Bankerna i Sverige har en betydande funktion för svensk tillväxt och välfärd. Ettvälfungerande banksystem är en grundpelare för det samhälle vi känner till idag. Bankerförser oss med tjänster och produkter för att vi ska ha möjlighet att spara och låna. Kunskapoch kompetens blir färskvaror eftersom vi lever i ett samhälle i konstant förändring. Kravetpå kompetens ökar konstant, inte minst för privatrådgivare som har en viktig funktion förhela den svenska befolkningens privatekonomi.Mot denna bakgrund har vi lagt fokus på att skapa en förståelse för privatrådgivares villkorför lärande, i avsikt att få syn på hur de aktualiserar kunskap och kompetens för att kunnamöta både kunders och omvärldens krav. Studien behandlar privatrådgivares lärande påarbetsplatsen vid två av Sveriges största banker. Syftet med studien är att få kunskap om ochförståelse för hur praktikgemenskaper, med fokus på praktik och gemenskap, bidrar tilllärande för privatrådgivare. Vi har intresserat oss för frågor som berör privatrådgivareserfarenhetsutbyte på arbetsplatsen. Studien resultat visar att privatrådgivares praktiker avserexempelvis samspel mellan kollegor, gemensamma veckomöten och workshops. Rådgivarnasgemenskaper kännetecknas av ett ömsesidigt engagemang kring gemensamt uppsatta mål.Studiens resultat visar även att den praktikgemenskap som framträder av privatrådgivaresbeskrivningar kännetecknas av en gemensam förståelse kring arbetsrelaterade ändamål. Dettabidrar till ett systematiskt samspel mellan privatrådgivarna och deras kollegor och är såledesen ständigt pågående lärprocess där erfarenheter utbyts.Studien har en teoretisk utgångspunkt i Wengers (1998) teori om praktikgemenskaper. Vidgenomförandet användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex privatrådgivare somarbetar på två storbanker i Sverige.

Under pandemin har lärarna på gymnasie- och universitetsnivå blivit påtvingade att arbeta på distans. Utifrån detta blev syftet med denna studie att undersöka lärares informella lärande under det påtvingade distansarbetet Frågeställningarna för att besvara syftet var: Hur upplever lärarna att det egna informella lärandet förändras när arbetet sker på distans? och Vilka faktorer upplever lärarna påverkar det egna informella lärandet när arbetet sker på distans? I denna kvalitativa studie har materialet samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare från olika skolor och två universitetslärare från samma universitet. För att analysera det insamlade materialet har Illeris (2011) definition av tillfälligt och informellt lärande samt hans lärandetriangel använts. Resultatet av studien visar på att det finns flera olika faktorer som påverkar lärarnas upplevelse av det egna informella lärandet. De tre faktorer som är tydligast i den här studien är kommunikationssätt, tid och digitala medel. Det framkom även under studiens gång att den största förändringen som skett är att möjligheterna till det informella lärandet har minskat i och med att arbetet bedrivits på distans. Utifrån studiens helhet dras slutsatsen att lärarna har upplevt det jobbigare att lära sig nya saker på distans än när arbetet bedrivs på plats.

Syfte: Uppsatsens syfte var att undersöka Migrationsverkets kompetensutvecklingsarbete utifrån både chefers och medarbetares perspektiv. Detta genom undersökning av chefernas kompetensutvecklingsstrategier samt hur medarbetaren upplevde möjligheten och behovet av kompetensutveckling. Vidare syftade studien att ge en redogörelse för förhållandet mellan chefer och medarbetares uppfattning av kompetensutvecklingsarbetet. Metod: För att besvara syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med två chefer och två medarbetare under respektive chef som därefter analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Cheferna utövar en integrerad kompetensutvecklingsstrategi, vilket är en strategi där syftet med kompetensutvecklingen är att utveckla verksamheten. Medarbetarna har behov av formell utbildning och upplever möjligheten till kompetensutveckling begränsad, delvis på grund av den rådande flyktingsituationen som bidragit till att Migrationsverkets ställt in sitt formella kompetensutvecklingsarbete. Det finns en diskrepans mellan chefers och medarbetares syn på kompetensutveckling. Cheferna anser att kompetensutveckling är för organisationen medan medarbetarna anser att syftet med kompetensutveckling är för att utveckla individen. Slutsats: Studien visar en diskrepans mellan huruvida kompetensutvecklingsarbete genomförs för individen eller organisationens syfte. / Aim: The purpose of this study was to examine the Migrations Board's competence development work from the managers' and employees' perspective, through examining the managers' strategies for competence development and how the employees' experience their personal requirements and ability to develop competence. The study also aimed to report on the relationship between the managers' and employees' perception of the competence development work. Method: To give an answer to the questions related to the aim - two interviews with two managers and two employees working under each manager were conducted. These interviews were analysed using a thematic analysis method. Results: The managers are performing an integrated strategy to accomplish competence development, which is a strategy that describes the purpose of the competence development activities as being organizational development. The employees expressed a need for formal education and described limited opportunities to develop their competence. This is partly a result of the current refugee situation in Sweden which has lead the Migrations Board to temporarily cancel all their formal competence development programs. Conclusion: There is a discrepancy between whether the goal of competence development is to develop the individual or the organisation. The participating managers' understanding is that competence development develops the organisation, while the employees' understanding is that the purpose with competence development is to develop the individual.

