Global ETD Search

1	Den förtrollade staden : En genusstudie av modernitetens framväxt i staden i Karin Boyes Astarte Bergeå, Hanna January 2013 (has links) Denna uppsats undersöker modernitetens framväxt i staden i Karin Boyes debutroman Astarte utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet och det stereotypa genuskontraktet. Studien undersöker de manliga och kvinnliga huvudkaraktärernas olika drömmar om staden och verklighet i staden men också modernitetens konsekvenser för de karaktärer som befinner sig utanför stadsrummet. Analysen visar att kapitalismens varufiering i stadsrummet konstituerar och vidmakthåller olika stereotypa föreställningar av vad en kvinna respektive man är. Detta sker genom de återkommande bilder som förmedlas i skyltfönstren, på biograferna, i danssalongerna och i veckotidningarna som visar olika stereotyper av vad en man respektive kvinna är och bör vara. I analysen av stadens bilder applicerar jag Walter Benjamins tankar kring den dialektiska bilden och utifrån detta drar jag slutsatsen att karaktärerna försätts i en dvala som alienerar dem från verkligheten och från sin egen andliga kärna. Uppsatsen undersöker också konsekvenserna av moderniteten bortom stadens rum. Här visar analysen att Boye strategiskt väljer att skildra utsattheten hos det kvinnliga könet framför det manliga. Detta för att påvisa vilket kön det är som styr den kapitalistiska marknaden, men också för att skildra de grupper som blir allra mest utsatta i modernitetens spår, nämligen de äldre kvinnorna på landsbygden och de fattiga kvinnor och flickor som tillverkar de kläder som massproduceras till de nya städerna. Karin Boye Astarte modernitet Yvonne Hirdman genus Walter Benjamin
2	Astarte – en system- och ideologikritisk roman : Boyes kritik av kapitalismen / Astarte – a systemically and ideologically critical novel : Boye’s critique of capitalism Carlstedt, Nanna January 2022 (has links) Syftet med studien är att visa hur kritik mot det kapitalistiska systemet kommer till uttryck i Karin Boyes Astarte i tematik och motiv. Parallellt med nyutgåvan, Lindelöws Bokförlag 2013, har originaltexten i e-format från Litteraturbanken använts. Valda teoretiker bidrar till att synliggöra Boyes kapitalismkritik: Max Horkheimer och Theodor W. Adorno, Slavoj Žižek samt Mark Fisher. Metoden är att identifiera tematik och återkommande motiv. Modeindustrin tjänar som synekdoke för kapitalismen i stort. I en jämförelse med förkapitalismen belyser Boye följderna av kapitalismen, främst ur ett socialt perspektiv. Från det större samhälleliga perspektivet ned på individnivå med tematik och motiv såsom: fattiga länders exploatering, dåliga arbetsvillkor, uniformt varuutbud, styrning av befolkningens begär och behov, varufiering av behoven, en konstruerad förvrängd verklighetsuppfattning och ett liv i alienering och själslig tomhet. Boye visar även hur kapitalismen absorberar kulturer, hur kvinnorna förlorat sitt livsrum och barnen förlorat sin naturliga plats i hemmet. Karin Boye Astarte systemkritik ideologikritik civilisationskritik kritik av kapitalism kapitalistisk realism. General Literature Studies Litteraturvetenskap
3	"Välsignad vare illusionen" : Normer och ideal i Karin Boyes Astarte Schultz, Arvid January 2010 (has links) In this essay I analyze Karin Boye’s first novel, Astarte, focusing on her views concerning norms,ideals and female liberation. The novel is written in a tone of irony, allowing for many of thecharacters to be viewed as caricatures. The theories and methods I use are drawn from genderstudies and queer theory. Queer theorist Judith Butler, and the concepts of performativity, interpellation, genealogy and the heterosexual matrix, are of central importance for my analysis. I look at the hetero normative values, that Boye ironizes, which are sustained by performative processes. The normative and idealizing proceedings described by Boye are, in my opinion, such performative processes. I examine how Boye illustrates the creation of norms and ideals, their influence and how they spread. Boye lays much of the responsibility for the idealization and normativity on the consciousness industry. I consider the novel to be a form of gender parody, challenging the notion that gender is something that can be defined by certain characteristics. Butler is of the opinion that gender parodies expose the primordial identity that gender imitates as being in itself an imitation without origin. Karin Boye Astarte performativitet interpellation genealogi den heterosexuella matrisen Judith Butler genus normer ideal kvinnlig frigörelse Literature Litteraturvetenskap
