Bakgrund: Ett nytt EU-direktiv som reglerar kraven för hållbarhetsredovisning träder i kraft 2024. Med det nya direktivet blir revision av hållbarhetsredovisning obligatorisk, vilket innebär att denna redovisning måste inkluderas i företagens förvaltningsberättelse. Denna förändring förväntas påverka revisionsprocessen och ställa högre kunskapskrav på revisionsprofessionen. Det finns även förutsägelser om en ökning av revisionsuppdrag samt ett ökat behov av kompetensutveckling inom revisionsyrket, eftersom revisionen utvidgas till att granska kvalitativ information. Syfte: Studiens syfte är att utforska hur kunskap skapar komfort inom revisionsprocessen när professionen utsätts för en förändring som innebär granskning av ett nytt område. Teoretisk referensram: Studien redogör hur nya områden kan bli revisionsbara och hur olika tillvägagångssätt kan tillämpas vid förändring inom revisionsprofessionen. Komfortteorin kommer likså att användas och kommer identifiera aspekter för hur revisorer kan behålla en känsla av trygghet i sin bedömning vid nya revisionsområden. Metod: Studien använder en innehållsanalys för att identifiera och analysera mönster. Tretton vetenskapliga artiklar har hittats och jämförts för att uppnå studiens syfte. Slutsats: Slutsatserna som framgår av studien identifierar att kunskap är grundläggande för att göra något revisionsbart. Det framgår även att avsaknaden av ett tydligt ramverk försvårar etableringen av hållbarhetsrevision. Studien identifierar likaså att ett samarbete mellan revisorer och hållbarhetspecialister hade kunnat förenkla bemötandet av de utmaningar som uppstår när revisionsområdet utvidgas. / Background: A new EU directive regulating the requirements for sustainability reporting will come into effect in 2024. With the new directive, the audit of sustainability reporting becomes mandatory, which means that this reporting must be included in companies' management reports. This change is expected to affect the audit process and impose higher knowledge requirements on the auditing profession. There are also predictions of an increase in audit assignments and a greater need for professional development within the auditing profession, as the audit expands to include qualitative information. Purpose: The purpose of this study is to explore how knowledge creates comfort within the audit process when the profession is subjected to a change that involves auditing a new area. Theoretical Framework: The study describes how new areas can become auditable and how different approaches can be applied during changes within the auditing profession. The comfort theory will also be used and will identify aspects of how auditors can maintain a sense of security in their assessment when auditing new areas. Method: The study uses a content analysis to identify and analyze patterns. Thirteen scientific articles have been found and compared to achieve the study's purpose. Conclusion: The conclusions drawn from the study identify that knowledge is fundamental to making something auditable. It also shows that the lack of a clear framework complicates the establishment of sustainability audits. The study likewise identifies that collaboration between auditors and sustainability specialists could facilitate addressing the challenges that arise when the audit area is expanded.in establishing frameworks may contribute to easing this adaptation process.

The primary goal of this study is firstly to analyse the Fraud Prevention Policy and Strategy, the Policy on Protection of Whistle-Blowers, and the Policy Document on Forensic Audit Process of the Department of Trade and Industry (DTI) in order to establish the reason for the ongoing spate of fraudulent and corrupt activities among employees within the DTI Head Office, regardless of the relevant policies put in place. Secondly, another goal is also to establish other reasons that could be linked to the reoccurrence of fraudulent and corrupt activities within the DTI. During the research survey questionnaires were administered to employees of the DTI. Furthermore, online interviews were conducted with a purposively selected sample within two divisions of the DTI. In addition, a literature study was conducted to acquire relevant information and perspectives from available national and international literature. Various objectives were fulfilled in this study as follows:  It was established whether the reporting of internal or external fraud and corruption and the relevant policies put in place contribute in any manner to the prevention of fraudulent and corrupt activities at the Department of Trade and Industry's national office.  It was determined if there is a policy document on measuring these policies after they have been implemented.  