Personlig assistans är en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundläggande behov åt brukaren så att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Denna lag utgör en rättighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag är brukares självbestämmande centralt. Det förekommer dock att bestämmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rättigheter ställs mot brukares rättigheter. Ingenstans finns det uttryckt att den ena lagen står över den andra men ofta utfaller praktiken i att personliga assistenter i dessa fall får ge vika för brukarens självbestämmande. Detta kan medföra praktiska problem för vårt uppsatsföretags personliga assistenter och dess brukare. Företaget som vi skriver vårt examensarbete för är ett privat assistansföretag med omkring 150 anställda personlig assistenter. En av deras viktigaste uppgifter är att matcha den personliga assistentens och brukarens intressen. Vi har i denna studie valt att inrikta oss mot psykosocial arbetsmiljö och ämnar genom intervjuer belysa ett antal personliga assistenters arbetssituation och deras tankar och upplevelser kring denna, med fokus på de motsättningar som kan uppstå i rättighetslagarna arbetsmiljölagen (1977:1160, AML) och lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (1993:387, LSS). Vi har valt att undersöka och besvara följande frågeställningar:   Vad uttrycker arbetsmiljölagstiftningen om den personliga assistentens rättigheter? Vilken inverkan har lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade på den personliga assistentens arbetsskyldighet? Hur upplever de intervjuade personliga assistenterna sin psykosociala arbetssituation? Hur förhåller sig den teoretiska konflikten i praktiken utifrån de anställdas perspektiv? Vi analyserar de personliga assistenternas psykosociala arbetsmiljö utifrån Karaseks krav och kontroll, Johnsons vidareutvecklade dimension av modellen med socialt stöd samt även Antonovskys KASAM-modell. Vidare använder vi lagstiftning till grunden för vår uppsats. Utgångspunkten är att en personlig assistent skall utföra de funktionshindrades rätt enligt LSS så länge arbetsuppgifterna inte är farliga, förbjudna eller kränker den personliga assistenten. Vi har kommit fram till att upplevelsen av arbetssituationen för våra intervjupersoner skiljer sig beroende på vilken känsla av sammanhang de känner i arbetet.

Hur ser personliga assistenter på sitt yrke, vad som är rimligt att utföra och tillvägagångssätt egentligen och hur ser deras chefer på det?  Genom att jämföra detta med det som framkommer gällande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan även rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av någon form av klarläggande av riktlinjer för att en så bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhållanden vilket gynnar både assistenter och brukare.

Modern teknik som intelligenta personliga assistenter (IPA) som finns i smartphones kan förenkla människors vardagliga liv. De kan hjälpa personer med funktionshinder och människor som lever stressfulla liv. Genom tal, kan IPA:er enkelt hjälpa personer som ofta har händerna fulla att hitta vägbeskrivningar, information eller skicka meddelanden över hela världen. För att locka människor till att förlita sig på IPA:er i det dagliga livet räcker det inte att den är intelligent och tilltalande, den måste också vara tillförlitlig. Det finns många faktorer som är involverade i att bygga ett trovärdigt system. Denna uppsats fokuserar på att ta reda på vilka egenskaper som gör en IPA:s röst trovärdig och vilken typ av röster designers bör göra tillgängliga för sina användare. Kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder har använts i studien. Sammanlagt 11 semi-strukturerade intervjuer genomfördes och varje innehöll ett kort användartest. 100 personer deltog i en enkätundersökning med ljudklipp och specifika frågor om egenskaper hos pålitliga IPA röster. 70 av 100 tillfrågade var överens om att röster som medför känslor, speciellt en känsla av trygghet och lugn, gör en IPA-röst trovärdig. Att låta tydlig, behaglig, människoliknande och erfaren, samt att ha en dialekt som användaren kan relatera till anses också vara viktiga röstegenskaper. Kön anses vara den minst viktiga. / Modern technologies such as intelligent personal assistants (IPA) found in smartphones can simplify the daily lives of people. They are not only useful for people with disabilities but also for those who live stressful lives. Through speech, IPAs can easily help a busy full-handed person find directions, information or send messages across the world. To entice people into relying on IPAs in their daily life, it not only has to be intelligent or appealing enough but also trustworthy. There are many principles involved in building a trustworthy system. This paper focuses on finding out what characteristics make an IPA-voice trustworthy and what kind of voices designers should make available for their users. Qualitative and quantitative research methods were used in the study. A total of 11 semi-structured interviews were carried out each in conjunction with a brief user test. 100 people participated in a survey with audio clips and specific questions regarding characteristics of trustworthy IPA-voices. 70 of 100 respondents agreed that voices that bring about emotions, particularly the feeling of security and tranquility, make an IPA-voice trustworthy. To sound clear, pleasant, human-like and experienced, and have a dialect that the user can relate to are also considered important voice qualities. Gender is considered the least important.

