Syftet med studien är att undersöka vad högskolestudenter tycker är attraktivt på en framtida arbetsplats, samt om det skiljer sig mellan manliga och kvinnliga studenter när det gäller deras preferenser för en potentiell arbetsplats. Studien genomfördes med en kvalitativ metod varav den insamlade datan analyserades med hjälp av en tematisk analys, där materialet strukturerades upp i sju teman. De teman vi har tagit fram grundar sig på vad våra respondenter har uppgett som de främsta faktorerna som avgör val av arbetsgivare. Materialet analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv på motivation, självbestämmande och genusaspekter.  Resultatet visar att både män och kvinnor värderar de inre faktorerna högst vid valet av framtida arbetsgivare, såsom arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter och arbetsmotivation. I sammanställningen av resultatet går det att utläsa att det inte förekommer några större skillnader mellan kvinnor och män i vad de värderar högst i valet av framtida arbetsgivare. Studien bidrar till en ökad förståelse för vad som är en bidragande faktor för högskolestudenter vid deras val av framtida arbetsgivare. Resultatet av denna studie kan vara användbar för företag samt organisationer i deras rekryteringsstrategier för att attrahera och behålla nyexaminerade talanger. Avslutningsvis visar resultatet av vår studie att både manliga och kvinnliga högskolestudenter i stor utsträckning värderar samma attribut och kvaliteter vid val av arbetsgivare, framför allt inre faktorer som arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter. Detta resultat ger bland annat företag en viktig insikt om vad studenter som ska ut på arbetsmarknaden efterfrågar, vilket gör det möjligt för dem att utveckla effektiva strategier för att attrahera ny kompetent arbetskraft. / The purpose of this study is to examine what university students find most attractive when choosing a future employer and whether there are differences in how men and women prioritize when selecting a future employer. The study was conducted using a qualitative method, and the collected data was analyzed through thematic analysis, organizing the material into seven themes. These themes are based on what our respondents identified as the key factors influencing their choice of employer. The material was analyzed using theoretical perspectives on motivation, self-determination, and gender aspects. The results show that both men and women highly value intrinsic factors when choosing a future employer, such as job tasks, opportunities for development, and work motivation. The analysis indicates that there are no significant differences between men and women in what they value most in a future employer. This study contributes to a better understanding of the factors that influence university students when choosing their future employers. The findings of this study can be useful for companies and organizations in their recruitment strategies to attract and retain newly graduated talent. In conclusion, the results of our study show that both male and female university students largely value the same attributes and qualities in choosing an employer, particularly intrinsic factors such as job tasks and opportunities for development. This result provides companies with important insights into what students entering the job market are looking for, enabling them to develop effective strategies to attract new, competent workforce.

To an ever greater extent, customers desire experiences that are highly emotional, personally designed and memorable. Today’s customer has an increasing need to be entertained and often searches for pleasurable offerings of hedonic value. Many academics also argue that commercial experiences deliver a higher customer value than goods and services. More research regarding the character of the commercial experience is needed to understand the needs of the customer and what creates value to the customer. However the existing tools and methods for measuring customer value and customer satisfaction seldom contain the elements pointed out as important to customers in a commercial experience. Is it enough to focus on values, methods and tools developed within for instance Total Quality Management (TQM) or is there a need for further development to include the offering of a commercial experience?  The overall purpose of this thesis has been to explore the field of commercial experiences and establish new knowledge on how customer value is created when delivering commercial experiences. Within the overall purpose the research also intended to contribute to the area of quality development. In order to fulfill the overall purpose three research questions were asked and three case studies and one validation study were conducted. In the first case study, focus was on exploring the commercial experience sector and searching for best practices as regards how to create value to the customer. One organization was studied and empirical data was collected by site visit, direct observation, participant observation, open seminars, follow-up interview questions and documentation. In the second case study the aim was on how organizations were working to create customer value in commercial experiences. Empirical data was collected at eight organizations where top managers were interviewed. In the third study the aim was to develop a method or tool to measure customer value in a commercial experience. A validation study and a case study were conducted. In the validation study a questionnaire was developed as a measuring tool for commercial experiences and later tested on customers in the third and last case study.  