplevelseaspekter som utgjorde resultatet av vad lagligen definierad diskriminering är: utländskt utseende, utländskt namn, språkfärdigheter, religionstillhörighet, kompetens, kallelse till intervju, anställningsformer samt inställning. Att uppleva sociokulturella utmaningar bidrog till pragmatiska resultat av att ha en främmande kulturell identitet. Genom att få både sin kulturella samt professionella identitet utmanad, bidrog det till en negativ inställning hos majoriteten av respondenterna. Detta överensstämmer med tidigare forskning som visat att upprepade upplevelser av etnisk diskriminering bidrar till ett sämre välbefinnande. Förslag till framtida forskning är att utföra kvantitativa studier för att exempelvis undersöka hur etnisk diskriminering påverkar arbetslösas fysiska och psykiska hälsa över en längre tidsperiod för att bidra med en djupare förståelse av ämnet.

Bemanningsanställningar blir allt vanligare inom den svenska arbetsmarknaden, inte minst inom IT-branschen. Samtidigt som bemanningsanställningar inom IT ökar, så ökar parallellt även efterfrågan på högutbildad IT-kompetens. Därför ansåg vi det intressant att undersöka hur denna yrkesgrupp, som har en stark ställning på den svenska arbetsmarknaden, motiverar att de befinner sig i bemanningsanställningar. För att fördjupa förståelsen ytterligare tog vi fasta på deras upplevelser gällande arbetsförhållanden och flexibilitetsstrategier. För att samla in empiri från våra respondenter utfördes semistrukturerade intervjuer. I vår analys använde vi oss av Atkinsons ”The flexible firm”-modell. För att utöka vårt analysverktyg har vi även använt oss av forskning som fastställt tre nya förhållanden av arbetskraftssegmentering. Vårt resultat tyder på en motsägelse i respondenternas motiv, då de uttryckte att anställningsform inte spelar någon roll samtidigt som de uttryckte ambitionen att överrekryteras till kundföretaget. Resultatet tyder även på att respondenternas motiv har påverkats av kundföretagens flexibilitetsstrategier. Respondenternas upplevelser av arbetsförhållanden har tolkats gå i linje med ett förhållande av arbetskraftssegmentering där hela arbetskraften anses som en kärngrupp, oavsett anställningsform. Vidare är resultatet dock svårt att förstå fullt ut i förhållande till numerär- och funktionsflexibilitet. Kundföretagen har en långsiktig avsikt med bemanningsuppdragen, samtidigt som de ger respondenterna möjlighet till ansvar, att påverka arbetsinnehåll och arbetssätt. Respondenternas upplevelser av deras bemanningsanställningar påverkas även av deras upplevda starka ställning och höga anställningsbarhet på arbetsmarknaden. Konsekvenserna av denna inställning kan möjligtvis innebära ett mer jämbördigt förhållande mellan respondenterna och kundföretaget, vad gäller flexibilitet på arbetsmarknaden.

The following is a study of the impact of migration on unemployment rates for natives in Sweden, on municipal level. A cross sectional data set has been analyzed using multiple linear regressions. The regression analysis has searched for the impact on the unemployment rates among natives of the size of the share of migrants in the municipalities as well as of the change in the size of the share of migrants during a time span of 13 years. The results show that migration has small or non-existent impact on the unemployment rates of natives. The results vary depending on the period being investigated and also depending on the characteristics of the municipality that is investigated. When dividing the municipalities into three categories (city, urban and rural municipalities) significant impact of migration on native’s unemployment rates is to be found in city and urban municipalities, but not in rural. The results also indicate that the most significant impact is to be found in the present period of time, while in the long term the impact diminishes to become less significant or not significant at all. 10% migrants in a city municipality in 2015 increased natives’ unemployment level that same year by 0.4 percentage units. More rapid increases of the share of migrants in the labor force have more impact as well. A municipality were the share of migrants grew with 1 percentage unit between 2003 and 2015, had 0.1 percentage unit higher unemployment rate for natives in 2015. This study’s results follow the pattern from earlier studies in the field, that since the 1990’s have shown similar effects when measuring different countries on different continents – sometimes the effect has been significant, sometimes not, and when significant the impact has been rather small, often clustering around zero.

