Denna studie syftar till att bidra med kunskaper kring hur introduktion för nyanställda medarbetare iscensätts när arbetsuppgifterna förväntas ske i huvudsak på distans. I relation till detta har en övergripande frågeställning utformats; Hur förstår och talar nyanställda medarbetare om introduktionsprocesser och det egna lärandet vid distansarbete? Denna övergripande frågeställning delas vidare upp i två underliggande frågor: På vilka skilda sätt möjliggörs lärande för nyanställda medarbetare när introduktionsprocesser sker i huvudsak på distans? Vilka potentiella möjligheter och utmaningar för lärande uppkommer för nyanställda medarbetare vid introduktionsprocesser som sker i huvudsak på distans? Studien antar en kvalitativ ansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet från intervjuerna har analyserats med utgångspunkt i Bauers (2010) introduktionsmodell The Four C’s samt Wengers (1998) teori Communities Of Practice. Studiens resultat visar på att medarbetarens känsla av tillhörighet till den nya organisationen och möjligheten att socialisera försvåras avsevärt vid introduktion på distans. Vidare pekar resultatet på att teoretiska och formella aspekter av lärande under introduktion på distans går att uppnå, i form av att nyanställda kan lära sig sina arbetsuppgifter genom utbildningar och möten. Olika aspekter av kontroll har framkommit ur empirin, i form av styrning och övervakning från arbetsgivare men även nyanställdas önskan att påverka sin egen introduktion. Avslutningsvis visar studiens resultat en problematik i att introduceras under distansförhållanden vad gäller aspekter som berör socialisering, informellt lärande och organisationskultur. / This study aims to contribute knowledge about how introduction for newly hired employees is staged when the tasks are expected to take place mainly at distance. In relation to this, an overarching issue has been formulated; How do new employees understand and talk about introductory processes and their own learning during telework? This overarching issue is further divided into two underlying questions: In what different ways is learning made possible for newly hired employees when introductory processes take place mainly at distance? Which potential opportunities and challenges enables learning for newly hired employees in introductory processes that take place mainly at distance? The study adopts a qualitative approach and the empirical material has been collected through seven semi-structured interviews. The results from the interviews have been analyzed based on Bauer's (2010) introductory model The Four C's and Wenger's (1998) theory Communities of Practice. The results show that the employee's sense of belonging to the new organization and the opportunity to socialize is considerably more difficult when introduced at distance. Furthermore, the results indicate that theoretical and formal aspects of learning during distance introduction can be achieved, in the form of new employees being able to learn their tasks through educational training and meetings. Various aspects of control have emerged from the empirical data, in the form of control and supervision from employers but also new employee's desire to influence their own introduction. In conclusion, the results of the study show a problem in being introduced under distance conditions in terms of aspects concerning socialization, informal learning and organizational culture.

Syftet med studien var att undersöka distansarbete som arbetsform ur ett med­arbetar­perspektiv för att därigenom kunna presentera hur distansarbete kan utmana villkoren för lärande och kompetensutveckling. Studien utfördes genom en kvalita­tiv metod med ett hermeneutiskt antagande där semistrukturerade intervjuer var grund­en för insamling av empiriskt material. Intervjuer utfördes med sex deltagare. Arbetes frågeställning analyserades med hjälp av en abduktiv ansats med hjälp av Illeris teori om lärandets samspels- och drivkraftsdimen­sion. Resultatet gick att dela upp i fem teman utifrån distansarbetets utmaningar: arbetsmiljö, kommunikation, ar­bets­uppgifter, arbetstillfredsställelse och distansarbete som framtida arbetsform. Stud­iens slutsats är att distansarbete omfattas av utmaningar som kommer påverka medarbetares lärande och kompetensutveckling i längden då arbetsformen inte kan erbjuda de villkor som krävs för en lärprocess. Distansarbete som en framtida arbets­form behöver därför utveckla nya arbetsmetoder för att tillgodose medar­betar­es lärande och kompetensutveckling.

