Covid-19 är en global pandemi som har haft en stark påverkan på världen och dess befolkning på många olika sätt. Arbetslivet, företagsamhet och således även revisionsbranschen har inte undkommit att drabbas. En normal vardag bestående av fysiska möten och interaktioner förändrades snabbt till att nästintill vara helt digitaliserad. De införda restriktionerna ledde till att berörda revisorer i följande studies empiri varit tvungna att arbeta hemifrån i syfte att minska smittspridningen av Covid-19. Studiens syfte är att undersöka hur revision och revisorns arbetsprocess i form av granskningsarbete samt informationsinsamling har påverkats av de omständigheter som pandemin medfört. Metoden som använts gällande insamling av empiri, vilket skall ligga till grund till besvarandet av studiens frågeställning och syfte, är kvalitativ. Intervjuer med fyra olika revisorer har genomförts. Erfarenheten som dem medverkande respondenter har inom revisionsbranschen varierar men samtliga har arbetat som revisorer innan, under samt efter pandemin. Medverkande respondenter var anställda på bland annat Moore AB samt Grant Thornton. Utöver genomförda intervjuer har även en litteraturundersökning genomförts där tidigare forskning undersökts i form av vetenskapliga artiklar samt teorier. Vidare har även en dokumentstudie genomförts gällande de fyra största revisionsbyråerna i världen, vilket är KPMG, E&Y, PWC samt Deloitte. Information kopplat till studiens syfte har inhämtats genom offentliga uttalanden och rapporter från respektive revisionsbyrås hemsida. Analys av insamlad empiri ledde till ett resultat som påvisade både negativa samt positiva aspekter för både medverkande respondenter men även för revisionsbyråerna i dokumentstudien. De negativa konsekvenserna som nämns till följd av distansarbetet är brister i kommunikation och informationsinsamling, vilket påverkar revisionsprocessen negativt i sin helhet. Anledningen till detta är utebliven kommunikation med kund och mellan medarbetare, vilket har resulterat i utebliven och ibland felaktig informationsinsamling. Även komplikationer gällande legala och skattemässiga aspekter tas upp som en konsekvens, samt problem i att upprätthålla en trygg cybersäkerhet. Positiva aspekter som tas upp under analysen av empirin är ökad flexibilitet och mer effektiva arbetsprocesser efter att revisionsarbetet digitaliserats. Dessutom har distansarbetet lett till minskade resor och således minskade resekostnader. Detta är dock ingenting som skedde direkt, utan något som revisorer fått anpassa sig till samt utveckla under pandemins gång. / Covid-19 is a global pandemic that has had a strong impact on the world and its population in many different ways. Working life, enterprise and the audit profession has not been unaffected. Everyday life consisting of physical meetings and interactions instantly changed to being almost completely digitized. Following restrictions led to the auditors being concerned in the empirical study being forced to work from home in order to reduce the spread of Covid-19. The purpose of the study is to investigate how auditing and the auditor's work process in the form of review process and information gathering have been affected by circumstances brought about by the pandemic. The method used regarding the collection of empirical evidence, which must be the basis for preserving the study's question and purpose, is qualitative where interviews with four different auditors have been carried out. Participating respondents have varying lengths of experience, but have all worked as accountants within, during and after the pandemic. Furthermore, the respondents are employed at, among others, Moore AB and Grant Thorn. In addition to the interview, a literature survey was also conducted where previous research was examined in the form of scientific articles and theories. Moreover, a document study has also been carried out regarding the four largest audit organizations in the world, which are KPMG, E&Y, PWC and Deloitte. Information linked to the purpose of the study has been obtained through public statements and reports from the respective audit firm's website. Analysis of collected empirical evidence led to a result that demonstrated both negative and positive aspects for participating respondents as well as for the audit organizations in the document study. The negative consequences mentioned as a result of remote work are deficiencies in communication and information gathering, which negatively affects the audit process as a whole. The reason for this is a lack of communication both with the customer and between employees, which resulted in missed and sometimes incorrect information gathering. Complications regarding legal aid and tax aspects are also addressed as a consequence, as well as problems in maintaining secure cyber security. Positive aspects that are taken up during the analysis of the empirical evidence are increased flexibility and streamlined work processes after the companies have been digitized. Other positive aspects were reduced travel time and reduced travel costs. However, these happenings did not occur immediately, the companies had to adapt to them and developed them during the course of the movement.

