I denna kvantitativa studie var syftet att undersöka hur arbetstillfredsställelse samt feedback samverkar med arbetsmotivation hos yrkesgruppen personliga assistenter i kommunal verksamhet. Urvalet i denna studie bestod av personliga assistenter som arbetar i en liten kommun i Västra Götaland. I denna undersökning användes tre enkäter som delades ut till de 85 assistenter som var anställda, och det genererade 34 svar i slutändan varav 23 var kvinnor och 11 var män. Respondenternas ålder i undersökningen sträckte sig mellan 20 – 63 år, där medelåldern var 40,74 år. Enkäterna som användes som underlag var Basic Need Satisfaction at Work Scale (BNS), Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) samt Feedback Orientation Scale (FOS). Resultatet av analyserna visade en positiv korrelation mellan arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation men ingen korrelation mellan arbetsmotivation och feedback. Enligt undersökningens analyser predicerade feedback inte heller arbetsmotivation medan arbetstillfredsställelse predicerade arbetsmotivation. Det fanns inga skillnader i resultatet hur män och kvinnor upplevde arbetstillfredsställelse, arbetsmotivation eller feedback. / In this quantitative study, the purpose was to investigate how job satisfaction and feedback relate to work motivation of municipal personal assistants in municipal activities.  The sample in this study consisted of personal assistants working in a small municipality in Västra Götaland. This survey consisted of three questionnaires distributed to the 85 assistants employed. It generated 34 responses in the end, of which 23 were women and 11 were men. Respondents age in this survey ranged from 20 - 63 years, where the middle age was 40 years. The surveys that were used as a basis were basic needs satisfaction at work scale (BNS), Minnesota satisfaction Questionnaire (MSQ) as well as feedback orientation scale (FOS). The result of the analyses showed a positive correlation between job satisfaction and work motivation, however no correlation between work motivation and feedback was found. According to the analysis, feedback did not predict work motivation while job satisfaction predicted work motivation. There were no differences in the results of how men and women experienced job satisfaction, work motivation or feedback.

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie är unik genom att de flesta som arbetar där har varit på samma arbetsplats i flera år. Det unika är att man i andra studier har påvisat den höga personalomsättningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstå det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar på just denna arbetsplats.</p><p>Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig är deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som påverkar dem i deras arbetsmiljö. Jag har sedan tolkat det som respondenterna har sagt för att försöka förstå och nå mitt syfte med min studie.</p><p>Resultatet visar på respondenternas upplevelse av hur viktig relationen och samarbetet med övriga i arbetsgruppen är. Respondenterna upplever att kontakten med organisationen är väldigt liten varför man inom arbetsgruppen får fungera som både arbetskamrat, stöd och varandras feedback. Det som upplevs vara det som är centralt och betydelsefullt för deras arbete är de funktionshindrade.</p><p>De vetenskapliga artiklarna har bidragit till en ökad förståelse men dessutom medverkat till en bredare förståelse för den komplexitet som kan finnas inom människovårdande yrken. Dessa artiklar har jag vävt ihop med min resultatdel. Jag har använt mig av teorier som roller, grupper, krav-kontroll-stöd samt motivation som jag väver ihop i min analysdel. Teorierna har bidragit till att öka min förståelse för vad respondenterna har delgivit mig i min studie.</p>

