• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 98
  • 52
  • 40
  • 24
  • 22
  • 5
  • 4
  • 3
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 278
  • 157
  • 106
  • 102
  • 64
  • 53
  • 52
  • 32
  • 32
  • 30
  • 30
  • 24
  • 23
  • 22
  • 19
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Tipos humanos particularmente estranhos: a síndrome de Asperger como objeto cultural. / Tipi umani particolarmente strani: la sindrome di Asperger come oggetto culturale.

Enrico Valtellina 21 April 2015 (has links)
La straordinaria attenzione sociale e culturale che nelle ultime decadi si è rivolta alla diagnosi di autismo/sindrome di Asperger chiama a una riflessione più ampia per contestualizzarne levenienza come oggetto culturale. Il presente lavoro muove in tale direzione, proponendosi di individuare le coordinate sociali, istituzionali e culturali che hanno portato a una simile esposizione delle disabilità relazionali. Storia quindi dello spettro autistico e sua preistoria, ovvero ricerca su come le forme della non conformità alle attese dellaltro nellinterazione in presenza siano state tematizzate, anteriormente al modello medico e ai suoi albori. A fianco della ricerca storica si è inoltre cercato di sostanziare il discorso di contestualizzazione culturale dello spettro autistico in quellambito settoriale dei Disability Studies che sono i Critical Autism Studies attraverso una ricognizione degli autori e dei temi. / A extraordinária atenção social e cultural que nas últimas décadas tem se dado ao diagnóstico do autismo/síndrome de Asperger convida a uma reflexão mais ampla para contextualizar o seu acontecimento como objeto cultural. É nesta direção que se move o presente trabalho, buscando identificar as coordenadas sociais, institucionais e culturais que levaram a tal exposição da deficiência relacional. Fala da história do espectro do autismo e sua pré-história ou a investigação sobre como as formas de não-conformidade com as expectativas da interação na presença do outro foram contextualizados, antes do modelo médico e em seus primeiros dias. Além disso, também têm procurado articular o discurso da contextualização cultural do espectro do autismo na area dos estudos sobre a deficiência chamada Critical Autism Studies por meio de um levantamento analítico dos autores e dos temas.
72

AD/HD, DAMP och Asperger syndrom. Hur upplever föräldrar och lärare att det är att få en diagnos på sitt barn? / AD/HD, DAMP and Asperger syndrome. How do parents and teatcher meet diagnosis of their child?

Fredén Berge, Nina January 1999 (has links)
<p>Genom att göra en studie med fenomenografisk ansats, har jag försökt att studera hur föräldrar och lärare upplever att det är att få en neuropsykiatrisk diagnos på sitt barn. Jag har i min studie utgått från min egen förförståelse, eftersom jag är förälder till en pojke med DAMP. Efter att ha intervjuat, skrivit ner och analyserat mitt material upptäckte jag två kategorier med tillhörande underkategorier. Jag har också försökt att kortfattat förklara diagnoserna AD/HD, DAMP och Asperger syndrom. I min litteraturgenomgång har jag presenterat de som företräder det positiva med en neuropsykiatrisk diagnos och de som företräder det negativa med att få en neuropsykiatrisk diagnos. I min slutdiskussion har jag försökt att knyta samman min litteraturgenomgång med min kvalitativa studie. Sammanfattningsvis kan sägas att vissa tycker att en diagnos bra när barnet lider av större svårigheter eftersom man av diagnosen kan få en förklaring och förståelse av barnets svårigheter så att man kan sätta in åtgärder i form av exempelvis kortare arbetspass, ändrad fysisk miljö eller byte till mindre grupp medan andra tycker att en diagnos i de lindrigaste fallen kan leda till att föräldrar och lärare stirrar sig blinda på diagnosen utan att se till hela barnets personlighet. Innan man sätter en diagnos på ett barn så ska man alltid väga fördelar mot nackdelar.</p>
73