Digitalisering är en av framtidens starkaste förändringskrafter vilket påverkar revisionsbranschen i en snabb och accelererande takt. Med hjälp av datorer och avancerade programvaror har tekniker utvecklats för att på ett mer effektivt sätt genomföra revision. Idag kan en tydlig förändring inom branschen ses i form av en förenklad vardag, ökad rörlighet och ökad effektivitet som ett resultat av digitalisering. Syftet med denna studie är att undersöka hur de fyra ledande byråerna inom revisionsbranschen arbetar i en allt mer digitaliserad arbetsmiljö. Det som undersöks är digitalisering och dess bidrag till en effektivare revisionsprocess samt digitalisering och dess bidrag till hur revisorns roll har förändrats till att bli allt mer effektiv. Studien är av kvalitativt slag med en ansats som växlar mellan teori och empiri. En dokumentanalys av de fyra ledande byråerna inom revisionsbranschen samt sju semistrukturella intervjuer har gjorts som grund för resultatet. Undersökningarna görs för att utifrån studiens resultat kunna identifiera om digitalisering har de positiva effekter på revisionsprocessen och revisorns roll som tidigare forskning påvisar. Studiens resultat och slutsats visar på att både revisionsprocessen och revisorns roll har påverkats positivt av digitalisering. Idag kan en revision bestående av bättre kvalitét ges tack vare digitalisering och dess utveckling av revisionsprocessen i form av förändrad arbetsmetodik samt implementering av nya verktyg och system, vilket har effektiviserat revisionsprocessen. Resultatet av studien visar även på att revisorns roll har blivit allt mer effektiv som ett resultat av digitalisering och en effektivare revisionsprocess. Revisorns roll har förändrats i de avseenden vilka rör tid, kompetens, ansvar, klientkontakt och social kontakt men där ansvar inte har förändrats i lika stor utsträckning. Då digitalisering frigör tid kan revisorn agera mer likt en rådgivare och lägga mer tid på komplexa frågor inom revision och komplexa samtal med klienter. / Digitization is one of the biggest shifts in today’s world that is affecting the auditing branch rapidly. With the help of computers and advanced software, technologies have been developed to make audits more efficient. Today, as a result of digitization, a clear change in the industry can be seen in form of simplified everyday life, increased mobility and increased efficiency. In this study the purpose is to investigate how the four leading agencies in the auditing industry work in todays digitized environment. What is being investigated is how digitization contributes to a more efficient audit response and how digitization contributes to change the auditor's role to become more effective. This study is a qualitative type that alternates between theory and empirical data. Data that has been used for this study is a document analysis of the four leading agencies in the auditing industry together with seven semi-structural interviews. Surveys are done in order to identify previous researchers’ predication whether digitization has positive effects on auditor's role and their audit process. The results and the conclusion of the study shows that both the audit process and the auditor's role have been positively affected by digitization. Today, an audit consisting of better quality can be achieved thanks to digitization and its development of the audit process in the form of changed work methodology and implementation of new tools and systems, which leads to a more qualified audit. The results of the study also show that the auditor's role has become increasingly effective because of digitization and a more efficient audit process. It also confirms that digitization does have an impact on auditor's role when it comes to time, competence, responsibility, client and social contact, where responsibility has not been affected as much as the other. Digitization also give the auditor the possibility to be more like an advisor, spend more time with clients and deal with more complex issues within auditing.

