Invandring eller migration är ett hett politiskt ämne som ofta belyses i media, då det ofta målas upp som något negativt och fullt av problem. Studien syftar till att undersöka hur en del av asylprocessen kan se ut i Sverige. Till hjälp för detta har data insamlats med utgångspunkt från tre övergripande begrepp: åldersbedömning, sjukdomsdiagnostik och uppföljning. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Resultatet tyder på att asylprocessen är en ytterst komplicerad process. Det är dock ett faktum att det finns problemområden exempelvis tillförlitligheten till radiologiska åldersbedömningar, men även konkreta exempel på förslag till förändringar.

No description available.

Det finns stora ojämlikheter mellan nyanlända och personer födda i Sverige kopplat till bland annat psykisk ohälsa. Hälsans betydelse för nyanländas integrationsprocess uppmärksammas inte tillräckligt, det finns ett stort behov av hälsofrämjande insatser. Dock finns det kunskapsluckor inom ämnet. Studiens syfte var att beskriva vad nyanlända elever upplever som hälsofrämjande. Eftersom hälsopromotion riktat till nyanlända är ett relativt okänt område valdes kvalitativ metod för att besvara syftesfrågan. Datainsamlingen har skett med hjälp av öppna brev där deltagarna fick fortsätta på meningen “Nu ska jag rita och berätta om en dag då jag mådde bra, det var…”. Deltagandet var konfidentiellt och totalt var det 25 deltagare som besvarade breven med hjälp av text och bild. Analysmetoden som använts för studien är latent innehållsanalys som mynnade ut i ett huvudtema; Känner egenmakt som skapar drivkraft att tillsammans med sina nära få dela upplevelser och glädje och tre teman; Få bestämma själv, Finna kraft i tankar och minnen och Känna känslan av ett “vi”. Resultatet visar att deltagarna ser en hälsofrämjande vardag som består av frihet, gemenskap och reflektion. Resultatet visar även på den vardag som deltagarna lever i nu med saknad av hälsofrämjande faktorer som istället präglas av oro, ångest och depression. Slutsatsen är att det finns ett behov av insatser inom hälsopromotion för att främja de nyanlända elevernas hälsa och välbefinnande och på sikt minska den psykiska ohälsan.

Asylrätten är en global angelägenhet som på grund av sin gränsöverskridande karaktär berör alla stater i någon utsträckning. Det är ett väldigt emotionellt laddat ämne som behandlar människor som befinner sig i svåra situationer och på grund av ömmande omständigheter flyr för sina liv. För att skydda dessa utsatta människor har globala normer instiftats, som är universellt gällande och som alla stater måste iaktta.  Under den senaste tiden har staterna stått inför en av de största flyktingkriserna i moderna tid. Staterna har prövats hårt då de försökt hantera den storskaliga mängden människor som söker skydd, vilket till slut har lett till att staterna har börjat stänga sina portar. Asylrätten är nu mer begränsad än på länge. Ett allt vanligare motiv för sådana begränsningar är med hänsyn till allmän ordning och säkerhet, vilket är precis vad denna uppsats kommer behandla.  I denna uppsats ämnar vi just att undersöka hur sådana begränsningar av asylrätten får göras med hänsyn till allmän ordning och säkerhet och hur tillämpningen av begreppet faktiskt ser ut. Det erfordrar naturligtvis en förståelse av vad begreppet egentligen innebär och vad som omfattas av dess räckvidd. Utöver dess teoretiska och praktiska innebörd, ämnar vi även söka svar på vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för det rättsläge vi ser idag. Detta innebär att vi bland annat undersöker hur nationella intressen och politiska strömningar har påverkat rätten, samt hur begreppet har utvecklats sedan 1951 fram till idag. Vidare granskar vi hur denna utveckling eventuellt har möjliggjort att nationella intressen har fått större utrymme i asylrättsliga bedömningar, samt hur rättssäkerheten påverkas av begreppets formulering. Dessa utgångspunkter behandlas ingående i uppsatsens diskussionsavsnitt som efterföljs av de slutsatser vi kommit fram till baserat på uppsatsen frågeställningar och presenterat material. Slutligen genomsyras hela framställningen av frågan, har utvecklingen skett på bekostnad av mänskliga rättigheter? / The right of asylum is a global issue that, due to its transnational nature affects all nation states to some degree.  It’s a very emotionally charged subject concerning people who are in exposed situations and because of devastating circumstances flee for their lives. To protect these vulnerable people global standards have been established which are universally applicable which all states must comply with.  Recently, numerous states have faced one of the largest refugee crises in modern times. These states have been tested in the attempt to deal with the large-scale migration that eventually has led to the increasing closing of borders. The right of asylum is now more limited than in a long time. A growing frequently used motive for such restrictions is with regard to public order and security, which is exactly what this thesis will concern. This thesis investigates how restrictions of asylum rights can be made with regard to public order and security and how the application of the term is actually used. This requires an understanding of how the term is defined, interpreted, and what is covered by its scope.  In addition to its theoretical and practical forms we explore answers to the factors that lay the foundation to the legal situation we see today. Through this process we investigate how national interests and political currents have influenced the right of asylum, and how the idea of public order and security has evolved from 1951 to present times. Furthermore we examine how this development has made it possible for national interests to influence the evaluation of the right to asylum. Finally, the entire petition of the matter is pervaded by the question, has the development been at the expense of human rights?