Ett allt vanligare fenomen i dagens arbetsliv är inhyrning av personal. För många företag ses det som ett sätt att öka flexibiliteten och därmed minska osäkerheten i företaget, och för många människor ses det som en väg in i arbetsmarknaden. Men hur ser möjligheterna till lärande och utveckling ut för dessa individer? Syftet med denna studie har varit att belysa relationen bemanningskonsulter och deras lär- och utvecklingsmöjligheter i arbetet. För att belysa syftet utvecklades tre frågeställningar; ”Hur upplever bemanningskonsulten att lärande och utveckling sker på kundföretaget när denne är inhyrd?”; ”Hur upplever bemanningskonsulten att kundföretaget bidrar till lärande och utveckling på arbetsplatsen för denne?” samt ”Hur upplever bemanningskonsulten att bemanningsföretaget bidrar till lärande och utveckling för denne?”. Utifrån dessa granskades sedan tidigare forskning som gjorts på området bemanningskonsulter och arbetsplatslärande för att ge en bakgrundsförståelse. Därefter genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med bemanningskonsulter från två olika bemanningsföretag. Empirin från dessa intervjuer analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av Lave och Wengers teorier om situerat lärande och praktikgemenskaper. Resultatet diskuterades därefter i relation till den tidigare forskningen. Det visade att något som var viktigt i bemanningskonsulternas lärprocess var det sociala samspelet med kollegor, samt att delaktighet upplevdes som positivt för lärandet. Denna delaktighet såg dock olika ut i kundföretaget och bemanningsföretaget. Kundföretaget kunde erbjuda ett bemötande som var likvärdigt med övrig personal för att bidra till lärande och utveckling. Bemanningsföretaget kunde å andra sidan skapa möjligheter för lärande genom att fungera som en plattform mellan bemanningskonsulter samt ge förutsättning för utveckling genom att placera dem på utvecklande uppdrag. / An increasingly common phenomenon in today’s working life is the use of temporary workers. To many companies this is seen as a way to increase flexibility and thus reduce uncertainty in the company, and for many people it is seen as a way into the labour market. But what do the opportunities for learning and development look like for these individuals? The purpose of this study was to examine the relationship between temporary agency workers and their learning and development opportunities in client companies. In order to highlight the purpose three questions were developed; “In what way do temporary agency workers perceive that learning and development take place at the client company when they are working there?”; “In what way do temporary agency workers perceive that the client company contributes to learning and development in the workplace for them?” And finally “In what way do temporary agency workers perceive that the temporary agency contributes to learning and development for them?”. After that previous research done in the field of temporary agency work and workplace learning was audited to provide a better understanding of the subject. This was followed by eight semi-structured interviews with temporary agency workers from two different temporary agencies. Empirical data from these interviews were then analyzed on the basis of a socio-cultural perspective, with the help of Lave and Wenger's theories of situated learning and communities of practice. The result has been discussed in relation to the previous research. It has shown that something that is important to temporary agency workers’ learning process is social interaction with colleagues, and that participation is seen as positive for learning. This participation was, however, different in the client company and the temporary agency. The client company could treat the temporary agency worker equally with other staff to contribute to learning and development. The temporary agency could, on the other hand, create learning opportunities by serving as a platform between temporary agency workers, as well as provide good conditions for development by placing them on challenging assignments.

