Inledning: Digitaliseringen har påverkat samhället i stor utsträckning under de senaste åren ochdetta kan också observeras i olika företagsverksamhet, som började använda nya teknologier(Manyika et al., 2011). Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka revisorernas uppfattningar från olikarevisionsbyråer i Sverige kring användningen av molntjänster i revisionsarbetet. Metod: Metoden som användes för att genomföra denna studie var semistruktureradeintervjuer med sex revisorer från lokala revisionsbyråer. Slutsats: Studiens resultat visar att revisorerna har över lag en positiv inställning till användningenav molntjänster i revisionsarbetet, samtidigt som de är medvetna om ett antal risker och nackdelar.Revisorerna anser att användningen av molntjänster i revisionsarbetet bidrar till öka effektivitetengenom att de sparar allting digitalt. Revisorerna menar att det också finns nackdelar medmolntjänster, bland annat säkerhetsrisker och svagare relationer till kunden, som kan bidra negativttill revisorernas relation till kunden. Några revisorer anser att molntjänsternas användning kommeratt fortsätta sprida sig inom branschen och kommer att vara centrala i att automatiserarevisionsarbetet med hjälp av framtidens AI. Detta väcker frågor om blivande revisorers utbildningoch professionell utveckling. / Introduction: Digitalization has had a great impact on our society in the past few years and that can be observed among different companies, which started using new technologies (Manyika et al.,2011). Purpose: The purpose of this study was to investigate the auditors’ perceptions in different audit firms in Sweden in regard to using cloud services in audit. Method: Semi-structured interviews with six auditors from local audit firms were conducted in this study. Conclusion: The results show that auditors have a positive attitude when it comes to using cloud services in their work, while they also aware of certain challenges associated with cloud auditing. Auditors consider that cloud services contribute to increase efficiency by storing everything in the cloud. Auditors consider that there are also disadvantages with cloud services, including security risks and weaker relations with the client, which can contribute in a negative way to auditors’ relations with their clients. Some auditors believe that the use of cloud services will continue to spread within the industry and will be key in automating audit work with the help of future developments within the field of AI. This raises questions about the education and professional development of future auditors.

Covid-19 är en global pandemi som har haft en stark påverkan på världen och dess befolkning på många olika sätt. Arbetslivet, företagsamhet och således även revisionsbranschen har inte undkommit att drabbas. En normal vardag bestående av fysiska möten och interaktioner förändrades snabbt till att nästintill vara helt digitaliserad. De införda restriktionerna ledde till att berörda revisorer i följande studies empiri varit tvungna att arbeta hemifrån i syfte att minska smittspridningen av Covid-19. Studiens syfte är att undersöka hur revision och revisorns arbetsprocess i form av granskningsarbete samt informationsinsamling har påverkats av de omständigheter som pandemin medfört. Metoden som använts gällande insamling av empiri, vilket skall ligga till grund till besvarandet av studiens frågeställning och syfte, är kvalitativ. Intervjuer med fyra olika revisorer har genomförts. Erfarenheten som dem medverkande respondenter har inom revisionsbranschen varierar men samtliga har arbetat som revisorer innan, under samt efter pandemin. Medverkande respondenter var anställda på bland annat Moore AB samt Grant Thornton. Utöver genomförda intervjuer har även en litteraturundersökning genomförts där tidigare forskning undersökts i form av vetenskapliga artiklar samt teorier. Vidare har även en dokumentstudie genomförts gällande de fyra största revisionsbyråerna i världen, vilket är KPMG, E&Y, PWC samt Deloitte. Information kopplat till studiens syfte har inhämtats genom offentliga uttalanden och rapporter från respektive revisionsbyrås hemsida. Analys av insamlad empiri ledde till ett resultat som påvisade både negativa samt positiva aspekter för både medverkande respondenter men även för revisionsbyråerna i dokumentstudien. De negativa konsekvenserna som nämns till följd av distansarbetet är brister i kommunikation och informationsinsamling, vilket påverkar revisionsprocessen negativt i sin helhet. Anledningen till detta är utebliven kommunikation med kund och mellan medarbetare, vilket har resulterat i utebliven och ibland felaktig informationsinsamling. Även komplikationer gällande legala och skattemässiga aspekter tas upp som en konsekvens, samt problem i att upprätthålla en trygg cybersäkerhet. Positiva aspekter som tas upp under analysen av empirin är ökad flexibilitet och mer effektiva arbetsprocesser efter att revisionsarbetet digitaliserats. Dessutom har distansarbetet lett till minskade resor och således minskade resekostnader. Detta är dock ingenting som skedde direkt, utan något som revisorer fått anpassa sig till samt utveckla under pandemins gång. / Covid-19 is a global pandemic that has had a strong impact on the world and its population in many different ways. Working life, enterprise and the audit profession has not been unaffected. Everyday life consisting of physical meetings and interactions instantly changed to being almost completely digitized. Following restrictions led to the auditors being concerned in the empirical study being forced to work from home in order to reduce the spread of Covid-19. The purpose of the study is to investigate how auditing and the auditor's work process in the form of review process and information gathering have been affected by circumstances brought about by the pandemic. The method used regarding the collection of empirical evidence, which must be the basis for preserving the study's question and purpose, is