Grenzüberschreitende Migrationen stimulieren nicht nur einen politischen Bedarf ihrer Steuerung, sondern bilden auch einen praktischen Anlass für ihre Kontrolle. Dabei haben sich in den drei Kontrollfeldern Grenze, Asyl und Arbeitsmarkt je national und feldspezifisch unterschiedliche Formen der Migrationskontrolle entwickelt und etabliert. Ausgeführt werden sie auf der administrativen Arbeitsebene verschiedener staatlicher Organisationen. Anhand von theoretisch eingebetteten Fallstudien über Österreich, Deutschland und Großbritannien auf der empirischen Basis von Expertengesprächen und schriftlichen Selbstdarstellungen beschreibt und erörtert diese Arbeit drei unterschiedliche nationale, aber auch mehr oder weniger "europäische" Profile der Migrationskontrolle. Dadurch soll exemplarisch gezeigt werden, auf welche jeweiligen Arten und Weisen traditional, geografisch und organisations-strukturell begründete Divergenzen auch und gerade angesichts verschiedener supra-staatlicher Überformungsversuche erhalten bleiben und re-produziert werden. Desweiteren wird dadurch zu veranschaulichen versucht, dass sich entsprechende Resistenzen auch darin äußern, dass politische Entscheidungsvorgaben auf der Ebene der Migrationskontrolle inter-administrativ unterlaufen oder für intra-administrative Zwecke (aus)genutzt werden.

Detta examensarbete skrevs under våren 2009. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i att en informatör på Migrationsverket i Malmö undrar hur olika aktörer bemöter nyanlända barns informationsbehov. Han efterlyser en förstudie kring detta, för att sedan eventuellt kunna utarbeta ett informationsmaterial. Anledningen till att han vänder sig till Lärarutbildningen är att han är intresserad av att ta del av ett pedagogiskt perspektiv. Författarna har med utgångspunkt i denna undran kartlagt tre informationsmaterial som på olika sätt berör nyanlända barns situation i Sverige. Materialen är i form av ett faktablad som kommer från Migrationsverket, en webbsajt (www.utanpapper.nu) som drivs i Rädda Barnens regi och ett utbildningsmaterial som används av Röda Korsets projekt för ensamkommande barn. Materialen har analyserats utifrån textanalytiska och läromedelsanalytiska frågeställningar. De innehåller samma grundläggande stoff men omfattningen skiljer sig åt. Informantintervjuer med representanter från de tre aktörerna har genomförts som kom- plement till materialen. Informanterna har alla understrukit vikten av ett användbart material och de kan tänka sig någon typ av samarbetsprojekt. Resultatet av de analyserade materialen visar att det är viktigt med ett tydligt pedagogiskt förhållningssätt. Det är nödvändigt att ha en klar målgrupp och att fullt ut ta hänsyn till de specifika förutsättningar som gruppen har. Det är önskvärt med instruktioner i anslutning till materialet. Materialet ska ha en förklarande ton och tydlig struktur. Författarna föreslår en webblösning där det finns en öppenhet med klara hänvisningar till rätt instanser. En webblösning bör även ha inslag av interaktivitet så som mejl eller en telefontjänst. Arbetet med materialen leder till frågan om vems ansvar det är att informera nyanlända barn och barn i och utanför asylprocessen. Det förs ett resonemang kring denna strukturella fråga och ett eventuellt mellanorganisatoriskt samarbete diskuteras. Författarna kommer fram till att ett sådant samarbete är önskvärt men inte oproblematiskt. Det är viktigt att ett nytt material framställs då informationsbehovet hos denna utsatta grupp är stort.