Utbildning ar nagot som ar och har varit ett hogaktuellt amne inom den svenska samhallsdebatten under en lang tid. Snabba forandringar i samhallet och i arbetslivet under de senaste decennierna har bidragit till att aven intresset for arbetsplatslarade okat kraftigt, vilket gjort att pedagogiken fatt en allt viktigare roll i arbetslivet. Syftet med denna studie ar att undersoka om det finns nagot samband mellan fyra komponenter som definierar ledarskapsstilen transformativt ledarskap: Idealized Influence, Inspirational Motivation, Intellectual Stimulation och Individualized Consideration, och se om det finns något samband mellan dessa fyra komponenter och informellt larande. Studien antar en kvantitativ ansats dar en tvarsnittsdesign har anvants. Via hypotesprovning har det, med hjalp av Pearsons r, testas om det finns ett samband mellan transformativt ledarskap och det informella larandet. 243 stycken enkater sandes ut till fyra olika organisationer inom livsmedels-, rekryterings- och telecombranchen varav 114 respondenter svarade. Studiens resultat visar pa att det finns ett signifikant samband mellan det transformativa ledarskapet och informellt larande / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p> / Arbetsplatslärande, Informellt lärande, Ledarskap, Transformativt ledarskap.

<img src="file:///page2image9672" /> Syftet med studien är att bidra med kunskap om en organisations arbetsplatslärande, för att förstå hur kunskap bevaras inom organisationen i en tid av hög rörlighet på arbetsmarknaden. Syftet preciserades med tre frågeställningar; (1) På vilket sätt, i form av informella- och formella processer, delas kunskap på arbetsplatsen?, (2) På vilket sätt upplevs arbetet styrt av reproduktiva arbetsmetoder? och (3) Hur upplevs möjligheterna till ett utvecklingsinriktat lärande och arbetssätt? Studien byggde på en kvalitativ insamlingsmetod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju anställda inom en organisation i konsultbranschen. Bland respondenterna fanns både teamledare/chefer samt deltidsanställda studentresurser. Materialet analyserades utifrån Ellströms teori om arbetsplatslärande för att förstå lärande och utveckling på arbetsplatsen. Resultatet visade att de anställda delade kunskap med varandra löpande i det dagliga arbetet genom sociala interaktioner samt dokumentation. De anställda upplevde att arbetet styrdes av processer och strukturer, men att det fanns en viss frihet i utförandet av arbetsuppgifterna. Vidare upplevde de anställda att det fanns en öppenhet och delaktighet till att utveckla arbetsmetoderna. Resultatet visade på att det fanns en distinktion mellan studentresursers och heltidsanställdas involvering i delar av utvecklingsarbetet vilket slutligen mynnade ut i två implikationsförslag.

The purpose of this study is to research possibilities to create educational programs at large companies that engage employees using the company intranet to contribute to the development and efficiency of the business. The goal is to through experience of employees and related research suggest pedagogically and technically effective methods to introducing company employees to an intranet. The importance of this study lies in its potential to increase a more operational use of intranets. What has been done in this thesis is an investigation of what a large consultant company need in terms of introduction to a system e.g. an intranet, a customer relation management system or a time report system. A study of what is available in terms of earlier work and research has been done. Interviews and surveys were completed to get to know the experiences that employees at a company has in the area. The most important results from the investigation are that e-learning is especially suitable to large consultant companies. It is also that a company need more than informal learning, even if the system to learn is intuitive. What are also significant outcomes that are important to e-learning at companies is the organization of courses and of learning so that the learner knows of existence of a course, where to find it and that there is an organization for updating the material and maintaining the quality of the course. What is also important is to have a clear reason for the employee to attend the course. The possibility to get an overview of the course and a time schedule of the course facilitates learning for employees. That the learners are able to discuss the course material and get feedback on the results does also facilitate the learning. Learners also get motivated from practical training that is directly applicable in work. / Syftet med studien är att undersöka möjligheter att skapa utbildningsprogram till stora företag som engagerar de anställda som använder företagets intranät att bidra till utvecklingen och effektiviteten av verksamheten. Målet är att genom erfarenheter från anställda och annan forskning föreslå pedagogiskt och tekniskt effektiva metoder för att introducera anställda till ett intranät. Det som har gjorts i studien är en undersökning av vad som efterfrågas av ett stort konsultföretag i form av en introduktion till ett system, t.ex. ett intranät, ett customer relation managment-system eller ett tidrapporteringssystem. En undersökning av vad som finns tillgängligt i form av tidigare forskning har gjorts. Intervjuer och enkäter har genomförts för att ta del av erfarenheter som anställda på ett företag har i området. De viktigaste resultaten från studien är att e-lärande är speciellt lämpligt för stora konsultföretag. Ett företag behöver mer än bara informellt lärande även då systemet är intuitivt. Vad som också är betydelsefulla resultat från studien som är viktigt för e-lärande på företag är organiseringen av kurser och lärande så att kursdeltagaren vet att det existerar en kurs, var den finns och att det finns en organisation för uppdatering av materialet och att bibehålla kvaliteten på kursen. Vad som också är viktigt är att ha en självklar anledning tillgänglig för den anställde att delta i kursen. Möjligheten att få en översikt av kursen och ett tidsschema för kursen underlättar lärande. Att kursdeltagaren har möjlighet att diskutera kursmaterialet och att få feedback från resultaten underlättar även det lärandet. Kursdeltagare blir även motiverade av praktisk användbar utbildning som är direkt applicerbar i arbetet.

