No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionshinder upplever tiden i grund- och gymnasieskolan. Mina frågeställningar handlade om i vilka sammanhang eleverna upplevde svårigheter kopplade till funktionshindren, på vilka sätt skolan visade förståelse för dessa svårigheter, hur skolan löste de problem som uppstod, vad skolan kunde ha gjort mer samt vilka starka sidor hos eleverna som var betydelsefulla i skolan. Jag intervjuade sex ungdomar i åldrarna 18 - 21 år. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet, som analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv, visade att eleverna upplevde svårigheter i skolan i flera olika sammanhang. Stora klasser och störande ljud i klassrummet förvärrade elevernas koncentrationssvårigheter. Projektarbeten utan strikta ramar och att tvingas redovisa inför klassen utgjorde ett stort hinder för flera av eleverna, medan undervisning på för låg nivå ledde till bristande studiemotivation. Under högstadietiden upplevde eleverna stress och svårigheter att hitta till klassrummen. Annat som medförde problem var bland annat fobier, sömnstörningar och att delta i skolidrotten. Utanförskap och mobbing i elevgrupperna var vanligt förekommande. Även lärare utsatte eleverna för kränkande särbehandling genom utpekande handlingar, skuldbeläggande och bestraffningar. Eleverna upplevde att de oftast möttes av oförståelse och okunskap från skolan. Endast enstaka lärare visade förståelse. Skolans åtgärder sattes oftast in väldigt sent och lösningarna på problemen blev därför kortvariga. Vissa åtgärder gjorde till och med större skada än nytta. Eleverna berättade om sina starka sidor och menade att dessa hjälpte dem genom åren i skolan. Av resultatet framgick att mindre klasser, men också kunskap hos lärarna och förmågan att samtala med eleverna och lyssna på dem, är viktiga medel för att kunna ta tag i problemen på ett tidigt stadium och skapa en skola för alla.</p> / <p>The purpose of this qualitative study was to get knowledge of experiences of the years in compulsory school and upper secondary school by pupils with neuropsychiatric disabilities. The questions dealt with when and where in school the pupils had difficulties connected to their neuropsychiatric disabilities, in what way they were met with understanding for their difficulties, how the school solved the problems, what the school could have done more and what qualities the pupils possessed that helped in school. I interviewed six youngsters in the ages of 18 - 21. I used half-structured interviews. The result was analysed in a sociocultural perspective and showed that the pupils had difficulties in many ways at school. Big classes and noises in the classroom made their concentration difficulties worse. Projects in school without strict directions as well as appearances before the class became huge barriers for some of the pupils, while teaching at a too low level led to a lack of motivation. In upper level of compulsory school the pupils felt stress and difficulties in finding classrooms. Some other problems were phobias, insomnia and participating in school gymnastics. Bullying and exclusion from fellowship was usual. Even teachers were insulting the pupils by indicating them as outsiders, blaming them for their difficulties and punishing them. The pupils experienced that they were mostly met with misunderstanding and a lack of knowledge from the school. Just a few teachers were sympathetic. The school mostly took measures very late and the solutions therefore became short-lived. Some of the measures made the problems even worse. The pupils told me about their strong sides that helped them through school. The result showed that smaller classes as well as teachers knowledge and ability to converse and listen to the pupils are important instruments to be able to face the problems in an early phase and create a school for all kinds of minds.</p>

<p>Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna. Studenterna är mer mottagliga för emotionerna arg än gruppen med Asperger diagnos. Individerna med en Asperger diagnos skattade sig högre i anknytningsstilen distans, sakorientering och relationsfixering än studenterna, studentgruppen tenderar att uppge personliga egenskaper som novelty seeking, reward dependent och cooperativeness i högre grad än gruppen med en Asperger diagnos. Existerande samband mellan emotioner, anknytning och personlighet visade sig. Studentgruppen visade högt samband mellan anknytningsstilen bifallsbehov och personlighetsegenskapen harm avoidance. Och Aspergergruppen visade högt sambandet mellan anknytningsstilen tillit och personlighetsegenskapen novelty seeking.