The findings in the three case studies presented in this thesis contribute to expanding earlier research concerning commercial experiences and how customer value is created when delivering them. From the findings of research the commercial experience is defined as “a memorable event that the customer is willing to pay for” and identified as a unique business offering providing hedonic customer value. Further the findings describe the commercial experience by three vital factors: strong engagement, highly emotional and being memorable. To additionally describe the characterizing elements of the commercial experience, the research identified these factors as important to customers: having fun, novelty, surprise, learning, a challenge, co-creation, the unexpected, storytelling, being in control, the venue for the experience (or the room of the experience), personal contact with staff and emotions creating strong engagement. Using the theory of attractive quality by Kano is suggested as one way to recognize elements of high customer value and to identify and deliver the unexpected, novelty and surprise the customers.  Further findings of the research revealed that existing tools and methods developed for measuring customer value and satisfaction do not sufficiently consider or measure the effect of customer emotions or the characterizing elements of the commercial experience. As a consequence, a questionnaire was developed and tested to identify and measure elements of value to customers in a commercial experience. From the results, a new instrument for measuring variables of value in a commercial experience is proposed. One of the conclusions is that a specific tool for measuring customer value in commercial experiences is both required and needed. It was also concluded that there is a shortage of well-known and applied methods for measuring customer value in commercial experiences and that further research of this area is needed.  The research presented in this thesis also proves that successful organizations delivering commercial experiences have a strong organizational culture built on core values. The conclusion was that working according to the core values of TQM is also a successful approach for these organizations, even though this does not seem to be enough. The characterizing element “co-creating” the experience between the customer and the provider was identified as a vital factor of business success. Giving the customer the power to affect the outcome within certain limitations and an opportunity to enhance the customer value meant that the experience becomes more personal and delivers a higher customer value than other offerings. Further identified ways of working to enhance customer value in the offering were: to recruit and select co-workers not only on competence and skills but also based on the core values; to stimulate creative thinking among co-workers and to further enhance the offering with storytelling and theming. These ways of working were categorized as specific and more unique or necessary in the experience industry and can therefore be vital in the competition between different organizations to deliver superior customer value. / I en allt större utsträckning letar kunder efter att konsumera upplevelser som berör på ett emotionellt plan, är personligt utformade och minnesvärda. Dagens kunder har ett växande behov av att underhållas och letar allt oftare efter erbjudanden enbart för nöjes skull. Flera forskare är överens om att kommersiella upplevelser handlar om att leverera ett högre kundvärde än för varor och tjänster. Det behövs mer forskning kring vad en kommersiell upplevelse innehåller för viktiga egenskaper som skapar värde för kunden samt att öka förståelsen kring kundens behov. De befintliga metoder och verktyg för att mäta kundvärde och kundnöjdhet innehåller få av de egenskaper som utpekas som vitala för en kommersiell upplevelse. Räcker det att arbeta med de värderingar, metoder och verktyg som utvecklats inom till exempel offensiv kvalitetsutveckling (TQM) eller behövs det ytterligare utveckling för att även inkludera den kommersiella upplevelsen?  Det övergripande syftet med den här avhandlingen har varit att utforska området av kommersiella upplevelser och öka kunskapen kring hur kundvärde skapas när en kommersiell upplevelse levereras. Inom ramen för det övergripande syftet fanns även ett fokus att forskningen skulle bidra till ämnesområdet kvalitetsutveckling. För att uppfylla det övergripande syftet har tre forskningsfrågor ställts och tre fallstudier och en valideringsstudie genomförts. I den första fallstudien var syftet att utforska området av kommersiella upplevelser, inhämta kunskap och leta efter goda exempel för att skapa förståelse för hur kundvärde skapas inom kommersiella upplevelser. En utvald organisation studerades och besöktes. Empirisk data insamlades genom flera olika datakällor såsom direkt observation, deltagande observation, insamling av dokument, öppna seminarier och uppföljande intervjufrågor. I den andra fallstudien var syftet att studera hur organisationer arbetar med att skapa kundvärde i en kommersiell upplevelse. Den empiriska datainsamlingen insamlades via intervjuer med högsta ledningen i