Art.39 är grindvakten som inleder kapitel VII i FN-stadgan och tröskeln vid vilken säkerhetsrådet går från att vara ett multilateralt organ till ett globalt verkställande organ. Konceptet ”threat to the peace” är det bredaste, otydligaste och viktigaste begreppet i art.39 FN-stadgan. Genom att framställa de centrala förutsättningarna för tillämpningen av art. 40-42, öppnar art. 39 för de mest kraftfulla insatser som FN kan frambringa. I det fall säkerhetsrådet fastställer förefintligheten av ett hot mot freden ”any threat to the peace”, ”breach of the peace” eller ”act of aggression” är det säkerhetsrådets uppgift att rekommendera eller vidta åtgärder för att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet. Art.39 är portalparagrafen som auktoriserar tillämpningen av våld och tvångsmedel enligt kapitel VII i FN-stadgan och således fungerar fastställandet enligt art.39 som en formell förutsättning för utövandet av kapitel VII befogenheter. Följaktligen har art.39 titulerats den enskilt mest betydelsefulla artikeln i FN-stadgan. Betydelsen till trots finns det inte överdrivet mycket material som utreder hur art.39 tolkas och tillämpas. Frågan om vilka situationer som utgör ett hot mot freden lyser med sin frånvaro och är långtifrån glasklar och oproblematisk.

AFRIKAANS : Artikel 30 (1) van die Suid-Afrikaanse Skolewet (Wet 84 van 1996) bepaal dat skoolbeheerliggame van openbare skole die reg het om finansiële komitees in die lewe te roep wat die daaglikse bestuur van finansies in hul skole behartig. Individue wat dien op finansiële komitees van skoolbeheerliggame moet waarskynlik finansieël kundig wees om skoolfonds korrek te kan bestuur. Hierdie studie is uitgevoer met die doel om die volgende vrae te beantwoord: hoe bevoeg is finansiële komitees ten opsigte van finansiële vaardighede; op watter kennis steun finansiële komitees in hul finansiële besluitneming; en watter verband is daar tussen die skole se finansiële posisie en die finansiële kennis / opleiding van die finansiële komitees? Ten einde bogenoemde vrae te beantwoord het ek gebruik gemaak van ’n kombinasie van kwantitatiewe- en kwalitatiewe navorsingsmetodes om data te verkwantifiseer en te vergelyk, sowel as om kwalitatiewe interpretasies te maak. ’n Semi-gestruktureerde vraelys is vir hierdie doel ontwerp en versprei onder die respondente van 20 openbare skole in die Ekurhuleni–Noord Distrik ( Gauteng). ENGLISH : Section 30 (1) of the South African Schools Act (Act 84 of 1996) state that School Governing Body of a public school do have the right to establish a Finance Committee to assist the school in managing it’s finances on a daily basis. It is surely recommended that individuals serving on these committees must have some form of financial knowledge or background. This study was conducted in order to get answers to the following questions: how equipped are Finance Committees with regard to financial skills; on what type of knowledge do Finance Committee members rely in their decision making; is there a connection between the financial state of the school and the financial knowledge / training of the Finance Committee? A semi-structured questionnaire was designed to gather quantitative and qualitative data from 20 public schools in the Ekurhuleni North District (Gauteng) in this regard. Copyright / Dissertation (MEd)--University of Pretoria, 2009. / Education Management and Policy Studies / unrestricted

This thesis examines gender verifications issues in track and field from a feminist and antiracist perspective. In 2019 the international governing body for the sport of athletics (World Athletics) introduced limits on blood testosterone levels for women with some types of Differences in sex development (DSD) in races from 400 metres to 1 mile. According the eligibility rules Caster Semenya and other athletes with heightened testosterone levels need to lower their testosterone levels in order to be eligible to compete in middle distance running races in the women’s class. This thesis discuss the relationship between gender verifications in athletics and the protection of athletes right to privacy according to article 8 ECHR and prohibition of gender and race discrimination according to article 14 ECHR. The balance between the interests for fair competition in sports and the protection of athletes human rights is an ongoing discussion. Complex relationship between states accountability and international non-governmental sports organizations can put athletes in a vulnerable position.  This paper includes three research questions. Firstly, can the state parties to the ECHR be accountable if the eligibility rules infringe human rights? Secondly, is the eligibility rules in compliance with the right to respect for private and family life according to article 8 ECHR? Thirdly, is the eligibility rules in compliance with prohibition of discrimination on the grounds of sex and race according to article 14 ECHR.