It was determined how the Department of Trade and Industry's national head office addresses fraud and corruption. Other possible reasons for the Department of Trade and Industry employees' lack of reporting fraud and corruption in their departments, other than the fear of being victimised, were identified.  The views and opinions on the internal reporting of fraud and corruption were determined.  The degree of awareness of the investigative procedures related to fraud and corruption among the Department of Trade and Industry management and their employees were determined.  It was established if employees have faith in the Department of Trade and Industry's investigative procedures to fraud and corruption.  The extent of knowledge on the importance of reporting fraudulent and corrupt activities in the DTI were established.  Feedback to help minimise fraud and corruption within the Department of Trade and Industry and improve future strategies was provided. This study contributes to the knowledge base with regard to fraud and corruption within the Department of Trade and Industry. / Criminology and Security Science / M. Tech (Policing)

Tidigare studier har identifierat två olika typer av information som kreditgivarna tar del av för att avgöra om kredittagaren är kapabel att betala sina skulder och fullfölja sina förpliktelser, transaktionsorienterad och relationsorienterad information (Rad et al., 2013; Gray et al., 2006). Dessa två huvudgrupper av information delas upp i olika bedömningsgrunder somSvensson (2003) presenterar i en analysmodell som används som grund för denna studies föreställningsram. Kreditbedömningen baseras till stor del på den finansiella informationen som ingår i den transaktionsorienterade informationen och som finns att tillgå i årsredovisningen. Årsredovisningen är dock en statisk presentation av företaget (Svensson, 2003) och bör därför kompletteras med ytterligare information.Kreditvärdighetsbedömningen sker utifrån företagets fortlevnad, företagets säkerheter och dess framtida värde, där säkerheter är tillgångar ställda som garantier under kredittiden. Dessa ställda säkerheter får ett säkrare värde om företaget har revisor. Med lagändringen som trädde i kraft i november 2010, som resulterade i en avreglering för revisionsplikten för mindre bolag i Sverige, har drygt 40 % av dagens ca 400 000 aktiebolag ingen revisor (Spängs, 2014).Syftet med uppsatsen var att utvärdera och beskriva vilken betydelse hård och mjuk information har för institutionella kreditgivare vid kreditbedömning av små och medelstora företag i Sverige. Vidare var syftet att utvärdera av vilken vikt det är att den transaktionsorienterade informationen är kvalitetssäkrad genom revision. För att uppfylla syftet med studien har en kvantitativ metod med deduktiv ansats använts, där primärdatainsamlats med hjälp av en webbaserad enkät riktad till företagsrådgivare inom bankväsendet som ligger till grund för empirin i denna studie. Det empiriska materialet har sedan analyserats mot sekundärdata som insamlats från vetenskapliga artiklar, litteratur och svenska lagar.Resultatet visar att kreditbedömningen av små och medelstora företag utifrån studiens urval styrker tidigare studier inom området och resultatet tyder på att revision för att kvalitetssäkra den finansiella informationen inte har avgörande roll för kreditbedömningen. Relationsorienterad information används vid kreditbedömning, men nyttjas inte i samma utsträckning som den transaktionsorienterade. (Rad et al., 2013; Gómez-Guillamón, 2003) / Previous studies have identified two different types of information that lenders uses to decide if the borrower is able to pay its debts and fulfil their obligations, transaction-oriented and relationship-oriented information (Rad et al., 2013; Gray et al., 2006). These two main groups of information is divided into different assessment bases, Svensson (2003) presents ananalysis model that is used as the base for this study. Credit assessment is based on the financial information included in the transactional information that is available in the annual report. The annual report is, according to Svensson (2003), a static presentation of the company and should therefore be supplemented with additional information.Creditworthiness is based on the chance of going concern, the company's assets and its future value, where the collateral assets are pledged as guarantees during the credit period. These collateral assets get a more curtain value by the company's auditor. With the amendment which came into force in November 2010, which resulted in a settlement of audit requirementfor smaller companies in Sweden, has just over 40% of today's 400 000 incorporated companies no auditor (Spängs, 2014).The purpose of this paper was to evaluate and describe the significance that accountant information and relations has for institutional lenders in credit rating of SME’s in Sweden. A