While designing an intranet for people with mobile work there are things you have to consider. This thesis is aim to bring understanding to the difficulties involved in these kinds of situations. Our focus is to develop ideas that motivate the assistants to use the intranet. We have looked into the profession of personal assistants and wish to highlight their problems to access the intranet. And we will as well demonstrate their needs for communication. We will also give different proposals for differing technical solutions that will bring them access to the intranet. To fulfill this intention we have performed observations and interviews. Through this we got the opportunity to take part of the situations that differs this profession from others. During our study it has shown that communication between coworkers, among other things, is important. We claim that this knowledge is important while designing an intranet for mobile professions. By providing the assistants a good intranet, we hope to give them a good resource in their everyday work.

Scheduling a time to meet can be time-consuming, especially when coordinating with email. It could be challenging for business people when each participant is required to email back and forth to propose their availability, matching each other's time availability, and finding a suitable location to meet. It is even worse when participants must reschedule the entire meeting.   This thesis aims to design and develop an artificial intelligence (AI) scheduling assistant chatbot mobile app that could assist people in scheduling meetings efficiently in the business environment. The research process involves two rounds of design iterations. In the first design iteration, the goal was to explore and test the possible ways to design the chatbot. In the second design iteration, the goal was to learn from the first iteration and improve the design to fulfil the users' needs. The results implied five options for designers to consider when designing an AI assistant chatbot for the business environment. The considerations include the (1) maturity of natural language processing, (2) instructions to new users, (3) feedback provided by the AI assistant, (4) effort of typing messages, and (5) personality of the AI assistant. / Det kan vara tidskrävande att planera en tid att träffas, särskilt när man samordnar med e-post. Det kan vara utmanande för affärsmän när varje deltagare måste skicka e-post fram och tillbaka för att föreslå deras tillgänglighet, matcha varandras tillgänglighet och hitta en lämplig plats att möta. Det är ännu värre när deltagarna måste planera om hela mötet. Denna avhandling syftar till att utforma och utveckla en artificiell intelligens (AI) schemaläggningsassistent chatbot mobilapp som kan hjälpa människor att schemalägga möten effektivt i affärsmiljön. Forskningsprocessen innefattar två omgångar med design-iterationer. I den första designversionen var målet att utforska och testa möjliga sätt att utforma chatboten. I den andra designiterationen var målet att lära av den första iteration och förbättra designen för att uppfylla användarnas behov. Resultaten innebar fem alternativ för designers att överväga när de designade en AI-assistent-chatbot för affärsmiljön. Övervägandena inkluderar (1) mognad för naturlig språkbehandling, (2) instruktioner till nya användare, (3) feedback från AI-assistenten, (4) ansträngning att skriva meddelanden och (5) AI-assistentens personlighet.

(in English): KOMÁRKOVÁ, Ivana., The teacher assistent in an inclusive school as an opportunity for the effective education of pupils with the special educational needs. Prague: Philosophical faculty, Charles University, 2019. x pp. Degree Thesis This thesis focuses on the role of teacher's assistant and his or her activity in the process of educating pupils with specific educational needs on the level of elementary schools . Every inclusive school offers the possibility of special personal support in the classroom provided by the teacher and his or her assistant working together as a team. This sort of educational method actually creates and entirely new educational situation and opens a new opportunity in the educational process. It demands an effective cooperation of both educationalists, because their attitudes determine the cooperative climate in the whole class community and also in the entire school community. The goal of this thesis is to describe the actual situation of the teacher's assistant in relation to the successful realization of the content of inclusive education in elementary schools. The thesis focuses especially on the cooperation between the teacher's assistant and other people involved. And also on mapping their needs related to successful fulfilment of the goals of inclusive...