No description available.

The European Union (EU) is based on the inclusive core values ​​of democracy, the rule of law and respect for human rights enshrined in article 2 of the Treaty of the European Union. If there is a risk that these values ​​are systematically threatened within a member state or when breaches are a fact, the EU may act by applying legal and political mechanisms. The purpose of this paper is to highlight the problem with EU member states abandoning the democratic principles in favor of the illiberal, as exemplified by a case study on Hungary whose constitution and national identity are based on exclusionary values, which consequently has implications for human rights. The main focus of the thesis is the article 7 procedure which has a sanctioning mechanism that may result in the member state concerned being wholly or partly deprived of its voting rights in the Council of the European Union. Article 7 has been criticized for being ineffective and too political. In September 2018, the European Parliament adopted a resolution which activated the preventive mechanism of the procedure against Hungary which is about deciding whether there is a risk of breaches of article 2. The main ambition of the study is to discuss to what extent article 7 can protect the EU's core values. For these purposes, a jurisprudence method that examines EU law has been applied and, through a political science approach, the application of article 7 against Hungary has been investigated. In order to gain a deeper understanding of the procedure, a field study trip was made to the European Parliament in Brussels, where interviews were conducted with people with insight into the work of Parliament and the Council. I was also given the opportunity to attend a meeting of the Committee of Civil Liberties, Justice and Home Affairs of the European Parliament, in which representatives of the European Commission and the European Union Council also participated. The theme for the discussion was the article 7 procedure against Hungary. The findings of the survey show that, due to the political nature, article 7 is not sufficiently capable of protecting the fundamental values ​​of the EU. What is needed is a new independent mechanism to review all member states' compliance with democracy, the rule of law and human rights.

Denna uppsats undersöker tillämpningen av artikel 8 i Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna81 och 82 i fördraget (härefter ”Förordningen”). Enligt nämnda artikel får interimistiska åtgärder tillgripas för att motverka en överhängande risk för allvarlig och irreparabelskada på konkurrensen. I detta sammanhang anser Konkurrensverket att begreppetskada på konkurrensen behöver klargöras, och undrar om det kan likställas medbegreppet konkurrensskada. Därför har vi definierat begreppen i förhållande till varandra för att kunna dra slutsatser angående tillämpningen av artikel 8 i Förordningen. Vår utredning visar att konkurrensskada är ett snävt begrepp som syftar på en ren förmögenhetsskadasom drabbar individuella skadelidande på grund av en konkurrensrättsligöverträdelse. Begreppet utgår i allra högsta grad från ett individperspektiv ochkan, men behöver inte, sammanfalla med skadan som åsamkas konkurrensen, ekonomineller samhället. Skada på konkurrensen däremot, är ett allomfattande begrepp somåsyftar den allmänna skadan som åsamkas ekonomin i stort på grund av en överträdelseav konkurrensrätten. Trots att begreppet är allmänt hållet och öppet för fri tolkning av rättstillämparen, ställs specifika krav för förordnande av interimistiska åtgärder enligt artikel 8 i Förordningen, nämligen en prima facie konkurrensrättslig överträdelse som medför en risk för allvarlig och irreparabel skada på konkurrensen. Risken för att konkurrensenskadas måste preciseras på ett konkret och trovärdigt sätt och allvarlighetskravetinnebär till exempel att en konkurrent riskerar att försättas i konkurs. För attvara irreparabel får inte en skada kunna läkas av ett senare beslut av konkurrensmyndigheten. Skadan får inte heller endast vara av ekonomisk art. Slutsatsen är att det ställs höga krav för tillämpningen av artikel 8 i Förordningen,vilket kan förklara den nuvarande avsaknaden av praxis. Behovet för interimistiskaåtgärder anses dock vara stort, inte minst på grund av de långa handläggningstiderna i konkurrensmål. Därför anser vi att konkurrensmyndigheterna bör överväga att tillförordnainterimistiska åtgärder oftare, och att de kan förlita sig på den rättspraxis somfinns för att säkerställa att besluten kommer att motstå en överklagan.

