Thesis (doctoral)--Freie Universität, Berlin, 1999.

Sommaren 2020 jobbade jag på en musikalproduktion på Malmö Opera som assisterande dirigent. Musikalen var Funny Girl, en semi-biografisk historia om Broadway-stjärnan och skådespelerskan Fanny Brice, som levde i början av 1900-talet. Handlingen handlar om hennes tid på Ziegfeld Follies, en enormt populär varietéklubb, och det stormiga förhållandet med entreprenören och hasardspelaren Nick Arnstein. Det var första gången jag skulle assistera en produktion, så jag visste mycket lite om vad jobbet innebar. Denna uppsats förklarar hur en musikalproduktion går till, jag går in i detaljer i repetitionsprocessen och förklarar vad jobbet som assistent innebär. Den bygger på vad jag lärde mig under dessa månader. Kunskapen förvärvades genom mycket iakttagande men också diskussioner med framförallt dirigenten och en av repetitörerna. I denna uppsats skriver jag om vad jag lärde mig om arbetsrollen, vad som förväntades och krävdes. Jag förklarar hur en repetitionsperiod går till, vilka andra arbetsroller man arbetar vid sidan av, och hur jag såg till att göra ett bra jobb. Förhoppningen är att någon kan läsa denna uppsats och lära sig något innan de ska assistera för första gången. Jag vill dela med mig av min kunskap till någon som kommer att assistera för första gången. Jag kommer från en bakgrund där jag har hållit på med mest klassisk musik. Jag skriver om vad det finns för skillnader emellan genren klassisk musik och musikal. Är det bara stilen på musiken som är skillnad eller är det hur man förhåller sig till den? Arbetet hade en bra timing i min karriär, jag är fortfarande en ung dirigent sett till min erfarenhet, då jag nu avslutar mina studier på Kungl. Musikhögskolan, men det matchade mina kunskaper. Den svåraste utmaningen var när jag skulle ställa mig på podiet och utan att ha fått träffa orkestern innan, dirigera igenom hela föreställningen på ett genrep. Detta är en situation en assistent ofta får uppleva. Varför sätter man unga (i erfarenhet men också ofta i ålder) dirigenter i en sådan svår och otacksam situation? / <p>Norrköpings Symfoniorkester</p><p>Hilding Rosenberg - Overtyr till Marionetter</p><p>Albert Schnelzer - Burn my letters, Remembering Clara</p><p>John Fernström - Den kapriciöse trubaduren</p><p></p>

Syftet med uppsatsen är att belysa vilken eller vilka pedagogiska metoder som pedagogerna på den utvalda förskolan säger sig använda sig av i arbetet där barn med diagnosen Downs syndrom är inkluderade samt hur assisten arbetar individuellt med barnet. Detta för att få kunskap om hur pedagogerna kan bidra till en förskola där alla barn kan utvecklas och lära oavsett behov. Frågeställningarna som uppsatsen utgår från är vilken eller vilka pedagogiska metoder som pedagogerna säger sig använda sig av i gruppverksamheten där barn med Downs syndrom är inkluderade, samt vilken eller vilka pedagogiska metoder som förskolläraren använder när hen arbetar individuellt med barnet med Downs syndrom. För att undersöka detta och besvara frågeställningarna gjordes kvalitativa intervjuer samt observationer. Uppsatsen har utgått från den sociokulturella teorin med fokus på begreppen samspel och den proximala zonen. Det framkommer i intervjuresultatet att pedagogerna säger sig använda sig av ett flertal olika pedagogiska metoder. Dessa metoder säger sig vara att alla barn får vara delaktiga i gemensamma aktiviteter, att pedagogerna delar barngruppen i mindre grupper, att tecken som stöd används i kommunikationen samt att pedagogerna tar hjälp av en specialpedagog. Slutligen visar resultatet att bilder i form av tecken finns i miljön. I observationsresultatet synliggjordes det att tecken som stöd användes för att förstärka den verbala kommunikationen med barnet som hade Downs syndrom, det framkom även i observationsresultatet att musik och lek visade sig vara metoder som assistenten använde sig av i arbetet med barnet.