åtta olika organisationer. I den tredje och sista studien var syftet att utveckla ett sätt att mäta kundvärdet i en kommersiell upplevelse. Studien delades in i två delar, en valideringsstudie för att utveckla ett sätt att mäta och en fallstudie där mätverktyget testades bland kunder i en kommersiell upplevelse. Resultatet av de tre fallstudierna som presenteras i avhandlingen bidrar till en vidareutveckling av tidigare forskning om kommersiella upplevelser och hur kundvärde skapas när en kommersiell upplevelse levereras. Som ett resultat av forskningen definieras en kommersiell upplevelse som “en minnesvärd händelse som kunden är beredd att betala för” och identifieras som ett unikt erbjudande som innehåller ett hedoniskt kundvärde. Vidare visar forskningsresultaten på att den kommersiella upplevelsen utgörs av tre viktiga faktorer för kunden såsom att vara djupt engagerande, starkt känslomässigt berörande och minnesvärd. För att ytterligare beskriva upplevelsens karaktärsdrag har ett flertal egenskaper identifierats som ett resultat av fallstudie tre. En användning av Kanos teorier om attraktiv kvalitet föreslås som ett sätt att fortsätta arbetet med att identifiera egenskaper som dels kan skapa ett högre kundvärde men också för att kunna överraska, leverera något nytt och ge kunden det oväntade som ofta efterfrågas. Forskningsresultaten påvisar en brist bland befintliga mätverktyg och metoder för kundvärde och kundnöjdhet att mäta effekten av ett känslomässigt värde och de övriga egenskaper som utpekas viktiga för kommersiella upplevelser. Som en följd av det utvecklas en enkät för att identifiera och mäta viktiga egenskaper av värde för kunden i en kommersiell upplevelse. Från resultaten föreslås ett nytt mätinstrument för att mäta värdefulla egenskaper i en kommersiell upplevelse. En av slutsatserna är att mätverktyg specifikt utvecklade för att mäta kundvärdet i kommersiella upplevelser behövs. Erkända och tillämpade metoder för att mäta kundvärdet i en kommersiell upplevelse identifieras som en brist och mer forskning behövs inom området. Forskningen i avhandlingen visar att framgångsrika organisationer som levererar kommersiella upplevelser har en stark organisationskultur som bygger på värderingar. En av slutsatserna var att arbeta enligt kärnvärderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling är en framgångsrik metod, även för organisationer som erbjuder kommersiella upplevelser. Men det verkar inte vara tillräckligt. En annan viktig framgångsfaktor som identifieras är att samskapa (co-create) upplevelsen mellan kund och leverantör. Det ger kunden möjligheten att påverka resultatet av upplevelsen inom vissa begränsningar och därmed en chans att förstärka kundvärdet, bli mer personlig och leverera ett högre kundvärde än andra erbjudanden. Vidare identifierade arbetssätt för att öka kundvärdet i erbjudandet var: rekrytera och välj medarbetare baserat på kompetens, färdigheter och värderingar; stimulera kreativt tänkande bland medarbetare; samt förstärk erbjudandet genom användningen av storytelling och tematisering. Dessa arbetssätt kategoriseras som specifika och mer unika eller nödvändiga inom upplevelseindustrin och kan vara avgörande i konkurrensen mellan olika organisationer för att leverera ett högre kundvärde.

This study aims to investigate the attitudes towards the employer brand of an individualcompany from an employee perspective. By applying the Employer Attractiveness scale(EmpAt) (Berthon et al. 2005), it is investigated how the employees perception ofattractiveness of the employer varies depending on selected demographic components.Furthermore, the purpose is to establish whether a statistically significant relationship existsbetween employees loyalty and perception of the employer attractiveness. A quantitativeresearch method in terms of an online survey is used when collecting the data of the study,which is later analyzed using the statistical computer program SPSS. The results indicate thatthere are no significant demographic differences regarding the perceived attractiveness of theemployer. A strong positive correlation has been identified between the attractiveness of thestudied company and its employees loyalty. The results of the study are only applicable to theparticipating population, and cannot be generalized to a different population than the studyparticipatory. / Denna studie syftar till att undersöka medarbetares attityder gentemot ett enskilt företagsemployer brand. Genom tillämpning av Employer Attractiveness-skalan (EmpAt) (Berthon etal. 2005) studeras hur medarbetarnas uppfattning av attraktiviteten hos arbetsgivaren varierarberoende på utvalda demografiska komponenter. Vidare är syftet att ta reda på huruvida ettstatistiskt signifikant samband existerar mellan medarbetarnas lojalitet och medarbetarnasuppfattning om arbetsgivarens attraktivitet. En kvantitativ forskningsmetod i form av endigital enkätundersökning tillämpas vid insamling av studiens datamaterial, vilket analyserasi det statistiska dataprogrammet SPSS. Resultaten visar att det inte råder några signifikantademografiska skillnader vad gäller den upplevda attraktiviteten hos arbetsgivaren. Ett starktpositivt samband har identifierats mellan det undersökta företagets attraktivitetsvärde ochdess medarbetares lojalitet. Studiens resultat är endast applicerbara för den deltagandepopulationen, och kan inte generaliseras till en annan population än den i studien deltagande.

