Denna empiriska studie syftar till att fastställa skillnaden mellan den privata och offentliga sektorn när det gäller anställdas uppfattning om kompetensutveckling och hur dess påverkan på lärande skiljer sig åt.  En kvantitativ metod användes där analysen grundar sig på 44 enkätsvar och dessa har kopplats till forskning kring kompetensutveckling och lärande för att dra ytterligare slutsatser.  Studien visar att personer som arbetar inom den privata sektorn har bättre upplevelser av effektiviteten av kompetensutvecklings- insatser och lärande än personer som arbetar inom den offentliga sektorn.  Även om flera kompetensutvecklingsinsatser genomförs inom den offentliga sektorn så visar studien att det är fördelaktigt att välja den privata sektorn om man som person väljer bransch utifrån sannolikheten till personlig utveckling och lärande genom kompetensutvecklingsinsatser.

Avhandlingen, som är en kvalitativ studie, rör yrkesgruppen undersköterskor inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien har varit att studera och bidra med ökad kunskap, dels om villkoren för lärande och kunskapsbildning i arbetslivet, dels mer specifikt om undersköterskors arbete, arbetsvillkor samt villkor för lärande och utveckling på arbetsplatsen. Avhandlingens teoretiska referensram utgår från tidigare forskning och teoribildning om arbetsrelaterat lärande som kunnat sammanfattas i en modell, i vilken fyra olika grupper av faktorer, som är betydelsefulla för lärande i och genom arbetet, beskrivs. De fyra är: 1) Arbetets och organisering 2) Formell och icke-formell utbildning 3) Sociala aspekter och 4) Individuella faktorer. Tre olika sjukvårdsenheter; en akutsjukvårdsenhet, en barnsjukvårdsenhet och en operationssjukvårdsenhet, samtliga vid ett större sjukhus, ingår i studien. 17 undersköterskor och 5 vårdenhetschefer har intervjuats. Avhandlingen visar att undersköterskor som verkar inom akut eller traumatisk sjukvård också har ett varierat och oförutsett arbete, vilket ger dem goda möjligheter till lärande och utveckling. Vidare har undersköterskor som arbetar med uppgifter inom vårdens kärnverksamhet möjlighet att lära i arbetet. Avgörande i sammanhanget är att dessa arbetsuppgifter uppfattas som intressanta, meningsfulla och stimulerande. Lärande underlättas för de undersköterskor som arbetar vid en vårdenhet där de görs delaktiga i vårdarbetet och arbetsgemenskapen. Undersköterskor som arbetar tillsammans med andra yrkesgrupper kan ha möjlighet att lära i arbetet. Även delegering av arbetsuppgifter har betydelse för möjligheterna att lära. Avhandlingen visar också att undersköterskor kan hindras från att lära i arbetet om den sjuksköterska som de arbetar närmast (i vårdpar eller i team) inte tillåter dem att utföra vissa arbetsuppgifter. Det framkommer också att undersköterskor som saknar intresse, eller ork hindras från att lära och utvecklas i arbetet. Undersköterskor har begränsade möjligheter att delta i, och utvecklas genom formella läraktiviteter. Kursutbudet är litet och en del av de kurser som erbjuds rör inte vårdens kärnverksamhet. / The dissertation, which is a qualitative study, concerns auxiliary nurses in the health care. The aim of the study has partly been to generate knowledge about the prerequisites for learning and knowledge development in working life and partly to specifically study the work of auxiliary nurses, their working conditions and the prerequisites for learning and development in the workplace. The dissertation’s theoretical frame of reference is based on previous research and theories of workplace learning and have been summarised in a model. Four different groups of factors that are significant for learning in and through the work are described. The four groups are: 1) Work and organisation 2) Formal and non-formal learning activities, 3) Social aspects and 4) Individual factors. Three different health care units – an emergency care unit, a children’s unit and an operating unit – in a large hospital were included in the study. 17 auxiliary nurses and 5 care unit managers were interviewed. The dissertation shows that the work of auxiliary nurses involved in emergency care or the treatment of trauma is varied and unpredictable, which creates good opportunities for learning and development. Further, auxiliary nurses who are involved in core care activities are able to learn on the job. What is crucial here is that these duties are perceived as interesting, meaningful and stimulating. Learning is facilitated for auxiliary nurses who work in a care unit where they are involved in both the work and the work community. Auxiliary nurses who collaborate with other professional groups may find it easier to learn on the job. The delegation of tasks also affects the possibilities to learn. The dissertation also shows that auxiliary nurses can be prevented from learning on the job if the nurse with whom they work (in a nursing pair or team) does not allow them to perform certain tasks. It is also clear that auxiliary nurses who lack interest or stamina are prevented from learning and developing. Auxiliary nurses have limited opportunities to take part in and develop through formal learning activities. Few courses are available for auxiliary nurses, and those offered are seldom dealing with core care work.

