No description available.

Asperger är ett syndrom som kännetecknas av genomgripande begränsningar inom flera viktiga utvecklingsområden; ömsesidigt socialt samspel, kommunikation samt beteende och föreställningsförmåga. Asperger syndrom har sitt ursprung i den tidiga barndomen men kan medföra störst svårigheter först i tidigt vuxenliv. Det finns många vuxna som gått genom livet utan att bli adekvat diagnostiserade. Detta har skapat onödigt lidande och en ständig undran över vad som är fel. Syftet med denna studie är att beskriva människors upplevelser av att få diagnosen Asperger syndrom i vuxen ålder samt hur livet blev efter diagnos. Analysen är gjord utifrån ett livsvärldsperspektiv och genom att studera biografier har det gått att få en inblick i människors livsvärld, där de beskriver både upplevelsen av lättnad samt en känsla av sorg och lidande i samband med att bli diagnostiserade med Asperger syndrom.Vad diagnosen kommer att betyda på sikt hänger ihop med hur den påverkar såväl människans självbild som hennes självkänsla. En övervägande känsla som presenteras i biografierna är att diagnosen gett dem rättighet att vara sig själva och att även leva så. Det är olika från person till person hur en diagnos tas emot, men alla måste lära sig att leva med den på ett eller annat sätt. Författarna i biografierna förmedlar dock genomgående att diagnos är en hjälp och inte en stjälp. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Asperger syndrom är en neuropsykiatrisk störning som ger olika funktionsnedsättningar. Detta gestaltar sig i en oförmåga att leva sig in i hur andra tänker och känner, fantasifattigdom och nedsatt förmåga till social interaktion. Människor med Asperger syndrom kan ofta uppfattas som udda och avvikande av andra människor och de upplever ofta sin bristande sociala kompetens som ett stort hinder. De behöver som alla andra människor någon gång uppsöka vården. Personalen i vården känner inte alltid till de funktionsnedsättningar som människor med Asperger syndrom kan ha och det finns en risk för dåligt bemötande, vilket kan leda till att onödigt vårdlidande uppstår. Syftet är att beskriva hur människor med Asperger syndrom upplever möten med andra människor och med vården. Vi har valt att analysera biografier skrivna av eller i samarbete med människor som har Asperger syndrom. I biografierna beskrivs deras livsberättelser om hur det är att möta andra människor. De upplever olika hinder i sociala möten, som att känna sig annorlunda, ofrivillig ensamhet, bristande förståelse, rädsla och oro inför möten med andra och upplevelser av mobbing. Men människorna i biografierna beskriver även att de upplever goda sociala möten med andra människor, där det finns gemenskap och en möjlighet till utveckling. Det som framträder speciellt är känslan av annorlundaskap, bristande förståelse och utveckling. Annorlundaskapet och den bristande förståelsen är stora hinder som finns i det vardagliga livet men det finns möjligheter till att förbättra detta. Upplevelsen av att kunna utvecklas är viktig att ta till vara för att möjliggöra minskad funktionsnedsättning hos människor med Asperger syndrom. / Program: Sjuksköterskeutbildning