Asperger syndrom : I ett maktperspektiv

Wiberg, Linda, Högberg, Ulrika January 2008 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att genom en textanalys, granska makt- och genusaspekten i Christopher Gillbergs senare forskning gällande Asperger syndrom och högfungerande autism. Den teoretiska utgångspunkten är genusteorin och makt, med frågeställningarna; Hur visar sig makten i ett genusperspektiv? Hur visar sig makten i valet av de diagnostiseringskriterier som forskaren väljer att använda? Analysen visar att av de barn som blir diagnostiserade med Asperger syndrom är pojkarna fler till antalet än flickorna. Resultaten som belyser genusaspekten visar att flickor inte har samma symtom som pojkar, vilket kan leda till att flickorna inte blir diagnostiserade. En diagnos skapar bättre förutsättningar till att få hjälp från samhället. Möjligheten till att använda olika diagnostiseringskriterier leder till att forskarna har makt att i vissa fall välja om och vilken diagnos som ska ges. Cederlund med flera (2008) presenterar Gillberg och Gillbergs diagnostiseringskriterier som de som ligger närmast Hans Aspergers egen beskrivning av syndromet från år 1944. Många frågor har uppkommit under analysprocessens gång. En av dessa, som vi anser som den viktigaste, är den att flickors symtom anges som olika pojkars symtom.</p>
74

Är utredning behandling? : En studie som undersöker symtomförändringar och hälsofrämjande effekter vid neuropsykiatrisk utredning.

Eriksson, Magnus, Karlsson, Andreas January 2008 (has links)
<p>Utredning av vuxna med förmodad neuropsykiatrisk funktions-nedsättning har blivit allmänt förekommande först på 2000-talet. Trots att utredningen är omfattande finns endast lite forskning kring hur utredningen påverkar patienten. Effekter, mestadels symtomlindrande, har påvisats vid andra utredningsformer men mycket skiljer dessa utredningar från de neuropsykiatriska. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka symtomförändringar och hälsofrämjande effekter för patienten vid neuropsykiatrisk utredning. Single case-design har använts, deltagarna var sex patienter remitterade för neuropsykiatrisk utredning i två olika landsting, och har mätts gällande variablerna ångest, depression och känsla av sammanhang. Resultaten pekade mot symtomlindring och/eller ökad känsla av sammanhang. Detta talar för att tätare samarbete mellan utredande och behandlande enheter bör eftersträvas, och att man genom en medveten strävan skulle kunna öka behandlingseffekterna.</p> / <p>Assessment of adults with neuropsychiatric impairments have become more common in the beginning of the 21st century. Due to the extensive nature of the neuropsychiatric assessment procedure it is likely that the assessment will have an influence on the patients presenting problem. Despite this the authors have found only a few research studies on the subject. Some previous studies have shown other types assessments to pose an influence on symptoms. The main purpose of the present study is to investigate whether neuropsychiatric assessment poses an influence on symptoms and/or salutogenic factors. The present study uses a single case design with six patients from two separate neuropsychiatric units. The participants have been measured using the Hospital Anxiety and Depression scale and the Sense of Coherence Questionnaire. The results indicate that symptoms are alleviated and/or Sense of Coherence is promoted due to the assessment. The implications of these results suggest that closer co-operation between assessment and treatment centres is warranted and is likely to be beneficial to the patient in the sense of more useful assessments and more efficient treatments.</p>
75

Personer med Asperger Syndrom och deras upplevelser kring arbete : People with Asperger Syndrome and their experience of work