<p>Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ”Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande”, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I en induktiv tematisk analys kunde åtta olika ledarbeteenden tas fram som tillsammans lägger grunden för ett lärande på arbetsplatsen. Dessa beteenden inkluderade att coacha eller vägleda, skapa förståelse, uppmuntra delaktighet, skapa forum för lärande, ge ansvar, skapa möjligheter till diskussioner, sätta upp tydliga mål och skapa gemensamma visioner. Resultatet visar att dessa ledarskapsbeteenden stämmer väl överens med studier gjorda av Ellinger, Watkins och Bostrom (1999) och Amy (2008) om chefers beteenden i lärande organisationer. Studien kan komma till användning för att se över organisatoriska strukturer i syfte att främja ledarskapsbeteenden som stimulerar lärande på arbetsplatsen.</p> / Ett stort tack till Jörgen Mässgård på avdelningen för kompetensutveckling på Scania för att ha tagit emot mig som examensarbetare på Scania samt alla andra som medverkat i uppsatsen.

Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ”Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande”, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I en induktiv tematisk analys kunde åtta olika ledarbeteenden tas fram som tillsammans lägger grunden för ett lärande på arbetsplatsen. Dessa beteenden inkluderade att coacha eller vägleda, skapa förståelse, uppmuntra delaktighet, skapa forum för lärande, ge ansvar, skapa möjligheter till diskussioner, sätta upp tydliga mål och skapa gemensamma visioner. Resultatet visar att dessa ledarskapsbeteenden stämmer väl överens med studier gjorda av Ellinger, Watkins och Bostrom (1999) och Amy (2008) om chefers beteenden i lärande organisationer. Studien kan komma till användning för att se över organisatoriska strukturer i syfte att främja ledarskapsbeteenden som stimulerar lärande på arbetsplatsen. / Ett stort tack till Jörgen Mässgård på avdelningen för kompetensutveckling på Scania för att ha tagit emot mig som examensarbetare på Scania samt alla andra som medverkat i uppsatsen.

In this study we aim to investigate what employees at a callcenter see as prospects, opportunities and barriers of learning within a company. To answer the purpose of this essay, two questions were formulated; "What opportunities for learning does employees experience in the company?" and "How can learning in the workplace improve for the sellers?". First, we present what previous research has highlighted regarding workplace learning and learning within the callcenter industry. Afterwards we present ten semi-structured interviews with leaders and sellers within a telecom company in Stockholm. The material from the interviews was analyzed on the basis of previous research and theories in socio-cultural learning. The result shows that there are many conditions and opportunities for learning within the company and that the learning promoted in the workplace, is largely shaped in adaptive oriented way. To further promote the learning of the employees requires a development of their acting-space and the organizational culture within the business. / I denna studie syftar vi till att undersöka vad medarbetare vid ett callcenter ser för förutsättningar, möjligheter samt hinder för lärande inom ett företag. För att besvara syftet har två frågeställningar formulerats; "Vilka förutsättningar för lärande upplever medarbetare inom företaget?" och "Hur kan lärandet på arbetsplatsen förbättras för säljarna?". Först presenterar vi vad tidigare forskning har belyst angående arbetsplatslärande och lärande inom callcenterbranschen. Vi genomförde därefter tio stycken semistrukturerade intervjuer med ledare och säljare på ett Telecom bolag i Stockholm. Materialet analyserades därefter utifrån tidigare forskning och teorier inom det sociokulturella lärandet. Resultatet visar att det finns många förutsättningar och möjligheter för lärande inom företaget samt att lärandet som främjas på arbetsplatsen är till största del av anpassningsinriktad form. För att ytterligare främja lärandet hos medarbetarna krävs en utveckling av handlingsutrymmet och organisationskulturen inom verksamheten.