With the big and fast changes in both information technology and knowledge in today‟s society, companies turn to e-learning and computer-based courses to educate their employees and customers, while saving time and money. The question is whether the quality of the education stays the same and to what extent can the educations be digitalized. The purpose of this project has been to increase the understanding of opportunities and obstacles in the transformation from a physical to a digital learning environment, and to find out to what extent an education can be digitalized while maintaining the education quality. To be able to do this an education in process modeling was created at a company called aRway. aRway is business modeling company that is interested in computer-based educations. The creation is based on a literature study that focuses on how adults learn and learning at the workplace, but also theories about how to create educations and what is important to think about. aRway‟s employees tested the education and the result was evaluated and analyzed. The result of thisstudy shows that in computer-based educations the quality can be preserved or even improved when getting surface knowledge, factual knowledge, like an introduction and for a know-how learning like examples, but when it comes to know-why and deeper knowledge you might need face-to-face education with a teacher present as a complement so that the quality of the education is not affected in a negative manner. / Med de stora och snabba förändringar i både informationsteknik och kunskap i dagens samhälle, vänder sig företag till e-lärande och datorbaserade kurser för att utbilda sina anställda och kunder, samtidigt som du sparar tid och pengar. Frågan är om kvaliteten på utbildningen förblir densamma och i vilken utsträckning kan utbildningarna kan digitaliseras. Syftet med detta projekt har varit att öka förståelsen för möjligheter och hinder i omvandlingen från en fysisk till en digital lärmiljö, och ta reda på i vilken utsträckning en utbildning kan digitaliseras med bibehållen hög kvalitet på utbildningen. För att kunna göra detta, skapade en utbildning i processmodellering vid ett företag som heter aRway. aRway är ett verksamhetsmodellering företag som är intresserade av datorbaserade utbildningar. Skapandet av utbildningen är baserad på en litteraturstudie som fokuserar på hur vuxna lär sig och lärande på arbetsplatsen, men även teorier om hur man skapar utbildningar och vad som är viktigt att tänka på. aRwaysanställda testade utbildning och resultatet utvärderades och analyserades. Resultatet av denna studievisar att i datorbaserade utbildningar kan kvalitet bevaras eller till och med förbättras när man det gäller ytlig kunskap, faktakunskaper, som en introduktion och en djupare kunskapså som exempel, men när det gäller att veta varför och fördjupade kunskaper du behöver en lärarledd utbildning som ett komplement, så att kvaliteten på utbildningen inte påverkas på ett negativt sätt.

Denna studies syfte är att undersöka hur träarbetare verksamma inom bygg- ochanläggningssektorn i stockholmsregionen upplever sin egen kompetens samt vilkafaktorer som kan påverka möjligheten till kompetensutveckling inom arbetet.Dataunderlaget till denna kvalitativa studie har samlats in via semistruktureradeintervjuer med åtta träarbetare. För att analysera materialet har vi främst utgått frånPer-Erik Ellströms teori kring arbetsplatslärande. Resultatet visar att träarbetarnasupplevelse av den egna kompetensen formas i det dagliga arbetet, men även när andravisar uppskattning för den. Resultatet visar även på flera faktorer som får betydelseför möjligheten till kompetensutveckling i arbetet såsom; tillräckligt varieradearbetsuppgifter, möjligheten att påverka arbetet samt att få stöd av andra, den egnadrivkraften, god grundkunskap, tillit till den egna förmågan, feedback och tydligainstruktioner. Uppsatsen drar slutsatsen att träarbetarna upplever sin kompetens somgod och att den viktigaste faktorn för kompetensutveckling är en balans mellan ettutvecklingsinriktat och anpassningsinriktat lärande. / The purpose of this essay is to study how carpenters in the Stockholm area experiencetheir own competence and what factors could affect their possibility for competencedevelopment that takes place in the workplace. The data for this qualitative study hasbeen collected via semi-structured interviews with eight carpenters. When analyzingthe material, we have mainly used Per-Erik Ellström's theory of workplace learning.The results show that the carpenters' experience of their own skills is shaped in theirdaily work, but also when others show appreciation for it in a work situation. Theresults also show several factors that are important for competence development inthe work, such as: sufficiently varied tasks, the opportunity to influence the workprocess and other aspects of work, support from others, an inner drive, good basicknowledge, confidence in one's own ability, feedback and clear instructions. Thethesis concludes that carpenters perceive their competence as high and that the mostimportant factor for competence development in their daily work is a balance betweendevelopment-oriented and adaptive-oriented learning.