La Tesis que se presenta es una respuesta que tiene sus orígenes en los cambios que se han ido sucediendo en los últimos años tanto en el contexto universitario como en el no universitario. Estos cambios han originado una mayor reflexión en la importancia de los procesos de enseñanza y aprendizaje y la necesidad de su adaptación a las necesidades del alumnado por su constatada y reconocida heterogeneidad y diversidad que caracteriza a cualquier contexto educativo de las diferentes etapas educativas. El profesorado universitario, abocado en la docencia y en la investigación de nuevos procesos de enseñanza y aprendizaje, está obligado a trasladar y a incardinar todo su trabajo en dar respuesta a estas demandas actuales. Desde esta perspectiva de asumir propuestas de investigación interdisciplinares y aplicativas a entornos educativos universitarios y no universitarios se considera, en la Tesis que se presenta, uno de los desafíos más complejos del sistema educativo actual: la respuesta educativa a la diversidad. Para ello, la unión de los supuestos teórico-prácticos procedentes de la pedagogía y didáctica, en el ámbito de la educación especial, y los recursos tecnológicos provenientes de la tecnología virtual y robótica van a dar respuesta a las cuestiones de investigación planteadas. Una vez realizada una revisión de la literatura e investigaciones sobre la temática de la Tesis, a continuación se describe la utilización de realidad virtual inmersiva para la mejora de las funciones ejecutivas y competencias sociales y emocionales del alumnado con síndrome de Asperger. Se hace uso de realidad virtual inmersiva debido a la versatilidad de posibilidades que presenta, el realismo y su adaptación a las necesidades del alumnado. La realidad virtual inmersiva permitirá programar tareas totalmente estructuradas, concretas con instrucciones individuales desde un entorno de aprendizaje eminentemente visual, estrategias didácticas, todas ellas, esenciales para el estilo cognitivo del alumnado con síndrome de Asperger. El objetivo general que se ha planteado en esta Tesis es aplicar una serie de entornos visuales inmersivos que representan contextos sociales y educativos para que el alumnado con síndrome de Asperger pueda practicar y mejorar sus habilidades sociales y emocionales a través de una serie de protocolos de tareas. En la presente Tesis se proponen estos protocolos de tareas que se han aplicado a grupos de alumnos con síndrome de Asperger y en los que se ha constatado una mejora en sus competencias ejecutivas y emocionales. Además, se ha constatado una transferencia a la realidad de los aprendizajes entrenados en los entornos inmersivos. Con el objetivo de dar mayor realismo a los entornos inmersivos, en la presente Tesis se propone un sistema de visión artificial así como un sistema de control visual. El primero de ellos, lleva a cabo un filtrado de la información visual obtenida con el objetivo de que el controlador visual sea capaz de, no sólo realizar el guiado de un robot empleando información visual ruidosa, sino también determinar si las medidas se ajustan al modelo de movimiento propuesto por el filtro. Esta aproximación se emplea para determinar cuando el alumno Asperger realiza ciertos patrones de movimiento que han de ser detectados como acciones anómalas. El uso de este sistema de visión ha permitido que el sistema de realidad virtual inmersiva reconozca automáticamente las expresiones del alumno Asperger con lo que es capaz de actualizar el escenario inmersivo de acuerdo a las expresiones realizadas. Esto último permite, no sólo personalizar los escenarios inmersivos, sino también dar un mayor realismo al entorno, aspecto que es crucial para la correcta transferencia a la realidad de los aprendizajes. Además, se define un controlador capaz de realizar el correcto seguimiento de trayectorias en la imagen cuando se obtiene una medida ruidosa de las características visuales. El controlador propuesto junto al proceso de filtrado es capaz de compensar el ruido obteniendo una rápida respuesta y un comportamiento suave a nivel articular. Todos los desarrollos relativos al sistema de control visual se han integrado en un robot de 7 grados de libertad.