Today’s research on workplace learning stresses the importance of the environment in which learning takes place. On the basis of an empirical study of a Vocational Education and Training (VET) program this thesis aims to create knowledge about how a learning environment is constructed. Theoretically, the study is based within action theory and takes an organizational pedagogical point of departure. It is rooted both in constructivist theory, as well as draws on the theory of learning as culturally and socially situated. The study is designed as a single case study. Data was primarily collected during periods of field studies through the observation of teachers’ work inside and outside classroom settings; recurring in-depth interviews with six teachers and eight participants, and reflection group interviews with the teachers. The study reveals a difference between participants’ and teachers’ educational goals and ambitions. This is important to acknowledge due to the necessity for the teachers to handle the difference. It gives information on daily work in the VET-program and the important work tasks that emerge. The program is influenced by the ideological foundations developed by its principal organizer, which comes to play as a special way of reasoning, the Yes-thought. Much of the daily work consists of an adjustable way of working and an approach that supports it. However, two tension fields can be identified in which discretion in work tasks is created. The first concerns the approach to work tasks, and is a tension between dynamic and instrumental approaches. The second concerns the organizing of work tasks and is a tension between adjustable and regulating ways of working. Micro context is introduced as a concept, referring to the context of meaning which is created around work tasks. Depending on the micro context’s position in the two tension fields, different conditions of learning can be identified. The micro contexts can then be understood as the learning environments in the work place.

Ett allt vanligare fenomen i dagens arbetsliv är att tjänsteproduktion organiseras efter modeller som i grunden är anpassade för varuproduktion. En av dessa organisationsmodeller är Lean, som har implementerats inom Försäkringskassan. Försäkringskassans byråkratiska organisation har därmed struktureras upp i ännu fler regler, rutiner och processer. Finns det något utrymme för lärande i en sådan organisation? Denna studie har som ambition att bidra till en ökad förståelse för hur lärande i det dagliga arbetet uppstår i en byråkratisk organisation där regler och rutiner är en del av jobbet. Syftet är att belysa personliga handläggares upplevelse av lärande i det dagliga arbetet. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats; Hur upplever handläggare att styrande rutiner för arbetets utförande inverkar på deras lärande? Hur upplever handläggare att de lär sig av sina kollegor? I vilken utsträckning upplever handläggare att lärande sker över det egna teamets gränser? Studien bygger på en kvalitativ metodansats och åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med handläggare på försäkringskassan. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Wengers teori om Communities of Practice. Resultatet visar att regler och rutiner används för att fylla kunskapsluckor och därmed bidrar till lärande. Handläggare lär också i det dagliga arbetet genom social interaktion som bland annat uppstår vid informella diskussioner och formella möten. Interaktionen leder till ett erfarenhetsutbyte mellan kollegor. Genom att ta del av andra myndigheters eller individers erfarenheter och kompetens har handläggarna möjlighet att utveckla ett lärande över gränser. Dock skiljer sig handläggarnas uppfattningar när det kommer till kunskaps- och erfarenhetsutbyte med aktörer utanför Försäkringskassan. / An increasingly common phenomenon in today's working life is that the production of services is organized through production models that originally was created to organize the production of things. One of these organizational models is Lean, which has been implemented within the Swedish Social Insurance Agency. This bureaucratic organization has thus been structured into even more rules, procedures and processes. Is there any room for learning in such an organization? This study is an attempt to contribute to an understanding of how learning in daily work occurs in a regulated organization where rules and procedures are part of the job. The aim of the study is to investigate the social insurance officers personal experience of learning in the daily work. To answer the purpose of the study the following questions has been formulated; How do social insurance officers experience that common routine descriptions of work design influence their learning? How do social insurance officers experience that they learn from their colleagues? To what extent do social insurance officers experience learning over the boundaries of their own team? The study is based on a qualitative method using eight semi-structured interviews with social insurance officers at the Swedish Social Insurance Agency. The empirical data has been analyzed from Wengers theory Communities of practice. The result shows that rules and procedures are used to fill knowledge gaps and thus contribute to learning. The social insurance officers also learn in daily work through social interaction by informal discussions and formal meetings. By studying other authorities or individuals' experiences, the social insurance officers can develop cross-border learning. However, the perceptions of the social insurance officers differ when it comes to knowledge and experience exchange with actors outside the Swedish Social Insurance Agency.