Sustainability issues have become increasingly high-profile and important in recent decades. In addition, quality issues have come to play a central role in corporate marketing, strategy and management. The word quality can be defined differently in different contexts. This paper focuses on the concept of quality, based on the Total Quality Management perspective, which in Swedish has come to be known as Offensiv kvalitetsutveckling. Offensiv kvalitetsutveckling has been described as a theoretical framework in which an organization continually strives to meet and preferably exceed customer needs and expectations at the lowest cost through continuous improvement, and in which all members of the organization are committed and focused on the organisation's processes. The purpose of this study was twofold. First, to clarify the applicability of the theoretical model Offensiv kvalitetsutveckling as a theoretical explanatory model. Second, to explore how Max Hamburgerrestauranger AB performs according to the values in Offensiv kvalitetsutveckling. A multiple case study was conducted in order to explore these topics. The results showed that Max Hamburgerrestauranger AB is working in a dedicated and value-driven manner, aligned with the values ​​that form the basis for Offensiv kvalitetsutveckling. The results also showed that the model for Offensiv kvalitetsutveckling could serve well as a theoretical explanatory model, but that the model would benefit from being developed, enriched or integrated with other models. This is true, particularly if the aim is to study organisations that emphasize social responsibility. / Hållbarhetsfrågorna har blivit allt mer uppmärksammade och viktiga under de senaste decennierna och kvalitetsfrågorna har även kommit att få en central roll i företagens marknadsföring, strategi och ledning. Ordet kvalitet kan definieras på olika sätt. Uppsatsen fokuserar på kvalitetsbegreppet utifrån Total Quality Management perspektivet, som på svenska har kommit att benämnas Offensiv kvalitetsutveckling. Den Offensiva kvalitetsutvecklingen, som teoretisk referensram, innebär i korthet att en organisation ständigt strävar efter att uppfylla och helst överträffa kundernas behov och förväntningar till lägsta kostnad genom ett kontinuerligt förbättringsarbete där alla är engagerade och som har fokus på organisationens processer. Syftet med denna uppsats är att redogöra för tillämpligheten av Offensiv kvalitetsutveckling som teoretisk förklaringsmodell och att undersöka hur Max Hamburgerrestauranger AB arbetar enligt värderingarna i Offensiv kvalitetsutveckling. En flerfallsstudie genomfördes i syfte att finna svar. Resultatet visade att Max Hamburgerrestauranger AB arbetar på ett dedikerat och värderingsstyrt sätt, väl i linje med de värderingar som utgör grunden för Offensiv kvalitetsutveckling. Uppsatsen visade även på att Offensiv kvalitetsutveckling fungerar som teoretisk förklaringsmodell men att den kan utvecklas eller kompletteras med andra modeller om syftet är att studera verksamheter som betonar sitt sociala ansvar.

I ett ständigt föränderligt samhälle krävs det att organisationer arbetar för att upplevas attraktiva då det kan leda till konkurrenskraft på marknaden. Covid-19 ställer nya krav på arbetsgivaren som i vissa fall fått införa distansarbete för anställda.  Studien syftar till att beskriva anställdas upplevelser av distansarbete under covid-19 och hur fortsatt distansarbete efter covid-19 är en faktor som de anställda upplever påverkar organisationens attraktivitet. Två forskningsfrågor utvecklas:  1. Vad har anställda för upplevelser av distansarbete under covid-19?2. På vilket sätt är distansarbete efter covid-19 en faktor som anställda upplever påverkar  organisationens attraktivitet?  Tolkningsperspektivet präglar studiens syfte och tillvägagångssätt. Studien genomförs fallspecifikt i en global organisation och en induktiv ansats genomsyrar studien då syftet är utforskande. Studien är av kvalitativ karaktär där semistrukturerade intervjuer använts för insamling av empiri. Vidare används en tematisk analys som metodansats. I Forskningsfråga 1 utvecklas temana: Work life balance, Information, kommunikation och interaktion samt Effekten av distansarbetet. Forskningsfråga 2 består av temana: Flexibilitet efter covid-19 och Flexibilitetens indikationer. Förankring med tidigare forskning skapar en större förståelse för empirin. Slutsatsen är att upplevelserna av distansarbete under covid-19 i det specifika fallet varierar och är individuella. Det framkommer att flexibelt distansarbete efter covid-19 ökar organisationens attraktivitet eftersom det signalera på andra attraktiva faktorer däremot krävs vissa förutsättningar från organisationens sida. / In a constantly changing society, there is a demand for organizations to be seen as attractive as they may develop competitiveness on the market. Due to covid-19 newly formed demands are being established for the employer to follow such as working remotely.  The purpose of the study is to describe the employee's experiences of remote work during covid-19 and how organizations will be perceived as attractive by the employees when offering remote work post covid-19. Two research questions have been conducted:  What are the employee's experiences with remote work? In what way do remote work post covid-19 influence the attractiveness of the organization? Interpretivism is conducted as the paradigm of the study to further carve the purpose and approach. The study is developed through a single case study in a global organization with an inductive approach that permeates the investigation of the purpose. The study is qualitative where semi-structured interviews are used as a collection of empirics. Furthermore, a thematic analysis is used. In the first research question the following themes are developed: Work-life balance, Information, Communication and Interaction and The Effect of Remote work. The themes developed through the second research question follow: Flexibility after covid-19 and the Indications of Flexibility. The previous research creates a greater understanding of empirics. The conclusion reveals that the perception of remote work during covid-19 in the specific case varies and is individualistic. Flexibility in remote work post covid-19 emerges as increasing the attractiveness of the organization. This serves as an indication of other attractive elements however some conditions are required.