<p>Sedan slutet på 1990-talet brukar begreppet 24-timmarsmyndigheten användas för att beteckna visionen och arbetet kring att modernisera den svenska förvaltningen. Mycket handlar om att införa elektroniska tjänster i syfte att möta medborgarnas krav och förväntningar på samhällsservice. I mötet mellan visioner och operativt arbete formas lösningar som syftar till att underlätta både samspelet med medborgarna och förvaltningens interna arbete. I den här studien ligger fokus på en e-tjänst som på den offentliga sektorns webbplatser ofta kallas för medborgarassistent. Det är en form av informationssystem som börjar synas på kommuners och myndigheters webbplatser för att i 24-timmarsvisionens anda hjälpa medborgare att hitta information och få svar på sina frågor.</p><p>Genom en instrumentell fallstudie kring utveckling och mplementering av en medborgarassistent på Enköpings kommuns webbplats belyser studien hur den svenska förvaltningens gemensamma visioner om 24-timmarsmyndigheten slår igenom i kommunens strategiska och operativa informationsarbete. I studien ställs frågor om vilka behov som ligger till grund för kommunens satsning och hur man resonerar kring tekniska möjligheter samt de visioner och förväntningar man har på medborgarassistenten.</p><p>I resultatet framstår medborgarassistenten som en del av en begynnande kanalstrategi där Internet är tänkt att bli den ominerande kanalen för kommunens informationsarbete. Medborgarassistenten ska kunna bemöta många av medborgarnas enkla och vanligt förekommande frågor och därmed ge kommunens medarbetare mer tid till kvalificerade frågor och handläggning. Även om kommunens visioner och strategier i stora drag överensstämmer med 24-timmarsmyndigheten finns ett glapp till det operativa arbetet med medborgarassistenten. Det visar sig i assistentens förmågor och organisationens anpassning till nya inslag i informationsarbetet. Studien visar på möjligheter att minska glappet och dess konsekvenser genom att grunda utvecklingsprocessen i tydliga behovsunderlag och målbilder som underlättar identifiering och prioritering av kritiska punkter hos medborgarassistenten.</p> / <p>In the late 1990s the Swedish government launched their ideas on strategic use of information and communication technology (ICT) to improve public administration. The ideas have come to revolve around the ability to meet the changing needs and demands of citizens by using electronic web based services.</p><p>In this context there is a growing interest in interactive web assistants, or FAQ robots among Swedish municipalities. The focal point of this instrumental case study is the introduction and use of an interactive web assistant that has been developed in order to improve the web services provided by the Swedish municipal government of Enköping. The purpose of this study is to gain knowledge of what kind of arguments and thoughts that took place, and issues that were involved in the developing process and preparation of the web assistant. This knowledge may be of interest in similar situations when developing public web based information systems.</p><p>The study portrays how the web assistant in Enköping has evolved from discussions about access to municipal information to become a part of a strategy to use the Internet as the main channel for municipal information and communication. The purpose of launching the assistant, as mentioned by interviewees in Enköping, was to guide citizens with common and frequently asked questions to information on the municipal website in order to answer their questions. This, when common questions are being solved with the use of web based information, is expected to free resources so more complex questions and cases can be handled effectively by the municipal staff. The visions and strategies underpinning the Enköping assistant are similar to national ideas of focusing on citizens’ needs and demands on access to public information. But the study also pin points a gap between the strategies and procedures in the development of the assistant. The study concludes that extended preparatory work may reduce the gap and allow the municipal government to identify reasonable goals and defining citizens’ needs in order to develop an assistant to meet the specific demands of their particular citizens.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie är unik genom att de flesta som arbetar där har varit på samma arbetsplats i flera år. Det unika är att man i andra studier har påvisat den höga personalomsättningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstå det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar på just denna arbetsplats. Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig är deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som påverkar dem i deras arbetsmiljö. Jag har sedan tolkat det som respondenterna har sagt för att försöka förstå och nå mitt syfte med min studie. Resultatet visar på respondenternas upplevelse av hur viktig relationen och samarbetet med övriga i arbetsgruppen är. Respondenterna upplever att kontakten med organisationen är väldigt liten varför man inom arbetsgruppen får fungera som både arbetskamrat, stöd och varandras feedback. Det som upplevs vara det som är centralt och betydelsefullt för deras arbete är de funktionshindrade. De vetenskapliga artiklarna har bidragit till en ökad förståelse men dessutom medverkat till en bredare förståelse för den komplexitet som kan finnas inom människovårdande yrken. Dessa artiklar har jag vävt ihop med min resultatdel. Jag har använt mig av teorier som roller, grupper, krav-kontroll-stöd samt motivation som jag väver ihop i min analysdel. Teorierna har bidragit till att öka min förståelse för vad respondenterna har delgivit mig i min studie.