</p> / <p>The aim of the present study is to study how the differences in susceptible for emotional contagion, attachment styles and personality features such as temperament and character within individuals diagnosed with Asperger syndrome and those individual who aren´t diagnosed. Eighty eight participated in the survey, fifteen of those had an Asperger diagnose. The survey contained 293 items involving emotions, attachment and temperament and character personality features. The result shows that differences exist between the groups in emotional contagion, attachment and personality. The students are more susceptible to angry emotions than the individuals with an Asperger diagnose. The individuals with an Asperger diagnose showed higher scores in the attachment styles distance, relation fixation and thing alignment than the students. The student group tends to state personal properties as novelty seeking, reward dependent och cooperativeness in a higher degree than individuals with an Asperger diagnose. The result also showed that there is an existing connection between emotions, attachment and personality. The group of students showed a high connection between the attachment style applause needs and the personality characteristic harm avoidance. In the Asperger group a high connection was showed between the attachment style thrust and the personality characteristic novelty seeking.</p>

<p>Abstract</p><p>The aim of this survey has been to achieve knowledge about Asperger syndrome. What does</p><p>this require of the pedagogue? How should the physical environment be designed in a</p><p>classroom for pupils with Asperger syndrome?</p><p>With qualitative interviews of one special pedagogue and one teacher in class 1-3, the level</p><p>of knowledge has become better about how pupils with Asperger syndrome cope with</p><p>situations in school, but also how the pedagogue can relate by being flexible and by practising</p><p>one’s occupational role professionally.</p><p>There is not a general method that works. It is the pupil on an individual basis who desides</p><p>her or his needs or their capabilities. As a pedagogue it is always walking a tightrope to find</p><p>the path and the solutions in different conflicts that will arise and support the pupils with</p><p>Asperger syndrome with tools to gain understanding for different social situations in the</p><p>classroom.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med undersökningen har varit att få kunskap om vad Asperger syndrom är, vilka krav</p><p>det finns på pedagogen och hur en fysisk miljö bör se ut för elever med Asperger syndrom.</p><p>Med kvalitativa intervjuer av en specialpedagog och en lärare i årskurs 1-3 har vetskapen</p><p>blivit större om hur elever med diagnosen Asperger syndrom klarar av situationer i skolan</p><p>men också hur man som pedagog kan förhålla sig, genom att vara flexibel och utöva sin</p><p>yrkesroll professionellt.</p><p>Det finns inte en given metod som fungerar, utan det är eleven som individ som avgör vad</p><p>just hon eller han behöver eller klarar av. Som pedagog är det en evig balansgång att finna</p><p>vägar och lösningar i olika konflikter som uppstår, samt att ge elever med Asperger syndrom</p><p>verktyg för att få förståelse för olika sociala situationer i klassrummet.</p>

Abstract The aim of this survey has been to achieve knowledge about Asperger syndrome. What does this require of the pedagogue? How should the physical environment be designed in a classroom for pupils with Asperger syndrome? With qualitative interviews of one special pedagogue and one teacher in class 1-3, the level of knowledge has become better about how pupils with Asperger syndrome cope with situations in school, but also how the pedagogue can relate by being flexible and by practising one’s occupational role professionally. There is not a general method that works. It is the pupil on an individual basis who desides her or his needs or their capabilities. As a pedagogue it is always walking a tightrope to find the path and the solutions in different conflicts that will arise and support the pupils with Asperger syndrome with tools to gain understanding for different social situations in the classroom. / Sammanfattning Syftet med undersökningen har varit att få kunskap om vad Asperger syndrom är, vilka krav det finns på pedagogen och hur en fysisk miljö bör se ut för elever med Asperger syndrom. Med kvalitativa intervjuer av en specialpedagog och en lärare i årskurs 1-3 har vetskapen blivit större om hur elever med diagnosen Asperger syndrom klarar av situationer i skolan men också hur man som pedagog kan förhålla sig, genom att vara flexibel och utöva sin yrkesroll professionellt. Det finns inte en given metod som fungerar, utan det är eleven som individ som avgör vad just hon eller han behöver eller klarar av. Som pedagog är det en evig balansgång att finna vägar och lösningar i olika konflikter som uppstår, samt att ge elever med Asperger syndrom verktyg för att få förståelse för olika sociala situationer i klassrummet.