qualitative where interviews with four different auditors have been carried out. Participating respondents have varying lengths of experience, but have all worked as accountants within, during and after the pandemic. Furthermore, the respondents are employed at, among others, Moore AB and Grant Thorn. In addition to the interview, a literature survey was also conducted where previous research was examined in the form of scientific articles and theories. Moreover, a document study has also been carried out regarding the four largest audit organizations in the world, which are KPMG, E&Y, PWC and Deloitte. Information linked to the purpose of the study has been obtained through public statements and reports from the respective audit firm's website. Analysis of collected empirical evidence led to a result that demonstrated both negative and positive aspects for participating respondents as well as for the audit organizations in the document study. The negative consequences mentioned as a result of remote work are deficiencies in communication and information gathering, which negatively affects the audit process as a whole. The reason for this is a lack of communication both with the customer and between employees, which resulted in missed and sometimes incorrect information gathering. Complications regarding legal aid and tax aspects are also addressed as a consequence, as well as problems in maintaining secure cyber security. Positive aspects that are taken up during the analysis of the empirical evidence are increased flexibility and streamlined work processes after the companies have been digitized. Other positive aspects were reduced travel time and reduced travel costs. However, these happenings did not occur immediately, the companies had to adapt to them and developed them during the course of the movement.

Titel: Den digitaliserade revisionsprocessens konsekvenser för kundupplevelsen - En kvalitativ studie av revisorn och kundens perspektiv Författare: Måns Bertilsson och Oscar Sjöberg Handledare: Hans Landström Bakgrund: Digitaliseringen har haft en betydande påverkan på revisionsbranschen genom att effektivisera processer och möjliggör analyser baserade på stora datamängder. En av de mest märkbara förändringarna är att kontakten mellan revisorer och kunder har blivit mer distansbaserad. Detta examensarbete syftar till att beskriva och analysera hur digitaliseringen har påverkat olika delar av revisionsprocessen, inklusive planering, granskning och rapportering, samt hur detta påverkat kundernas upplevelse av revisionen. Studien jämför revisorns och kundens perspektiv för att identifiera eventuella skillnader i upplevelsen av samma process. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur revisorer upplever att digitaliseringen har påverkat revisionsprocessens olika delar, planering, granskning och rapportering. Vidare ämnar studien att beskriva och analysera vilka effekter digitaliseringen har på kundens upplevelse av revisionens olika delar. Slutligen ska de två perspektiven jämföras för att se om det föreligger skillnader i upplevelsen av samma process. Frågeställning: Hur upplever revisorer och kunder revisionen till följd av en ökad digitalisering av revisionsprocessen? Metod: Studien är kvalitativ med en abduktiv forskningsansats. Informationsinhämtningen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem revisorer och fem kunder till revision. Slutsatser: Studiens slutsatser visar på att digitaliseringen har effektiviserat revisionsprocessen och ökat kvaliteten av revisionen. Den högre kvaliteten märks inte av kunden. Kundernas grad av digitalisering har en viss påverkan på hur en revision utförs. En annan slutsats är att kontakten mellan revisor och kund blivit mer distansbaserad, vilket båda parter kan uppskatta när det gäller effektivitetsvinster. Däremot har det lett till att kunderna saknar den personliga kontakten. / Title: The consequences of the digitalized audit process on customer experience - A qualitative study of auditors and customers perspective Authors: Måns Bertilsson and Oscar Sjöberg Supervisor: Hans Landström Background: Digitalization has had a significant impact on the auditing industry by streamlining processes and enabling analyses based on large amounts of data. One of the most noticeable changes is that the contact between auditors and clients has become more distance-based. This thesis aims to describe and analyze how digitalization has affected various parts of the auditing process, including planning, examination, and reporting, as well as how this has influenced the clients experience of the audit. The study compares the auditors and the clients perspectives to identify any differences in the experience of the same process. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze how auditors perceive the impact of digitalization on the audit process, including planning, examination and reporting. Furthermore, the study aims to describe and analyze the effect of digitalization on the clients experience on the various parts of the audit. Lastly, the two perspectives will be compared to identify if there are any differences in the perception of the same process. Research question: How do auditors and clients perceive the audit as a result of increased digitization of the audit process? Method: The study is qualitative with an abductive research approach. Data collection has been conducted through semi-structured interviews with five auditors and five clients of audit. Conclusions: The study's conclusions show that digitalization has made the audit process more efficient and increased the quality of the audit. The higher quality is not noticed by the customer. The customer's level of digitalization has a certain influence on how an audit is carried out. Another conclusion is that the contact between auditor and client has become more distance-based, which both parties can appreciate in terms of efficiency. However, this has led to customers missing the personal contact.