Personlig assistans är en relativt ny och växande yrkeskategori i Sverige. Få studier har fokuserat på yrket ur ett personalperspektiv, varför det råder brist på kunskap om hur personliga assistenter upplever sina arbetsförhållanden. Syfte: Att undersöka hur personliga assistenter upplevde sitt arbete och sin arbetsmiljö med fokus på den belastning, belöning och (o)hälsa som kan uppstå. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och byggde på sex semistrukturerade intervjuer med såväl privat- som kommunalanställda personliga assistenter från en stad i södra Norrland. Analysmetoden som användes var inspirerad av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Assistenterna upplevde arbetet som komplext, men med stor självständighet, frihet och flexibilitet. I huvudsak var arbetet tillfredställande och givande men ibland också enformigt och understimulerande. Arbetet upplevdes vara såväl fysiskt som psykiskt påfrestande med stort ansvar, ensamhet och otydliga arbetsuppgifter. Belöning genom erkännande och stöd från chefer och kollegor verkade dock väga upp arbetsbelastningen, även om högre lön och status vore önskvärt. Assistenterna anser sig generellt ha den kunskap och kompetens som behövdes för arbetet, men efterfrågade fördjupad kunskap om brukarnas sjukdomsbild. Slutsats: Arbetsmiljön för personliga assistenter skulle kunna förbättras genom regelbundna arbetsträffar, handledning och vidareutbildning med särskild inriktning på medicinska områden. Tydliga arbetsbeskrivningar skulle öka tryggheten i arbetet.

Techn. Universiẗat, Diss., 2003--Darmstadt.

Diploma thesis "Teaching assistant and his application in preschool" discusses the profession of a teaching assistant, his work in educating not only children with special educational needs, but also children without special educational needs and his collaboration with other educators. It deals with everything that an assistant should do and it also provides a summary of opinions and practical experiences of teaching assistants. The thesis is divided into theoretical part and empirical part. Theoretical part consists of five chapters and research part consists of four chapters. The first chapter defines the concept of a teaching assistant, the second chapter points out the differences between personal assistant, teaching assistant and school assistant. The third chapter is dedicated to the importance of a teaching assistant in inclusive education and the fourth chapter deals with cooperation between teachers and teaching assistants. The empirical part contains of the research carried out from a combination of qualitative method, which has the form of a semi-structured interviews, and quantitative method, which was done through a standardized questionnaire. A qualitative method was carried out with selected teachers and teaching assistants, whereas parents attended quantitative method too. A method...

As our home gets smarter so does our peripherals. We can, with the help of a virtual assistant, control a lot of our houseware simply by voice commands. This study aims to examine the behavioral changes in users of virtual assistants as they get used to a life with a virtual helper in their everyday life. It also examines the relationship the user creates with its virtual assistant as well as if virtual assistants should have rights of their own. By conducting focus groups with users who use virtual assistants in a range from daily to never one could make out the difference in behavior at home, the treatment of the virtual assistant and different views of the rights for the virtual assistant. The conclusion of the three questions is that firstly, using a virtual assistant over an extended period of time makes the individual more comfortable at home and thus more lazy in their everyday life. Secondly, an extended period of use creates a sort of relationship between the user and the virtual assistant where the user feel some sort of bond to their assistant in which changing parts of their assistant such as the voice makes them miss the old assistant. Lastly, users do not believe that virtual assistants should have rights as of now for the reason that they are not sentient as of now but if, in the future, assistants become smarter and more sentient it should at least be a discussion about it.