Tidigare forskning visar att medarbetarengagemang är viktigt för att nå framgång i kvalitets- och förbättringsarbete. Vikten av ett högre syfte lyfts som en stark drivkraft för att uppnå förändring och resultat. Dessutom skapar tillfredsställelse av behov på högre nivå positiva känslor vilket bidrar till medarbetarengagemang och självbestämmande på arbetsplatsen. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring medarbetares engagemang i kvalitetsarbete, genom att undersöka vilken roll ett högre syfte och attraktiv kvalitet spelar. En kvalitativ fallstudie genomfördes vid en kommunal verksamhet som mottagit en kvalitetsutmärkelse för sitt systematiska kvalitetsarbete. En omfattande litteraturstudie genomfördes och därefter skedde datainsamling genom intervjumetoden Appreciative Inquiry samt studie av organisationens dokument och riktlinjer avseende deras kvalitetsarbete. Resultatet visar att det i den studerade organisationen finns ett högre syfte som handlar om värdeskapande åt verksamhetens klienter. Det högre syftet anses vara en av de viktiga egenskaper som gör förbättringsarbetet attraktivt och främjar engagemang och delaktighet hos medarbetare i den studerade verksamheten. Dessutom präglar det ledarskapet och bidrar till en öppen och tillåtande kultur. Studien visar även att fenomenet attraktiv kvalitet spelar en bidragande roll i arbetet med ständiga förbättringar då det förstärker medarbetarengagemang och främjar aktivt deltagande. Följande områden identifieras som skapare av positiva känslor och leder till att förbättringsarbetet blir intressant och extra roligt; ett högre syfte, ett engagerat ledarskap samt en öppen och tillåtande kultur. Analysen visar att fenomenen har både likheter och olikheter samt till viss mån även överlappar varandra. Relationen mellan ett högre syfte och attraktiv kvalitet är ny kunskap och bedöms ge ny inriktning till framtida studier. Dessutom är studiens resultat ett viktigt bidrag till verksamheter som önskar stärka sitt medarbetarengagemang i kvalitetsarbete. / According to previous research, employee commitment is assigned a great importance in achieving successful quality management. The importance of a higher purpose is highlighted as a strong driving force to achieve change and result. Furthermore, satisfaction of needs at a higher level creates positive emotions which contributes to enhancing employee engagement and empowerment in the workplace. The purpose of the study is to contribute with increased knowledge about employees' commitment in quality work by examining the role a higher purpose and attractive quality play to promote and strengthen employees' motivation and commitment. A qualitative case study approach has been executed on a municipal operation that received a quality award for its systematic quality work. An extensive literature study was carried out and then the data collection took place through the Appreciative Inquiry interview method as well as a study of the organization's documents, guidelines and code of conduct for quality management.    The thesis findings reveal that there is a higher purpose in the studied organization that deals with value creation for the organization's customers. The higher purpose is considered to be one of the important factors that makes quality work attractive and promotes commitment and participation among employees. In addition, it is reflected in the leadership and contributes to an open and permissive culture. The study also shows that the phenomenon of attractive quality plays a contributing role in the work of continuous improvement as it strengthens employee commitment and promotes active participation. The following areas have been identified as creators of positive feelings that increase the interest in quality work among employees; a higher purpose, committed leadership and an open and permissive culture. Analysis shows that the phenomena have both similarities and differences and to some extent they also overlap. The relationship between a higher purpose and attractive quality is new knowledge which gives a new orientation to future studies. In addition, the results of the study are an important contribution to organizations that wish to strengthen their employee commitment in quality work.