Personlig assistans är ett nytt yrke. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) instiftades 1994. Tidigare bodde personer som var i behov av personlig assistans antingen på institution eller i föräldrahemmet. Meningen med den nya lagen var att ge dessa människor ett själigt liv och en möjlighet att kunna leva ett så vanligt liv som möjligt. Denna uppsats handlar om språket i platsannonser där man söker efter personliga assistenter. Uppsatsen behandlar vilka ord som används i beskrivningen av brukaren och assistenten sam hur relationen mellan brukare och assistent ser ut i annonserna.  Materialet är hämtat från 13 platsannonser som fanns publicerade på arbetsförmedlingens hemsida under oktober månad 2011. Uppsatsen speglar även utgångspunkten som innebär att personlig assistans är en rättighet. Innehållet i annonserna är tolkat utifrån Ervin Goffmans begrepp främre och bakre region samt Michel Foucaults relationella maktbegrepp. I uppsatsen innebär det att fokuset främst har varit kring den bakre regionen då en stor del av arbetet för en personlig assistent berör aktiviteter som placeras i den bakre regionen.  Slutsatsen i uppsatsen är att förstå brukarens roll i annonserna så måste man förstå assistentens roll. Brukare och assistent är intimt förknippade i annonserna. Brukarens hjälpbehov beskrivs utifrån assistentens egenskaper. Det innebär att det är genom att läsa och förstå egenskaperna hos den tilltänkte assistenten så får man en bild av brukarens behov och personlighet. En annan slutsats är att platsannonsens syfte är att sälja brukaren som en trevlig arbetsgivare till den arbetssökande. Därför är bolagen noga med att framhäva de positiva sidorna hos brukaren så att den skall framstå som en attraktiv arbetsgivare. Med denna uppsats ämnar jag att fördjupa kunskapen kring hur personlig assistans presenteras i platsannonser samt att analysera utformningen och innehållet i annonserna.

Zugl.: Berlin, Techn. Universiẗat, Diss.

Gemeinsamer Workshop von Universitaetsrechenzentrum und Professur "Rechnernetze und verteilte Systeme" der Fakultaet fuer Informatik der TU Chemnitz. Workshop-Thema: Mobilitaet Der Vortrag gibt einen Überblick zum derzeitigen Stand der Technik bei PDAs (Persönlichen Digitalen Assistenten). Im zweiten Teil werden mögliche Nutzungsszenarien im Umfeld einer Universität dargestellt.

ABSTRAKTGullberg, Linda (2009). Arbetsledning av personliga assistenter. (Supervision of personal assistants). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur delar av arbetsgivarnas ansvar för personliga assistenters arbetssituation ser ut samt hur det påverkar specialpedagogers arbete. Fokus ligger på hur det fungerar för assistenter som arbetar med brukaren i skolan. En kvalitativ undersökning har gjorts med inslag av hermeneutik och grounded theory. Efter intervjuer med arbetsgivare till personliga assistenter samt specialpedagoger har svaren kategoriserats och tolkats.Sammanfattningsvis har undersökningen visat att det finns brister i synliggörandet av personliga assistenters kompetens och utbildning, vilket får konsekvenser för assistenternas yrkesidentitet. Brister finns även i samverkan mellan olika organisationer kring den assistansberättigade individen. Konsekvensen blir en bristande helhetssyn av den assistansberättigade och ett flertal individuella planer, tillvägagångssätt och målsättningar.Nyckelord: LSS, arbetsledning, personlig assistent, yrkesidentitet, värdegrund

Denna studie syfte var att undersöka hur synen på funktionshinder och sexualitet ger uttryck i Sverige bland personer som arbetar med individer med funktionshinder samt hos individer med funktionshinder. För att ta reda på dessa synsätt har en diskursanalys använts som både ett metodologiskt angreppssätt samt ett analytiskt redskap. Studiens empiriska material består av tre stycken semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar direkt med individer med funktionshinder samt med personer som arbetar med frågor som rör ämnet funktionshinder och sexualitet. Empirin i studien består även av internetobservationer på internetforumet funktionshinder.se. / The purpose of this study is to investigate how the view on disabilities and sexuality in Sweden expresses itself among people working with disabled individuals and the individuals them self. A discourse analysis was used to study this phenomenon. The empirical information was gathered by using three semi-structured, qualitative interviews with four professionals working with individuals with disabilities directly or indirectly. The theoretical framework consists of the view of social constructivism on sexuality and disability and Rubin’s model of hierarchy in sexuality. The study shows that there is only a little or no discourse of disabilities and sexuality in the Swedish society. Results indicate that lack of guidelines regarding sexuality and disability in Sweden contributes to that individuals living with disabilities don’t have the same possibility to express their sexuality as non-disabled.