Karlsson, Anna, Dahlgren, Maria January 2008 (has links)
<p>Sammanfattning:</p><p>Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva hur personer med AS upplever det är att ha ett arbete respektive gå på dagverksamhet/sysselsättning, samt fånga deras upplevelser angående erhållna stödinsatser från samhället. Samhällets stödinsatser handlar om att få och behålla ett arbete. Med samhället avses t.ex. personer i allmänhet, arbetsterapeut, arbetsförmedling, försäkringskassan och socialarbetare.</p><p>En kvalitativ metod med intervjuer användes i denna studie. Intervjuer genomfördes med fyra personer med Asperger Syndrom som var anställda på ett företag som anställer personer med detta funktionshinder. Frågeområdena var arbete, dagverksamhet/sysselsättning och samhälle. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysarbetet.</p><p>Resultatet redovisades i fem huvudkategorier som belyser olika upplevelser som de intervjuade delgivit: 1. Arbetets betydelsefulla funktion för personer med Asperger Syndrom, 2. Betydelsen av arbetets utformning för personer med Asperger Syndrom, 3. Personer med Asperger Syndrom - en resurs på arbetsplatsen, 4. Betydelsen av dagverksamhetens/sysselsättningens utformning för personer med Asperger Syndrom, 5. Upplevelser av kunskaper om Asperger syndrom och stödinsatser från samhället</p><p>De intervjuade beskrev sina upplevelser om vad som gjorde ett arbete betydelsefullt, vad det skulle innehålla och hur det borde vara utformat. Ett arbete betydde mer än att få en lön. Det hade dessutom en social och aktiverande funktion, samt att de fick känna att de bidrog och var delaktiga i samhället. Vikten av ett individanpassat arbete togs upp. Det framkom även att det var viktigt att det fanns tillgång till stöd på arbetsplatsen. Det skulle också finnas förståelse och kunskap om diagnosen. De intervjuade upplevde brister i dagverksamheten/ sysselsättningen p.g.a. att det var dålig individanpassning. Det framgick hur aktiviteterna borde vara för att upplevas stimulerande. Samhällets stödinsatser beskrevs ofta som missriktade och att det saknades kunskaper om diagnosen. Det gavs förslag på meningsfulla insatser, bl.a. att få en mer personlig kontakt som hjälper dem i sökandet efter arbete.</p>
76

Asperger syndrom : Praktiskt arbete i klassrummet

Axelsson, Anna-Sara January 2009 (has links)
No description available.
77

Family Factors as a Modifier of Individual Differences in Children with Higher Functioning Autism and Their Families

Zahka, Nicole Elyse 07 April 2010 (has links)
This study investigated the impact of family factors on individual differences in the social and emotional development of children with autism and their families. Based on the modifier model hypothesis suggested by Mundy, Henderson, Inge, and Coman (2007), family factors may serve as a modifier that contributes to the variability in the phenotypic presentation of children with higher functioning autism. Results indicated that Expressed Emotion (EE) was associated with parent-reported hyperactivity and anxiety in children and adolescents. Family cohesion was associated with parent-reported aggression and depression. These results differed for typically developing and HFA children; higher EE or lower cohesion was associated with greater impairment in the HFA group and less impairment in the typically developing children. Family factors were not associated with social symptoms, indicating these effects may be more related to the development of comorbidity than to the core symptoms of autism. Expressed emotion was related meaningfully to neutral attributions on the FMSS and provided validity for the measure. Family factors were not associated with parental stress, which was not expected. Implications for clinical interventions and future directions are discussed.
78

Är utredning behandling? : En studie som undersöker symtomförändringar och hälsofrämjande effekter vid neuropsykiatrisk utredning.

Eriksson, Magnus, Karlsson, Andreas January 2008 (has links)
Utredning av vuxna med förmodad neuropsykiatrisk funktions-nedsättning har blivit allmänt förekommande först på 2000-talet. Trots att utredningen är omfattande finns endast lite forskning kring hur utredningen påverkar patienten. Effekter, mestadels symtomlindrande, har påvisats vid andra utredningsformer men mycket skiljer dessa utredningar från de neuropsykiatriska. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka symtomförändringar och hälsofrämjande effekter för patienten vid neuropsykiatrisk utredning. Single case-design har använts, deltagarna var sex patienter remitterade för neuropsykiatrisk utredning i två olika landsting, och har mätts gällande variablerna ångest, depression och känsla av sammanhang. Resultaten pekade mot symtomlindring och/eller ökad känsla av sammanhang. Detta talar för att tätare samarbete mellan utredande och behandlande enheter bör eftersträvas, och att man genom en medveten strävan skulle kunna öka behandlingseffekterna. / Assessment of adults with neuropsychiatric impairments have become more common in the beginning of the 21st century. Due to the extensive nature of the neuropsychiatric assessment procedure it is likely that the assessment will have an influence on the patients presenting problem. Despite this the authors have found only a few research studies on the subject. Some previous studies have shown other types assessments to pose an influence on symptoms. The main purpose of the present study is to investigate whether neuropsychiatric assessment poses an influence on symptoms and/or salutogenic factors. The present study uses a single case design with six patients from two separate neuropsychiatric units. The participants have been measured using the Hospital Anxiety and Depression scale and the Sense of Coherence Questionnaire. The results indicate that symptoms are alleviated and/or Sense of Coherence is promoted due to the assessment. The implications of these results suggest that closer co-operation between assessment and treatment centres is warranted and is likely to be beneficial to the patient in the sense of more useful assessments and more efficient treatments.
79

