Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur införandet av en arbetstidsförkortning till sex timmar arbetsdag påverkar en tillverkande organisation inom den privata sektorn. Metod: En fallstudie om fenomenet arbetstidsförkortning med en induktiv ansats och med en kvalitativ forskningsprocess. Datainsamlingen har skett via ostrukturerade intervjuer och analysmetoden som används är grundad teori.   Slutsats: Studien visade att arbettidsförkotningen haft en påverkan på en privat tillverkande organisations upplevda hälsa och välbefinnande till följd av tid till återhämtning och bättre balans mellan arbets- och privatliv. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön påverkades till följd av att kraven kvarstod som innan arbetstidsförkortningen samt ledde till mindre utrymme för socialt samspel. Produktiviteten påverkades då medarbetarnas motivation ökade samt ökad effektivitet. Studien visade även på att organisationens attraktivitet som arbetsgivare förbättrades genom att arbetstidsförkortningen bidrog till att behålla befintlig personal samt attrahera ny. Slutligen påverkades även organisationens ekonomi genom att olika kostnadsbesparingar möjliggjordes.

Studiens syfte var att undersöka generation X och generation Y’s upplevelse av vad som utgör en attraktiv arbetsplats. Studien utgick från en kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Genom ett bekvämlighetsurval valdes 12 respondenter ut (N=12), varav sex personer tillhörde generation X, och sex personer tillhörde generation Y. Insamlade datamaterial analyserades via en tematisk analys och resulterade i tre övergripande teman. Resultatet visade att det fanns både likheter och skillnader i vad generation X och generation Y upplevde utgör en attraktiv arbetsplats. Generation Y uttryckte att en attraktiv arbetsplats utgjordes av arbetstillfredsställelse, där resultat och utvecklingsmöjligheter var viktigt. Generation X ansåg att arbetsförhållandena var viktigare, där de framhöll ledarskap och relationen till kollegor som attraktiva faktorer. Gemensamt för de båda generationerna var att organisationen i sig kunde upplevas som mer eller mindre attraktiv, där bland annat organisationens värderingar ansågs avgörande. Deltagare från båda generationerna uppskattade även att organisationen var innovativ och erbjöd flexibilitet.

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att få en djupare förståelse för vilka kriterier som gör en arbetsgivare attraktiv för personalvetare. Eftersom humankapitalet är viktigare än någonsin måste arbetsgivare kunna både attrahera och behålla bra anställda, och detta är något som många arbetsgivare arbetar med. Studien är gjord utifrån anställdas perspektiv men det är snarare arbetsgivare som kan dra nytta av de resultat som vår studie har visat. De teoretiska referensramar vi har använt oss av är employer branding, vad som attraherar hos en arbetsgivare och vad som gör en arbetsgivare attraktiv för generation Y. Vi har även använt oss av motivation som begrepp samt Herzbergs tvåfaktorteori om arbetsmotivation. De teoretiska referensramar vi har använt oss av ligger till grund för både utformandet av intervjuguiden och för hur resultatet har analyserats. Det empiriska materialet har införskaffats genom åtta digitala semistrukturerade intervjuer med personalvetare som arbetar inom HR runt om i Sverige. Vi har använt oss av ett bekvämlighetsurval för vår studie genom att vi har kontaktat personer i vår närhet som ingår i populationen för studien. Resultatet visar att det är många faktorer som samspelar för att en arbetsgivare ska vara attraktiv för personalvetare. Några av de viktigaste faktorerna för att arbetsgivaren ska vara attraktiv är en bra arbetsmiljö, flexibla arbetstider, att alla behandlas lika och att få utvecklas i arbetet. De faktorer som har utmärkt sig gällande motivation är till exempel att göra skillnad för andra, att få utvecklas och utmanas samt en bra arbetsmiljö.

<p>This essay ventilates the relatively new phenomenon employer branding. Due to societal changes, such as demographical and financial changes, the labour market in Sweden has changed. It is evident that an increasing number of organisations need to put more of an effort in their methods of attracting talent and retaining competence within the organisation. By a case study based on five interviews, the purpose of the study was to compare literature and practice to see how well they compare as well as how employer branding bring about different aspects of the effect. There was also an ambition to highlight aspects of employer branding considered important to have in mind when undertaking an employer branding exercise. The results reveal several themes and aspects of employer branding, among which one finds individual development, the importance of communication and the importance of cooperation.</p>