further purpose was to evaluate the importance of the assurance that the auditing of the transactional information provides. To fulfil the purpose of the study a quantitative method of deductive approach was used, where primary data collected through a web-based surveyaimed at business advisers within the banking system as the basis for empirical data in this study. The empirical data were then analyzed against secondary data collected from scientific articles, literature and Swedish laws.The result shows that the credit assessment of SME’s based on the study sample, evidence of previous studies in the subject and the results indicate that the auditing in ensuring the quality of the financial information not is crucial in the credit assessment. Relationship-oriented information is also used in the credit rating, but is not utilized to the extent as the transactionoriented information. (Rad et al., 2013; Gómez-Guillamón, 2003)

In den letzten Jahren häuften sich spektakuläre Bilanzskandale, was zu einer „Krise der Überwachungssysteme“ geführt hat. Vor diesem Hintergrund beschäftigt sich die Studie mit der Untersuchung und der Würdigung des Managerverhaltens im Prüfungsverhältnis aus Interner Revision, Aufsichts- bzw. Verwaltungsrat und Abschlussprüfer im Vergleich deutscher und kamerunsicher Aktiengesellschaften. In der Studie sollen die wesentlichen Elemente ans Licht gebracht werden, welche die Interaktionsmuster und die unterschiedlichen Verhaltensstrategien charakterisieren, die von den Akteuren mittels der sich ihnen bietenden Freiräume genutzt werden können. Mit Hilfe der für jedes Land spezifischen rechtlichen Rahmenbedingungen werden die Interaktionen zwischen diesen Akteuren anhand eines Prüfungsdreiecks dargestellt bzw. aufgezeigt. Die Analyse des Zusammenspiels der Akteure bietet auch die Möglichkeit, die formelle und die informelle Macht der Akteure des Prüfungsprozesses Anhang ausgewählter Corporate-Governance-Theorien zu extrahieren. Auf diesen Charakteristika aufbauend wurde eine den einzelnen Aktiengesellschaft entsprechende Management-Typologie erstellt. Anschließendes Ziel der Studie ist die Entwicklung eines einheitlichen Corporate Governance Modells sowie die Formulierung von Empfehlungen zur Verbesserung der Überwachungsstruktur der Aktiengesellschaft.:Erster Teil: Gegenstand und theoretischer Rahmen der Untersuchung 1. Einleitung 2. Theoretischer Rahmen und Grundsätze der Corporate Governance Zweiter Teil: Rechtliche Grundlage der Corporate Governance deutscher und kamerunischer Aktiengesellschaften 3. Einblick in die Corporate-Governance-Systeme und die Organisationsstruktur der deutschen und kamerunischen AG 4. Überblick der Interaktionen zwischen den Überwachungsorganen und der Geschäftsleitung der deutschen und kamerunischen Aktiengesellschaften: die Entstehung eines Prüfungsdreiecks Dritter Teil: Auf der Suche nach einem geeigneten Governance-Modell der deutschen und kamerunischen Aktiengesellschaften 5. Charakteristiken des Managementmodells der SA/AG: Gemeinsamkeiten und Unterschiede der beiden Corporate-Governance-Systeme 6. Für die Verbesserung der Governance der AG/“SA“: Auf der Suche nach einer rationalen Organisation der Macht in der Aktiengesellschaft 7. Zusammenfassung / From the perspective of the spectacular accounting scandals that have led to a 'crisis of the monitoring systems', the study deals with the investigation and assessment of managerial behavior towards the internal audit, the supervisory board or the board of directors and the external auditor in German and Cameroonian public companies. The study thus aims to bring to light the essential elements that characterize the nature of the interactions and the different behavioral strategies that the actors can use through the freedom afforded to them. With the help of the legal frameworks specific to each country, the interactions between these actors are presented through an examination triangle. Based on the exchanges, it is also possible to extract the formal and informal power of the actors in the audit process Appendix of selected corporate governance theories. Based on these characteristics, we introduce a management typology corresponding to the individual public limited companies. Instead, the aim is to develop a unified corporate governance model and recommendations for improving the supervisory structure of the public limited company.:Erster Teil: Gegenstand und theoretischer Rahmen der Untersuchung 1. Einleitung 2. Theoretischer Rahmen und Grundsätze der Corporate Governance Zweiter Teil: Rechtliche Grundlage der Corporate Governance deutscher und kamerunischer Aktiengesellschaften 3. Einblick in die Corporate-Governance-Systeme und die Organisationsstruktur der deutschen und kamerunischen AG 4. Überblick der Interaktionen zwischen den Überwachungsorganen und der Geschäftsleitung der deutschen und kamerunischen Aktiengesellschaften: die Entstehung eines Prüfungsdreiecks Dritter Teil: Auf der Suche nach einem geeigneten Governance-Modell der deutschen und kamerunischen Aktiengesellschaften 5. Charakteristiken des Managementmodells der SA/AG: Gemeinsamkeiten und Unterschiede der beiden Corporate-Governance-Systeme 6. Für die Verbesserung der Governance der AG/“SA“: Auf der Suche nach einer rationalen Organisation der Macht in der Aktiengesellschaft 7. Zusammenfassung