The establishment reform came into force 2010 and the employment service was given the main responsibility for the establishment of the newly arrived. The purpose of the present study was to investigate how the officers at the labor market work on establishing new arrivals with residence permit. The problem statements was labor market officers work with establishment based on their professional role and legislation, the service officers practical work, establishment in general and getting new jobs for the newly arrived in the labor market. The study used a qualitative method and semi-structured interviews were conducted with five employment service officers. The theoretical framework consisted of empowerment. The results of the study show that the establishment reform has had both positive and negative impacts. Many newly arriveds have established themselves in society and entered the labor market. The results show further that there are still aspects to change in order to improve the establishment. The study shows that the establishment reform has had a positive impact on new arrivals in the labor market. The employment officers want to work with an individualized and empowerment-oriented approach, but the heavy workload is hindering their work. / Etableringsreformen trädde i kraft 2010 och arbetsförmedlingen fick huvudansvaret för nyanländas etablering. Syftet med föreliggande studien var att undersöka hur handläggarna på arbetsförmedlingen arbetar med etablering av nyanlända med uppehållstillstånd. Frågeställningarna i studien var etableringshandläggarnas arbete med etablering utifrån sin yrkesroll och lagstiftning, etableringshandläggarnas praktiska arbete, etablering i allmänhet och för att få ut nyanlända på arbetsmarknaden. I studien användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem handläggare på arbetsförmedlingen. Den teoretiska ramen bestod av empowerment. Studiens resultat visar att etableringsreformen har haft både positiv- och negativ inverkan. Många nyanlända har etablerat sig i samhället och kommit ut på arbetsmarknaden. Av resultatet framkommer det vidare att det fortfarande finns aspekter kvar att ändra på för att få en ytterligare förbättring av etableringen. Studien visar att etableringsreformen har haft en positiv inverkan för de nyanlända på arbetsmarknaden. Men det råder stor arbetsbelastning för etableringshandläggarna på arbetsförmedlingen. Handläggarna vill arbeta med ett individanpassat och empowermentorienterat arbetssätt men hård arbetsbelastning utgör ett hinder för deras arbete.

The rate at which people change jobs is high, including in Sweden. Previous research has shown that work motivation and job satisfaction affect the performance and wellbeing of co-workers among other things. Therefore, the purpose of this study was to examine what motivates employees to stay at a company. The data were collected through semi structured interviews, which meant that the study was qualitative. The guide for the interviews contained 19 questions in total. The questions were categorized according to three different themes. Six employees from separate organizations were included in the study. Thematic analysis was used as a method to analyse the data, which showed that several factors affected the participant’s motivation to continue working at a specific company. The result was presented through four major themes and various sub-themes. These were opportunities for development, leadership, work tasks and work environment, topics that often were mentioned during the interviews. What characterized this study was that all the participants expressed that they were satisfied at their current workplace. Thus, further research can help increase the knowledge about what makes people stay at a company and why they might leave.  Keywords: Motivation, job satisfaction, employees, labour mobility / Rörligheten på arbetsmarknaden är idag mycket stor i Sverige. Tidigare forskning har visat att arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse påverkar alltifrån prestation till välmående, varpå syftet i denna studie var att undersöka vad som motiverar yrkesverksamma personer att stanna kvar på en arbetsplats. Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer, något som innebar att studien hade en kvalitativ ansats. Intervjuguiden bestod av 19 färdigformulerade frågor, vilka kategoriserades utifrån tre olika teman. Totalt sex yrkesverksamma personer från olika organisationer deltog i studien. Tematisk analys användes som metod för att bearbeta och analysera insamlat material, vilken visade att flera faktorer påverkade viljan att fortsätta inom en viss verksamhet. Resultatet presenterades genom fyra huvudteman med tillhörande underteman. Dessa var utvecklingsmöjligheter, ledarskap, arbetsuppgifter och arbetsmiljö, olika återkommande ämnen under intervjuerna. Utmärkande för aktuell studie var att samtliga deltagare uttryckte att de trivdes på sin nuvarande arbetsplats. Vidare forskning kan därför ge ännu större förståelse för vad som får människor att stanna kvar på respektive lämna en organisation.  Nyckelord: Motivation, arbetstillfredsställelse, medarbetare, rörlighet på arbetsmarknaden