Studiens syfte var att i samarbete med en kommun i Mellansverige genomföra en studie om kommunens arbete vad gällde deras arbetsgivarvarumärke samt upplevelsen av en attraktiv arbetsgivare. Detta har undersökts ur arbetsgivarens respektive medarbetarnas perspektiv. Studien genomfördes med kvalitativ metod och byggde på semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. I resultatet framkom olika teman till respektive frågeställning. De teman som framkom angående hur kommunen arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke var Kommunens varumärke och Värdegrundsarbetet. De teman som framkom kring frågeställningen om vad som kännetecknar en attraktiv arbetsgivare enligt medarbetarna var Kollegor och stöttande chefer, Arbetsmiljö och trygghet, Personlig utveckling, Möjlighet till att påverka, förändra och bidra, Personalvård, Kommunikation och struktur samt Introduktion. De teman som framkom enligt kommunens representanter var Stöttande chefer och kommunikation, Personlig utveckling och möjlighet att påverka samt Arbetets innehåll. Arbetsgivarens och medarbetarnas uppfattning av en attraktiv arbetsgivare visade sig ha många gemensamma nämnare, däremot lyfte medarbetarna ytterligare teman. De teman som utkristalliserades som faktorer för att vara en attraktiv arbetsgivare stämde väl överens med synen på ett starkt arbetsgivarvarumärke, något som stärkte syftet med studien. / The aim of this study was to, in collaboration with a municipality in Central Sweden, carry out a study on the municipality's work regarding their employer brand and the experience of an attractive employer. This has been examined from the perspective of the employer and the employees. The study was conducted with a qualitative method and was based on semi-structured interviews. Data was analyzed using an inductive thematic analysis. In the result, various themes emerged from each question. The themes that emerged regarding how the municipality works with its employer brand were the Municipality's brand and the overall Values. The themes that emerged about the issue of what characterizes an attractive employer according to the employees were Colleagues and supportive managers, Work environment and security, Personal development, Opportunity to influence, change and contribute, Staff welfare, Communication and structure, and Orientation. The themes that emerged according to the municipality's representatives were Supportive managers and communication, Personal development and the opportunity to influence, and Work content. The employer's and employees' perception of an attractive employer turned out to have many common themes. However, the employees highlighted additional themes. The themes present in the study for being an attractive employer matched well with the view of a strong employer brand, which strengthened the purpose of the study.

Studien är en kvalitativt inriktad undersökning omfattande sex intervjuer med studenter och alumni vid ett lärosäte i södra halvan av Sverige, som har till syfte att identifiera och beskriva faktorer som gör arbetsgivare attraktiva för gruppen lärarstudenter. Frågeställningarna rör i första hand identifiering av betydelsefulla faktorer i valet av arbetsgivare. Forskningsprocessen har i stora delar varit induktiv och de teoretiska analysverktygen har därför valts sedan det empiriska materialet redan framkallats. Som utgångspunkt för den teoretiska analysen har använts epistemologisk identitetsteori (Demerath), psykologiska kontrakt (Rousseau) och pragmatisk rationalism (Hodkinson &amp; Sparkes). Delar av den teoretiska analysen har gjorts utifrån Bourdieus teorier om habitus och sociala strukturer. Avstamp har tagits i tidigare forskning kring employer branding (Parment &amp; Dyhre; Erlandsson) och kring selektionsbeteende hos universitetsstudenter (Turban).För att uppnå syftet har vi använt oss av tematiserade och relativt öppna intervjuer. Av resultatet framgår att det viktigaste inte är vilken arbetsgivaren är, utan vilken typ av arbetsplats den erbjuder. Resultatet berättar också något om hur beslut om val av yrke och arbetsgivare fattas och hur det kända och välbekanta ofta blir måttstock för det individen upplever som ett gott val. Slumpens inverkan på individers beslut granskas. Vi skildrar också hur vi undersökt synen på anställningstrygghet och därvid funnit skillnader i uppfattning mellan intervjupersonerna och oss själva om begreppets innebörd. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

This essay ventilates the relatively new phenomenon employer branding. Due to societal changes, such as demographical and financial changes, the labour market in Sweden has changed. It is evident that an increasing number of organisations need to put more of an effort in their methods of attracting talent and retaining competence within the organisation. By a case study based on five interviews, the purpose of the study was to compare literature and practice to see how well they compare as well as how employer branding bring about different aspects of the effect. There was also an ambition to highlight aspects of employer branding considered important to have in mind when undertaking an employer branding exercise. The results reveal several themes and aspects of employer branding, among which one finds individual development, the importance of communication and the importance of cooperation.