Personer med Asperger Syndrom och deras upplevelser kring arbete : People with Asperger Syndrome and their experience of work

Karlsson, Anna, Dahlgren, Maria January 2008 (has links)
Sammanfattning: Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva hur personer med AS upplever det är att ha ett arbete respektive gå på dagverksamhet/sysselsättning, samt fånga deras upplevelser angående erhållna stödinsatser från samhället. Samhällets stödinsatser handlar om att få och behålla ett arbete. Med samhället avses t.ex. personer i allmänhet, arbetsterapeut, arbetsförmedling, försäkringskassan och socialarbetare. En kvalitativ metod med intervjuer användes i denna studie. Intervjuer genomfördes med fyra personer med Asperger Syndrom som var anställda på ett företag som anställer personer med detta funktionshinder. Frågeområdena var arbete, dagverksamhet/sysselsättning och samhälle. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysarbetet. Resultatet redovisades i fem huvudkategorier som belyser olika upplevelser som de intervjuade delgivit: 1. Arbetets betydelsefulla funktion för personer med Asperger Syndrom, 2. Betydelsen av arbetets utformning för personer med Asperger Syndrom, 3. Personer med Asperger Syndrom - en resurs på arbetsplatsen, 4. Betydelsen av dagverksamhetens/sysselsättningens utformning för personer med Asperger Syndrom, 5. Upplevelser av kunskaper om Asperger syndrom och stödinsatser från samhället De intervjuade beskrev sina upplevelser om vad som gjorde ett arbete betydelsefullt, vad det skulle innehålla och hur det borde vara utformat. Ett arbete betydde mer än att få en lön. Det hade dessutom en social och aktiverande funktion, samt att de fick känna att de bidrog och var delaktiga i samhället. Vikten av ett individanpassat arbete togs upp. Det framkom även att det var viktigt att det fanns tillgång till stöd på arbetsplatsen. Det skulle också finnas förståelse och kunskap om diagnosen. De intervjuade upplevde brister i dagverksamheten/ sysselsättningen p.g.a. att det var dålig individanpassning. Det framgick hur aktiviteterna borde vara för att upplevas stimulerande. Samhällets stödinsatser beskrevs ofta som missriktade och att det saknades kunskaper om diagnosen. Det gavs förslag på meningsfulla insatser, bl.a. att få en mer personlig kontakt som hjälper dem i sökandet efter arbete.
80

Asperger syndrom : I ett maktperspektiv

Wiberg, Linda, Högberg, Ulrika January 2008 (has links)
Syftet med denna uppsats är att genom en textanalys, granska makt- och genusaspekten i Christopher Gillbergs senare forskning gällande Asperger syndrom och högfungerande autism. Den teoretiska utgångspunkten är genusteorin och makt, med frågeställningarna; Hur visar sig makten i ett genusperspektiv? Hur visar sig makten i valet av de diagnostiseringskriterier som forskaren väljer att använda? Analysen visar att av de barn som blir diagnostiserade med Asperger syndrom är pojkarna fler till antalet än flickorna. Resultaten som belyser genusaspekten visar att flickor inte har samma symtom som pojkar, vilket kan leda till att flickorna inte blir diagnostiserade. En diagnos skapar bättre förutsättningar till att få hjälp från samhället. Möjligheten till att använda olika diagnostiseringskriterier leder till att forskarna har makt att i vissa fall välja om och vilken diagnos som ska ges. Cederlund med flera (2008) presenterar Gillberg och Gillbergs diagnostiseringskriterier som de som ligger närmast Hans Aspergers egen beskrivning av syndromet från år 1944. Många frågor har uppkommit under analysprocessens gång. En av dessa, som vi anser som den viktigaste, är den att flickors symtom anges som olika pojkars symtom.

Page generated in 0.0389 seconds