Studien har genomförts på en svensk organisation som står inför en branschomställning vilket innebär att rekryteringsbehovet ökar och fler medarbetare behöver anställas. Syftet med studien är att undersöka vad en attraktiv arbetsplats är, hur attraktiva arbetsplatser skapas, om det går att mäta och hur den studerade organisationen förhåller sig till det.   Datainsamlingen bestod av marknadsundersökningar som behandlar vad som utgör attraktiva arbetsplatser, organisationens egen medarbetarundersökning samt intervjuer med ledning och medarbetare. Data analyserades med teorier och tidigare forskning inom organisatorisk förändring, ledarskap och sensemaking, offensiv kvalitetsutveckling, attraktiv arbetsplats samt arbetsgivarvarumärke.   Organisationens medarbetare trivs väldigt bra, men organisationen har ett arbete framför sig för att bli mer attraktiva bland potentiella arbetstagare. Förbättringspotential ligger i att skapa delaktighet bland medarbetarna, ökad transparens i kommunikation och beslutsfattande, ledarskap och sensemaking samt att arbeta aktivt med ständiga förbättringar och innovation.   Med hänsyn till hur en attraktiv arbetsplats kan mätas presenteras en mognadsmodell med fem dimensioner. Dessa är sociala värderingar, maximera potential, effektivt ledarskap, ömsesidig tillit samt utveckling och innovation. Organisationen utvärderas med hjälp av modellen och nuläge identifieras. Slutligen presenteras förbättringsförslag som organisationen kan använda sig av för att göra en förflyttning mot att bli en mer attraktiv arbetsplats. / The study has been conducted at a Swedish organization facing industry changes and scaling, meaning the organization need to reconsider their strategies for attraction and retention of employees. The study aims to investigate what makes a workplace attractive, how great places to work are created and how this can be measured. Further, the study investigates where the specific organization fits into this and how they can create a workplace to attract more talent.   Data for the study was collected through market research, the organization's employee survey and through interviews with top management as well as employees. The data was analyzed using theories and previous research within organizational change, leadership and sensemaking, total quality management, great place to work and employer branding.   There is an overall high satisfaction amongst employees of the organization, however, there are areas of improvement. The organization needs to work with involving and engaging employees at all levels, increase transparency in communication and decision making, leading through sensemaking, and working actively with continuous improvements to innovate.   In regards of measuring how attractive a workplace is, a maturity grid has been presented. The maturity grid is based on five dimensions for creating a great place to work. These are social values, maximizing potential, efficient leadership, mutual trust in addition to continuous improvement and innovation. The studied organization has been evaluated in the maturity grid and suggestion for improvement to create a better workplace has been presented.

Abstract The Armed Forces are in an expansive period where the need for competent personnel is greater than ever. Partly due to the need to train soldiers and new officers being greater than in a long time and the need to maintain readiness in accordance with the interpretation of the world situation. This is a situation where the Armed Forces have a competence-preserving anorexic organization which, due to political decisions, has decreased by 70% since the 1990s. In 2015, due to Russia's annexation of Crimea, the political orientation changed to increase the capabilities of the Armed Forces. This intensified in 2022 with Russia's attack on Ukraine. The study was conducted at a unit where data was collected between the years 2017-2022. In 2017, the surveyed unit had 393 officers and 2022 318 officers, which is a decrease of 75 officers during the period. How can it be that a unit loses 75 officers in 5 years when politicians want the Armed Forces to grow?   The study shows that officers terminate their employment due to the tensions that arise between the three identified Sensemaking processes. These processes are the Authority, the Profession and the individual. • The resignations of officers arise when a person is faced with an ultimatum in which they are forced to choose between the Authority, the Profession and the Individual and its basic truths. • And when the Armed Forces are unable to give meaning to the forced change of meaning. The cumulative tension of meaning to which the professional officer is exposed during his career is increasing in relation to level and family situation. The triggers that lead up to the ultimatum are lack of opportunity to influence the organization as well as one's own situation, lack of support and trust from the manager, and lack of quality time with the family.  The conflict between the Authority and the Profession is based on the different views on the emphasis placed on training military units. The conflict between the individual and the profession is about the double loyalty between the family and the unit. The conflict between the Individual and the Authority is based on what the job gives in relation to the sacrifice the individual makes.  The study was carried out with the approach of understanding and interpretingthrough sensemaking why officers leave the Armed Forces to a greater extent than the unit wants. This is a hermeneutic, inductive and qualitative study where interviews and workshop are used to gather data which is then analysed in a GT inspired method.