Framgångsrika introduktioner av nyanställda är väsentliga för både organisationer och arbetstagare, då de leder till att anställda effektivt kommer igång med arbetsuppgifter och deltar i sociala gemenskaper. Under den senaste tiden har introduktionsprocesser bedrivits över distans inom många organisationer i stället för på den fysiska arbetsplatsen, mycket till följd av covid-19-pandemin. Fortsättningsvis ser distansarbetet ut att öka i Sverige, med fler och fler som arbetar hemifrån. På grund av detta var det intressant att undersöka hur nyanställda upplevt introduktionsprocessen på distans.  Studien har antagit en kvalitativ metodansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån Wengers (1998) teori om Communities of Practice.  Studiens resultat har visat att interaktionsmöjligheter och arbetsplatsens gemenskap har minskat till följd av introduktioner på distans. Resultatet fann även att nyanställda kan lära sig sina arbetsuppgifter på distans genom olika formella aktiviteter. Dock uppgav nyanställda  att informella aktiviteter var något de saknade. Avslutningsvis har studien bidragit med intressant kunskap inför framtida introduktionsprocesser på distans. / Framgångsrik ombordstigning av nya anställda är avgörande för både organisationer och anställda, eftersom det leder till att anställda effektivt kommer igång med uppgifter och deltar i sociala samhällen. På senare tid har onboardingprocesser genomförts på distans i många organisationer istället för på den fysiska arbetsplatsen, mycket som ett resultat av covid-19-pandemin. Distansarbetet ser ut att fortsätta öka i Sverige, med allt fler som arbetar hemifrån. På grund av detta är det intressant att undersöka hur nya anställda upplevde onboarding-processer på distans. Studien har en kvalitativ metodologisk ansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultaten av intervjuerna har analyserats utifrån Wengers (1998) teori om Communities of Practice. Resultaten av studien har visat att interaktionsmöjligheter och känslan av gemenskap på arbetsplatsen har minskat på grund av onboardings på distans. Resultaten har också visat att nyanställda kan lära sig sina uppgifter på distans genom olika formella aktiviteter. Frånvaron av informella aktiviteter var dock något som nya anställda uppgav att de saknade. Slutligen har studien bidragit till intressant kunskap för framtida onboardingprocesser på distans.

I denna studie har vi undersökt hur ledare i säljorganisationer beskriver att de skapar förutsättningar samt vilka strategier de använder sig av när det kommer till medarbetarnas lärande och utveckling. Vidare har vi undersökt hur ledarna beskriver sig själva i relation till medarbetarnas lärande och utveckling samt vad lärande har för betydelse för organisationen. Material till studien insamlades genom sju semistrukturerade intervjuer med de ledare som deltog. De teoretiska ramverk som användes var erfarenhetsbaserat lärande, ledarskap för lärande samt det humanistiska och det ledningsrationella perspektivet.  Vi har tittat på den insamlade empirin för att hitta både avvikelser och mönster mellan respondenternas upplevelser och uppfattningar för att sedan dra en allmängiltig slutsats, vilket kan liknas vid en induktiv ansats. Resultatet visar att ledare ser sig själva som ansvariga för medarbetarnas lärande och utveckling men att de endast har möjlighet att påverka lärandet och utvecklingen till viss del då individens egen vilja, engagemang, motivation eller nyfikenhet är avgörande för om lärande kommer äga rum. Vidare framkom det även att det finns olika ledarskapsstilar och roller som ledaren växlar mellan samt att ledaren använder sig av olika strategier för att skapa förutsättningar och underlätta lärande och utveckling hos medarbetarna. Lärande fann vi sker till stor del i informella miljöer och i det dagliga arbetet där formella lärandemiljöer fungerar som en stöttning i lärprocessen. Slutligen kunde vi konstatera att respondenterna beskrev att lärande och utveckling har en betydelse för organisationen både i form av ekonomisk vinning men också en mer välmående arbetsplats där individer mår bra och vill stanna kvar på. / In this study, we have examined how leaders in sales organizations describe that they create prerequisites and what strategies they use when it comes to employees' learning and development. Also, we have examined how these leaders describe themselves in relation to employees' learning and development and what significance learning has for the organization. The material of the study was collected through seven semi-structured interviews with the leaders who participated. The theoretical frameworks used were experiential learning, learning-oriented leadership as well as the humanistic and the management rational perspective.  We have looked at the collected empirical data to find both deviations and patterns between the respondents' experiences and perceptions to then make a general conclusion, which can be considered an inductive approach. The results show that leaders see themselves as responsible for employees' learning and development, but that they only could influence learning and development to some extent as the individual's own will, commitment, motivation or curiosity is decisive for whether learning will take place. Furthermore, it also emerged that there are different leadership styles and roles that the leader alternate between, and that the leader uses different strategies to create conditions and facilitate learning and development among employees. We found that learning takes place largely in informal environments and in the daily work where formal learning environments function as a support in the learning process. Finally, we could state that the respondents described that learning and development have an impact on the organization both in terms of financial gain but also a more prosperous workplace where individuals feel good and want to stay.