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna. Studenterna är mer mottagliga för emotionerna arg än gruppen med Asperger diagnos. Individerna med en Asperger diagnos skattade sig högre i anknytningsstilen distans, sakorientering och relationsfixering än studenterna, studentgruppen tenderar att uppge personliga egenskaper som novelty seeking, reward dependent och cooperativeness i högre grad än gruppen med en Asperger diagnos. Existerande samband mellan emotioner, anknytning och personlighet visade sig. Studentgruppen visade högt samband mellan anknytningsstilen bifallsbehov och personlighetsegenskapen harm avoidance. Och Aspergergruppen visade högt sambandet mellan anknytningsstilen tillit och personlighetsegenskapen novelty seeking. / The aim of the present study is to study how the differences in susceptible for emotional contagion, attachment styles and personality features such as temperament and character within individuals diagnosed with Asperger syndrome and those individual who aren´t diagnosed. Eighty eight participated in the survey, fifteen of those had an Asperger diagnose. The survey contained 293 items involving emotions, attachment and temperament and character personality features. The result shows that differences exist between the groups in emotional contagion, attachment and personality. The students are more susceptible to angry emotions than the individuals with an Asperger diagnose. The individuals with an Asperger diagnose showed higher scores in the attachment styles distance, relation fixation and thing alignment than the students. The student group tends to state personal properties as novelty seeking, reward dependent och cooperativeness in a higher degree than individuals with an Asperger diagnose. The result also showed that there is an existing connection between emotions, attachment and personality. The group of students showed a high connection between the attachment style applause needs and the personality characteristic harm avoidance. In the Asperger group a high connection was showed between the attachment style thrust and the personality characteristic novelty seeking.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionshinder upplever tiden i grund- och gymnasieskolan. Mina frågeställningar handlade om i vilka sammanhang eleverna upplevde svårigheter kopplade till funktionshindren, på vilka sätt skolan visade förståelse för dessa svårigheter, hur skolan löste de problem som uppstod, vad skolan kunde ha gjort mer samt vilka starka sidor hos eleverna som var betydelsefulla i skolan. Jag intervjuade sex ungdomar i åldrarna 18 - 21 år. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet, som analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv, visade att eleverna upplevde svårigheter i skolan i flera olika sammanhang. Stora klasser och störande ljud i klassrummet förvärrade elevernas koncentrationssvårigheter. Projektarbeten utan strikta ramar och att tvingas redovisa inför klassen utgjorde ett stort hinder för flera av eleverna, medan undervisning på för låg nivå ledde till bristande studiemotivation. Under högstadietiden upplevde eleverna stress och svårigheter att hitta till klassrummen. Annat som medförde problem var bland annat fobier, sömnstörningar och att delta i skolidrotten. Utanförskap och mobbing i elevgrupperna var vanligt förekommande. Även lärare utsatte eleverna för kränkande särbehandling genom utpekande handlingar, skuldbeläggande och bestraffningar. Eleverna upplevde att de oftast möttes av oförståelse och okunskap från skolan. Endast enstaka lärare visade förståelse. Skolans åtgärder sattes oftast in väldigt sent och lösningarna på problemen blev därför kortvariga. Vissa åtgärder gjorde till och med större skada än nytta. Eleverna berättade om sina starka sidor och menade att dessa hjälpte dem genom åren i skolan. Av resultatet framgick att mindre klasser, men också kunskap hos lärarna och förmågan att samtala med eleverna och lyssna på dem, är viktiga medel för att kunna ta tag i problemen på ett tidigt stadium och skapa en skola för alla. / The purpose of this qualitative study was to get knowledge of experiences of the years in compulsory school and upper secondary school by pupils with neuropsychiatric disabilities. The questions dealt with when and where in school the pupils had difficulties connected to their neuropsychiatric disabilities, in what way they were met with understanding for their difficulties, how the school solved the problems, what the school could have done more and what qualities the pupils possessed that helped in school. I interviewed six youngsters in the ages of 18 - 21. I used half-structured interviews. The result was analysed in a sociocultural perspective and showed that the pupils had difficulties in many ways at school. Big classes and noises in the classroom made their concentration difficulties worse. Projects in school without strict directions as well as appearances before the class became huge barriers for some of the