In conjunction with the progress of automation and digitalisation in the audit industry, the opportunities for a continuous audit have increased. There are indications that real-time updates of the audit process are becoming more common within the audit profession, which allows auditors to continuously analyse and control the audited company. Today, a clear change can be identified within the industry in the form of a more proactive audit, increased efficiency and more frequent audit and reporting. The purpose of this study is to investigate how certified public accountants in the four leading agencies in the auditing industry are affected by a continuous audit. The investigation is quantitative with a deductive approach. To test our assumptions, a survey was sent to certified public accountants belonging to PwC, KPMG, Ernst & Young and Deloitte. We use surveys to investigate whether implementation of a continuous audit affects the audit process, generally accepted auditing standards, risk assessment and quality in the audit as previous research shows. The results and conclusion of the study show that the quality of the audit has been positively affected by the implementation of a continuous audit. Specifically, the implementation of a continuous audit has improved the auditors' ability to identify essential errors in the client's accounting and reporting. Furthermore, the result indicates that auditors working in an agency, where a continuous audit has been implemented, ensure the quality of financial information in great extent. In addition, the results show that, the audit process and the risk assessment process become more continuous when implementing a continuous audit. A limitation of the study is that the sample only consists of certified public accountants in PwC, KPMG, Ernst & Young and Deloitte. A suggestion for further research is to implement a similar study with a selection of small or medium-sized audit agencies, with the aim of examining differences in relation to the size of the agencies. Another suggestion for further research is to use a qualitative method to gain a deeper insight into how certified public accountants’ reason about a continuous audit. / I samband med automatiseringens och digitaliseringens framfart inom revisionsbranschen har möjligheterna för löpande revision ökat. Det föreligger indikationer på att realtidsuppdateringar av revisionsprocesser blir allt vanligare inom revisionsyrket, vilket möjliggör för revisorer att löpande följa upp och kontrollera det granskade företaget. Idag kan en tydlig förändring identifieras inom branschen i form av en mer proaktiv revision, ökad effektivitet samt en mer frekvent granskning och rapportering. Syftet med denna studie är att undersöka hur auktoriserade revisorer i de fyra ledande byråerna inom revisionsbranschen förhåller sig till löpande revision. Studien är av kvantitativt slag med en deduktiv ansats. För att testa våra antaganden har enkäter skickats ut till auktoriserade revisorer tillhörande PwC, KPMG, Ernst & Young och Deloitte. Undersökningen görs för att identifiera om implementering av löpande revision påverkar revisionsprocessen, god revisionssed, riskbedömning och kvalitet i revisionen, vilket tidigare forskning påvisar. Studiens resultat och slutsats visar att kvaliteten i revisionen påverkas positivt vid implementeringen av löpande revision. Implementeringen har förbättrat revisorernas förmåga att identifiera väsentliga felaktigheter i klientens redovisning och rapportering. Vidare indikerar resultatet på att revisorer som arbetar i en revisionsbyrå, där löpande revision implementerats, i stor utsträckning säkerställer kvaliteten i finansiell information. Resultatet visar dessutom att det framförallt är gransknings- och riskbedömningsprocessen som blir mer löpande vid implementering av löpande revision. En begränsning med studien är att urvalet endast består av auktoriserade revisorer i PwC, KPMG, Ernst & Young och Deloitte. Ett alternativ till vidare forskning är att utföra en liknande studie med ett urval bestående av små eller medelstora revisionsbyråer i syfte att undersöka skillnader i förhållande till byråernas storlek. Ett annat förslag till vidare forskning är att använda en kvalitativ ansats för att få en djupare insikt i hur auktoriserade revisorer resonerar kring löpande revision.