Röststyrning och rösttolkning är ett gränssnitt mellan användare och dator som blivit vanligare i kommersiella produkter. Gränssnittet används i digitala assistenter, det vill säga en mjukvarubaserad tjänst utformad för att hjälpa användare att utföra digitala uppgifter. Dessa uppgifter inkluderar att svara på frågor, hantera scheman, hemkontroll, spela musik och mycket mer. Eftersom digitala assistenter är relativt nya så finns det ett behov av mer kunskap om hur man kan skapa applikationer för plattformen.Rapporten ger kunskap om hur utvecklingsprocessen ser ut för en röststyrd ap- plikation till Google Assistant. Detta görs med en fallstudie som ger en inblick i de olika design- och arkitekturval som ingår i mjukvaruutvecklingen. Resultatet beskriver lämpliga konversationsmönster för röstgränssnitt i röststyrda applikationer och ett lämpligt arkitekturmönster för kodbasen. Med hjälp av studien drogs slutsatser om vilka begränsningar som finns hos röststyrda applikationer. / Voice control and voice interpretation is an interface between users and computers that have become more common in commercial products. The interface is used in digital assistants, which is a software-based service designed to help users perform digital tasks. These tasks include answering questions, managing their schedules, home control, playing music and more. Because digital assistants are relatively new, there is a need for more knowledge about how to create applications for the platform.The report provides information on how the development process looks like for a voice-controlled application for Google Assistant. This is done by a case study that provides insight into the various design and architecture choices that are included in the software development. The result describes a suitable conversation pattern for voice interfaces in voice-controlled applications and an appropriate architecture for the codebase. The study draws conclusions about the limitations of voice-controlled applications.

Digitala kommunikationstjänster som chattbotar och virtuella assistenter blir alltmer förekommande och populärt för företag och organisationer att använda sig av. Chattboten och den virtuella assistenten är besläktade datorsystem uppbyggda med bakomliggande teknik som syftar till att efterlikna mänskliga samtal på ett så realistiskt sätt som möjligt. Företag och organisationer använder dessa digitala kommunikationsverktyg både för interna- och externa bruk som ett kundtjänstalternativ. Vid användning av dessa digitala kommunikationstjänster tillkommer en rad utmaningar. Denna studie ämnar ta reda på de främst förekommande för- och nackdelarna. Studien har genomförts i form av intervjuer med sex svenska storföretag som implementerat chattboten eller den virtuella assistenten på sin webbplats och/eller använder den som ett hjälpmedel internt. En av studiens intervjuade kandidater är utvecklare av virtuell assistans och använder inte verktyget själva. Studiens insamlade resultat från intervjuerna visar att de främst förekommande fördelarna med en chattbot eller virtuell assistent är 1) Tillgängligheten dygnet runt, 2) Den smidiga övergången från chatt till mänsklig handläggare, och 3) Hantering av monotona enkla arbetsuppgifter. De främst förekommande nackdelarna är 1) Systemet tränas med felaktiga data, 2) Olika information når kunden från chattboten och en mänsklig handläggare, och 3) För höga förväntningar på systemet från början. Studiens sammanfattade slutsats är att chattboten och den virtuella assistenten kräver kontinuerligt bakomliggande arbete för att upprätthålla en så god användarupplevelse som möjligt. / Digital communication services such as chatbots and virtual assistants are becoming more common and popular for companies and organizations to use. The chatbot and the virtual assistant are related computer systems built with underlying technology that aims to mimic human conversations in a way as realistic as possible. Companies and organizations use these digital communication tools for both internal and external use as a customer service alternative. When using these digital communication services, several challenges arise. This study intends to find out the main advantages and disadvantages. The study was conducted in the form of interviews with six Swedish companies that have implemented the chatbot or the virtual assistant on their website and/or use it as assistance internally. One of the study's interviewed candidates is a developer of virtual assistance and does not use it themselves within the company. The study's collected results from the interviews show that the main advantages of a chatbot or virtual assistant are 1) Accessibility around the clock, 2) The smooth transition from chat to human administrator, and 3) Handling of monotonous simple tasks. The main disadvantages are 1) The system is trained with incorrect data, 2) Different information reaches the customer from the chatbot and a human administrator, and 3) Too high expectations of the system from the beginning. The study's summary conclusion is that the chatbot and the virtual assistant require continuous underlying work to maintain as good a user experience as possible.