Undersökningens syfte är att utifrån invandrares egna erfarenheter och upplevelser undersöka vilken påverkan som Introduktionsprogrammet har haft för deras etablering på arbetsmarknaden.  Vi utförde en kvalitativ undersökning, genom åtta semistrukturerade intervjuer med invandrare som bott i Sverige under 10–15 år. Med intervjuerna ville vi skapa en djupare förståelse för på vilket sätt Introduktionsprogrammet kan ha påverkat deras etablering på arbetsmarknaden.  Resultatet i studien visade att invandrares största hinder för att etablera sig på arbetsmarknaden var språket. Det gick att konstatera att det svenska språket hade haft en stor betydelse för etablering på arbetsmarknaden. Introduktionsprogrammet har därför haft en gynnsam effekt för respondenterna i studien, eftersom de har fått lära sig svenska språket. Det sociala kontaktnätet var enligt respondenterna en annan avgörande faktor, som de intervjuade invandrarna saknade och som försvårade deras etableringen på arbetsmarknaden. Nyckelord: Integration, arbetsmarknaden, invandrare, introduktionsprogram och etablering. / The purpose of this study was based on immigrants´ own experiences to investigate what impact the Introductory course had on the immigrants´ establishment in the labor market. We performed a qualitative investigation where we performed eight semi-structured interviews with immigrants who lived in Sweden for 10-15 years. This was implemented in order to create a deeper understanding of what could have had an impact on the immigrants’ establishment in the labor market through the introduction course. The outcome of this study showed that the immigrants’ biggest obstacle to establish themselves in the labor market was the language. It has been noted that the language has been of great importance in order to significantly lead to establishment in the labor market. Additionally, the introductory course has had a great significance on the respondents in the study since they got to learn the Swedish language through the introductory course. Whereas, another crucial factor that the immigrants were lacking in is the social contact network. This factor has made the establishment of the labor market all the more difficult.

Team composition in the workplace is a popular topic where there are no clear answers to how the most productive and efficient team should be composed. There are many variables combined determines which candidate and which factors are best considered to predict job performance. The purpose of this study was through an experiment investigate whether age, education and the team's age composition have an impact when assessing suitability assessment in a recruitment context. The experiment was answered by 55 respondents with experience of recruitment in their capacity as manager, recruitment consultant or HR employee. The results show that the age composition of the existing team has no effect on how the respondents assessed the suitability of the candidates as the same candidate was most attractive regardless of team composition. The candidates' academic level of education had a negative impact as candidates without academic education were considered more suitable. The results also showed an interaction effect of age*education, which states that higher education is considered appropriate for the older candidates, while education has the opposite effect for younger candidates, which was concluded through a t-test. / Teamsammansättning är ett ämne där entydiga svar saknas kring hur det mest produktiva och effektiva teamet bör vara sammansatt. Många variabler påverkar valet av kandidat och vilka faktorer som bäst anses predicera arbetsprestation. Syftet med denna studie var att genom ett experiment undersöka om ålder, utbildning och teamets åldersmässiga sammansättning har en påverkan vid bedömning av lämplighetsbedömning i rekryteringssammanhang. Experimentet besvarades av 55 respondenter med erfarenhet av rekrytering i egenskap av chef, rekryteringskonsult eller HR-medarbetare. Resultatet visade att det befintliga teamets ålderssammansättning inte hade någon inverkan på hur respondenterna bedömde lämpligheten på kandidaterna då samma kandidat varit mest attraktiv oaktat teamsammansättning. Kandidaternas akademiska utbildningsnivå hade en negativ inverkan då kandidater utan akademisk utbildning ansågs mer lämpliga, även om det fanns en, genom t-test bekräftad statiskt signifikant interaktionseffekt av ålder*teoretisk kompetens som säger att hög utbildning ansågs lämplig hos de äldre kandidaterna.

Syftet med denna studien är att belysa begränsningslagen och hur den påverkar in-dividerna som omfattas av lagen. Syftet med begränsningslagen är att påskynda etableringen av nyanlända på den svenska arbetsmarknaden, vilket i sin tur underlät-tar deras etablering i samhället. De personer som omfattas av lagen är nyanlända som kom till Sverige efter 24 no-vember 2015 under den stora migrationskrisen som ägde rum. Vi undersöker i stu-dien hur individerna som omfattas av lagen har resonerat i deras val av arbete samt hur deras motivation och känsla av sammanhang har påverkats.De teoretiska utgångspunkterna vi har haft i studien är Maslows teori om den mänskliga behovstrappan och Antonowskys teori om KASAM. Metoden vi har använt är en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Vi har i studien intervjuat sex individer som samtliga omfattas av den tillfälliga be-gränsningslagen. I det empiriska materialet framkom det att individerna hade förståelse för lagen och grundtanken med den. Men det framkom även att det är svårt att förhålla sig till kra-ven lagen ställer när arbetsmarknaden inte är anpassad för att släppa in nyanlända. Det framkom även i det empiriska materialet att grundtanken med lagen kan få mot-satt effekt då individerna inte vet med all säkerhet att de kommer kunna få stanna i Sverige. / The purpose of this study is to illustrate the temporary law of limitation of residence permit and how it impacts individuals who are subjected by the law. The main pur-pose of the law is to push the individuals to integrate to the Swedish labor market, which later could ease the individual’s integration into society.Those individuals who are affected by the law are newly arrived people who came to Sweden after the 24th of November 2015 during the migration crisis.We aim to examine how the individuals have reasoned when they’ve chosen work, and how their motivation and sense of coherence is affected by it. The theoretical premise for this essay is Maslows theory about the human hierarchy of needs and Antonowskys theory about sense of coherence. The method used in this essay was a qualitative method using a semi structured interview. It was clear that the individuals understood the law and the basic behind it. But it appeared that it was hard for the individuals to live up to the requirements due to the Swedish labor market not being suited for newcomers. In addition, this law could potentially have an opposite effect because the individuals do not know whether they can stay in the country or not.