Throughout time, cities have been built in different ways and city structures can look different in different places in the world. The urban planning ideal has changed and small narrow alleys in the city have today been replaced by large roads adapted for cars. Streets can function as everything from transport routes to social meeting spaces depending on the design and experience. But the street, and the street space, which is the space that forms the surface between buildings, can today often be forgotten and experienced as tedious for many. In the work towards a more sustainable society, there is a lot that can be done in urban planning, and one of these is to design more attractive, safe and lively street spaces in order to meet the challenges that a growing city brings. Södertälje is a growing municipality in Stockholm County which will face these challenges while expanding. This study therefore aims to investigate Nygatan and Järnagatan in Södertälje's city centre based on their physical design, use and experiences of citizens and officials. This is to produce a basis for the design of a policy for sustainable improvement measures in the work to create a safe, lively and attractive street environment in Södertälje. To achieve the purpose of the study, a literature study was carried out together with the creation of a theoretical framework based on the various theories of Jan Gehl, Jane Jacobs and Warm in the Winter. In the theoretical framework, a model is developed with the five categories of urban form, mobility, environment, social and enjoyment, which were the basis for the various parts of the report. A spatial analysis was performed to obtain a physical description of Nygatan and Järnagatan. In addition, a document study was carried out to investigate which goals and strategies Södertälje municipality has. Furthermore, nine actors in Södertälje municipality were interviewed and a survey was carried out to investigate how the citizens experience and use the two streets in the city centre, whereas 188 citizens participated. The results from the spatial analysis showed that Nygatan had significantly more criteria that were considered poor than Järnagatan had. The interviews indicate that the officials and actors believe that Södertälje has good potential and that the two street spaces can be developed even more, especially Nygatan. The survey showed that citizens consider Nygatan to be a dull street with too much traffic and too little social activities, restaurants/shops and greenery. Järnagatan was experienced in a more positive way, but even there the range of restaurants/shops was poor and more greenery and social activities were desired. Even though a street can fulfil the theoretical criteria that exist, the street space may lack important aspects that can be vital and act as the last piece of the puzzle to make a street safe, lively and attractive. The conclusion is that it is the whole of the street space that makes it successful and that the interaction between different factors matters. A street should both look good, function well and feel good. Finally, different solutions and methods should be tried because no street space is the same. Södertälje is well on its way to exploring the various solutions to create better street space through the projects and events they initiate. / Genom alla tider har städer byggts på olika sätt och stadens strukturer kan se annorlunda ut på olika platser i världen. Stadsplaneidealet har förändrats och små trånga gränder i staden har idag ersatts av stora vägar anpassade för bilar. Gator kan fungera som allt från transportsträckor till sociala mötesrum beroende på utformning och upplevelse. Men gatan, och gaturummet, som är det rum som utgör ytan mellan byggnader, kan idag ofta glömmas bort och upplevas som trista för många. I arbetet mot ett mer hållbart samhälle finns det en hel del som kan göras inom stadsplaneringen, och ett av dessa är att utforma mer attraktiva, trygga och levande gaturum för att kunna möta de utmaningar som en växande stad för med sig. Södertälje är en växande kommun i Stockholms län som i och med expansionen kommer stå inför dessa utmaningar.  Denna studie syftar därför till att undersöka Nygatan och Järnagatan i Södertäljes stadskärna utifrån deras fysiska utformning, användning samt upplevelser av medborgare och tjänstepersoner. Detta för att ta fram ett underlag till utformningen av en policy för hållbara förbättringsåtgärder i arbetet med att skapa en trygg, levande och attraktiv gatumiljö i Södertälje. För att uppnå syftet med studien genomfördes en litteraturstudie i samband med skapandet av ett teoretiskt ramverk baserat på Jan Gehls, Jane Jacobs och Warm in the Winters olika teorier. I det teoretiska ramverket utvecklades en modell med de fem kategorierna stadsform, mobilitet, miljö, socialt och njutning som låg till grund för studiens olika delar. En rumslig analys utfördes för att få en fysisk beskrivning av Nygatan och Järnagatan. Dessutom genomfördes en dokumentstudie för att undersöka vilka mål och strategier Södertälje kommun har. Vidare intervjuades nio aktörer i Södertälje kommun och en enkätundersökning utfördes för att undersöka hur medborgarna upplever och använder de två gatorna i stadskärnan, där 188 medborgare deltog.  Resultatet från den rumsliga analysen visade att Nygatan hade betydligt fler undermåliga kriterier än vad Järnagatan hade. Intervjuerna tyder på att tjänstepersonerna och aktörerna anser att Södertälje har god potential och att de två gaturummen kan utvecklas ännu mer, i synnerhet Nygatan. Enkäten visade att medborgarna anser att Nygatan är en trist gata med för mycket trafik och för lite sociala aktiviteter, restauranger/butiker och grönska. Järnagatan upplevdes på ett positivare sätt men även där var utbudet av restauranger/butiker dåligt och mer grönska samt sociala aktiviteter önskades.  Trots att en gata och dess gaturum kan uppfylla de teoretiska kriterier som finns så kan gaturummet sakna viktiga aspekter som kan vara avgörande och den sista pusselbiten till att göra en gata trygg, levande och attraktiv. Slutsatsen dras om att det är helheten i gaturummet som gör det lyckat och att samspelet mellan olika faktorer spelar roll. En gata bör både se bra ut, fungera bra och kännas bra. Slutligen bör olika lösningar och metoder prövas eftersom inget gaturum är det andra likt. Södertälje är på god väg i att utforska de olika lösningarna för att skapa bättre gaturum genom de projekt och evenemang som de kontinuerligt arbetar med.