As digitalization becomes more pervasive in our society, healthcare is no exception. That new technology promises life-transforming innovations is perhaps of little doubt, but many of these innovations might never reach the market, for a plethora of reasons – many of which are investigated within this thesis. This thesis seeks to codify both industry best practices and extant literature to create a generic roadmap in the form of a framework usable by entrants to facilitate their entry into the Swedish healthcare market. The paper builds on an interpretivist approach and utilizes interviews with experts from the sector, representing companies in all stages of maturity - in addition to providing a micro-level view via survey responses for a specific audience and company in the form of headache sufferers. The paper finds several key obstacles to tackle for a potential entrant, with the primary ones being understanding the reimbursement system, the role and importance of partnerships and the challenge in finding the right talent. Finally, the paper presents a model to navigate the market entry - and codifies the concept of 'pilot death' - failing to scale to any significant degree after a pilot partnership. / Den ökade digitaliseringen har medfört nya möjligheter, inte minst inom sjukvård. Ny teknologi för med sig många av dessa möjligheter och bland dessa kan det ibland finnas de som medför omfattande ändringar till våra liv. Många av dessa innovationer når dock aldrig marknaden trots att grundidén har potential att förbättra vårdsystemet. En möjlig förklaring är de hinder som kan uppstå när en produkt eller tjänst lanseras. Denna rapport undersöker därför vad industrin anser vara de viktigaste momenten att tänka på under ett marknadsinträde. Rapporten bygger på intervjuer med experter från olika företag inom svensk sjukvård och ger en djupgående inblick, i form av en fallstudie, i ett företag aktivt inom behandling av kronisk huvudvärk. Rapporten identifierar ett antal utmaningar och hinder – där de mest framstående är vikten av att förstå det ersättningssystem som dominerar svensk sjukvård, utmaningen i att hitta rätt kompetens och rollen som samverkan med existerande bolag spelar. Slutligen presenteras en modell för marknadsinträde och konkretiserar konceptet ’pilotdöd’ – där ett bolags lösning inte lyckas nå någon större användning efter ett pilotsamarbete.

This paper researches how different amounts of data affect different word vector models for classification of dialog system user input. A hypothesis is tested that there is a data threshold for dense vector models to reach the state-of-the-art performance that have been shown with recent research, and that character-level n-gram word-vector classifiers are especially suited for Swedish classifiers–because of compounding and the character-level n-gram model ability to vectorize out-of-vocabulary words. Also, a second hypothesis is put forward that models trained with single statements are more suitable for chat user input classification than models trained with full conversations. The results are not able to support neither of our hypotheses but show that sparse vector models perform very well on the binary classification tasks used. Further, the results show that 799,544 words of data is insufficient for training dense vector models but that training the models with full conversations is sufficient for single statement classification as the single-statement- trained models do not show any improvement in classifying single statements. / Detta arbete undersöker hur olika datamängder påverkar olika slags ordvektormodeller för klassificering av indata till dialogsystem. Hypotesen att det finns ett tröskelvärde för träningsdatamängden där täta ordvektormodeller när den högsta moderna utvecklingsnivån samt att n-gram-ordvektor-klassificerare med bokstavs-noggrannhet lämpar sig särskilt väl för svenska klassificerare söks bevisas med stöd i att sammansättningar är särskilt produktiva i svenskan och att bokstavs-noggrannhet i modellerna gör att tidigare osedda ord kan klassificeras. Dessutom utvärderas hypotesen att klassificerare som tränas med enkla påståenden är bättre lämpade att klassificera indata i chattkonversationer än klassificerare som tränats med hela chattkonversationer. Resultaten stödjer ingendera hypotes utan visar istället att glesa vektormodeller presterar väldigt väl i de genomförda klassificeringstesterna. Utöver detta visar resultaten att datamängden 799 544 ord inte räcker till för att träna täta ordvektormodeller väl men att konversationer räcker gott och väl för att träna modeller för klassificering av frågor och påståenden i chattkonversationer, detta eftersom de modeller som tränats med användarindata, påstående för påstående, snarare än hela chattkonversationer, inte resulterar i bättre klassificerare för chattpåståenden.