Att en plats har förmågan att attrahera är viktigt av många anledningar, men vad anses vara attraktivt på en plats? Hur definieras “attraktivitet” och vad innebär uttrycket “attraktiv stad”? Dessa är huvudfrågeställningarna som besvaras i denna studie. Med frågeställningarna i åtanke har datainsamling genomförts för att besvara frågorna och detta genom en litteraturstudie. Då denna grund har lagts har en analys genomförts genom undersökning av Södertälje kommun som är en kommun där arbete med attraktivitet utförs, bland annat genom en intervju. Undersökningens syfte var att utreda vilka faktorer som gör just Södertälje till en attraktiv kommun och det huvudresultat, som också kan ses som en av slutsatserna, är att kommunen har jobbat utifrån dess egna förutsättningar genom att främst utveckla skolan och på så sätt bidra till kommunens attraktionsförmåga. / A place’s ability to attract is important for many reasons, but what is considered to be attractive in a location? How is “attractivity” defined and what does the expression “attractive city” mean? These are the main questions at issue that are answered in this study. The main aim is to shine light on the factors that make a specific place attractive. With the questions in mind, a literature study was made. When the ground was laid, an analysis was made by surveying the municipality of Södertälje, which is a township where work with attractivity is executed. The purpose of the investigation was to investigate the factors that make Södertälje an attractive municipality and the main result, which can also be seen as one of the conclusions, is that the municipality has been working based on its own conditions by developing the schools and by that contribute to the place ́s ability to attract.

Denna studie syftar till att undersöka vilka strategier organisationer använder för att behålla sina talanger och hur dessa strategier möter medarbetarnas förväntningar. Genom att integrera teoretiska aspekter av employer branding och employer attractivines theory med en tematisk analys av det empiriska materialet undersöker studien organisationers strategier för att behålla talanger. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Genom ett strategiskt urval av nyckelpersoner följt av ett bekvämlighetsurval som ledde oss till ett snöbollsurval har material samlats in genom digitala intervjuer. Studiens empiriska material har samlats in genom åtta intervjuer med respondenter från två olika organisationer. Huvudresultatet av den tematiska analysen visar att de undersökta organisationerna använder sig av något olika strategier för att behålla personal. Strategierna är anpassade efter företagens utformning och förutsättningar. Medarbetarna anser att de får sina förväntningar uppfyllda i viss utsträckning och att de alltid kan tala med sina kollegor och chefer om de känner avsaknad av till exempel karriärmöjligheter eller gemenskap. Denna studie ger insikter som kan stödja organisationers utformning av strategier för att behålla kompetent personal. / This study aims to investigate the strategies organizations use to retain their talents and how these strategies meet employees' expectations. By integrating theoretical aspects of employer branding and employer attractiveness theory with a thematic analysis of the empirical material, the study examines organizations' strategies for retaining talent. The study employs a qualitative method with semi-structured interviews. Through a strategic selection of key personnel followed by convenience sampling leading to a snowball sampling, data has been collected through digital interviews. The empirical material of the study has been gathered through eight interviews with respondents from two different organizations. The main result of the thematic analysis shows that the examined organizations employ somewhat different strategies to retain staff. These strategies are adapted to the companies' designs and conditions. Employees feel that their expectations are met to some extent and that they can always communicate with their colleagues and managers if they feel a lack of, for example, career opportunities or a sense of community. This study provides insights that can support organizations in designing strategies to retain competent staff.