This dissertation is a degree project for a bachelor's degree at Media Producer Education, 180 credits, Umeå University. The study is about identifying and describing how the assistant roles differ from first, second and third and how the work is structured and distributed during a television and film production in Sweden, the United States and England. The study also shows the similarities and differences that exist between the countries. The report is initiated with a part in which the background to the study and the questions that gave rise to the study are presented. Then the method chosen for the study is presented. Through participation in a television drama production, interviews and literature studies have research material has been collected for the study. The conclusion of the study shows that in the United States and England the AD professions and what they include are pretty much the same, However, it differs in Sweden. In Sweden, the role of First AD is the same as in the United States and England, but the others have become more optimized to suit Swedish television or film production. In Sweden, the United States and England the First AD is the directors right hand person and the link between the crew and the director. The first AD is the one who controls the recording site and its main task is to lead and coordinate the film team and support the director in its work. A Second AD in the United States and England works directly under the First AD and acts as his or hers the right hand person. The second AD’s main task is to ensure that the First AD's directives is performed in time and by the right person, that the schedule for actors is held and put together every recording day's call sheet. In Sweden, the Second AD can act as the First AD right hand person, or have responsibility for the background actors. Then the Second AD under pre-production books extras for each scene, schedules costume tests and during production, the second AD has responsibility for the extras and directs the extras according to the director's wishes. In the United States and England the third AD works directly under the First AD and the Second AD and its main responsibility is to assist the First AD and Second AD. The Third AD is also the one that has the responsibility for the background actors. In Sweden, the Third AD works directly under the First AD and Seond AD, if the Second AD isn’t in charge of the background actors. However if the Second AD is in charge of the Extras, then the Third AD works closer to the first AD and fills up for the responsibilities that the Second AD would otherwise have. / Rapporten är ett examensarbete för en kandidatexamen vid Medieproducentutbildningen, 180 hp, Umeå Universitet. Studien handlar om att identifiera och beskriva hur regiassistentrollerna skiljer sig ifrån först, andra och tredje och hur arbetet struktureras och fördelas under en tv-produktion respektive filmproduktion i Sverige, USA och England. Studien visar även på de likheter och olikheter som finns mellan länderna. Rapporten inledes med en del där bakgrunden till studien och de frågeställningar som legat till grund för studien presenteras. Därefter presenteras metoden som valts för studien. Genom praktiskt deltagande i en tv-dramaproduktion, intervjuer och litteraturstudie har det samlats in underlag till studien. Resultatet av studien visar på att mellan USA och England skiljer sig yrkesrollerna och vad de innefattar nästintill ingenting, dock skiljer sig Sverige ifrån USA och England. I Sverige är FAD:ens roll den samma som i USA och England men de övriga har blivit mer optimerade för att kunna passa svensk tv-eller filmproduktion. I USA, England och Sverige är FAD:en regissörens högra hand och hen fungerar som en länk mellan filmteamet och regissören. FAD:en är den som styr inspelningsplatsen och dess viktigaste uppgift är att leda och koordinera filmteamet och stödja regissören i dess arbete. SAD:en I USA och England arbetar direkt under FAD:en och fungerar som hens högra hand. Dess huvuduppgifter är att se till att FAD:ens direktiv utförs i tid och av rätt person, att tidsplanen för skådespelare hålls och att göra i ordning varje inspelningsdags Call sheet, dagbesked. I Sverige kan SAD:en fungera som FAD:ens högerhand eller vara statistansvarig. Som statistansvarig arbetar SAD:en under förproduktion med att boka statister för varje scen, att styra upp mask och kostymprovningar. Under produktion har SAD:en ansvaret för att statisterna och SAD:en regisserar statisterna efter regissörens önskemål. I USA och England arbetar TAD:en direkt under FAD:en och SAD:en och dess huvudansvar är att assistera FAD:en och SAD:en. Ett huvudansvar som faller på en TAD i USA och England är att vara statistansvarig. I Sverige arbetar TAD:en direkt under FAD:en och SAD:en, om SAD:en inte fyller rollen som statistansvarig. Fyller däremot SAD:en rollen som statistansvarig, arbetar TAD:en närmare FAD:en än vad den gör SAD:en. TAD:en fyller då ofta upp för de funktioner som SAD:en annars skulle haft.

Under de senaste åren har personlig assistans till barn varit ett aktuellt ämne i media och uppmärksammats i politiska diskussioner i Sverige. Vi ser ett behov av att uppmärksamma detta i relation till barn som är beviljad personlig assistans stora delar av dygnet, och hur samarbetet ser ut med barnets föräldrar. För att ta reda på detta har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med personliga assistenter i en mellanstor stad i Sverige. Studiens resultat visar att personliga assistenter upplever att de beaktar barnperspektiv genom att se till barnens rätt till självbestämmande och fria vilja. De personliga assistenterna upplever relationen med barnets föräldrar som positivt. Däremot berättar de om olika exempel på när samarbetet försämras på grund av rollkonflikter mellan professionell- och privat roll. Studien har uppmärksammat flera utvecklingsområden för att som personlig assistent kunna utvecklas i sitt arbete vilket kan leda till att samarbetet med barnet och barnets föräldrar kan utvecklas.