Denna uppsats undersöker vad arbetsgivare fokuserar på i arbetet med att attrahera och behålla personal, samt vilka utmaningar som finns. Detta besvaras med hjälp av två frågeställningar: ”vilka metoder används i organisationer för att attrahera och behålla personal på dagens arbetsmarknad?” och ”vad för uppfattningar och utmaningar finns i arbetet med att attrahera och behålla personal?”. Det insamlade datamaterialet bygger på sju intervjuer med medarbetare från sju olika organisationer både inom den offentliga och privata sektorn, där alla är insatta i arbetet med att attrahera och behålla personal. Den teoretiska utgångspunkten är Anthony Giddens struktureringsteori som hjälper oss förstå samspelet mellan arbetsmarknadens uppbyggnad och det mänskliga handlandet. Då metoderna som används för att attrahera och behålla personal faller inom Employer branding så används detta begrepp som en teoretisk ram. Studiens resultat visar att transparens, trygghet, utveckling och ledarskap är viktiga aspekter. Även att det interna arbetet är viktigt för att attrahera personal. Generellt fanns en god inställning till employer branding men vissa utmaningar belystes, främst inom IT-yrken där det skett en stor inflation i lönerna. Till följd av hybridarbete fanns också utmaningar i ledarskap och arbetsmiljö. Det fanns en positiv inställning till employer branding, men ett organisatoriskt motstånd belystes också då metoderna är svåra att mäta i effektivitet. Studien bidrar till forskningsfältet genom att ge en djupare förståelse i problemen som finns på dagens arbetsmarknad samtidigt som arbetstagarnas makt belyses.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter på vägen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har också velat påvisa vilka vägar och strategier som kan ge framgångsrika resultat. Genom våra intervjudeltagares erfarenheter har vi fått fram vad de tycker kan förbättras för att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig. Vårt mål med undersökningen har varit att fokusera på positiva resultat, då vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete.Vi har i bakgrundsavsnittet visat på hur sysselsättningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som är bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden. Det finns emellertid en risk att fokuseringen på dem som saknar tillträde till arbetsmarknaden överskuggar det faktum att de allra flesta personer med invandrarbakgrund redan befinner sig i arbetslivet och försörjer sig genom sitt arbete.En bra Sfi- undervisning lägger grunden för god språkinlärning som i sin tur, om den är effektiv, bidrar till större möjlighet att komma vidare på ett eller annat sätt. Arbetsförmedlingen är den instans som man möter vid sökandet av arbete. Det framkommer i vår undersökning att den inte fungerar tillfredställande. Aspirantutbildningen är en möjlig väg som invandrade akademiker kan gå för att komplettera sin utländska examen på ett effektivt sätt. Deras sätt att lägga upp individuella studieplaner där praktik är ett viktigt inslag, har för oss visat sig resultatrikt. De teoretiska utgångspunkter som arbetet är uppbyggt på är bland annat den strukturella diskrimineringen som vi anser är relevant för att synliggöra omständigheter som exkluderar invandrare från arbetsmarknaden. Språkets betydelse är ytterligare en byggsten som är viktig att betona som teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi valt att använda oss av begreppet Humankapital som den samlade kompetens en människa har med sig ut i arbetslivet. Vi har i vårt arbete gjort sex djupintervjuer med invandrade akademiker som alla har arbete. Deras livshistorier har gett oss underlag för att få svar på våra frågeställningar.Vår förhoppning är att vårt arbete kan ge inspiration och tankar kring möjligheter och strategier, samt hur man kan överbrygga de hinder som uppstår på vägen mot den svenska arbetsmarknaden.