Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare upplever sin situation i skolan, och om situationen förändrats de senaste 10 åren. Då flertalet tidigare studier om lärare är kvantitativa så genomfördes denna undersökning kvalitativt med öppna enkäter där 11 lärare deltog. Dessa lärare var alla verksamma på samma grundskola. Resultatet visade att 10 av lärarna upplevde stress och tidsbrist i sitt arbete och många ansåg att en stor del av detta berodde på ökad dokumentation och pappersarbete. Många upplevde stress över att inte hinna med eleverna i den utsträckning de skulle önska. Uppfostran var en stor förändring då läroplanen idag har större betoning på skolans ansvar för uppfostran än vad den tidigare haft. Arbetet upplevdes dock som stimulerande av flertalet, speciellt då tiden tillfälligt räcker till. En annan förändring var arbetslag där flertalet lärare ingår och delar på arbetsuppgifter och reflektioner. Arbetet i arbetslag ansågs vara positivt.

<p>Sjuksköterskor har ett kompetenskrävande arbete där kunskapen utvecklas snabbt. Förändrade arbetsuppgifter och besparingar i vården kan vara stressande och leda till att det blir en begränsad tid för patienter och deras behov av samtal. Detta i sin tur kan inverka negativt på tillfredställelsen i arbetet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av sin arbetssituation. En intervjustudie utfördes med en induktiv ansats. Fem sjuksköterskor intervjuades med en semi-strukturerad intervju innehållande tre öppna frågor. Sjuksköterskorna fann arbetet utvecklande, att de hade ett bra arbetsklimat och att personalrelationerna ansågs viktiga. De upplevde sin arbetssituation som stressig där prioriteringar blev viktiga. De nämnde besparingar, lite patienttid och ett stort ansvar som negativa områden. Patienternas sjukdom kom i fokus och samtal bortprioriterades. Det är viktigt att studera sjuksköterskors upplevelse av arbetssituationen eftersom den påverkar patienternas vårdkvalité och för att nå positiva förändringar i vården.</p>

No description available.

Teknikproblem kring digitala artefakter i skolan är enl. forskning ett störande moment som påverkar lärarens arbetssituation negativt, vilket leder till ökad arbetsbelastning, stress och slutändan till sämre resultat för eleverna. Undersökningen fokuserar på medielärare som undervisar i praktiska medieämnen på gymnasiet inriktning Estetetik &amp; Media, som dagligen bedriver undervisning med hjälp av digitalmedieutrustning. Medielärarnas utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet bidrar till förväntningar som skolan har på dem att lösa teknikproblem och inkluderade dessa i yrkespraxispraxis, fastän medieläraren själva inte tycker de skall ingå. Beroende på det sätt tekniken tagit plats i skolan som pedagogiskt verktyg har digitala artefakter bundits till kunskapsmålen, vilket bidragit till att teknikproblem har fått en underordnad ställning och inte synliggjort i forskning som bedrivit kring effekterna av digitaliseringen av skolan. Med hjälp av öppna, halvstrukturerade kvalitativa frågor har fem medielärare utifrån sina upplevelser fått beskriva vad som fungerar och inte fungerar runt implementeringen av digitala artefakter i den lokala verksamheten. Slutresultatet visar att i de verksamheter där samråd mellan lärare och rektor runt ekonomi och ansvarsfrågor som berör den egna ämnena, minskar stress för lärarna och energin kan istället fokuseras på att hjälpa eleverna att nå kunskapsmålen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvårdens upplevda arbetssituation ser ut. Studien tar upp olika faktorer som påverkar kuratorn i dennes arbete, bland annat faktorer som stress, arbetsmiljö, delaktighet samt yrkesrollens status för att nämna några. Kuratorn beskrivs som en ensamprofession i ett medicinskt kontext och med den här studien försöker vi få en bild av hur detta kan påverka kuratorerna i deras arbetssituation. Genom en kvalitativ ansats med sex semistrukturerade intervjuer tillsammans med kuratorer från hälso- och sjukvården har vi fått fram vårt resultat. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av Grundad teori. Resultatet visar bland annat att flera kuratorer inom hälso- och sjukvården upplever en hierarki mellan de olika professionerna på sin arbetsplats. Respondenterna i studien anser att en yrkeslegitimation skulle kunna göra skillnad för statusen på socionomyrket. Resultaten visar också att både den fysiska och psykiska arbetsmiljön påverkar kuratorerna i deras dagliga arbete. Respondenterna lyfter även fram hur viktigt det är med delaktighet och påverkan, både kring deras egen arbetssituation men också verksamheten i stort.

Denna intervjustudie undersöker anställda inom livsmedelsbutik och hur de upplever det känsloarbete som krävs i mötet med kunderna, samt om kundsituationen betraktas stressande av dem. Utöver detta undersöks även de anställdas erfarenheter av ledningens och kundernas förväntningar på servicebemötandet, samt möjlighet till stöd. Tolv personer som var anställda inom olika livsmedelsbutiker samt olika butikskedjor deltog. En kombinerad deduktiv och induktiv tematisk analys resulterade i fem teman. Känsloarbetet upplevs som extra påfrestande när kunderna är otrevliga och arga. Särskilt av de deltagare som är anställda inom större butiker och som har en högre mängd kunder. Deltagare som upplever en större press utifrån ledningen eller kunderna på att leverera en bra service, upplever också känsloarbetet i högre grad ansträngande. Slutligen diskuteras olika betydande aspekter huruvida känsloarbete kan upplevas olika av olika individer, samt vilken betydelse socialt stöd har för att minska upplevelsen av stress och negativa effekter av känsloarbetet.