Mot bakgrund av att det ur både ett samhälls- och individperspektiv är viktigt att anställda utvecklas i samma takt som arbetsmarknaden syftar denna studie till att få en ökad förståelse för hur olika verksamheter arbetar med arbetsplatslärande och med att motivera personalen till ett arbetsplatslärande. Den kvalitativa studien som genomförs behandlar kommunala och privata verksamheters arbete med att motivera sin personal till formellt och informellt arbetsplatslärande. För att studera detta har material från sju semistrukturerade intervjuer hämtats. Dessa intervjuer genomfördes med personalvetare som arbetar inom olika områden i både kommunala och privata verksamheter. Det insamlade materialet från intervjuerna analyserades med en tematisk analys där teman och underteman skapades. Studien tar stöd i Knud Illeris teoretiska perspektiv på vad som krävs för att ett arbetsplatslärande ska kunna ske. Det analyseras om verksamheterna upplever att ett arbetsplatslärande äger rum enligt de krav som Illeris teoretiska perspektiv ställer upp. Med stöd i intervjumaterial och det teoretiska perspektivet har en ökad förståelse för hur kommunala och privata verksamheter arbetar med arbetsplatslärande nåtts. Resultatet i denna studie visar att båda verksamheterna lägger störst fokus och prioritering på det informella lärandet och att det formella lärandet ofta hamnar i skymundan. Verksamheterna arbetar inte strategiskt med att motivera anställda utan motivation har visat sig vara en mer individuell faktor som varje individ har en stor påverkan på. Förutsättningar av ett stöttande ledarskap, meningsfullhet i arbetet och en verksamhetskultur respektive gemenskap av lärande har dock visat sig bidra till en ökad motivation. / Given that it from both a societal and individual perspective is important that the employees develop at the same pace as the labor market, this study aims at gaining an increased understanding of how different organizations work with workplace learning and to motivate staff to a workplace learning. The qualitative study that is carried out deals with the work of municipal and private organizations in motivating their staff to formal and informal workplace learning. To examine the purpose of this study data was collected through seven semi-structured interviews with people working with human resources. The data collected from the interviews was analyzed using thematic analysis where themes and sub-themes were created. This study is based on Knud Illeri´s theoretical perspective about what is necessary for a workplace learning to take place. It is analyzed whether the people working with human resources experience that the requirements for achieving workplace learning according to Illeri´s theoretical perspective exist at their workplace. With both data from the interviews and Illeri´s theoretical perspective this study gains an increased understanding of how municipal and private organizations work with motivation and workplace learning. The result of this study shows that both types of organization prioritize informal learning and less formal learning. Neither of the organizations strategically works with motivation towards workplace learning. The results have shown that motivation is mostly based on individual factors which means that the individual has the greatest influence. Prerequisites of a supportive leadership, meaningfulness in work and a business culture and community of learning, however, have shown to contribute to increased motivation.