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur anställda på en folkhögskola upplever att distansarbete påverkar arbetsplatslärandet. Med utgångspunkt i att människan är relationell och att lärande sker i samspel med andra frågar vi hur upplever anställda på en folkhögskola att arbetsplatslärandet har påverkats av distansarbete? Studien är av kvalitativ och hermeneutisk ansats med ett fenomenologiskt perspektiv för att få en förståelse för informanternas upplevelser av fenomenet. Det utformade instrumentet bestod av semistrukturerade intervjuer och genomfördes på sex anställda. Resultatet visade att de anställda upplever att relationen till sin närmaste kollega har förstärkts under de nya förutsättningarna medan gemenskapen på arbetsplatsen i helhet har försämrats. De spontana träffarna mellan kollegor upplevs ha uteblivit och möjligheterna till lärande har därmed förändrats. Informanterna upplever att lärandet främst sker i samspel med sina närmaste kollegor.

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur anställda upplever arbetsplatslärande på sin arbetsplats och vilken betydelse de ger informellt och formellt sätt att lära för det egna lärandet. Tidigare forskning visar att det informella lärandet är av störst betydelse för arbetsplatslärandet medan formella sätt att lära är av mindre betydelse. Ansatsen i studien var kvalitativ och data samlades in via halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades nio personer från en organisatorisk enhet i en stor statlig myndighet. Insamlade data resulterade i 50 sidor transkriberad utskrift som sedan strukturerades genom kodning och kategorisering. Resultatet av studien visade liksom tidigare forskning att det informella lärandet var av störst betydelse för arbetsplatslärandet. Lära av kollegor, problemlösning och självlärande var vanliga och betydelsefulla sätt att lära. Formellt lärande som utbildning var också av betydelse framförallt om den anställde hade ett behov av utbildningen och såg nytta med den i sitt jobb. Studien visade att informella sätt att lära även har betydelse vid formella sätt, till exempel att resonera med en kollega efter genomförd utbildning. Förslag som intervjupersonerna framförde för att förbättra arbetsplatslärandet var att skapa bättre förutsättningar för nyanställda att komma in i jobbet och ta hand om dem ännu bättre. Även att effektivisera möten, bli bättre på feedback och bättre ta vara på erfarenhet framfördes. / <p>2019-08-19</p>

Studien baseras på intervjuer av fyra nyanställda sjuksköterskor vid en vårdcentral. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av introduktion vid nyanställning, med särskilt fokus på introduktionens funktion av att bli en länk mellan personens nya arbetsuppgifter och tidigare erfarenheter, samt för att se om det finns en koppling mellan introduktionen och viljan att arbeta kvar i verksamheten. Metoden som använts i studien har utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med fenomenologisk och hermeneutisk utgångspunkt. I resultatet kan vi se den progressiva pedagogiken inom ramen för det pedagogiska problemet, att kommunikationen är viktig samt att det finns ett behov av särskilt fokus på introduktionens funktion av att bli en länk mellan personens nya arbetsuppgifter och tidigare erfarenhet.