Det pågår idag en debatt kring lärares arbetssituation, forskning visar att det finns brist på resurser inom skolan och att det är ett svårrekryterat yrke. Läraryrket innefattar administrativt arbete i högre utsträckning än tidigare, något som av lärare ofta uppfattas som mycket stressande. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur mellanstadielärare upplever sin arbetssituation med fokus på stress. Vad är det som gör att mellanstadielärare upplever stress? För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer på en mellanstadieskola i en förort till Stockholm. Resultatet visar att mellanstadielärare upplever stress på grund av tung arbetsbörda där tiden inte räcker till att hantera all dokumentation trots långa arbetsdagar. Att det inte alltid finns tillräckligt med upplevs också som frustrerande och stressande.

The purpose of this master thesis is to investigate how some children&apos;s librarians view their working situation. There is one main question and three subquestions at issue: How is the working situation of the children&apos;s librarians today described by agents on the library field? - Are children&apos;s librarians ascribed any value and has this changed during the last three decades&apos;? - What is the apprehension of children&apos;s librarians and what qualities should they possess? - What is considered to be most important about work of children&apos;s librarians&apos;? The thesis is based on qualitative interviews with children&apos;s librarians, library managers and library consultants. The interviews are analysed by the help of Pierre Bourdieu theoretical concepts; capital, habitus, field, doxa and distinction. Today, children&apos;s librarians are ascribed capital by their librarian colleagues because of their specialist qualifications. Also agents outside the library field ascribe them capita) and the capital has increased. The children&apos;s librarians have developed strategies to maintain and increase capital. They look after their interests at the library and develop collaborations with other municipal institutes. The habitus of children&apos;s librarians includes characteristics like being committed, creative, outgoing and able to communicate with children on children&apos;s turns. They are educated in to their habitus at librarian&apos;s meetings, extension courses and interaction with each other. According to themselves, the most important parts of their work, their doxa, regards children&apos;s reading and language. Their situation of work is trying, and they do not feel that their ideas get the same attention as earlier. / Uppsatsnivå: D

<p>Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?</p><p>Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer. Som analysmetod har en abduktiv tematisk analys använts vilket innebär att det empiriska materialet struktureras utifrån teman.</p><p>Studien utgår främst från tidigare forskning om flexibilitetet i relation till oreglerade och gränslösa arbeten, samt forskning om universitetens ändrade förutsättningar och hur det påverkar den enskilde forskaren. Flexibilitetsbegreppet beskrivs utifrån fyra dimensioner, när, var, hur arbetet utförs och vad som utförs, vilka beskriver hur flexibla och fria forskarna upplever sig vara.</p><p>Resultatet visar att de intervjuade forskarna har en positiv inställning till flexibla arbetsvillkor och att de upplever en hög grad av flexibilitet. De krav och förväntningar som ändå finns upplevs som oklara. Forskarna upplever få begränsningar av hur de kan planera sin arbetssituation. De begränsningar som anges upplevs dock ej som begränsande för flexibiliteten och friheten. Den flexibla arbetssituationen och bristande organisatoriska rutiner hanteras främst med reaktiva strategier. Den strategi som främst lyfts som intervjupersonerna hjälp att hanterar den upplevda flexibiliteten med är <em>att arbeta mer. Vidare framkommer att forskarna upplever det egna arbetet som mycket meningsfullt och en av uppsatsens slutsatser är att det ger större motståndskraft mot det flexibla arbetets negativa aspekter. </em></p>

<p>Tillväxtforskningen har till stor del fokuserats på tre övergripande frågor. Dessa frågor behandlar orsakerna till varför företag växer, hur de växer, och vilka effekterna blir. Denna kvalitativa undersökning är utförd på ett företag som befinner sig i en stark tillväxtperiod. Fokus har lagts på att besvara den sistnämnda frågan. Syftet med studien är att ta reda på hur de anställda upplever att deras arbetssituation, och därmed företagets organisationsstruktur, har påverkats av tillväxten. Djupintervjuer genomfördes med hälften av personalen på företagets huvudkontor. Materialet som samlades in är kategoriserat efter de fyra mest framträdande kategorierna, vilka är: Ledarskap, Ansvarsområden, Samordning och Arbetsklimat. Kategorierna analyserades med hjälp av organisations- och individinriktade teorier. I studien framkom att personalen upplever att tillväxten på många sätt påverkat organisationen och arbetsförhållandena positivt. Makten är på väg att decentraliseras samtidigt som ansvarsområdena har blivit tydligare och mer specialiserade. Tillväxten har dock skett på väldigt kort tid, vilket bidragit till att arbetsbelastningen ökat i snabbare takt än de strukturella problemen lösts. En ökad formalisering och en utveckling av de mellanmänskliga relationerna, är en lösning på problemet. Detta är en förutsättning för att organisationen ska ha en möjlighet till fortsatt tillväxt.</p>