Under Covid-19-pandemin tvingades många arbetsplatser övergå från det fysiska kontorsarbetet till distansarbete, och när pandemin började avta hade synen på kontorsarbete förändrats. Den hybrida arbetsformen introducerades på många arbetsplatser där kontorsarbetet kom att fördelas mellandistansarbete och det fysiska kontoret. Lärande på arbetsplatsen är en stor del av många vuxnas vardag och sker i sociala sammanhang. Arbetsplatslärande inkluderar både formella och informella komponenter, och informellt lärande på en hybrid arbetsplats har legat i fokus i denna fallstudie. Studien har haft ett hermeneutiskt perspektiv där kunskap utvecklats genom att tolka medarbetarupplevelser vid en myndighet. Dessa upplevelser som framkom i semi-strukturerade intervjuer analyserades med tematisk analys, vilket resulterade i tre huvudteman rörande upplevelser av lärande och samarbete på en hybrid arbetsplats. Resultaten visade att respondenterna över lagupplevde sig vara mer självständiga och drivna i sitt lärande än tidigare. Det hybrida arbetssättet upplevdes ha bidragit till ett mångsidigt lärande på kontoret, där samarbetet var mer gränsöverskridande mellan avdelningar och enheter än innan. Däremot upplevdes vissa brister ikommunikationen och ett visst utanförskap vid hemarbete hos några respondenter. Avslutningsvis kan det konstateras att myndigheten arbetat enligt det hybrida arbetssättet under för kort tid för att kunna göra en mer djupgående analys av det informella lärandet vid den hybrida arbetsplatsen. / During the Covid-19 pandemic, many workplaces were forced to change from physical office work to teleworking, and when the pandemic began to subside attitudes toward office work had changed. The hybrid form of work was introduced in many workplaces with office work distributed between telework and the physical office. Learning in the workplace is a major part of many adults' everyday lives and takes place in social contexts. Workplace learning includes both formal and informal components, and informal learning in a hybrid workplace has been the focus of this case study. The study has had a hermeneutic perspective where knowledge has been developed by interpreting the experiences of public authority employees. The experiences that emerged from semi-structured interviews were analyzed using thematic analysis, which resulted in three main themes concerning experiences of learning and collaboration in a hybrid workplace. The results showed that the respondents generally felt more independent and were more motivated regarding their learning than previously. The hybrid approach was perceived to have contributed to more diverse learning in the office, with more collaboration between departments and units than before. By contrast, some respondents experienced some shortcomings in communication and a certain degree of exclusion when working from home. In conclusion, it can be stated that the authority had not worked according to the hybrid way of working long enough to be able to carry out a more in-depth analysis of informal learning at the hybrid workplace. / <p>Godkänt 2022-06-09.</p>

Syftet med studien är att undersöka reflektionens inverkan på arbetsplatslärande. Den tidigare forskningen visar att reflektionen har en positiv effekt på minnet och således även på lärandet, vare sig det handlar om skolväsendet, informellt lärande eller lärande på arbetsplatsen. Datan som analyserats togs fram genom semi-strukturerade intervjuer med sex informanter från helt skilda yrken och arbetsplatser. Intervjuerna hade som utgångspunkt hur förutsättningarna ser ut för lärandet i sin allmänhet i deras respektive yrken, för att sedan övergå till att handla om hur respondenterna uppfattar reflektion och hur det skulle kunna påverka deras dagliga arbetsliv. Det insamlade materialet har analyserats utifrån två teoretiska perspektiv som dels berör individuellt lärande och reflektion, men också organisatoriskt lärande. Resultatet från studien indikerar att trots möjligheten till en flexibel och lärande organisation, upplever medarbetare att den tid som skulle behövas till den egna och gruppens reflektion inte finns. Istället för att göra utrymme för utvärdering som skulle kunna gynna organisationen your ett längre perspektiv, så fokuseras tiden till produktion och arbete. Studien indikerar också att inställningen hos medarbetare generellt är positiv till reflektion och att de själva upplever det vara ett verktyg för lärande på arbetsplatsen. / The aim of this study was to investigate how reflection could impact workplace learning. Previous studies have shown that reflection has had a positive effect on memory, and therefore also on learning, whether it may be in schools, informal learning or workplace learning. The data that was analyzedwas extracted from semi-structured interviews with six informants from completely different professions and workplaces. The starting point of the