<p>This thesis aims at describing and analysing the process and content in knowledge development within a research circle. The participants in this circle are seven teachers who work with multilingual children diagnosed within the autism spectrum, and me as a researcher.</p><p>The study is conducted within the tradition of participatory-oriented research. The research issue concerns the questions these teachers ask themselves in their everyday work. The study, consisting of twelve meetings, was carried out during 2004-2005. In the final meeting material collected in the circle was analysed together by all participants. The knowledge-content analysis disclosed four main themes: mother-tongue issues, disabilities and diagnoses, the issue of frames and matters related to working with parents and other professionals. The results show that once a child is diagnosed within the autism spectrum the diagnosis “takes over” and mother-tongue instruction is seldom discussed.</p><p>The participants in the circle found it difficult to collaborate with the various authorities involved in working with a child and its family. They also found it difficult to communicate with parents, due to language barriers, different cultural contexts, and the observation that interpreters did not translate properly. The participants noted an existing hierarchy in relation to doctors and psychologists, regarded as having the mandate to assess a child’s ability and suggest placement in class.</p><p>A conclusion is that the work of the teachers entails a high degree of complexity, and that knowledge meetings and collaboration between parents, teachers, and the various authorities are needed. During the circle process emancipating collective knowledge was constructed transcending what any participant had from the start. Experiences discussed in continuing dialogues, and in an on-going process, seem to be essential for generation of knowledge. When experiences were challenged, potentials for different actions were revealed.</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om barn med Asperger syndrom. Syftet med arbetet var att ta reda på vad Asperger syndrom är och hur man som lärare kan hjälpa dessa elever på bästa sätt. Jag är intresserad av elever som har det svårt och antar att jag någon gång under min tid som lärare kommer att stöta på dessa elever. </p><p>Arbetet inleds med en teorigenomgång där jag främst går igenom de utmärkande dragen hos barn med Asperger syndrom. Där går jag också bl a igenom orsaker till Asperger och diagnostisering. Andra delen av arbetet är praktiska råd till lärare som arbetar med elever som har Asperger syndrom, vad läraren bör tänka på. Skolans främsta uppgifter, hur klassrummet bör se ut och arbetsmetoder är saker som jag går igenom där. </p><p>Det som jag kommer fram till där är att det är mycket viktigt med struktur och ordning. Alla barn mår bra av att veta hur dagen ser ut, men för barn med Asperger så är det mycket viktigt att dagen följer vissa rutiner. För att barnen ska kunna ha det så bra som möjligt så är det bra att ha mål utsatta för eleven, både kortsiktiga och långsiktiga. Det är också viktigt med ett personligt dagsschema, så eleven vet vad som kommer att hända under dagen.</p>

<p>Diagnosen Asperger syndrom är ett relativt nytt begrepp inom autismspektrumet. För bara 20 år sedan var syndromet relativt okänt världen över. År 1988 hölls den första internationella kongressen i London och där presenterades de första diagnoskriterierna av makarna Gillberg. Efter kongressen har ytterliggare tre kriterier uppkommit. Vi vill undersöka hur elever med Asperger syndrom uppfattar sin skolgång. Vi vill även undersöka hur lärare och föräldrar till barn med diagnosen upplever barnets skolsituation. </p><p>Vi har utfört en kvalitativ studie, där vi med hjälp av sju ungdomar med diagnosen Asperger syndrom, fyra lärare som arbetar med barn i behov av särskilt stöd och två föräldrar som har barn med diagnosen Asperger syndrom. Resultatet av intervjuerna visar att eleverna är väl medvetna om vad som krävs av skola och lärarna för att de ska känna delaktighet i undervisningen. Vår studie visar att regelbunden kontakt med hemmet är mycket viktigt för både barnet, föräldern och läraren. Denna studie ger tänkvärd information för pedagoger och föräldrar som antingen arbetar eller kommer i kontakt med barn med diagnosen Asperger syndrom.</p>

<p>Att ha barn med drag av autism i klassrummet kräver att man kan förstå deras speciella kognitiva problem, som yttrar sig bland annat i nedsatt språkförståelse, nedsatt förmåga till social interaktion och en del avvikande beteenden. Jag har genom litteraturstudier, fältstudier i tre veckor på autismenhet, föreläsningar om autism, och egna erfarenheter gjort ett examensarbete om kommunikationoch pedagogiskt upplägg för det här handikappet. Arbetet handlar om hur de här barnen uppfattar kommunikation och vilka svårigheter omgivningen kan möta, samt vad den bör tänka på när man tar kontakt med de här barnen. Det pedagogiska upplägget handlar om hur arbetet i klassrummet kan underlättas för dem. Mina slutsatser är att med rätt hjälp och stöd kan de klara av en hel del.</p>