Previous research has focused on finding reasons to why smaller companies (SMEs) choose voluntary audit. The IAASB has in 2018 suggested a move away from the SME concept and has instead talked about audit of less complex entities. A problematization of using ISA for such entities is the bases for the new IAASB project. An explorative analysis of complexity in the audit of these entities, using ISA, is currently lacking in academic literature.   The study therefore aims to identify the complexity that auditors perceive in the audit of less complex entities in Sweden, using ISA. However, complexity within the auditing industry is still very diffuse and unidentified. Though many of the smaller companies choose to be audited, regulations like ISA are too large for this type of company. We are using interviews to achieve the aim of the study and the legitimacy theory and stakeholder theory to explain complexity. In order to identify where in the process the complexity is perceived, we are basing the research on the audit process.   The result of the study shows that it is challenging to define complexity when conducting an ISA based audit on less complex entities. Although, the results show that complexity exists, or at times, ‘ill-fit’, with ISA for these entities. Thus this thesis finds that there is an increasing demand amongst auditors for a new standard for these entities. The study attempts to contribute with an explanation of complexity, and our expectations are that future research will continue exploring this area. / Tidigare forskning har fokuserat på att finna anledningen till varför de mindre företagen väljer att bli reviderade, men vi har inte uppfattat att fokus har lagts på specifikt de mindre komplicerade företagen. Inte heller har det fokuserats på den komplexitet som upplevs och uppstår vid revidering av denna typ av företag, utifrån regelverket ISA.   Studiens syfte är att identifiera den komplexitet revisorer upplever vid revidering av mindre komplicerade företag i Sverige, utifrån ett ISA-perspektiv. Vårt ämnesområde är relativt outforskat och det inte är förrän nyligen som begreppet mindre komplicerade företag blivit aktuellt. Dock är begreppet komplexitet inom revisionsbranschen fortfarande diffust och odefinierat. Ämnesområdet är ett aktuellt ämne eftersom många mindre företag väljer att bli reviderade trots att krav ej föreligger, men med ett regelverk som ISA upplevs det som ingående och omfattande för denna typ av företag. Vi använder oss av intervjuer för att uppnå studiens syfte, och utgår från legitimitetsteorin och intressentmodellen för att försöka förklara komplexiteten. Vi utgår från revisionsprocessen för att identifiera var i processen som den upplevda komplexiteten existerar.   Studiens resultat visar på att revisorerna upplever en komplexitet, men att den är svårdefinierad. Det finns även en ökad efterfrågan bland revisorerna på en ny separat standard för de mindre komplicerade företagen. Studiens bidrag är att bidra med en förklaring av begreppet komplexitet utifrån det revisorerna uttryckt, och våra förhoppningar är att framtida forskning ytterligare ska beröra detta outforskade område.

This thesis aims to describe a process framework suitable for conducting digital forensics investigation projects as support for forensic audit. Selection of existing digital forensics investigation framework was a subject of criterial comparison. Described new framework is a result of combination and enhancement of those frameworks, which were suitable for the characteristics of forensic audit. Thesis also discusses digital forensics methods for fraud examination and risk assessment as a part of external audit.

Coronakrisen är en global pandemi som påverkat hela världen. En revisors arbete som innebär att vara ett granskande organ för ett företags kom att påverkas med tanke på de restriktioner som uppstod på grund av Coronakrisen. Något som därmed är av intresse att undersöka är hur revisorns arbetssätt gällande revisionsprocessen blivit påverkad under Coronakrisen. Syftet med studien är att undersöka om revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen blivit påverkat och förändrat av Coronakrisen samt om effekterna kan förklaras utifrån byråtillhörighet. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar revisorers arbetssätt, revisionsprocessen, Coronakrisens påverkan och byråtillhörighet använts. Studien visar att Coronakrisen haft en liten påverkan på revisorns arbete gällande revisionsprocessen, dock inte i så stor utsträckning. Vidare visar resultatet att det inte finns någon skillnad i hur Coronakrisens påverkan på revisionsprocessen kan förklaras utifrån byråtillhörighet. Studiens viktigaste bidrag är att förmedla att revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen inte blivit påverkat under Coronakrisen, samt att det inte finns någon skillnad mellan hur revisorer på stora och små byråer upplever ett förändrat arbetssätt. Dessutom bidrar studien till att visa hur en revisors arbete inte är platsberoende och att en omställning kan ske snabbt, vilket inte kommer påverka en revisors arbete i speciellt stor utsträckning. / The Corona crisis is a global pandemic that affected the entire world. The work of an auditor, which involves being a reviewing part for a company, was affected in the view of the restrictions that arose due to the Corona crisis. Something that is of interest to investigate is how the auditor’s working method regarding the audit process has been affected during the Corona crisis. The purpose of the study is to investigate whether auditors feel that the work with the audit process has been affected and changed by the Corona crisis, and whether the effects can be explained on the basis of agency affiliation. To achieve the purpose, literature dealing with auditor’s working methods, the audit process, the impact of the Corona crisis, and agency affiliation have been used.The study shows that the Corona crisis had a small impact of the auditor’s work regarding the audit process, but not to such extent. Furthermore, the results show that there is no difference in how the impact of the Corona crisis on the audit process can be explained om the basis of agency affiliation. The most important contribution of the study is to convey that auditor has not been affected in the audit process during the Corona crisis, and there is no difference between how auditors in big and small agencies experience a changed way of working. In addition, the study helps to show how an auditor´s work is not dependent on location, and that a change can take place quickly, which will not affect an auditor´s work to any great extent.