The population in Sweden has increased for a long time, despite this, many small municipalities have a negative population development, which also applies to Gullspång. In order to get people to stay in the municipality, it is important to create attractive housing. The municipality of Gullspång sees an increased demand for housing in attractive locations, which has led to a new detailed development plan for the area close to the lake.The purpose of the study is to find out what attractiveness is and what attractive housing looks like, and based on this make a suggestion on how the Sjögläntan area can be designed with reference to the visions of the municipality. It is important considering the immeasurable values of housing to create attractive housing that people want to live in. Greenery is important for people's health and wellbeing. The design work shows a suggestion how an attractive residential area can look like with four different building types. They have been drawn based on various housing surveys and immeasurable values such as generality, flexibility, axiality, sunlight and movement. In the common environment, places have been created that support socializing and activities. The conclusion shows that it is important to plan both the environment and housing in order to create an attractive housing. / Befolkningen i Sverige har under långt tid ökat, trots den ökande befolkningen har många kommuner en negativ befolkningsutveckling. Det är främst de små kommunerna som minskar, vilket även gäller för Gullspångs kommun, medan de stora kommunerna blir ännu större. Det är viktigt att få människor att stanna kvar eller att bosätta sig i en liten kommun med minskande invånarantal för att kommunen ska kunna säkerställa bland annat arbetstillfällen och service. För att få människor att stanna kvar i kommunen är det viktigt att skapa attraktiva boenden. Gullspångs kommun ser en ökad efterfrågan på bostäder i attraktiva lägen, vilket har lett till att kommunen har tagit fram en ny detaljplan för sjönära tomter i Otterbäcken som fått namnet Sjögläntan. Syftet med studien är att undersöka vad attraktivitet är och hur ett attraktivt boende ser ut, samt utifrån studien göra ett förslag över hur området Sjögläntan kan utformas med koppling till kommunens visioner och detaljplan. Målet är att utforma attraktiva boenden i form av bygglovshandlingar för några olika typer av hus som lockar boende till orten. Attraktivitet eftersträvas genom att blanda hustyper och planlösningar för olika behov samt genom att skapa ett förslag för den offentliga miljön i området. Attraktivitet kan delas in i tre olika kategorier; boendeattraktivitet, näringslivsattraktivitet och besöksattraktivitet. De är beroende av varandra för att skapa ett attraktivt samhälle. Boendeattraktivitet handlar om att det finns boende på orten. Näringslivsattraktivitet innebär att det finns tillgång till arbete och besöksattraktivitet betyder att människor vill besöka orten. Det är viktigt att ta hänsyn till bostäders omätbara värden för att skapa attraktiva bostäder som människor vill bo och leva i. För att uppnå attraktiva bostäder krävs det att boendet uppfyller de tre kvalitéerna hållbarhet, bekvämlighet och skönhet och att dessa samverkar. Grönska är viktigt för människors hälsa och välbefinnande. Det är av betydelse att grönområden och naturen är inom räckhåll för att de ska utnyttjas för att kunna uppnå de goda effekterna för hälsan. Det är angeläget att planera miljön runt bostäderna för att området ska vara hälsofrämjande. Gestaltningsarbetet visar ett förslag på hur ett attraktivt bostadsområde kan se ut. Fyra olika byggnadstyper, flerfamiljshus, 1-planshus, 1,5-planshus och kedjehus har ritats i Revit utifrån olika bostadsundersökningar och omätbara värden så som generalitet, flexibilitet, axialitet, solljus och rörelse. Det har lagts stor vikt vid miljön i området. I den gemensamma miljön har det skapats platser som lockar till socialt umgänge och aktiviteter så som fotboll, lekplats och utegym utifrån olika upplevelsevärden så som rofylldhet, artrikedom, samvaro och kultur. Slutsatsen visar att det är viktigt att planera både miljö och bostäder för att det ska bli ett attraktivt boende.