Studien handlar om att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv studera arbetsplatslärande på en kommunal kostenhet i Sverige. Syfte: Syftet var att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv undersöka anställdas upplevelser av arbetsplatslärande på individ- och gruppnivå. Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats och empirin samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Totalt medverkade nio personer från den kommunala kostenheten. Studiens resultat har analyserats abduktivt genom ett hälsofrämjande perspektiv. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen grundade sig i pedagogiska och hälsofrämjande områden med fokus på arbetsplatslärande och friskfaktorer. Den pedagogiska ansatsen innefattade erfarenhetsbaserat lärande. Studien berör friskfaktorer som begrepp och tillvägagångssätt, genom till exempel sociala relationer och delaktighet. Slutsats: Studiens resultat visar betydelsen av sociala samspel och att ta del av varandras erfarenheter för lärande på arbetsplatsen. Grupperna indikerar på att arbetsplatslärande upplevs ske i det dagliga arbetet på en gruppnivå, dock upplevs ingen större satsning gällande detta. Skapas förutsättningar för detta skulle utveckling på både grupp- och individnivå främjas. Ur ett hälsofrämjande perspektiv kan samtliga ovan nämnda lärande faktorer gynna personalens välmående och kontinuerliga utveckling. / The study is based on a health promotion perspective and involves studying workplace learning on a communal dietary unit in Sweden. The Aim: The aim of this study was from a health promotion perspective examine employees experiences of workplace learning at individual- and group level. Method: The study has been made on a qualitative approach and results have been collected through three focus group interviews. In total, nine people participated from the communal dietary unit. The study's results have been analyzed abductive through a health promotion perspective. Theoretical Framework: The theoretical framework of this essay had its foundation in educational and health promotion areas with focus on workplace learning and wellness factors. The educational approach is based on experiential learning. The study relates to health factors as concepts and approaches, for example through social relationships and participation. Conclusion: The study shows the importance of social interactions and to share each other's experience for workplace learning. The groups indicate that workplace learning is experienced in daily work situations at a group level, but no major effort and investment is experienced in this regard. Creating conditions for this would promote development at both group- and individual level. From a health promotion perspective, all learning factors mentioned above can benefit the well-being and continuous development of employees.

Denna studie fokuserar på villkor för lärande i arbete i samband med hemarbete på grund av den globala covid-19-pandemi som råder för tillfället. Syftet med studien är att undersöka hur konsulter upplever villkorenför lärande i arbete under hemarbetet. Studien utgår från ett arbetsplatslärandeperspektiv, vilket innebär att arbetsplatser ses som lärandemiljöer (Billett, 2001). Forskning om lärandet i arbetet delas ofta upp i formellt och informellt lärande (Tynjälä, 2008). Centralt för informellt lärande i arbetet är att kollegor lär sigtillsammans, vilket styrker arbetsgruppens betydelse (Cuel, 2020). Eftersom sociala relationer i arbetet ses som ett betydande villkor för informellt lärande, är det viktigt att arbetsplatser erbjuder diskussionsmöjligheter för kollegor emellan (Billett, 2001). Ellström (1996b) menar även att bland annat arbetsmässiga mål utgör viktiga villkor för lärande i arbetet vid sidan av delad kunskap.Studien baseras på intervjuer med sex konsulter som arbetar hemma under covid-19-pandemi. Intervjuerna har analyserats tematiskt för att kunna få fram en strukturerad förståelse av konsulternas upplevelser av villkor för lärande i arbete vid hemarbete. Studiens resultat visar att villkoren för sociala relationer i konsulternas arbete spelar en nyckelroll för lärande vid hemarbete. Kollegors närvaro är viktigt för att kunna dela arbetsrelaterad kunskap. Detta gör att fungerande digitala verktyg för kommunikation blir ett betydelsefullt lärandevillkor vid hemarbete. Att kunna pröva sig fram i arbetet visar sig också vara centralt för konsulters lärande vid hemarbete. Tydliga mål i arbetet formar i sin tur grunden för lärandet i dagliga arbetsuppgifter.Avsaknaden av en fysisk gemensam arbetsplats är däremot uppenbar bland konsulterna, vilket kan ses som en utmaning för lärande vid hemarbete. De möjligheter som studien specificerar för lärande vid hemarbetevisar hur möten kan hållas och kunskap delas platsoberoende. / This study focuses on conditions for learning in work associated with working at home due to the global covid-19-pandemic. The purpose of this study is to investigate how consultants experience conditions for learning in work during working at home. This study is based on the workplace learning perspective, which means that workplaces can be seen as environments for learning (Billett, 2001). Research about learning in work is often divided into formal and informal learning (Tynjälä, 2008). It is central for informal learning in work, that employees are learning with each other, which strengthens the meaning of the working group (Cuel, 2020). Because of social relations seem to be a considerable condition for informal learning in work, it isimportant that workplaces offer possibilities for discussions between coworkers (Billett, 2001). Ellström (1996b) means too that work goals constitute important conditions for learning in work beside shared knowledge. The study is based on interviews of six consultants who are working at homes during covid-19-pandemic. The interviews have been thematically analyzed to get a structured understanding of consultant’s experiencesof conditions for learning in work during work at home. Results in this study shows that conditions for social relations in consultants’ work are in a key role for learning while working at home. The presence of colleagues is significantly important in sharing of working related information. For this to be likely, functional digital tools for communication turned out to be particularly significant. To be able to try out in work seem also to be central for consultants learning in work at homes. Clear goals for its part form the ground for learning in daily working tasks. The lack of a physical common workplace, on the other hand, is obvious which points out obstacles that working at home results in learning. Possibilities that this study specifies for learning during work at home show how meetings can be hold and knowledge is shared independent of the location.