Den digitala utvecklingen pågår i samhället i stort. Revisionsbranschen är en bransch som är i förändring till följd av digitaliseringen. Digitaliseringen tar bland annat uttryck i form av olika digitala verktyg som kan användas i revisionsprocessen. Syftet med digitala verktyg är att förenkla revisionsprocessen och effektivisera. Studiens syfte är att göra en jämförelse mellan hur stora och små byråer använder sig av digitala verktyg i revisionsprocessen. I syfte att göra en jämförelse valdes en kvalitativ metod. Studiens empiri samlades in genom intervjuer av revisorer från stora och små byråer. I samband med studien framfördes tidigare forskning, definition av viktiga begrepp samt den institutionella teorin, TOE ramverket och diffusion of innovation som tillsammans utgjorde studiens teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen har använts för att analysera studiens empiri. Empirin pekar på att stora och små byråer använder digitala verktyg på liknande sätt i revisionsprocessen. De digitala verktygen används på liknande sätt och ofta i samma delar av revisionsprocessen. Granskningen är den delen där samtliga revisorer i studien har mest nytta av digitala verktyg. Digitala verktyg effektiviserar revisorns arbete och på så sätt kan revisorn fokusera på mer komplexa delar av revisionen. Skillnaden ligger i vilka digitala verktyg som används där små byråer tenderar att köpa in externa digitala verktyg medan stora byråer utvecklar egna. Det är också tydligt att digitala verktyg utgör en viktig del i revisorns dagliga arbete. / Digitalization affects society in an extensive manner and the audit profession is no exception. Auditing is changing as a result of digitalization. The digitalization in audit expresses itself through different digital tools that can be used in the audit process. Digital tools aim to simplify and make the audit process more efficient. The purpose of the study was to compare how large and small audit firms use digital tools in the audit process. A qualitative method was chosen in order to research the area. The empirical findings of the study was developed by interviewing auditors from large and small audit firms. Previous literature along with definitions of key concepts and theories such as institutional theory, TOE framework and diffusion of innovation were described in conjunction with the study in order to create a theoretical framework. The theoretical framework was used to analyze the empirical findings of the study. The digital tools are being used in a similar way and often in the same parts of the audit process. According to the study, digital tools are most useful in the reviewing phase of the audit process. Digital tools increase the efficiency of the audit and it allows the auditor to complex parts of the audit. The difference is in which digital tools are being used where small firms tend to buy external digital tools while large firms develop their own digital tools. It is also clear that digital tools are an important part of the auditor’s daily work.

This thesis explains how personnel audits and parts of procedural audits that are focusing on personnel management can be used and optimised in non-governmental organisations (NGOs). All these processes are part of civil society and engagement in the form of volunteering. There is an emphasis on the quality of the social services which are subject to audit. The empirical part of the thesis is based on questionnaire surveys and structured interviews and draws on the experience of auditors in the Czech Republic and of the NGOS in which the audits took place. It takes into account feedback from organisation staff and auditors. The key outputs are an overview of the benefits and limitations of personnel audits, together with a set of recommendations for NGO audit providers. Key words personnel audit, process audit, nonprofit management, change process, civil society, quality of social services

I slutet av år 2019 bröt viruset covid-19 ut som under senare tid ledde till en global pandemi som har påverkat både folkhälsan och ekonomin. Revisorernas arbete står inför en förändringsfas på grund av pandemin, där specifika delar i revisionen påverkats. Syftet med denna studie är att undersöka hur revisorns åtgärder och bedömningar har påverkats till följd av Covid-19 under revisionsprocessens gång för att revisorn ska känna sig komfortabel med sitt genomförda arbete. Genom att studera komfort teorin och revisionsprocessen tre huvuddelar vilka är planeringsfasen, granskningsfasen och rapporteringsfasen möjliggörs en koppling till studiens insamlade empiri som resulterar i en analys av studiens resultat som vidare resulterar i välgrundade slutsatser och förslag på vidare forskning. Trots de rådande omständigheterna med covid-19 valdes ett genomförande av en kvalitativ studie. Detta gjordes med anledning av att få en mer djupgående förståelse kring vårt ämne. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer som utfördes via digitala möten med revisorer från två olika revisionsbyråer från Big-4. Studiens slutsats är att pandemin både haft positiv och negativ påverkan på revisionsprocessen och att revisorerna behöver vidta och genomföra fler åtgärder än tidigare för att uppnå komfort. / Towards the end of 2019 the COVID-19 virus started spreading all over the world, which led to the global pandemic that has had an affect on both the public health and the economy. Because of the pandemic, specific parts of auditing have been affected, which has led to a change in the workload for auditors. The purpose of this study is to examine and analyse how the auditor's measures and assessments have been affected as a result of the COVID-19 outbreak, and how auditors can feel comfortable while they perform their audit process. By examining and exploring the comfort theory and the three main parts of the audit process; the planning phase, the review phase, and the reporting phase, a connection to the study's collected empirical data is enabled and an analysis of the results will result in legitimate conclusions and suggestions for further research. Despite the current circumstances with COVID-19, a qualitative study was chosen. This was chosen in order to get a more in-depth understanding of the subject. The empirics were collected through semi-structured interviews conducted through digital meetings with auditors from two different Big-4 auditing firms. The study concludes that the global pandemic has had both a positive and a negative impact on the audit process, and that auditors need to take and implement further measures than before COVID-19 to achieve comfort.

Idag influeras samhället allt mer av digitaliseringens ständiga utveckling. Denna utveckling inkluderar nya digitala verktyg och processer vilka förändrar verksamheter och dess affärsmodeller. För revisionsbranschen tillkommer automatisering som ett komplement vilket ska effektivisera delarna i revisionsprocessen och möjliggöra att revisorer fokuserar mer på rådgivning. De digitala verktyg som digitaliseringen medför gör att de mindre revisionsbyråerna är utsatta för högre kostnader då implementeringen av verktygen är kostnadskrävande. Dessutom påverkas inte enbart kostnadssidan av digitaliseringen utan hela verksamhetens affärsmodell. Därav är studiens syfte att undersöka och analysera i vilken utsträckning revisionsprocessens delar har digitaliserats och digitaliseringens inverkan på affärsmodellen i små revisionsbyråer. Studiens vetenskapliga ansats är av deduktiv karaktär med semistrukturerade intervjuer. Delarna av revisionsprocessen är planering, granskning och rapportering. Vid undersökningen av affärsmodeller har delar ur business model canvas analyserats. De som undersökts är följande: kundsegment, kundrelationer, nyckelresurser samt intäkts- och kostnadsstrukturen. Resultatet påvisar att revisionsprocessens delar har digitaliserats olika mycket, planering- och granskningsfaserna har utvecklats mer av digitaliseringen än vad rapporteringen har gjort. Dock har samtliga delar effektiviserats mer på grund av de digitala verktygen som byråerna har implementerat. Under planeringsfasen har informationsinsamlingen underlättats då tillgången av information har ökat som ett resultat av internet. Vid granskningen har digitala verktyg, såsom analysverktyg underlättat och effektiviserat revisorernas arbete, detta eftersom redskapen medför att risker och avvikelser enklare framkommer. Avvikelser påträffas då revisorerna gör analyser genom stickprov ur SIE4-filer, vilka är kundens bokföringsunderlag. För rapporteringen, konstateras det att den delen är mitt i övergången gällande digitaliseringen. Det skapas fler digitala rapporter som sedan signeras digitalt jämfört med tidigare då all rapportering var i pappersform. För affärsmodellen fastställs det att fyra av de fem utvalda blocken har påverkats av digitaliseringen. Digitaliseringen har medfört att byråerna nu kan utvidga sitt kundsegment mot övriga orter eftersom avstånden har minskat i form av att underlag skickas digitalt. Vidare har kundrelationerna stärkts eftersom revisorerna är mer lättillgängliga och kan svara på kundernas frågor snabbt. Implementeringen av digitala verktyg har medfört högre kostnader för byråerna, dock kompenseras detta genom att de tar in fler kunder. Det blocket som inte har påverkats av digitaliseringen är nyckelresurserna: de immateriella tillgångarna och humankapitalet. Endast de materiella tillgångar har påverkats då byråerna har behövt införskaffa mer inventarier. / Today, society is increasingly influenced by the constant development of digitalization. Thisdevelopment includes new digital instruments and processes that change businesses and theirbusiness models. For the auditing industry, automation is added as a complement, which willstreamline the parts of the auditing process and enable auditors to focus more on advice. Thedigital instruments that digitalization entails mean that the smaller auditing firms are exposedto higher costs as the implementation of the tools is costly. Furthermore, not only the cost sideof digitization is affected, but the entire business model of the business. Hence, the purpose ofthe study is to investigate and