Det finns idag en stark trend på arbetsmarknaden att vi byter arbete som aldrig förr. I genomsnitt stannar anställda inte längre än fem år på samma arbetsplats. Denna kvalitativa studie syftar till att studera hur en svensk myndighet arbetar med employer branding samt undersöka medarbetarnas erfarenheter och upplevelser av organisationens arbete med att attrahera, utveckla och behålla personal. För att uppfylla syftet används frågeställningarna: ”Hur arbetar Bremax med employer branding för att attrahera, utveckla och behålla medarbetare?”, ”Vilka interna faktorer är viktiga för medarbetarna utifrån aspekterna: attrahera, utveckla och behålla? samt ”Hur stämmer berättelserna om hur Bremax arbetar med employer branding överens med de interna faktorer som är viktiga för medarbetarna?”. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med två olika grupper, grupp 1 med fyra informanter som arbetar med employer branding och grupp 2 med fem medarbetare som arbetar på avdelning X inom myndigheten. Resultatet har analyserats genom en induktiv tematisk analys som sedan utmynnat i tre teorier som utgör studiens teoretiska ramverk; Nyinstitutionell teori, Organisationsidentitet och Learning by doing. Resultatet visar att myndigheten Bremax har tagit fram ett arbetsgivarerbjudande som är förankrat såväl internt som externt. Viktiga faktorer för medarbetarna är att de får arbeta med moderna system, ha en god arbetsmiljö, balans mellan privatliv och arbetsliv samt stora möjlighet till utveckling i form av att testa på nya arbetsuppgifter. Resultatet i studien visar att både Bremax och medarbetarna anser att det finns en hög trivselfaktor och god balans mellan privatliv och arbetsliv. Resultatet visar dessutom att interna utbildningsmöjligheter inte är eftertraktade om det finns avsaknad av förankring i arbetsuppgifter.

It is quick to dismantle, but takes a long time to build up. Now that the Swedish Armed Forces are growing again, new units have been established in several locations in Sweden. The units in Arvidsjaur, Gothenburg and Uppsala are established at garrisons where there is already military activity. The units in Falun, Sollefteå, Östersund and Kristinehamn need to be rebuilt from scratch. All these locations have different challenges, but there is a lot of reconstructions and new constructions to be done in a short time.  A success factor for the Swedish Armed Forces to be able to grow quickly is access to a sufficient number of experienced and knowledgeable Project Managers who can run these large infrastructure projects in a fast and efficient manner.  The purpose of the study is to create a deeper understanding of the factors that are crucial to being able to attract and recruit new employees, as well as to be able to retain the existing employees within the Swedish Armed Forces' infrastructure organization.  We have chosen to conduct a qualitative study where we have conducted seven semi-structured interviews with respondents who work or have worked within the Swedish Armed Forces' infrastructure organization. The respondents consist of both civilian and military infrastructure project supervisors.  The analyzes of the interviews showed various factors that make the existing personnel within the infrastructure personnel group choose to stay, or to quit the Swedish Armed Forces. We have then divided these factors into several different categories and subcategories. The categories are community, benefits, tasks, leadership, management, personal development and finally recruitment.  The study's conclusions are summarized:  Factors for greater staff retention and recruitment have a strong link to an increase in productivity. By starting from the staff's needs, better conditions are created for results and well-being.  Invest actively in employees' skills development - productivity can increase and staff choose to stay. Identify and create self-governing groups - both results and satisfaction can increase.  Salary is important - contributes to motivation and results.  Identify, compile and present benefits - attractiveness can be strengthened.  Invite participation - counteracts dissatisfaction, creates the conditions for a developing organization where the result is positively affected.