Dagens studier visar på att revisionsbranschen förändras i takt med digitaliseringens framfart, vilket gör det därför omöjligt för revisionsbyråer att välja bort digitaliseringen. Tidigare forskning påvisar att revisionsbranschen är en av de branscher som blivit mest påverkad av digitaliseringens framfart, eftersom flera arbetsuppgifter har ersatts av den nya tekniken. Syftet med studien har varit att undersöka hur revisionsprocessen samt revisorsrollen har påverkats av den allt mer digitaliserade arbetsmiljön. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där fem medarbetare på PwC har intervjuats. Empirin analyseras sedan med hjälp av studiens insamlade teori i syfte att besvara studiens två frågeställningar. Därefter har en innehållsanalys utförts där funna samband ur den insamlade empirin ställts mot studiens teori. Studiens resultat påvisar att digitaliseringen redan har bidragit till förändringar i revisionsprocessens olika faser. Vidare har digitaliseringen påverkat revisorsrollen där revisorn har fått en mer betydande roll för revisionen. Fortsättningsvis påvisar den insamlade empirin att digitaliseringen har resulterat i ett effektivare arbetssätt samt att trovärdigheten på revisionen har ökat. Avslutningsvis förutspår digitaliseringens utveckling att fortsätta och dessutom påverka värdeskapandet i revisionsbranschen. Vidare tyder teorin och empirin på att det kommer skapas mervärde genom att revisorerna således kommer fokusera på att skapa värde för kunden. Slutligen förväntas digitaliseringen påverka efterfrågan på revisionen och vilka egenskaper som behövs hos en revisor, vilket är sociala och tekniska egenskaper samt bedömningsförmågan. / There are studies that indicate big changes concerning audit industries as the digitalization continues to develop. It is known that the audit offices can no longer ignore the fact that digitalization has taken an important role in our society. Previous research shows that the audit industry is one of the many industries that has been affected by digitalization, this because many of the tasks have been replaced by new technology. The purpose of this study has been to investigate how digitalization has affected the audit industry. In this report, a qualitative method has been used where five employees by PwC have been interviewed. The empiricism that was collected during the interviews was analyzed through the use of the theories presented with the aim of answering the study’s two main questions. Subsequently, an analysis of the content was performed where correlations found by the collected empiricism were compared to the theories of the study. The result of the study was that the digitalization has already contributed to changes in the phases of the audit process and the auditor role. Furthermore, the digitalization has resulted in a more efficient way and increased the credibility of the audit. The development of digitalization has been predicted to continue and also affect value creation in the audit industry. The collected theory and empiricism show that the auditors focusing more on creating value for the customers. Finally, digitalization is expected to have an impact on the demand for the audit and its qualities.

Fortlevnadsprincipen är en av de grundläggande principerna för upprättandet av en årsredovisning, vilket innebär att företaget förutsätts kunna fortsätta bedriva sin verksamhet under en överskådlig tid. Covid-19 pandemin skapade osäkra marknader, vilket ökade osäkerheten kring den fortsatta driften hos företag. Revisorn har en viktig roll på en osäker marknad för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller väsentliga fel. I början av revisionsprocessen råder det många orosmoment för revisorn, vilket gör att dessa behöver minskas för att revisorn ska kunna uppnå komfort i sin bedömning av fortlevnadsprincipen. Det blir därmed intressant att utforska om Covid-19 pandemin haft någon inverkan på hur revisorn uppnår komfort. Tidigare studier visar att Covid-19 pandemin hade en inverkan på revisorns arbete, vilket ledde till försämrade möjligheter till en korrekt bedömning av den fortsatta driften. Det finns ingen tidigare studie angående effekten av Covid-19 pandemin vid bedömning av fortlevnadsprincipen med hänseende till revisorns komfortabilitet, vilket är anledningen till studien. En ytterligare anledning till vår studie är att öka revisorernas och intressenternas förståelse för vad som har en inverkan på komfortabiliteten hos revisorer. Syftet med studien är att utforska huruvida effekten av Covid-19 pandemin haft en inverkan på hur revisorn uppnår komfortabilitet i sin bedömning av fortlevnadsprincipen. Studien utgår från komfortteorin och dess tre dimensioner, komfort som lättnad, komfort som tillstånd och komfort som förnyelse. De tre dimensionerna ställs sedan mot studiens empiri för att utforska huruvida effekten av Covid-19 pandemin haft en inverkan på hur komfort uppnås. Empirin har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer, med auktoriserade revisorer.  Studiens slutsats är att effekten av Covid-19 pandemin inte haft någon inverkan på hur revisorn uppnår komfortabilitet vid bedömningen av fortlevnadsprincipen. Erfarenhet inom yrket samt respondenternas kundkännedom är två faktorer vilka bidragit till revisorns komfort. Beroende på om revisorn arbetar på en mindre eller större revisionsbyrå bidrar olika faktorer till revisorns komfortabilitet. På de mindre byråerna är granskningsprogrammet en bidragande faktor till komfort medan det på större byråer nämns, metodik, branschexperter och risk management som bidragande faktorer till att revisorn uppnår komfort. / The going concern principle is one of the fundamental principles for establish the financial statements, which assumes that the company can continue its operations for the foreseeable future. The Covid-19 pandemic created uncertain markets, which increased the uncertainty surrounding the going concern principle of companies. Auditors’ play a crucial role in an uncertain market to ensure that the financial reporting does not contain material misstatements. At the beginning of the audit process there are many concerns for the auditor, which need to be minimized for the auditor to achieve comfort in their assessment of the going concern principle. Therefore it’s interesting to explore whether the Covid-19 pandemic has had any impact on how the auditor achieves comfort. Previous studies show that the Covid-19 pandemic had an impact on the auditors' work, leading to reduced opportunities for an accurate assessment of the going concern. There is no previous study regarding the effect of the Covid-19 pandemic on the assessment of the going concern principle in relation to the auditors' comfort, which is the reason for this study. An additional reason for our study is to enhance the understanding of auditors and stakeholders regarding the factors influencing auditors´comfort.  