analyze the extent to which parts of the audit process have beendigitized and the impact of digitization on the business model in small auditing firms. Thestudy's scientific approach is of a deductive nature with semi-structured interviews. The partsof the audit process that were analyzed were planning, review and reporting. During theinvestigation of business models, parts of the business model canvas have been analyzed.These are the following areas that were examined: customer segments, customer relationships,key resources and the revenue and cost structure. The results show that parts of the audit process have been digitized to varying degrees, the planning and review phases have been developed more by the digitization than the reporting has done. However, all parts have been made more efficient due to the digital tools that the agencies have implemented. During the planning phase, information gathering has been facilitated as the availability of information has increased as a result of the internet. During the audit, digital tools, such as analysis tools have facilitated and streamlined the auditors' work, as the tools make it easier to identify risks and deviations. Deviations are found when the auditors perform analysis by sampling from SIE4-files, which are the customer's accounting basis. For the reporting, it is stated that the part is in the middle of the transition regarding digitization. More digital reports are created which are then signed digitally compared to before when all reporting was in paper form.  For the business model, it is established that four of the five selected blocks have been affected by digitization. Digitization has meant that the agencies can now expand their customer segment to other locations as the distances have decreased in the form of data being sent digitally. Furthermore, customer relationships have been strengthened because the auditors are more accessible and can answer customers' questions quickly. The implementation of digital tools has entailed higher costs for the agencies, however, this is compensated by the fact that they bring in more customers. The block that has not been affected by digitalization is the key resources: intangible assets and human capital. Only the tangible assets have been affected as the agencies needed to purchase more equipment.

All industries are affected by digitalisation, therefore are also the auditing industry and the auditor's professional role. The audit function is to create confidence for the business and it is therefore important to understand how the digitization of the area is affected. How the professional role needs to be changed and education needs to be developed to keep up with the development. What are the positive and possibly negative consequences of digitalisation. This has been discussed for a long time and many believe that digitization will have a major impact, which is why further studies are needed in the area. It was because of lack of information within the area that the issue arose and was adopted in this work. / Introduktion Alla branscher påverkas av digitaliseringen, därmed också revisionsbranschen och revisorns yrkesroll. Revisionen funktion är att skapa förtroende för näringslivet och det är därför av vikt att förstå hur digitaliseringen av området påverkas. Hur behöver yrkesrollen förändras och utbildningen utvecklas för att följa med i utvecklingen. Vilka är de positiva och eventuellt negativa konsekvenser av digitaliseringen. Detta har under en längre tid diskuterats och många tror att digitaliseringen kommer att ha en stor påverkan varför ytterligare studier behövs göras inom området. Det var på grund av denna brist som frågeställningen uppkom och antogs i detta arbete. Syfte Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse och utforska digitaliseringens påverkan på revisorns yrkesroll Metod Studien använder sig av en kvalitativ forskningsdesign som har utgått från en abduktiv ansats. informationsinsamlingen i empirin har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsats Studien visar att revisorsyrket påverkas i hög grad av digitaliseringen. Mest centralt är graden av effektivisering, där manuellt arbete har ersatts av automatiserade processer. En ytterligare förändring är att tillgängligheten av större mängder data ger underlag för djupare analyser vilket ger en bättre helhetsbild. Det skapar utrymme för mer värdeskapande arbete mot företaget men även att upptäcka oegentligheter. De nya verktygen kräver en ökad kunskap och möjlighet att ta till sig den nya teknologin, och en ny roll har i och med det skapats, vilket är IT-revisorn. Digitalisering och automatisering frigör tid vilket gör att revisorerna kan utöka erbjudandet med rådgivningstjänster. Digitaliseringen medför även nackdelar; genom automatisering försvinner möjligheten att lära sig grundläggande processer som tidigare varit centralt för revisorn, därmed kan det försvåra förståelsen av helhetsbilden hos företagen. Dessutom kan kundrelationerna påverkas i och med digitaliseringens utveckling då virtuella möten blivit en vanligare del i vardagen.