I dagens föränderliga arbetsmarknad där arbetstagare har en stor frihet att påverka sina egna arbetsliv ställs arbetsgivare ständigt inför nya utmaningar gällande att attrahera och behålla arbetskraft. Syftet med denna studie var att undersöka vad som utgör en attraktiv arbetsgivare ur ett medarbetarperspektiv samt hur en arbetsgivare kan arbeta för att behålla personal. Studien byggde på kvantitativ datainsamling i form av en enkätundersökning som genomfördes på ett svenskt industriföretag där tjänstemän var målgruppen. Enkätundersökningen fokuserade på att undersöka vilka faktorer som medarbetarna anser är av vikt hos företaget idag för att vilja fortsätta sin anställning samt vilka faktorer som medarbetarna hade önskat fanns för att öka arbetsgivarens attraktivitet. Resultatet visar att medarbetarna främst anser att varierande och utmanande arbetsuppgifter, ett öppet och inkluderande arbetsklimat, att ha roligt på arbetsplatsen, att närmaste chefen inkluderar medarbetare i beslutsfattanden samt att få en lön som motsvarar arbetsprestationer är viktigt för fortsatt anställning. Faktorer som medarbetarna anser kan öka arbetsgivarens attraktivitet är en ökad tydlighet och minskad stress i arbetet, en förbättrad fysisk arbetsmiljö, mer attraktiva förmåner samt ett ökat fokus på jämställdhet- och mångfald på arbetsplatsen.

I dagens föränderliga arbetsmarknad där arbetstagare har en stor frihet att påverka sina egna arbetsliv ställs arbetsgivare ständigt inför nya utmaningar gällande att attrahera och behålla arbetskraft. Syftet med denna studie var att undersöka vad som utgör en attraktiv arbetsgivare ur ett medarbetarperspektiv samt hur en arbetsgivare kan arbeta för att behålla personal. Studien byggde på kvantitativ datainsamling i form av en enkätundersökning som genomfördes på ett svenskt industriföretag där tjänstemän var målgruppen. Enkätundersökningen fokuserade på att undersöka vilka faktorer som medarbetarna anser är av vikt hos företaget idag för att vilja fortsätta sin anställning samt vilka faktorer som medarbetarna hade önskat fanns för att öka arbetsgivarens attraktivitet. Resultatet visar att medarbetarna främst anser att varierande och utmanande arbetsuppgifter, ett öppet och inkluderande arbetsklimat, att ha roligt på arbetsplatsen, att närmaste chefen inkluderar medarbetare i beslutsfattanden samt att få en lön som motsvarar arbetsprestationer är viktigt för fortsatt anställning. Faktorer som medarbetarna anser kan öka arbetsgivarens attraktivitet är en ökad tydlighet och minskad stress i arbetet, en förbättrad fysisk arbetsmiljö, mer attraktiva förmåner samt ett ökat fokus på jämställdhet- och mångfald på arbetsplatsen.

I den studerade landsbygdsregionen och i Sverige generellt finns det i dag en brist på tandläkare. Utredningar och genomlysningar visar att det inte kommer att vara ett bättre tillflöde på tandläkare i Sverige år 2035. Syftet med denna kvalitativa studie har varit att skapa förståelse för tandläkarbristen och hur den kan hanteras utifrån vad som attraherar till yrket och arbetsplatsen i en landsbygdsregion. De städer som är mest tandläkartäta i Sverige är de som bedriver tandläkarutbildningen och avståndet mellan den studerade regionen och tandvårdshögskolorna gör att tandläkarna inte kommer i kontakt med den studerade regionen under sin studietid genom exempelvis praktik. Den studerade regionen arbetar med både kortsiktiga och långsiktiga strategier för att hantera tandläkarbristen. Internationell rekrytering är en av den studerade regionens strategier för att rekrytera tandläkare och representanter från den studerade regionen besöker mässor och universitet för att komma i kontakt med utländska tandläkare. Resultatet i denna studie tyder på att attraktionsfaktorerna till yrket och arbetsplatsen påverkas av erfarenheter och livssituationen för vilken tandläkarna befinner sig i. För nyexaminerade så lockar möjligheten till handledning, medan för internationella kandidater så är möjligheten till språkutbildning den mest förekommande attraktionsfaktorn. Resultatet visar på svårigheter att behålla internationellt rekryterade tandläkare i längden på grund av problem att interagera med samhället och få sociala kontakter.

