This study examines the debates that were held in the LIBE committee between 2018 - 2020 in relation to Polands judicial reforms. EU claims that the reforms are incompliant with the treaty of the european union but Poland have so far not backed down. The situation have exposed problems in how the EU should act when a member state won’t act according to the treaty. And also exposed problems with the practical implementation of article 7. The study utilizes an inductive argumentation analysis and seeks to weigh the evidence, sustainability and relevence of the arguments made by the participants in those debates. The results from this initial analysis will then be analysed from two theoretical standpoints. On Arguments put forward from the EU:s standpoint the theory of normative power will be used. The theory has its focus on EU as a normative power who spreads their values by other means than force or threat of military force. Rather through trade and legally binding agreements that often include human rights commitments. The arguments from Polands standpoint will be analysed using the theory of neoclassical realism. Which goes beyond traditional realism by seeking to explain irrational behavior that don’t correlate with simple utility maximizing theories. The analysis shows that both standpoints of the debate corralates to a large degree with the theories used to analyse them. In doing so it pinpoints a growing problem inside the EU when the big bang expansion of 2004 together with the growing presence of populist opinion makes for a more diversified union compared to the earlier more homogenous one deeply roted in liberal values.

Av artikel 6 Europakonventionen (EKMR) följer att den som är anklagad för brott har rätt att vara tyst och inte belasta sig själv. På så sätt tillgodoses den enskildes intresse av att inte behöva medverka till utredningen av den egna brottsligheten. Samhället har å andra sidan ett intresse av att rättskipning och lagföring sker effektivt så att straffsystemets brottspreventiva syfte upprätthålls. Ett sätt att säkerställa att så sker är att upprätta verktyg som lockar den enskilde, utredningsincitament, till att medverka i utredning av det egna brottet. Ett exempel i gällande rätt utgörs av 29:5 p 5 BrB som ger rätten möjlighet att utdöma ett lindrigare straff vid utredningsmedverkan. Beslut om strafflindring tas i dessa fall vid huvudförhandling av rätten. I betänkandet Stora brottmål – nya processrättsliga verktyg  framfördes förslag om att införa möjlighet för åklagaren att fatta beslut redan under förundersökningen om att utfästa ett högsta straff i utbyte mot den enskildes utredningsmedverkan. Förslaget lades fram i svensk rätt år 2019 men har inte föranlett proposition. En utfästelse om ett högsta straff förutsätter att den misstänkte och åklagaren har en överläggning under förundersökningen där den misstänkte informeras om möjligheten att ingå en sådan överenskommelse med åklagaren. Utfästelsebeslutet innebär att åklagaren yrkar på ett straff som, likt ett tak, förhindrar rätten att utdöma svårare påföljd än åklagaren yrkat. Idén om utfästelsebeslut innebär därmed att (1) en överenskommelse kan ske mellan den misstänkte och åklagaren under förundersökningen samt att (2) det av åklagaren fattade beslutet om utfästelse binder rätten likt ett tak. Utredningsincitament och övriga förfaranden som syftar till att effektivisera den straffrättsliga processen är tillåtna förutsatt att de är förenliga med rätten till en rättvis rättegång, artikel 6. En analys av det rättsliga utrymme konventionen ger den svenska lagstiftaren är därmed nödvändig. Detta arbete behandlar rätten att vara tyst och rätten att inte belasta sig, artikel 6. Dessa garantier aktualiseras vid utfästelsebeslut då det förutsätter en överläggning mellan den enskilde och åklagaren i syfte att informera den enskilde om möjligheten och sondera terräng för överenskommelse. Utredningsmedverkan vid utfästelsebeslut resulterar således, till skillnad från medverkan enligt 29:5 p 5, i att den enskilde i större utsträckning försätts i en förhandlingsposition gentemot åklagaren. Den förändring förslaget innebär på det straffrättsliga området föranleder även ett behov att se hur ändringen passar in i det befintliga straffsystemet.

Detta arbete handlar om barnrättigheter och främst om den rättighet som barn har att få sina röster och åsikter hörda.

Copyright contractual law consist of rules that regulate contracts within copyright law. One of the main characteristics of copyright contracts is that they are often characterised by differences in bargaining power between the parties. The weak position of authors has therefore become the subject of mandatory legislation in various respects. Recently, Article 20 of the Directive (EU) 2019/790 (DSM-Directive) incorporated such a rule. This article provides authors with a right to additional, appropriate and fair remuneratiom after the conclusion of the contract if their remuneration proves to be disproportionately low. That is, a right to obtain post-contractual remuneration through mandatory legislation. It is in theory possible to also achieve similar results by applying Section 36 of the Swedish Contracts Act. This paper will examine both of these rules. This constitutes an interesting area of law, but the detailed applications of the rules are still understudied. This paper therefore aims to take a holistic approach to the possibility for authors to obtain additional post-contractual remuneration through mandatory legislation. The study identifies several problems and ambiguities in the application and proposes solutions to these issues. The conclusion was that the requirements for applying Article 20 are generally to be seen as lower than Section 36 of the Swedish Contracts Act, while in theory it should also lead to higher remuneration for authors. However, Section 36 of the Copyright Act can be applied to a wider range of cases and to some extent addresses other circumstances. The addition of article 20 has either way improved authors right to remuneration as well as bargaining power. However, some of the other issues that authors face during the contract negotiations were not solved through the directive.