4	Fertility goddesses from the Ancient Near East Roux, Wanda 03 1900 (has links) The purpose of this study is to illustrate the role of fertility goddesses in the lives and beliefs of the people of the Ancient Near East. Artefacts from the late Paleolithic period were crude female figures of pregnant women representing fertility. A mother goddess was specified as the giver and taker of life and vegetation. The polytheism of pre-exilic Israel that existed proves that not only Yahweh but also other gods existed. In the creation stories of the Ancient Near East, creation myths played a major role; in the Ugaritic myths the universe was ruled by powerful deities, and their presence could be felt in rain, vegetation and crops. Fertility cults were the force in their worship. Cultic sites associated with deities were often located in groves of trees, which made them sacred to the people. There was a close relationship between tree and tree figures, as well as gods and goddess images. / Biblical and Ancient Studies / M.A. (Biblical Archaeology) Fertility Goddesses Temples Anat Asherah Astarte Inanna Ishtar Isis Hathor 202.11409012 Mother goddesses -- Israel, Ancient Fertility cults -- Israel, Ancient Israel, Ancient -- Antiquities
5	Skyltdockor : konsumtionskritik, alienation och reifiering i Karin Boyes debutroman Astarte. Mannström, Måns January 2021 (has links) Den här studien undersöker konsumtionskritiken i Karin Boyes debutroman Astarte från 1931. Romanen gestaltar det framväxande konsumtionssamhället i Stockholm i början av 1900-talet. Genom olika tidsmarkörer som film från Hollywood och jazz kontextualiseras berättelsen i sin tid. Under 30-talet debatterade Berthold Brecht och Georg Lukács modernismens roll i den marxistiska litteraturen. Studien om Astarte tar avstamp i den debatten och visar hur Astarte blir konsumtionskritisk utifrån Brechts begrepp alienations-effekten. Romanen är modernistisk till sin form; genom olika berättartekniska grepp bryter Boye upp identifikationen med romankaraktärerna vilket skapar ett avstånd till texten. Titeln är namnet på en antik gudinna som förekommer som skyltdocka i romanen. Skyltdockan påverkar karaktärerna genom ett spel av blickar. Gudinnans roll som skyltdocka analyseras utifrån konsumtionskritiska perspektiv, vilket synliggör hur varuhusen exploaterar religiösa myter. Karaktärerna påverkas av olika komersiella intressen vilket reifierar dem till ting. Den moderna staden porträtteras emellertid som en plats för ytlig narcisism där människor strömlinjeformas till tomma skyltdockor. Genom att visa på konsumtionskritiska drag i Astarte synliggörs Boyes roll i den svenska modernismen. Studien visar även hur äldre marxistisk teori kan tillämpas för ny förståelse idag. Karin Boye konsumtionskritik Astarte Brecht Lukács Adorno reifiering alienation modernism modernitet marxism skyltdockor jazz Svedjedal Domellöf Björk Frazer Haux Edlund. General Literature Studies Litteraturvetenskap
6	Staroegyptské mytologické narativy. Strukturalistické interpretace Příběhu o dvou bratrech, Příběhu o princi, kterému byl předurčen osud, Astartina papyru, Usirovského cyklu a Anatina mýtu / Ancient Egyptian Mythological Narratives. Structural Interpretation of the Tale of Two Brothers, Tale of the Doomed Prince, the Astarte Papyrus, the Osirian Cycle and the Anat Myth Pehal, Martin January 2015 (has links) is study is composed of two units: manuscript of the author's publication Interpreting Ancient Egyptian Narratives: A Structural Analysis of the Tale of Two Brothers, the Anat Myth, the Osirian Cycle, and the Astarte Papyrus (Nouvelles études orientales, Bruxelles-Fernelmont: EME, 2014) and an additonal chapter entitled Accommodating Ambivalence: Case of the Doomed Prince and His Dog, which follows directly a er the Index of the first unit and which extends the applied methodology to yet another New Kingdom mythological narrative, the so-called Tale of the Doomed Prince. Methodologically, the author follows the neo-structuralist approach. Both studies explain the strong configurational character of ancient Egyptian (mythological) thought which has the ability to connect various ontological levels of human experience with the surrounding world into complex synchronic structures. ese symbolical systems are shown to be mediating between the various cultural paradoxes which were inherent to ancient Egyptian society. Axial role in this process is a ributed to the institution of positional kingship represented by the Pharaoh. Its transformative function is also put into relation to the special status of female characters who are shown to play the part of the "powerful powerless ones" further personifying...