Within the quality community, quality management is often pictured as and referred to as rapidly evolving and continuously learning by interaction with the surrounding world. In general, an ability to evolve and transform is also seen as most desirable and the only choice for long term survival. In line with this picture, quality scholars, consultants, and practitioners strongly accentuate the necessity and great benefits from continuous improvement as well as systematic collection and usage of facts about what customers really value, to guide such improvement. This is reflected in the exhortations “improve continuously”, “focus on the customer” and “base decisions on facts”, found with minor variations in most modern quality literature. Strong exhortations mainly directed outwards, towards the many leaders and organizations out there. Towards leaders and organizations that still have not grasped the necessity and great winnings from continuous improvement, that are still not fully applying modern quality initiatives like Total Quality Management (TQM).   However, while seemingly being busy exhorting others, doubts have been increasingly raised concerning whether TQM, as currently applied, actually lives up to these exhortations. Does TQM itself continuously improve and evolve? Is the current application of TQM really taking into account facts in the surrounding world about what customers value?   When viewing TQM as a system, as now is commonly done, the problem implied is a lack of system goal fulfillment, questioning if the current TQM system’s structure and processes are really purposeful. More specifically the critics highlight the inadequacy of the current reactive one-sided defect avoidance focus, stressing that defects do not matter much if you are making a product no one wants to buy. What can be referred to as “an obsession with error avoidance” is in fact shown to stifle both innovation and value creation.   As for what the TQM system currently is missing, the shortcoming is often referred to as a lack of focus on Attractive Quality. That is, a lack of focus on a different kind of quality elements, often described as being unrelated to the dissatisfaction expressed, but strongly contributing to the customer’s positive emotions, such as delight. The inclusion and realization of Attractive Quality has been widely emphasized as important and urgent for more than 20 years. However, a more systematic inclusion and realization within the TQM system has remained no more than merely “a vision”. A situation seemingly supporting the argument that TQM really has failed in terms of continuously evolving and improving. An inability to learn and adapt that in the long term will jeopardize the survival of the entire TQM system.   This thesis then aims to move “from a vision to reality” both in terms of exploring the realization of Aattractive Qquality within TQM, and in a wider sense towards realizing the desired state of TQM as truly evolving and alive. In doing so the thesis addresses the three questions of what, why and how the vision of a more systematic creation of Aattractive Qquality creation actually should and could be realized within the system of TQM. Among the results presented in this thesis are a new two-dimensional perspective on Attractive Quality and a re-understanding of the TQM system. The thesis also introduces a new methodology called Attraction Detection Study (ADS) as part of the concluding suggestions about how Attractive Quality could be more systematically created within the system of TQM. / Inom kvalitetsrörelsen beskrivs, och hänvisas ofta till, kvalitetsledning som ett område i snabb utveckling och ständigt lärande i interaktion med den omgivande världen. Generellt ses också en förmåga till utveckling och förändring som mycket eftersträvansvärdt och detn enda alternativetvalmöjligheten för långsiktig överlevnad. I linje med denna uppfattning betonar kvalitetsforskare, -konsulter och -praktiker nödvändigheten och vinsten med ständig förbättring och systematisk insamling och användning av fakta om vad kunder värderar för att vägleda denna förbättring. Detta återspeglas i uppmaningarna ”arbeta med ständiga förbättringar”, ”sätt kunderna i centrum” och ”basera beslut på fakta” som återfinns med mindre variationer i en stor del av den moderna kvalitetslitteraturen. Starka uppmaningar som i huvudsak är riktade utåt, mot de många ledare och organisationer som finns där ute. Mot ledare och organisationer och ledare som ännu inte har förstått nödvändigheten och den stora vinsten av ständiga förbättringar, som ännu inte fullt ut applicerar moderna kvalitetsinitiativ såsom offensiv kvalitetsledning (TQM).   Medan man förefallit upptagen med att uppmana andra, har dock alltmer tvivel väckts huruvida TQM i dagens applicerade form lever upp till dessa centrala uppmaningar. Utvecklas och förbättras TQM ständigt? Tar den nuvarande TQM strukturen verkligen hänsyn till fakta i omvärlden om vad kunder faktiskt värderar?   När man ser på TQM som ett system, som nu ofta görs, är det antydda problemet en brist i uppfyllelse av systemmål som ifrågasätter om TQM systemets nuvarande struktur och processer verkligen är ändamålsenliga. Mer specifikt lyfter kritikerna otillräckligheten i den nuvarande reaktiva och ensidiga fokuseringen på att minska defekter och betonar att defekter inte spelar någon roll om du tillverkar en produkt som ingen vill köpa. Vad som kan hänvisas till som ”en besatthet av att undvika fel” visar sig missleda både innovation och värdeskapande.   När det sedan gäller vad det nuvarande TQM systemet saknar, hänvisas ofta till en brist på fokus på Attraktiv kvalitet. Detta innebär en brist på fokus rörande en typ av kvalitetselement som ofta beskrivs som orelaterade till uttalat missnöje men starkt bidragander till kundens starka positiva känslor såsom förtjusning. En inkludering och ett förverkligande av denna Attraktiva kvalitet har nu vida betonats som angelägen under mer än 20 års tid. En mer systematisk inkludering inom TQM systemet har dock stannat vid bara ”en vision”. En situation som ger visst stöd åt påståendet att TQM har misslyckats med att leva upp till strävan mot ständig förbättring och utveckling. En oförmåga att lära och anpassa sig som i ett längre perspektiv äventyrar överlevnaden hos hela TQM systemet.   Denna avhandling syftar således till att gå ”från vision till verklighet” både i termer av att bidra till förverkligandet av Attraktiv kvalitet och i en vidare betydelse till förverkligandet av idealet av TQM som i sanning levande och i ständig utveckling. För att uppnå detta lyfter denna avhandling de tre frågorna vad, varför och hur visionen om ett mer systematiskt skapandet av Attraktiv kvalitet skall och kan förverkligas inom TQM systemet.   Bland resultaten som presenteras i denna avhandling ingår ett nytt tvådimensionellt perspektiv på Attraktiv kvalitet och en ny förståelse och konceptualisering av TQM systemet. Avhandlingen introducerar även ett nytt arbetssätt kallat ”Attraction Detection Study” (ADS) som en del av förslagen till hur Attraktiv kvalitet mer systematiskt kan realiseras inom TQM systemet.