No description available.

The Court of Justice of the European Union (CJEU) recently clarified some fundamental questions regarding the right to compensation under Article 82 of the General Data Protection Regulation (GDPR). The CJEU emphasised the cumulative conditions for the right to compensation, namely, damage resulting from a data breach and a causal link between the two. There are a number of ways in which the GDPR provides a more detailed framework for what should typically constitute damage, how the control of personal data can facilitate the assessment of the concept of damage and how the burden of proof can be interpreted in the light of the purpose of the Regulation. There is no automatic right to compensation and a more detailed assessment must be made under all of the criteria set out in Article 82. In the absence of further case law, I have tried to clarify the applicable law by interpreting the GDPR and the two judgements from the CJEU on the right to compensation. From a procedural point of view, a future with more litigation in the form of representative actions as a result of the Representative Action Directive is likely. The Directive does not change the Swedish representative action rules in any major way, but what is worth noting are the differences between opt-in and opt-out. An opt-in system, such as the Swedish one, may see some increase in the number of representative actions, but in an opt-out system, like the one in the Netherlands, it is likely to see many more representative actions. Uncertainties remain as to whether the opt-out system is compatible with the GDPR, and the CJEU will have to clarify the legal status in the near future. When evaluating the consequences of the legal developments, a potential over- regulation is a risk, while information security is likely to improve. As I see it, the CJEU has two choices to counteract any over-regulation that may arise as a result of legal developments. Either the CJEU can clarify that Article 80 of the GDPR does not allow for an opt-out system, or the CJEU can clarify where the upper limit of the amount of damages in representative actions lies, for example through the principle of proportionality.

Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera Turkiets lagstiftnings tillämplighet med artikel 10 i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Jag har valt att fokusera på artikel 301 i den turkiska brottsbalken. Artikel 301 används för att hindra yttrandefriheten i Turkiet och kan ge upp till 2 år i fängelse. För att komma fram till om artikel 301 är en kränkning av artikel 10 behöver jag förstå hur Turkiet tolkar artikel 10. För att förstå detta har jag använt mig av ett antal domstolsfall frånden europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Jag har valt att använda mig av juridisk metod för att komma fram till resultatet och Wienkonventionen om traktaträtt är mitt tolkningsverktyg. / The purpose of my thesis is to analyze and discuss the compatibility of the criminal code of Turkey with article 10 of the European Convention of Human Rights and the Fundamental Freedoms. I have chosen to focus on article 301 of the Turkish Criminal Code. Article 301 is used to suppress freedom of expression in Turkey and can result in a two year prison term. To be able to establish if article 301 is a violation of article 10 I need to understand how Turkey interprets article 10. I have used a number of court cases from the European Court of Human Rights to be able to understand how the states interpret article 10. I have chosen legal method, and the Vienna Convention on the Law of Treaties is my interpretation tool.

Children´s rights to participation is a widely discussed topic within social workers all over the world. The convention on the rights of children was legislated 2020 and since then children´s rights to participation been a requirement. This means that all children should have the right to both information but also the right to express their opinions, which must be considered in all decisions concerning them. The purpose of this study is to examine how family therapist in social services experiences the implementation of children´s participation and what obstacles it may entail for children´s right to participation. This studies method is based on qualitative semi-structured interviews. Six interviews were conducted with family therapist working in the social services. To analyze the results, previous research was used as well as the systems theory and childhood sociological perspectives. The results show that family therapist have a good knowledge of/understanding of what participation can entail and how to apply the right in their practice. The family therapists describes that they always aim to involve the child through one-to-one conversations to elicit the child´s perspective in a safe environment. However, in cases where it is not possible to meet the child alone, they always provide the child with information about the intervention. The result also shows that family therapist experience challenges in how toaccommodate children’s participation in their practice. The challenges expressed by the family therapists included the parents voice often are out shadowing the child´s voice. And not all children can participate in an individual conversation, so family therapists often try to find alternative ways to involve the child. The familytherapists also expressed that they always try to keep the child´s perspective throughout the intervention, with reference to article 12 of the convention on the rights of the child. The result also shows that family therapists are perceived to use a systemic approach in their work with children, but they also try to highlight the child as an individual agency. Based on this, the result can be interpreted in terms of family therapists experiencing children’s participation as important but sometimes challenging. However, despite the challenge they face, they always strive to bring out the children´s perspective and right´s in the light of the convention on the rights of the child. / Barns rätt till delaktighet är ett omtalat ämne inom det sociala arbetet. Barns rätt till delaktighet lagstadgades 2020 i och med att barnkonventionen blev lag. Det innebär att alla barn ska ha rätt till information och en röst som tas i beaktning i alla beslut som rör dem. Syftet med denna studie är att undersöka hur familjebehandlare i den sociala öppenvården upplever appliceringen av barns delaktighet. Samt vilka möjligheter eller begränsningar det kan innebära för barnets rätt till delaktighet. Studiens metod grundar sig på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes 6 stycken intervjuer med familjebehandlare som arbetar inom socialtjänstens öppenvård. För att kunna analysera resultatet användes dels tidigare forskning men även teorin systemteori och barndomssociologiska perspektiv. Resultatet visar på att familjebehandlarna har en god förståelse kring vad delaktighet kan innebära och hur man applicerar rättigheten i praktiken. Familjebehandlarna beskriver att de alltid har en målsättning att göra barnet delaktigt via enskilda samtal för att kunna få fram barnets perspektiv i en trygg miljö. Men i fall där det inte är möjligt att träffa barnet ensam, ger de alltid barnet information om insatsen.  Men det visar även på att familjebehandlarna upplever utmaningar att tillgodose rättigheten. De uttalade utmaningarna som familjebehandlarna berättade om var att föräldrarnas röst ofta kunde ta över barnets. Samt att det inte är alla barn som har förmågan att delta i ett enskilt samtal, då försöker familjebehandlarna hitta alternativa sätt att göra barnet delaktigt. Familjebehandlarna uttrycker även att de alltid försöker ha barnet perspektiv i främsta rummet med hänvisning till barnkonventionen artikel 12. Resultatet visar även på att familjebehandlarna upplevs använda sig av ett systemiskt förhållningssätt i sitt arbete med barnen, men att de även försöker lyfta fram barnet som en enskild aktör. Baserat på det kan resultatet tolkas i termer av att familjebehandlarna upplever barns delaktighet som viktigt men i vissa fall utmanande. Men trots de utmaningar som de möter alltid försöker få fram barnets perspektiv och barnets rättigheter med hänvisning till artikel 12 barnkonventionen.