<p>Det övergripande syftet i studien var att analysera hur ungdomar med högfungerande autism/Asperger syndrom skapar sin identitet i mötet med skolan. Detta studerades med hjälp av en narrativ metod som bygger på de livsberättelser som deltagarna delgett mig. Den teoretiska utgångspunkten var socialkonstruktionistisk, vilken innebär att ungdomarna bildar sin identitet i interaktion med andra. Deltagarna består av fyra ungdomar med högfungerande autism/Asperger syndrom. De berättade sina livshistorier utifrån upplevelsen av diagnosen, ur ett skolperspektiv samt hur de upplever betydelsen av relationer. Genom fokus på hur de utvecklar sin identitet analyserades resultatet i flera steg, där jag borrade mig djupare in i materialet med hjälp av en hermeneutisk ansats. Tack vare den narrativa analysen fann jag de vändpunkter som bildade studiens nya berättelser. Det viktigaste resultatet visade hur betydelsefullt det är för identitetsutvecklingen att eleverna går i en skolform där hänsyn tas till de diagnoskriterier som är kända för gruppen. Ungdomarna pekade även på hur viktigt det är med engagerade lärare för att de ska utveckla en positiv identitet. Intressant är att se hur ungdomarna väljer att segregeras för att få det de behöver. Det mest avgörande för ungdomarnas identitetsutveckling är vetskapen om och medvetandet av diagnosen. Nu vet de varför de tidigare haft problem i skolan, med studier och relationer. Essensen i ungdomarnas identitetsskapande bildas genom acceptans av sin diagnos.</p>

<p>The purpose with this study is to describe what individual pupils with neuropsychiatric disorders, such as Asperger syndrome and ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder), think of their time in the nine-year compulsory school. The intention is to, from a social and spatial point of view elucidate their experiences, on the basis of their specific needs and the commission and the curriculum of the compulsory school.</p><p>This study have a qualitative approach where I on two occasions have talked to three upper secondary school pupils with neuropsychiatric disorders about their time in the compulsory school. The work method for this study is life stories, a kind of interview that allows the pupils to speak more freely, and where the definitive question formulation appears gradually.</p><p>The result shows that the pupils in many ways experience that they have been misunderstood by both teachers and other pupils, first and foremost regarding teachers not having enough knowledge about how people with Asperger syndrome think and acts. In addition, all three have experiences of being bullied. At the same time the result shows that special adjustments to the pupils’ specific needs works and is a good thing, if they are based upon knowledge and understanding.</p><p>The conclusion is that genuine knowledge about neuropsychiatric disorders and the will to understand among the teachers is very important, and that adjustments of resources, demands and conditions is a good thing, and many times necessary. Many teachers do not have the adequate knowledge and the support to the students is inadequate. A proper, comprehensive and correct diagnosis is important to create knowledge of the specific individual needs.</p> / <p>Syftet med studien är att beskriva hur enskilda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, i första hand Aspergers syndrom och ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder), har upplevt sin tid i det obligatoriska skolväsendet. Avsikten är att ur ett socialt och ett rumsligt perspektiv belysa hur de upplevt sin skoltid, utifrån de specifika behoven och skolans uppdrag enligt Lpo94.</p><p>Studien har en kvalitativ ansats där jag vid två tillfällen samtalat med tre ungdomar i gymnasieåldern med diagnostiserade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar om deras grundskoletid. Den metod som använts för genomförandet av studien är livsberättelse, en form av intervju som tillåter den intervjuade att berätta mer fritt, och där de definitiva frågeställningarna infinner sig efter hand.</p><p>Resultatet visar att eleverna på många sätt upplever att de blivit missförstådda av både lärare och andra elever, framför allt handlar det om att lärare inte haft tillräcklig kunskap om hur elever med Aspergers syndrom tänker och fungerar. Alla tre upplever dessutom att de varit utsatta för mobbing. Samtidigt visar resultatet att särskilda lösningar och anpassningar efter elevens specifika behov är bra och fungerar, om de bygger på kunskap och förståelse.</p><p>Slutsatser blir att gedigen kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och vilja till förståelse hos personalen är mycket viktigt, och att anpassningar av resurser, krav och villkor är bra och ofta nödvändigt. Många lärare saknar tillräcklig kunskap och stödet till eleverna är bristfälligt. En ordentlig, fullständig och korrekt diagnostisering är viktigt för att skapa kunskap om de specifika individuella behoven.</p>