This paper studies the Swedish Alien’s Act regulations regarding individuals in need of international protection. The purpose of the essay is to examine the differences between the three grounds of protection that are found in the Swedish Alien’s Act. Central questions have been whether the origins of protection statuses granted in this act are national or international, as the UN convention relating to the status of refugees and also the progress of the European Union’s Common European Asylum System both are affecting the Swedish legislation. The international relation’s theoretical perspectives of realism and liberalism have been applied in the analysis of what ideas and international political backgrounds have been found. The resulting conclusion is that only one category out of three is purely a result of the Swedish legislation. The common European asylum system affects and controls a large part of what is called Swedish asylum policy. It is concluded that liberal political-philosophical ideas of human rights are dominating the ideological background, and that liberal ideas of freedom from economical hindrances and also institutionalism has formed the system we have today. An interesting paradox is seen in the European Union’s growing concern of security and external borders, which is more typical in a realist, state-centered perspective.

Denna uppsats strävar efter att undersöka hur människor på flykt konstrueras i svensk massmedia samt vilka beståndsdelar utsagorna bygger på. Detta görs med hjälp av en foucauldiansk diskursanalys och tre analytiska begrepp som består av kategorisering, metaforer och subjektspositioner. Urvalet består av artiklar från Sveriges största tidningar, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet med datum som börjar vid 2016. Analysen har givit resultat som visar att de flesta konstruktioner sker genom en ekonomisk diskurs som kan tilldela människor på flykt två subjektspositioner, tillgång eller belastning. Där talar man om dem som resurser man investerar i med hjälp av egenskaper som är ekonomiskt lönsamma eller genom att anspela på kategorier och egenskaper som inte passar arbetsmarknaden och ekonomin. I andra utsagor användes humanitära och etiska diskurser som tilldelade flyktingar positionen, ett ansvar. Till sist framställs flyktingar som falska då man ifrågasätter legitimiteten av att individer har kategoriserats som flyktingar och hur verklig deras situation är. Det är genom subjektspositionerna makten verkar och synliggörs. Genom diskursiva taktiker som kategoriserar och positionerar människor på flykt så produceras nya kunskaper och sanningar om dem.

Asyl är en mänsklig rättighet och återfinns bland annat i Flyktingkonventionen, vilken är en av många konventioner som Sverige undertecknat och därför är skyldig att följa. Den svenska migrationsrätten regleras i utlänningslagen men också till stor del av internationell rätt. Just nu påverkas även möjligheterna att få uppehållstillstånd av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Syftet med denna uppsats har varit att utreda skyddsgrunderna i Sverige, möjligheten att utesluta personer från det skyddet samt att utreda under vilka omständigheter verkställighetshinder blir aktuella och vilka påföljder verkställighetshinder får för personer som inte kan utvisas. Asyl kan beviljas på grunderna flykting och alternativt skyddsbehövande. Uteslutande kan göras på grund av grova brott som begåtts utanför Sverige. I de fall ett verkställighetshinder uppstår och utvisning inte kan genomföras kan ett tillfälligt uppehållstillstånd beviljas. Beroende på uppehållstillståndets längd ges utlänningen olika rättigheter i samhället.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som skapar möjligheter och hinder för ensamkommande unga flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden. Empirin utgörs av sex semistrukturerade intervjuer med individer som kommit till Sverige som ensamkommande flyktingar från Afghanistan när det var minderåriga. Intervjun innefattar frågor som berör hela deras resa, från deras första tid i Sverige till där de befinner sig idag. Utifrån intervjuunderlaget har vi vidare analyserat vilka faktorer som har både skapat möjlighet och hinder för att etablera sig på arbetsmarknaden. Utgångspunkten i vår analys har varit Bourdieus kapitalformer som innefattar socialt, kulturellt, ekonomiskt samt symboliskt kapital (Bourdieu,1986). Studiens resultat visar att det är flera faktorer som spelar in och har varit avgörande för deras resa in på arbetsmarknaden. Det gemensamma temat vi ser är att inträdet på arbetsmarknaden gynnas till stor del av ens sociala nätverk samt att man samlat på sig kulturellt kapital. Vidare omvandlas dessa faktorer till ekonomiska förutsättningar som i slutändan ger individerna en form av symboliskt kapital. / The purpose of this thesis is to investigate the factors that create opportunities and obstacles for unaccompanied young refugees to establish themselves in the labor market. The empirical material consists of six semi-structured interviews with individuals who came to Sweden as unaccompanied refugees from Afghanistan when they were minors. The interview includes questions that affect their entire journey, from their first time in Sweden to where they are today. Based on the interview data, we have analyzed which factors have both created opportunities but also obstacles to establishing oneself on the labor market. In our analytical work, we have used Bourdieu's theoretical forms of capital, which include social, cultural, economic and symbolic capital (Bourdieu, 1986). The results of the thesis show that there are several factors that come into play and have been decisive for their journey into the labor market. The common theme we see is that entry into the labor market is largely favored by one's social networks and that one has accumulated cultural capital. Furthermore, these factors are transformed into economic conditions that ultimately give individuals a form of symbolic capital.