7	Réinterprétation de l’iconographie votive géométrique carthaginoise à travers une approche transdisciplinaire: le « duo céleste », le losange, l’« idole-bouteille », le « signe de Tinnit » et l’étendard (VIIe/VIe – IIe s. av. J.-C.) / Reinterpretation of the geometric iconography on the votive stelae of Carthage through a transdisciplinary approach: the disk and the crescent, the lozenge, the “bottle idol”, the “Tinnit sign” and the standard (VIIth/VIth – IInd bc) Ammar, Mohammed Ali 16 December 2009 (has links) Durant le premier millénaire, entre le VIIe/VIe et le IIe siècle avant Jésus-Christ, les Carthaginois ont élevé des stèles votives dans un sanctuaire à ciel ouvert. Dédiées à la dyade Baal Hamon et Tinnit Pane Baal, ces sculptures montrent sur leur surface décorée une iconographie qui se compose, en grande partie, de signes et symboles géométriques: un losange, une image céleste composée d’un disque et d’un croissant, une « idole-bouteille », le signe dit « de Tinnit » et un étendard nommé « caducée » dans la littérature. À ce jour, les informations liées à l’interprétation de ces images sont restées largement disparates et fragmentaires et aucune synthèse approfondie n’a encore été publiée à leur sujet. Afin d’aboutir à des résultats tangibles, il s’avère indispensable de mettre à plat l’ensemble des connaissances acquises sur le sujet. À cette fin, une nouvelle approche méthodologique basée sur une typologie raisonnée, c’est-à-dire diachronique et limitée à la seule métropole carthaginoise, sera mise en place. En outre, cette démarche doit être définie en adéquation avec le contexte régional tyrien, berceau de l’idéologie religieuse carthaginoise. Au-delà du rapport de ces images avec les divinités invoquées, la typologie à promouvoir doit, en même temps, nous permettre de clarifier le contexte chronologique propre à chacun de ces éléments figurés. / During the first millennium, between the VIIth/VIth and IInd century bc, the Carthaginians have erected votive stelae in an open air precinct. Dedicated to the dyad Baal Hamon and Tinnit Pane Baal, those sculptures show on their decorated surface an iconography mostly composed of geometric signs and symbols: a lozenge, a celestial pattern made up of a disk and a crescent, a “bottle idol”, the “Tinnit sign” and a standard named “caduceus” in the literature. To date, the information tied up with the interpretation of those images are largely disparate and fragmentary and no thorough synthesis has been published on their subject. In order to reach tangible results, it is necessary to gather all known data’s on the subject. To that end, a new methodological approach, based on a diachronic typology limited to the sole Carthaginian metropolis, will be put in place. Moreover, this approach must be defined in adequacy with the Tyrian regional context, cradle of the Carthaginian religious ideology. Beyond the links of those images with of the invoked divinities, the typology to promote must allow us, in the same time, to clarify the chronological context peculiar to each of the studied items. Moon Lozenge Caduceus Sign of Tanit Bottle Idol Tannit Sign Tanit Sign Tinnit sign Astarte Votive stelae Phoenicians Punic Iconography Motye Tyre Carthaginians Tunisia Lune Caducée losange Signe de la Bouteille Signe de Tinnit Signe de Tanit Signe de Tinnit Idole-bouteille Astarté Caelestis Baal Hammon Baal Hamon Tannit Tanit Tinnit Tophet Stèles votives Phéniciens Punique Iconographie Motyé Tyr Carthaginois Carthage Tunisie
8	Bortom skyltfönstret den levande döden : En undersökning av relationen mellan Karin Boyes Astarte och T.S. Eliots The Waste Land Gibe, John January 2020 (has links) Uppsatsen utforskar relationen mellan Karin Boyes Astarte och T.S. Eliots The Waste Land, särskilt med avseende på modernistisk tematik och med avstamp i tidigare forskning som kommenterat relationen mellan verken, främst Gunilla Domellöfs och Caroline Hauxs. Analysen omfattar den senares upptäckt att ”Det öde landskap som skrivs fram hos Eliot existerar dolt och outsagt i Astarte.” Verken jämförs med avseende på: Skildringen av den moderna staden; Krig, trauma, våld och utvecklingsskepticism; Den ofruktbara masskulturen; (Naturens, Guds och Kärlekens död); Verkens mytkomplex; Psykoanalytiska perspektiv på gemenskap, behov och begär. Uppsatsen innehåller även en sammanställning av likheter mellan episoderna som utspelar sig mellan Viola och Hill i Astarte och mellan maskinskriverskan och kontoristen i The Waste Land. Undersökningen bekräftar betydande beröringspunkter mellan verken vad gäller såväl tematik som de positioner författarna intar – det gäller utvecklingsskepticismen, masskulturen (där Astarte i högre utsträckning intresserar sig för handel och konsumtion), samt fruktbarhetsförlusten med avseende på Naturen, Gud och Kärleken. Myter har en betydelsefull roll i båda verken. I Astarte är Gudinnan/belätet Astarte i och för sig närvarande, men hon fyller inte sina ursprungliga funktioner. Undersökningen identifierar nya tolkningsmöjligheter gällande Astartes potentiella roll, kopplade till våld och skydd. På ett övergripande plan finns en korsställning mellan verken, där det som utgör The Waste Lands förgrund tenderar att blottas genom sprickor i ”Astartesamhällets” fasad, genom Boyes didaktiska exposéer, samt vid kritisk läsning. Den sammanlagda effekten av dessa aspekter är att Eliots ödeland – den levande döden – är mer av en tydlig referenspunkt än något dolt och outsagt i Astarte. Astarte Karin Boye The Waste Land T.S. Eliot Det öde landet Modernitet Modernism Caroline Haux Gunilla Domellöf Staden Krig Trauma Våld Fruktbarhet Masskultur Naturens död Guds död Kärlekens död Mytisk metod Fiskarkungen Viola Gabrielle McIntire Richard Badenhausen David Chinitz Julia Daniel Lyndall Gordon Spencer Morrison Rachel Potter Jean-Michel Rabaté Eve Sorum Barry Spurr David Sugimoto. General Literature Studies Litteraturvetenskap

Search results