No description available.

Abstract Copyright is designed to not interfere with society's general and overriding interest of effective competition. An effective market competition benefits consumers by lowering prices, raising the quality and expands the range of goods and services. The purpose of the paper is to investigate if the collecting societies licensing violates competition laws. On the basis of the investigation regarding the bill for a new Swedish copyright law (URL), mainly the new wording that regulates the license agreement, corresponds to the EU competition rules and customs within the area. The collecting societies licensing violates the competition laws in the following cases • Discrimination of members because of nationality •           Authors transferring their sole rights to global exploitation •           The collecting society have the right to manage the rights after the author have left as a member •           Users that are established abroad do not get access to the repertoire of  the collecting societies, the same goes for concerted practice if this is the purpose or result •           Parallel behaviours that cannot be explained objectively •           Dividing the market •           Fixed Prices •           Refusal to sign multi-territorial licenses •           Apply different conditions for equivalent transactions resulting in competition disadvantages for a company that cannot be justified by reasonable causes Currently there are no indications that the new bill to a new URL violates EU law. The author of the paper thinks this may change if the collective management extends, so that other member states get the extended license agreements, then the single market is affected by the competition restriction that the new bill to the URL mean. The author of the paper thinks that the bill for a new URL should be changed so that a collective society will not get monopoly to sign licenses with extended license agreements. / Sammanfattning Upphovsrätten är utformad i syfte att inte inkräkta på samhällets generella och överordnade intresse av en effektiv konkurrens. En effektiv marknadskonkurrens gynnar konsumenterna genom att den pressar priserna, höjer kvaliteten och ökar utbudet av varor och tjänster. Syftet med uppsatsen är att utreda om upphovsrättsorganisationernas licensering strider mot konkurrenslagstiftningen. Utifrån den utredningen granskas om lagförslaget till en ny URL, framförallt den nya lydelsen som reglerar avtalslicenser, stämmer överens med EU:s konkurrensregler och praxis på området.  I följande fall strider upphovsrättsorganisations licensering mot konkurrensrätten •           Diskriminering av medlemmarna på grund av nationalitet •           Upphovsmännen överlåter sina rättigheter med ensamrätt för en global exploatering •           Upphovsrättsorganisationen har rätt att förvalta rättigheterna efter att upphovsmannen utträtt som medlem •           Användare som är etablerade utomlands får inte tillgång till upphovsrättsorganisationens repertoar, gäller även samordnade förfaranden om detta är syftet eller resultatet •           Parallella beteenden som inte kan förklaras objektivt •           Uppdelning av marknaden •           Prissamarbeten •           Vägra teckna multi-territoriella licenser •           Tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner med följden att ena bolaget får en konkurrensnackdel som inte går att rättfärdiga genom sakliga skäl I nuläget finns inget som tyder på att det nya lagförslaget till en ny URL strider mot EU-rätten. Enligt uppsatsförfattarens åsikt kan detta ändras om den kollektiva förvaltningen utökas så att den får avtalslicensverkan även i andra medlemsländer varpå den inre marknaden påverkas av den konkurrensbegränsning som det nya lagförslaget till en ny URL innebär. Uppsatsförfattaren anser att lagförslaget till en ny URL bör ändras så att inte en upphovsrättsorganisation ges monopol att teckna licens med avtalslicensverkan.