Digitalisering är en av framtidens starkaste förändringskrafter vilket påverkar revisionsbranschen i en snabb och accelererande takt. Med hjälp av datorer och avancerade programvaror har tekniker utvecklats för att på ett mer effektivt sätt genomföra revision. Idag kan en tydlig förändring inom branschen ses i form av en förenklad vardag, ökad rörlighet och ökad effektivitet som ett resultat av digitalisering. Syftet med denna studie är att undersöka hur de fyra ledande byråerna inom revisionsbranschen arbetar i en allt mer digitaliserad arbetsmiljö. Det som undersöks är digitalisering och dess bidrag till en effektivare revisionsprocess samt digitalisering och dess bidrag till hur revisorns roll har förändrats till att bli allt mer effektiv. Studien är av kvalitativt slag med en ansats som växlar mellan teori och empiri. En dokumentanalys av de fyra ledande byråerna inom revisionsbranschen samt sju semistrukturella intervjuer har gjorts som grund för resultatet. Undersökningarna görs för att utifrån studiens resultat kunna identifiera om digitalisering har de positiva effekter på revisionsprocessen och revisorns roll som tidigare forskning påvisar. Studiens resultat och slutsats visar på att både revisionsprocessen och revisorns roll har påverkats positivt av digitalisering. Idag kan en revision bestående av bättre kvalitét ges tack vare digitalisering och dess utveckling av revisionsprocessen i form av förändrad arbetsmetodik samt implementering av nya verktyg och system, vilket har effektiviserat revisionsprocessen. Resultatet av studien visar även på att revisorns roll har blivit allt mer effektiv som ett resultat av digitalisering och en effektivare revisionsprocess. Revisorns roll har förändrats i de avseenden vilka rör tid, kompetens, ansvar, klientkontakt och social kontakt men där ansvar inte har förändrats i lika stor utsträckning. Då digitalisering frigör tid kan revisorn agera mer likt en rådgivare och lägga mer tid på komplexa frågor inom revision och komplexa samtal med klienter. / Digitization is one of the biggest shifts in today’s world that is affecting the auditing branch rapidly. With the help of computers and advanced software, technologies have been developed to make audits more efficient. Today, as a result of digitization, a clear change in the industry can be seen in form of simplified everyday life, increased mobility and increased efficiency. In this study the purpose is to investigate how the four leading agencies in the auditing industry work in todays digitized environment. What is being investigated is how digitization contributes to a more efficient audit response and how digitization contributes to change the auditor's role to become more effective. This study is a qualitative type that alternates between theory and empirical data. Data that has been used for this study is a document analysis of the four leading agencies in the auditing industry together with seven semi-structural interviews. Surveys are done in order to identify previous researchers’ predication whether digitization has positive effects on auditor's role and their audit process. The results and the conclusion of the study shows that both the audit process and the auditor's role have been positively affected by digitization. Today, an audit consisting of better quality can be achieved thanks to digitization and its development of the audit process in the form of changed work methodology and implementation of new tools and systems, which leads to a more qualified audit. The results of the study also show that the auditor's role has become increasingly effective because of digitization and a more efficient audit process. It also confirms that digitization does have an impact on auditor's role when it comes to time, competence, responsibility, client and social contact, where responsibility has not been affected as much as the other. Digitization also give the auditor the possibility to be more like an advisor, spend more time with clients and deal with more complex issues within auditing.