The purpose of the study is to explore whether the effect of the Covid-19 pandemic has influenced how auditors achieve comfort in their assessment of the going concern principle. The study is based on the comfort theory and its three dimensions, comfort as relief, comfort as state, comfort as renewal. The three dimensions are then compared with the empirical data of the study to explore whether the effect of the Covid-19 pandemic has had an impact on how comfort is achieved. The empirical data has been collected through six semi-structured interviews, with certified auditors. The conclusion of the study is that the effect of the Covid-19 pandemic has not had any impact on how the auditor achieves comfort in assessing the going concern principle. Experience within the profession and the respondents' knowledge of their clients are two factors that have contributed to the auditor's comfort. Depending on whether the auditor works at a smaller or larger audit firm, different factors contribute to the auditor's comfort. In smaller firms the audit program is mentioned as a contributing factor to comfort, while in larger firms, methodology,experts in specific markets and risk management are mentioned as contributing factors to the auditor's achievement of comfort

Digitalisering är ett välkänt fenomen som utvecklats med rask takt de senaste decennierna och haft en stor påverkan på omvärlden och påverkat människor både privat och arbetsmässigt. Företag och organisationer har utnyttjat digitaliseringen genom automatisering av processer, effektivisering och minskning av kostnader. Revisionsbyråer är inget undantag och har även dem utnyttjat och tagit del av digitaliseringens framfart och den utveckling som sker. Genom att tillämpa och implementera nya digitala verktyg kan företag automatisera vissa arbetsmoment, insamla och analysera stora mängder data. Vidare har digitaliseringen påverkat arbetsmarknaden genom att nya arbetsmöjligheter utformats eller att befintliga arbetsroller förändrats till följd av digitaliseringen. För att få en ökad förståelse kring hur revisionsprocessen och revisorer påverkats av digitaliseringen har studien utgått efter att undersöka detta fenomen mer djupgående genom att fördjupa sig inom artificiell intelligens, Big data och robotisk processautomation. Studien har således utgått efter detta som syfte och utvecklat tre frågeställningar för att besvara studiens syfte. Studien har använt sig av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer för att undersöka fenomenet. Det som undersöks är hur digitaliseringen påverkat revisionsprocessen och revisorns roll, vilka effekter och skillnader som uppstått, fördelar och nackdelar med digitaliseringen samt framtida utsikter för hur digitaliseringen kan komma att påverka revisionsprocessen och revisorns roll. Resultatet indikerar på att digitaliseringen påverkat revisionsprocessen och revisorsrollen genom olika sätt. Studiens resultat presenterar att digitaliseringen påverkat genom att revisionen övergått från pappershantering till digital hantering och lagring, nya digitala verktyg som uppstått som automatiserar, förenklar, underlättar revisionen och revisorns uppgifter samt att digitaliseringen förbättrar revisionens kvalité. Resultatet visar även att digitaliseringen ökat betydelsen av digitala samtalsverktyg för att hålla kontakt med kollegor och kunder vilket ses som effektiviserande, tidssparande, miljövänligt och ekonomiskt gynnsamt. Resultatet visar även negativa sidor med digitaliseringen som säkerhetsaspekter, sociala aspekter samt brister inom lagstiftning och regelverk. Studien visar slutligen att digitaliseringen kan komma att påverka revisionen ytterligare, särskilt med artificiell intelligens och automatisering, och många revisorer ser optimistiskt på digitaliseringen och revisionens framtid. Denna studie är skriven på svenska. / Digitalization is a well-known phenomenon that has developed at a rapid pace in recent decades and has had a major impact on the outside world and affected people both privately and at work. Companies and organizations have taken advantage of digitalization by automating processes, streamlining and reducing costs. Audit firms are no exception and have also taken advantage of and taken part in the progress of digitalization and the development that is taking place. By applying and implementing new digital tools, companies can automate certain work steps, collect and analyze large amounts of data. Furthermore, digitalization has affected the labor market by creating new job opportunities or changing existing work roles as a result of digitalization. In order to gain a greater understanding of how the audit process and auditors have been affected by digitalization, the study has been carried out after investigating this phenomenon more deeply by delving into artificial intelligence, Big data and robotic process automation. The study has therefore proceeded according to this as its aim and developed three questions to answer the study's purpose. The study has used a qualitative method through semi-structured interviews to investigate the phenomenon. What is investigated is how digitalization has affected the audit process and the auditor's role, what effects and differences have arisen, advantages and disadvantages of digitalization, and future prospects for how digitalization may affect the audit process and the auditor's role. The results indicate that digitalization has affected the audit process and the auditor's role in various ways. The results of the study present that digitalization has affected the audit by moving from paper handling to digital handling and storage (digitization), new digital tools that have emerged that automate, simplify, facilitate the audit and the auditor's tasks, and that digitalization improves the quality of the audit. The result also shows that digitalization has increased the importance of digital communication tools to keep in touch with colleagues and customers, which is seen as efficient, timesaving, environmentally friendly and economically beneficial. The result also shows negative aspects of digitalization such as security aspects, social aspects and shortcomings in legislation and regulations. Finally, the study shows that digitalization may further impact auditing, especially with artificial intelligence and automation, and that many auditors are optimistic about digitalization and the future of auditing. This study is written in Swedish.