interviews was investigating how the prerequisites were for workplace learning, and transferred into questions about the informants view of reflection and how it may affect their daily working life. The gathered material has been analyzed through two theoretical perspectives that partly involve the individual person's learning and reflection, but also the organizational learning. The results indicate that despite the possibility of a flexible and learning organization, coworkers experience that the time necessary for their own and the group’s reflection does not exist. Instead of making space for evaluation that could benefit the organization in the long run, their time is focused upon production of labour. The study also indicates that the coworkers’ attitude toward reflection is positive, and that they in their experience feel that it could be a tool for workplace learning.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap som kan utveckla räddningstjänstens arbetsplatslärande. Studien är en kvalitativ fallstudie med en ontologisk ståndpunkt som kan beskrivas som konstruktivistisk. Forskningsprocessen involverar kvalitativa intervjuer av fyra chefer på strategisk ledningsnivå, och fyra fokusgruppdiskussioner med fyra skift (arbetsgrupper) på en brandstation. Datamaterialet har därefter bearbetats med stöd av tematisk analys. Studien frågeställningar avser att besvara hur brandstationens lärande kan beskrivas och förstås utifrån chefernas ledningsperspektiv, respektive skiftens medarbetarperspektiv. I resultatet framgår att både chefer och skift behöver förhålla sig till samhälleliga förväntningar, lagstiftning och politiskt utformade krav och riktlinjer. Samtidigt som det framkommer att en stor del av brandstationens lärande sker i samband med brandmännens vardagliga yrkespraktik. Brandstationens arbetsplatslärande främjas å ena sidan av brandmännens gemenskap, drivkraft och yrkesstolthet. Samtidigt som skiftens starka samhörigheten å andra sidan riskerar att bidra till att fastna i etablerade rutiner och tankemönster. Vidare framkommer att chefer på ledningsnivå betraktar brandstationens förebyggande arbetet som central för att organisationens ska kunna möta upp mot politiskt utformade krav och förväntningar. Till skillnad från gruppchefernas och brandmännens utsagor som främst lyfter fram det operativa arbetet i relation till skiftens yrkespraktik. Sammantaget pekar resultatet på att det finns motsättningar mellan ledningsperspektiv och medarbetarperspektiv på brandstationens lärande. Fallstudiens synliggörande av dessa motsättningar betraktas som betydelsefulla för att organisera formella läraktiviteter och skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande i vardagen, men kan även ses i ljuset av rekryteringsutmaningar inom räddningstjänsten. / The purpose of this study is to contribute knowledge that can develop the workplace learning of the rescue service. The study is a qualitative case study with an ontological standpoint that can be described as constructivist. The research process involves qualitative interviews of four managers at strategic management level, and four focus group discussions with four shifts (work groups) at a fire station. The data material has then been processed with the support of thematic analysis. The study's questions aim to answer how the fire station's learning can be described and understood based on the managers' management perspective, and the shift's employee perspective. The results show that the fire station's surrounding external context what is seen as relevant knowledge, processes, activities that largely is derives from legislation and politically designed requirements and guidelines. At the same time, it appears that a large part of the fire station's learning takes place in connection with the firefighters' everyday professional practice. The fire station's workplace learning is promoted on the one hand by the employees' community, drive, and professional pride. At the same time, on the other hand, the strong cohesion in the shift’s risks contributing to getting stuck in established routines and thought patterns. Furthermore, it appears that managers at management level regard the fire station's preventive work as central to the organisation's ability to meet politically shaped demands and expectations. In contrast to the group managers' and firefighters' statements, which primarily highlight the operative work in relation to the professional practice of the shifts. Overall, the results indicate that there are contradictions between strategic management orientation and the employees' perspective on the fire station's learning. The case study's visibility of these contradictions is considered significant for organizing formal learning activities and creating good conditions for workplace learning in everyday life but can also be seen in the light of recruitment issues within the rescue service.