pupils, while teaching at a too low level led to a lack of motivation. In upper level of compulsory school the pupils felt stress and difficulties in finding classrooms. Some other problems were phobias, insomnia and participating in school gymnastics. Bullying and exclusion from fellowship was usual. Even teachers were insulting the pupils by indicating them as outsiders, blaming them for their difficulties and punishing them. The pupils experienced that they were mostly met with misunderstanding and a lack of knowledge from the school. Just a few teachers were sympathetic. The school mostly took measures very late and the solutions therefore became short-lived. Some of the measures made the problems even worse. The pupils told me about their strong sides that helped them through school. The result showed that smaller classes as well as teachers knowledge and ability to converse and listen to the pupils are important instruments to be able to face the problems in an early phase and create a school for all kinds of minds.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner. De försöker själva och tillsammans med partnern finna lösningar i samspelet. Till hjälp attfinna lösningar har varit insikt om de egna svårigheterna, stöd riktat till AST-problematiken och att få hjälp i parrelationen.Avlastning framför allt genom utökad tid i förskola beskrivs som väsentlig. Önskemål framförs om att stödet ges med enhelhetssyn på familjen, att stödet anpassas och möjlighet att få samtala med föräldrar med liknande problematik. Studienvisar att föräldrarna efterfrågar stöd i sitt föräldraskap och att ytterligare studier behövs för att kunna möta dessa föräldrarsoch deras barns och partners behov. / The purpose of this study is to examine the needs and wishes of support in the parental role described by parents with diagnosis within the autism spectrum from a parental perspective. Another purpose is to contribute to increased knowledge to a discussion of the design of support for these families. The study is qualitative with interviews carried out in a semistructured format. Eight parents were interviewed. The parents describe their own difficulties, the difficulties in the interaction with the children and with their partner. They try to find solutions in the interaction both by themselves and with their partner. Helpful for finding solutions has been insight into their own difficulties, aid directed at problems related to their diagnosis and to get help in relationship. Relief, particularly through extended time in preschool described as essential. Wishes were expressed that the support is given with a holistic view of the family, that the support is adapted to the parental diagnosis and that opportunity to talk with parents with similar problems is provided. The study shows that the parents desire support in their parenting, and that further studies are needed to meet these needs of these parents, their children andtheir partner.

Being in a relationship where the partner has Asperger's syndrome makes you indirectly affected by their disability as it affects not only the disabled but also the partner. The partner may be faced with a lack of understanding from their partner with Asperger's syndrome and from its surroundings, where the syndrome including causes, limits ability in social interaction and communication. The study is a qualitative study based on six asynchronous interviews conducted via email with partners who are in a relationship with a partner who has Asperger's syndrome. The aim of the study was to increase understanding and to highlight partners experience to be in a relationship where the other partner has Asperger's syndrome and how outside support from the environment is perceived. Results of the study showed that all six partners felt that everyday life was structured around the partner with Asperger's syndrome. There was a perceived feeling of loneliness because of the partner with Asperger's syndrome not caring about the partner and of being the one taking the greatest responsibility in everyday life for it to work. There was a feeling of stress, anxiety, lost confidence and frustration but there was also a strong desire and commitment to their partner with Asperger's syndrome. There was a strong love for the partner with Asperger's syndrome and a willingness to get the couple relationship to work. The results show that partners need and want support from the environment. It is important that they receive the support they need. The type of support needed varies but the important thing is that it is flexible, tailored and personalized for the couple or the individual partner's needs. The results indicate that there is a benefit for the couple relationship when the partner with Asperger's syndrome has a diagnosis. Both parties can thus get a better understanding of why certain things are the way they are and then work from there.