Denna studies syfte är att ta reda på om det finns skillnader mellan mäns och kvinnors ledarskap inom företaget vid namn bemanningsföretaget, och om detta har en påverkan på arbetsmotivationen hos ledarnas assistenter. Forskningsdesignen som denna studie har tillämpat är av en kvalitativ karaktär och har genomförts i form av en fallstudie varav åtta individer har agerat som respondenter. Bland dessa var fyra stycken ledare, och fyra var ledarnas assistenter, vars arbetsuppgift är att arbeta tillsammans med ledarna. Teorier som har tillämpats i uppsatsen har utgått från teorier som berör manligt respektive kvinnligt ledarskap och arbetsmotivation. Studien har kommit fram till att det finns både likheter och skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap hos respondenterna. De största skillnaderna gällande ledarskapsstilar fanns hos männen. Kvinnorna adopterade ett relationsorienterat ledarskap och skiljde sig i en liten mån från varandra. Dessa likheter som observerades bland de kvinnliga ledarna fanns även hos en av de manliga ledarna. Arbetsmotivationen hos ledarnas respektive assistenter påverkades inte av ledarnas kön. De faktorer som tillsynes hade störst effekt och påverkan på arbetsmotivation var istället personlighetsdrag hos ledarna. / The purpose of this paper is to determine if there are differences between male- and female leadership within a company named bemanningsföretaget, and if these differences may have an effect on the leaders assistants work motivation or not. The research design that this paper has applied is based on a qualitative research design and has been carried out through a case study. 8 respondents has been interviewed in semi structured interviews, where 4 of these respondents are leaders, and the following 4 was their dedicated assistants. The theories applied in this paper are based on leadership theories, male- and female leadership theories, as well as one theory regarding work motivation. The outcome of this paper has determined that there are both similarities and differences between male and female leadership styles. The female leaders adopted a relational leadership style and did not differ very much from each other. The similarities observed regarding the female leaders could also be observed in one of the male leaders’ leadership style. The work motivation of the assistants was not affected by their leaders’ gender, but rather of factors regarding the leaders’ personalities.

<p>The purpose with our essay was:</p><p>-          To study how personal assistants understand their occupation role.</p><p>-          To describe the attitude of personal assistants to the right of self-determination of their care receivers.</p><p> </p><p>We have used a qualitative research method called phenomenografic.</p><p> </p><p>The empirical material was based on four interviews that served as the data collection methods. The interviewees were four women from two different municipalities of Middle Sweden. The interviewed personal assistants work with adult people who have mental disabilities.</p><p> </p><p>As a result we came up with eight categories which showed that personal assistants, despite some difficulties, perceive their careers as crucial for society’s well being. The phenomenon of self-determination was much easier to describe than to put to practice. The reason for personal assistants withholding the other persons’ right to self-determination was that they were facing ethical dilemmas.</p><p> </p> / <p>Syften med vår uppsats har varit</p><p>-          Att undersöka hur personliga assistenter uppfattar sin yrkesroll.</p><p>-          Att beskriva hur personliga assistenter förhåller sig till omsorgstagares rätt till självbestämmande.</p><p> </p><p>Metoden vi har använt är fenomenografi som är en kvalitativ forskningsmetod.</p><p> </p><p>Det empiriska materialet är baserat på fyra intervjuer som var datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna bestod av fyra kvinnor från två olika kommuner i Mellansverige.</p><p> </p><p>Intervjuade personliga assistenter arbetar med vuxna människor som har funktionsnedsättning i form av utvecklingsstörning.</p><p> </p><p>Resultatet blev åtta olika kategorier som visade att personliga assistenter trots vissa svårigheter uppfattar sitt yrke som ett betydelsefullt arbete. Det var lätt för dem att beskriva vad fenomenet självbestämmande betyder men ibland lite svårare att genomföra i praktiskt arbete. Anledningen till assistenterna inte alltid följde omsorgstagares självbestämmanderätt var att de ställdes inför vissa etiska dilemman.</p>