The purpose of this paper is to analyse which navigational rights are applicable to foreign commercial vessels performing trans-arctic shipping through the Northwest Passage and how this affects the potential for Canada, through article 234 of the United Nations Convention on the Law of the Sea (UNCLOS), to issue national environmental legislation regulating pollution from ships. This is done through the method of legal dogmatics, characterised by analysis of the sources of law and the hierarchy between them. In this paper, the main sources of law employed are UNCLOS and relevant case law from the International Court of Justice. The main conclusions presented in the paper are that the Northwest Passage consists of a combination of territorial sea and exclusive economic zone, which generally means that commercial vessels are allowed innocent passage through the parts of the passage forming the territorial sea and are largely subject to freedom of navigation through those parts that form the exclusive economic zone. However, it seems likely that the Northwest Passage is a strait used for international navigation, in which case, the vessels passing through it are instead subject to the regime of transit passage. This would negatively affect the possibility for Canada to issue national legislation to regulate pollution from foreign vessels. However, as long as the Northwest Passage is covered by ice for most of the year, article 234 UNCLOS allows Canada far more leeway in regard to issuing anti-pollution legislation, both in the territorial sea and the exclusive economic zone, regardless of whether the Northwest Passage is found to be a strait used for international navigation. The passage regime applicable to foreign commercial vessels under article 234 could be characterised as a sui generis passage.

The new General Data Protection Regulation (GDPR) imposes new challenges for both authorities and private actors in ensuring the protection of individuals personal data. With stricter rules comes more responsibility and the risk offacing a civil action for damages. Article 82 in GDPR gives the data subject aright to receive compensation from the controller or processor for any material or non-material damage suffered as a result of an infringement of the regula-tion. The study examines what could constitute a compensable non-material damage and how the compensation could be determined according to Swedish law and EU-law. This is done through the legal dogmatic method. The study finds that a lot of discretion is left up to the member states themselves when it comes to assessing damage. However, “damage” is to be interpreted accordingto the principles laid down by the European Court of Justice and the member states also need to take into account the principles of equivalence and effectiveness. The data subject also has the right to full compensation for the damage suffered and the compensation needs to be proportionate in relation to the damage. It is found that there is no scope for a punitive damage nor is it either possible to delimit the amount of compensation available without regard to the circumstances in each case. When it comes to awarding damages for non-material damage however, it becomes necessary to use flat-rates as long as they are related in a way that takes into consideration the circumstances of each individual case.

No description available.

<p>Den fria rörligheten för personer är en av de fyra grundläggande friheterna inom Europeiska unionen. Artikel 39 EG föreskriver att rätten till fri rörlighet för arbetstagare skall säkerställas inom gemenskapen. Denna rätt innebär att medborgare i en medlemsstat har rätt att förflytta sig fritt inom de andra medlemsstaternas territorium och att uppehålla sig där för att söka arbete samt rätt att anta faktiska erbjudanden om anställning. Den nämnda artikeln föreskriver även att fri rörlighet för arbetstagare skall innebära att all diskriminering av arbetstagare från medlemsstaterna på grund av nationalitet skall avskaffas vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor.</p><p>Den fria rörligheten är dock inte absolut utan den begränsas på olika sätt. Redan i fördragstexten finns det förbehåll för de begränsningar som grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa. Dessutom finns det undantag utanför fördraget, så kallade tvingande hänsyn i allmänintresset, som EG-domstolen har uttalat sig om och i vissa fall även godtagit. Denna uppsats utreder omfattningen av diskrimineringsförbudet respektive undantaget i artikel 39 EG. En analys sker av EG-domstolens praxis avseende vilka nationella regler som står i strid med artikel 39 EG. Huvudsyftet är att klargöra var gränsen går mellan nationella regler som är förbjudna och sådana regler som anses tillåtna. Uppsatsen utreder även frågan om vilka rättfärdigandegrunder, utöver de uttryckliga undantagen i fördraget, domstolen har använt sig av för att begränsa arbetstagares rätt till fri rörlighet.</p>