Studiens syfte handlar om huruvida kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel när en kommun har för avsikt att attrahera och behålla förskollärare. Bakgrunden inleds med vilka kompetenshöjande insatser kommunen arbetat med för att bli en attraktiv arbetsgivare. Det efterföljs av en teoretisk beskrivning om hur kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel samt skolan som attraktiv arbetsgivare. Metoden som användes vid insamlandet av data var semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen inspirerades av fenomenologin och styrde sedan arbetet med insamlandet av data samt val av analysmetod. Då urvalet innefattade två grupper; förskollärare och förskollärarstudenter skapades en intervjuguide för respektive grupp som utformades efter studiens syfte och frågeställningar. I studiens resultat framkommer samtliga intervjupersoners upplevelse av att kompetensutveckling är något positivt. Förskollärarna såg det som en avgörande faktor vid val av arbetsgivare medan förskollärarstudenterna värderade exempelvis lön som en faktor av större betydelse. I resultatet lyfts andra övergripande faktorer som exempelvis arbetsklimat, stöd från chef och storlek på barngrupper vilka även styr intervjupersonernas val av arbetsgivare. Det lyfts också möjliga kommunspecifika utvecklingsområden samt generellt för förskolor. / The purpose of the study is to explore whether competence development can serve as a competitive advantage when a municipality intends to attract and retain preschool teachers. The theoretical background begins with which competence enhancements the municipality has worked with to become an attractive employer. Then follows a theoretical description of how competence development can serve as a means of competition and schools as attractive employers. The method used in the collection of data were semi-structured interviews. The research approach was inspired by phenomenology and functioned as a guideline during the work with the collection of data and choice of method of analysis. Since the selection of participants for the study consisted of two groups; preschool teachers and preschool teacher students, an interview guide for each group was created that was shaped by the study's purpose and questions. The result presents the interviewees' experiences of competence development as a positive thing. The preschool teachers expressed it to be a deciding factor in their choice of employer while the preschool teacher students stated that salary is a factor of major importance. The result also presents other general factors that are of great importance; work environment, support from managers and size of child groups which all also affect the interviewees' choice of employer. Other potential areas to further develop for the municipality and its kindergartens are also brought up.

Försvarsmakten står idag inför en stor utmaning att täcka sitt personalbehov. I och med övergången från pliktbaserat till frivilligbaserat försvar, konkurrerar de om arbetskraften och det blir allt svårare att rekrytera nödvändig personal. De som påbörjar utbildningar som är tänkta att leda till fast anställning, slutar i hög grad innan utbildningen genomförts. Avsikten med vår undersökning är att belysa försvarsmaktens rekrytering och personalförsörjningssystem samt bidra med förbättringsförslag av deras rekryteringsprocess. En metodkombination har genomförts i form av intervjuer, tre observationer samt litteraturstudie. Elva intervjuer med representanter från arbetsgivar- respektive arbetstagarsidan inom Försvarsmakten. Observationerna bestod av ett besök på informationscenter, medverkan på ett seminarium samt ett event med informatörer på en gymnasieskola. Resultatet visade på stor okunskap i målgruppen om vad en anställning inom Försvarsmakten innebär. Dels på grund av dåliga förkunskaper bland de sökande och dels på grund av att Försvarsmakten inte, redan i inledningsfasen informerar tillräckligt. Många som påbörjar en utbildning genomför den inte, vilket är till nackdel för Försvarsmakten. För att få genuint intresserade personer att söka, anser vi att man bör satsa på mer information redan i förstadiet till ansökningarna.