Bakgrund: Den teknologiska utvecklingen går väldigt snabbt och framväxande teknologier utgör en stor påverkan på revisionsbranschen och revisorers arbete. Enklare arbetsuppgifter automatiseras och revisorns arbete innefattas allt mer av analyser och bedömning av revisionsbevis. Det kan innebära att revisorns involvering i revisionsprocessen minskar och att revisorsyrket riskerar att förändras i grunden eller till och med försvinna till följd av automatisering. Samtidigt medför teknologin att revisorn kan spendera mer tid på värdeskapande arbetsuppgifter som kan förbättra revisionskvaliteten och öka revisorns komfort. Förändringarna som teknologin medför ställer krav på att revisorn anpassar sitt arbete till att använda teknologi, samt ställer krav på revisionsbranschen, däribland standardsättare och revisionsbyråer, att anpassa standarder, regler och riktlinjer för att stödja revisorer i deras användning av teknologi.  Syfte: Syftet med studien är att kartlägga i vilken utsträckning framväxande teknologier används av revisorer och utforska hur revisorer upplever att revisionsprocessen och deras komfort påverkas av sådana teknologier. Metod: Studien är kvantitativ och har en deduktiv ansats med tvärsnittsdesign. Använd primärdata utgörs av enkätsvar från revisionsmedarbetare i Sverige.  Resultat: Resultatet indikerar att revisionsmedarbetare, vid användning av framväxande teknologier, upplever att revisionsprocessen förbättras och att deras komfort ökar. Därtill tyder resultatet på att revisionsmedarbetare upplever att det finns ytterligare faktorer som påverkar revisionsprocessen och komforten, såsom revisionsbyråns riktlinjer för användning av teknologi och revisionsmedarbetarens kunskaper inom teknologi. Resultatet indikerar även att revisionsmedarbetares användning av teknologi generellt är låg och någon skillnad mellan större och mindre revisionsbyråer har inte identifierats. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till litteraturen genom att fokusera på revisorns perspektiv på framväxande teknologiers påverkan på revision. Kunskap om hur revisionsprocessen och revisorns komfort påverkas bidrar till att revisionsbranschen generellt och revisionsbyråer specifikt, kan hantera utmaningarna och tillvarata möjligheterna som framväxande teknologier medför, inte minst för att stödja och vägleda revisionsmedarbetare i dess användning av teknologin. / Background: The technological development is very rapid and emerging technologies have a major impact on the auditing industry and the auditor’s work. Simpler tasks are being automated and the auditor's work is increasingly consisting of analyzes and assessment of audit evidence. This may indicate that the auditor's involvement in the audit process decreases and that the audit profession risks being replaced as a result of automation. At the same time, the technology means that the auditor can spend more time on value-creating tasks that can improve the quality of the audit and increase the auditor's comfort. The changes that technology entails mean that the auditor needs to adapt his/her work to using technology, and require that the auditing industry, including standard setters and audit firms, adapts standards, rules and guidelines to support auditors in their use of technology. Purpose: The aim of the study is to map the extent to which emerging technologies are used by auditors and to explore how auditors perceive that the audit process and their comfort are affected by such technologies. Method: The study is quantitative and has a deductive approach with cross-sectional design. Primary data is based on survey responses collected from audit staff in Sweden.  Results: The results indicate that audit staff, when using emerging technologies, experience that the audit process is improved and that their comfort increases. In addition, the results indicate that audit staff perceive that there are additional factors that affect the audit process and their comfort; the audit firm’s guidelines for the use of technology and the audit staff’s knowledge of technology. The results also indicate that auditors’ use of technology is generally low and that it does not differ between larger and smaller auditing firms. Contribution: This study contributes to the literature by focusing on the auditor's perspective on the impact of emerging technologies on auditing. Knowledge of how the auditing process and the auditor's comfort are affected contributes to the auditing industry in general and auditing firms specifically being able to manage the challenges and take advantage of the opportunities that emerging technologies bring to the industry, auditing firms and auditors.