This study, aims to create a deeper understanding of what expectations Generation Y has on their future leadership, especially the aspects of an educational leadership that can be adapted for this generation. The study is based on both qualitative and quantitative data. The research questions in this study are “What expectations does generation Y have on leadership in the future?” and “To what extent does generation Y value different aspects of an educational leadership?”. Considering earlier research, the study will present theories within the fields of Generation Y, generational differences, leadership, educational leadership, workplace learning and leadership in changing environments.  The research method used for collecting data for this study is a questionnaire and the data collection has happened during two separate occasions. The questionnaire contains both open and closed questions and has been answered by 60 people born between 1981-1997. The data has been processed using thematic coding and a deductive approach. The study uses two types of leaderships for learning and together they form the theoretical framework for this study. The analysis of the empirical material reveals that the group values freedom and responsibility, a caring and encouraging leader who invests in their employees’ personal development. When it comes to learning in the workplace the group wants to be challenged to learn and grow within the frame of their work. They also want their leader to promote thinking outside the box that will help the group to develop new skills. Besides from that, they also want to learn continuously in their daily work and they want their leader to take initiative for activities that promotes their employees’ learning. This can be activities such as work trips, conferences or personal development plans.  The conclusion is that an educational leadership is appreciated by this group and that there are no big differences regarding what type of learning is preferred. However, a leadership based on development is a bit more preferred than the adjustment-based leadership. In addition, the study exposes some other expectations beyond the content of the theoretical framework, such as freedom and responsibility, as well as a leader who is caring, who challenges and encourages their employees. In conclusion, these factors can be taken into consideration when organizations want to attract or retain this generation in the workplace. / Denna studie syftar till att bidra med förståelse kring generation Ys förväntningar på framtida ledarskap med särskilt fokus på de pedagogiska aspekterna av detta ledarskap. Utifrån detta syfte formulerades två forskningsfrågor: “Vilka förväntningar har generation Y på framtidens ledarskap?” och “I vilken utsträckning värdesätter generation Y olika aspekter av ett pedagogiskt ledarskap?”. Den tidigare forskning som legat till grund för studien handlar om generationer i allmänhet och generation Y i synnerhet, och redan befintlig kunskap om ledarskap, pedagogiskt ledarskap, arbetsplatslärande samt ledarskap i förändringsmiljöer. Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av en enkät som består av både öppna och slutna frågor. Enkäten har skickats ut i två omgångar och besvarats av totalt 60 personer födda mellan 1981-1997. Det insamlade empiriska materialet har analyserats både induktivt (genom en tematisk analys) och deduktivt. Utgångspunkten för den deduktiva analysen är tagen i Wallos (2008) beskrivning av två typer av ledarskap för lärande. Analysen av det insamlade empiriska materialet indikerar att urvalsgruppen - som alla tillhör generation Y - värdesätter frihet under ansvar, samt en omhändertagande ledare som investerar i deanställdas personliga utveckling på arbetsplatsen. När det kommer till lärande på arbetsplatsen vill studiens informanter bli utmanade på arbetsplatsen. De vill även att ledaren främjar nytänkande på arbetsplatsen samt att hen uppmuntrar sina anställda att hitta nya lösningar inom ramen för deras arbete. Förutom det, vill de även gärna att lärandet sker kontinuerligt i det dagliga arbetet samt att ledaren tar initiativ till aktiviteter som bidrar till medarbetarnas lärande. Detta kan vara aktiviteter så som arbetsresor, konferenser eller personliga utvecklingsplaner. Slutsatsen i studien blir således att ett pedagogiskt ledarskap värdesätts av informanterna ochatt det inte finns avsevärda skillnader i vilken typ av lärande som föredras. Däremot värderar informanterna det utvecklingsinriktade ledarskapet en aning mer än det anpassningsinriktade. Utöver arbetsplatslärande uppskattar informanterna frihet under ansvar, att bli utmanade, stöttade och sporrade på arbetsplatsen. Således kan dessa attribut tas i beaktande då organisationer vill locka eller bibehålla denna generation på arbetsplatsen.