Det kan vara svårt och tidskrävande att hitta rätt arbetstagare. Företagen måste sticka ut i mängden för att locka och rekrytera rätt kandidat. Employer Branding är ett arbetssätt som handlar om att bygga ett varumärke på konkurrensmarknaden, rekrytera samt förstärka sina nuvarande anställdas engagemang i företagets kultur och strategier. Examensarbetet kommer handla om hur företag kan attrahera ingenjörsstudenter för att få en ökad förståelse vad en arbetstagare söker hos en arbetsgivare. Genom att finna vad studerande ingenjörer attraheras av kan man ta fram strategier som eventuellt kan minska tiden från behov till faktiskt tjänst.Metoden som använts är triangulering som är en kombination av kvalitativ och kvantitativ studie. Där en enkät har delats ut till studerande ingenjörer för att få en inblick i vad studenterna attraheras av. Intervjuer med anställda samt möten om Employer Branding på företaget har genomförts.Resultatet är att studenter bland annat attraheras av goda relationer till kollegor, arbetsgivare bryr sig om anställda och möjlighet till karriärutveckling. För att eventuellt minska tiden från behovet till faktisk tjänst kan Employer Branding- och rekryteringsstrategin användas. / It can be difficult and exigent to find the right employee. To attract and recruit, companies must stand out among the competitors. Employer Branding is a way of building a brand on the market, recruiting and strengthening its current employees commitment to corporate culture and strategies. This thesis is about how companies can attract engineering students to gain an understanding of what an employee is attracted to by the employer. By finding out what future engineering are attracted to, strategies can be developed that may reduce time from the actual need to employment. The method that has been used is triangulation, which is a combination of qualitative and quantitative studies. Where an inquiry has been distributed to studying engineers to get an insight in what the students are attracted to in a company. Interviews with employees and meetings about Employer Branding at the company has been implemented. The result shows that students are looking for good relations with colleagues, employers care about employees and opportunity for career development in a company. To possibly decrease the time period between "the need for" and an actual employment, these strategies could be used Employer Branding- and recruitment strategy.

Bakgrund: Kamp om talanger är ett problem som kan finnas på en arbetsmarknad. Därför måste organisationer differentiera sig för att kunna tävla om talanger. Att kunna attrahera och rekrytera har blivit allt mer viktigt för organisationer. Organisationer vill kunna attrahera och rekrytera talanger då det innebär marknadsfördelar och att organisationen kan bli mer attraktiv. Därför är det viktigt att belysa varför och förstå hur organisationer kan använda Employer branding för att attrahera och rekrytera talangfull personal.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer kan använda Employer branding för att attrahera och rekrytera talangfull personal liksom att förklara samband mellan studier samt näringsliv.  Metod: Till studien användes en kvalitativ metod. Det gjordes sex intervjuer med chefer från olika organisationer. Intervjuerna utfördes för att få en djupare förståelse hur Employer branding kan användas av organisationer praktiskt. Utöver intervjuer utfördes observationer på organisationernas sociala medier för att undersöka hur detta stämmer överens med vad som har sagts i intervjuerna. Respondenterna selekterades utifrån deras relevanta yrkesroll i respektive organisation som anses ha kunskap och erfarenhet inom Employer branding och rekrytering. Resultat/Slutsats: Studien har kommit fram till att de deltagande organisationerna har svårt att definiera talang, men att talang är viktigt. Organisationer kan använda Employer branding som marknadsföringsstrategi för att attrahera och rekrytera talangfulla arbetstagare till sin organisation. För att organisationer ska kunna använda Employer branding kan de arbeta med fyra olika komponenter: organisationsattribut, marknadsföring & kommunikationskanaler, skapande av arbetsgivarens image och arbetsgivarattraktivitet. Studiens organisationer är positivt inställda till de olika komponenterna och använder dessa i stor utsträckning. Organisationerna använder sig av marknadsföring och kommunikationskanaler för att visa upp sitt varumärke, vilka kandidater de söker och vad som är viktigt med tjänsten. Samtliga organisationer tycker att det är viktigt med en bra image för att det visar att organisationen är attraktiv i framtiden. Organisationernas medlemmar försöker uppträda bra i organisationens intressen utanför arbetsplatsen. Därmed kan Employer branding användas som en strategi för att attrahera och rekrytera talanger på en arbetsmarknad. / Background: The struggle for talents is a problem that can exist in a labour market. Organizations must differentiate themselves to compete for talent. To attracting and recruiting has become a more important dilemma for organizations. The organization wants to attract and recruit the talents to its organization, since this means market benefits and that the organization can be more attractive. Therefore, it is important to highlight why and to understand how organizations can use Employer branding to attract and recruit talented staff. Purpose: The purpose is to investigate how organizations use Employer branding to recruit talented staff and thereby explain the connection between studies and business. Method: In order to be able to answer the purpose of the report, a qualitative study with six interviews was conducted with managers at each organization. The interviews were conducted to gain a deeper understanding of how Employer branding can be used by organizations. In addition to interviews, observations were performed on the organisation's social media to investigate how this corresponds to what has been said in the interviews. The respondents were selected based on their relevant professional role in each organization, which is considered to have knowledge and experience within Employer branding and recruitment. Result/Conclusion: The study has concluded that the organizations find it difficult to define talent. The organizations that has been interviewed to the study agreed that talent was important with talented staff. Organizations can use Employer branding as a marketing strategy to attract and recruit talented workers to their organization. To use Employer branding organizations can work with four components: organizational attributes, promotion & communication channels, formation of employer image and employer attractiveness. The study organizations are positive towards the components and use them to a large extent. The organizations use marketing and communication channels to showcase their brand, which candidates they are looking for and what is important with the service. All organizations also think it is important to have a good image because it shows that organizations can be attractive in the future. The organizations members try to perform well in the organizations interests outside the workplace. Employer branding can thus be used as a strategy to reach out to talents in a labour market.