Under de senaste åren har revisionsbranschen genomgått betydande förändringar med införandet av digitalisering och olika digitala verktyg. Under det senaste året har Artificiell Intelligens (AI) blivit alltmer framträdande och förväntas fortsätta att utvecklas. Revisionsbyråer integrerar digitala verktyg för att optimera revisionsprocessen, förbättra kvaliteten på revisionerna och reducera risken för konkurrens. Användning av AI-teknik kan signalera att revisionsbyrån ligger i framkant med tekniska verktyg och därmed öka revisionens trovärdighet. Tidigare forskning betonar fördelarna med att implementera digitala verktyg, som AI-teknik, i revisionsarbetet. Det förväntas att detta ska medföra effektivisering, flexibilitet, resursbesparing samt möjlighet att fokusera på andra mer komplexa arbetsuppgifter för revisorn. Syftet med den föreliggande studien är att undersöka hur användningen av AI-teknik och digitalisering påverkar revisionsprocess, revisionskvalitet och revisorns kompetenskrav. Studien utforskar dessutom revisorers uppfattning och acceptans av teknologiska innovationer hos revisionsbyråer som ingår i The Big Four. För att åstadkomma detta genomfördes intervjuer med elva revisorer av olika yrkesbefattning. Resultaten från den föreliggande studien indikerar att majoriteten av respondenterna har en positiv inställning till AI-tekniken och dess framtida utveckling. Dessutom framhåller respondenterna att tekniken är ett värdefullt hjälpmedel och stöd under revisionsprocessen genom att erbjuda vägledning och insikter.  Studien framhäver vikten av att använda AI-teknik inom revision med försiktighet och betonar att revisorns mänskliga kompetens och expertis fortfarande är avgörande för både revisionskvalitet och klientförtroende. Trots att majoriteten av respondenterna ser potential i hur AI-teknik kan förbättra deras arbete, påpekar studien att tekniken fortfarande är i ett tidigt utvecklingsstadium. Studien har resulterat i att AI-teknik inte är så etablerad som tidigare forskning har indikerat. Det har också observerats att revisorer behöver ökad kunskap om AI för att effektivt kunna använda tekniken i sin revision, vilket kan åstadkommas genom utbildning. Dessa slutsatser indikerar att AI-tekniken fortsätter att genomgå betydande förbättringar och att dess fulla potential ännu inte har realiserats. / Artificial Intelligence and Digitalization in the Auditing Industry: Challenges and Opportunities for the Auditing Process and Audit Quality In recent years, the auditing industry has undergone significant changes with the introduction of digitalization and various digital tools. Over the past year, Artificial Intelligence (AI) has become increasingly prominent and is expected to continue developing. Audit firms are integrating digital tools to optimize the auditing process, improve audit quality, and reduce the risk of competition. The use of AI-technology can signal that the audit firm is at the forefront of technological tools, thereby increasing the credibility of the audit. Previous research emphasizes the benefits of implementing digital tools, such as AI-technology, in auditing work. It is expected that this will lead to increased efficiency, flexibility, resource savings, and the ability for auditors to focus on other, more complex tasks.The purpose of the present study is to examine how the use of AI-technology and digitalization affects the auditing process, audit quality, and the competence requirements for auditors. The study also explores auditors' perceptions and acceptance of technological innovations at audit firms within The Big Four. To achieve this, interviews were conducted with eleven auditors of various professional positions. The results from the present study indicate that the majority of respondents have a positive attitude towards AI-technology and its future development. Additionally, the respondents highlight that the technology is a valuable tool and support during the auditing process by providing guidance and insights.The study highlights the importance of using AI-technology in auditing with caution and emphasizes that the auditor's human competence and expertise remain crucial for both audit quality and client trust. Although the majority of respondents see potential in how AI-technology can enhance their work, the study points out that the technology is still in an early stage of development. The study has shown that AI-technology is not as established as previous research has indicated. It has also been observed that auditors need increased knowledge about AI to effectively use the technology in their audits, which can be achieved through education. These conclusions indicate that AI-technology continues to undergo significant improvements and that its full potential has yet to be realized.