Due to the technical development, employers will face tough challenges in recruiting the right staff. It is important that employers succeed in employing employees who possess the skills that may be of relevance to the future transformation of working life. When it comes to technical knowledge, the younger generation is at the forefront, as these employees have grown up with the internet and other technical tools. In order to be an attractive employer for today's young people, employers must thus adopt new working methods regarding communication, technology, motivation and corporate culture. The purpose of this essay is therefore to examine what makes an employer attractive at the labor market for young people born 1989-1999. The method has been a qualitative method in which nine semi-structured interviews were conducted with people aged 20 to 30 years. In order to analyze the collected empirical data, coding has been carried out to then be linked to theory and previous research.  The result shows a number of different factors that are of relevance to being an attractive employer. The most important factor in attracting and retaining younger employees is the opportunity to develop their competence. By offering employees the opportunity to grow at work, they will not seek another employer. Furthermore, the result shows that good relations with colleagues, as well as fun and varied tasks, are of great importance for attracting and retaining younger employees. In jobs where the employer has the opportunity to offer flexibility, the result shows that the employer should allow the employees to choose when and where the work should be performed. It is something that matters for both the choice of employer but also for staying in the workplace. It is also important to invest time and resources on both the physical and psychosocial work environment, since the working environment is something that is highly valued both in the choice of workplace but also to stay with an employer. / På grund av den tekniska utvecklingen kommer arbetsgivare att ställas inför allt tuffare utmaningar med att lyckas rekrytera rätt personal. Det är av yttersta vikt att arbetsgivare lyckas anställa de medarbetare som besitter den kompetens som kan komma att vara av relevans för den framtida omställning som arbetslivet står inför. När det gäller tekniska kunskaper ligger den yngre generationen i framkant då dessa medarbetare vuxit upp med internet och andra tekniska verktyg. För att vara en attraktiv arbetsgivare för dagens unga måste arbetsgivare således anamma nya arbetssätt gällande kommunikation, teknik, motivation och företagskultur. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vad som gör en arbetsgivare attraktiv på arbetsmarknaden för unga människor födda 1989-1999.Den metod som tillämpats har varit kvalitativ metod där nio semistrukturerade intervjuer genomförts med personer i åldrarna 20 till 30 år. För att sedan analysera den insamlade empirin har kodning utförts för att sedan kopplas samman med teori och tidigare forskning. Resultatet visar på en rad olika faktorer som är av relevans för att vara en attraktiv arbetsgivare. Den absolut viktigaste faktorn till att både attrahera och behålla yngre medarbetare är möjlighet till kompetensutveckling. Genom att erbjuda medarbetarna möjlighet till att växa i arbetet kommer de följaktligen inte söka sig till en annan arbetsgivare. Vidare visar resultatet att goda relationer till arbetskamrater samt roliga och varierande arbetsuppgifter ärav stor vikt för att både attrahera och behålla yngre medarbetare. I de arbeten där arbetsgivaren har möjlighet att erbjuda flexibilitet visar resultatet att arbetsgivaren bör låta medarbetarna välja när och var arbetet ska utföras. Detta är något som har betydelseför både val av arbetsgivare men ocksåför att stanna kvar på arbetsplatsen. Det är även viktigtatt satsa tid och resurser på både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön eftersom arbetsmiljö är något som värderas högt både i val av arbetsplats men också för att stanna kvar hos en arbetsgivare.