Previous research has focused on finding reasons to why smaller companies (SMEs) choose voluntary audit. The IAASB has in 2018 suggested a move away from the SME concept and has instead talked about audit of less complex entities. A problematization of using ISA for such entities is the bases for the new IAASB project. An explorative analysis of complexity in the audit of these entities, using ISA, is currently lacking in academic literature.   The study therefore aims to identify the complexity that auditors perceive in the audit of less complex entities in Sweden, using ISA. However, complexity within the auditing industry is still very diffuse and unidentified. Though many of the smaller companies choose to be audited, regulations like ISA are too large for this type of company. We are using interviews to achieve the aim of the study and the legitimacy theory and stakeholder theory to explain complexity. In order to identify where in the process the complexity is perceived, we are basing the research on the audit process.   The result of the study shows that it is challenging to define complexity when conducting an ISA based audit on less complex entities. Although, the results show that complexity exists, or at times, ‘ill-fit’, with ISA for these entities. Thus this thesis finds that there is an increasing demand amongst auditors for a new standard for these entities. The study attempts to contribute with an explanation of complexity, and our expectations are that future research will continue exploring this area. / Tidigare forskning har fokuserat på att finna anledningen till varför de mindre företagen väljer att bli reviderade, men vi har inte uppfattat att fokus har lagts på specifikt de mindre komplicerade företagen. Inte heller har det fokuserats på den komplexitet som upplevs och uppstår vid revidering av denna typ av företag, utifrån regelverket ISA.   Studiens syfte är att identifiera den komplexitet revisorer upplever vid revidering av mindre komplicerade företag i Sverige, utifrån ett ISA-perspektiv. Vårt ämnesområde är relativt outforskat och det inte är förrän nyligen som begreppet mindre komplicerade företag blivit aktuellt. Dock är begreppet komplexitet inom revisionsbranschen fortfarande diffust och odefinierat. Ämnesområdet är ett aktuellt ämne eftersom många mindre företag väljer att bli reviderade trots att krav ej föreligger, men med ett regelverk som ISA upplevs det som ingående och omfattande för denna typ av företag. Vi använder oss av intervjuer för att uppnå studiens syfte, och utgår från legitimitetsteorin och intressentmodellen för att försöka förklara komplexiteten. Vi utgår från revisionsprocessen för att identifiera var i processen som den upplevda komplexiteten existerar.   Studiens resultat visar på att revisorerna upplever en komplexitet, men att den är svårdefinierad. Det finns även en ökad efterfrågan bland revisorerna på en ny separat standard för de mindre komplicerade företagen. Studiens bidrag är att bidra med en förklaring av begreppet komplexitet utifrån det revisorerna uttryckt, och våra förhoppningar är att framtida forskning ytterligare ska beröra detta outforskade område.

This thesis aims to describe a process framework suitable for conducting digital forensics investigation projects as support for forensic audit. Selection of existing digital forensics investigation framework was a subject of criterial comparison. Described new framework is a result of combination and enhancement of those frameworks, which were suitable for the characteristics of forensic audit. Thesis also discusses digital forensics methods for fraud examination and risk assessment as a part of external audit.

Coronakrisen är en global pandemi som påverkat hela världen. En revisors arbete som innebär att vara ett granskande organ för ett företags kom att påverkas med tanke på de restriktioner som uppstod på grund av Coronakrisen. Något som därmed är av intresse att undersöka är hur revisorns arbetssätt gällande revisionsprocessen blivit påverkad under Coronakrisen. Syftet med studien är att undersöka om revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen blivit påverkat och förändrat av Coronakrisen samt om effekterna kan förklaras utifrån byråtillhörighet. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar revisorers arbetssätt, revisionsprocessen, Coronakrisens påverkan och byråtillhörighet använts. Studien visar att Coronakrisen haft en liten påverkan på revisorns arbete gällande revisionsprocessen, dock inte i så stor utsträckning. Vidare visar resultatet att det inte finns någon skillnad i hur Coronakrisens påverkan på revisionsprocessen kan förklaras utifrån byråtillhörighet. Studiens viktigaste bidrag är att förmedla att revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen inte blivit påverkat under Coronakrisen, samt att det inte finns någon skillnad mellan hur revisorer på stora och små byråer upplever ett förändrat arbetssätt. Dessutom bidrar studien till att visa hur en revisors arbete inte är platsberoende och att en omställning kan ske snabbt, vilket inte kommer påverka en revisors arbete i speciellt stor utsträckning. / The Corona crisis is a global pandemic that affected the entire world. The work of an auditor, which involves being a reviewing part for a company, was affected in the view of the restrictions that arose due to the Corona crisis. Something that is of interest to investigate is how the auditor’s working method regarding the audit process has been affected during the Corona crisis. The purpose of the study is to investigate whether auditors feel that the work with the audit process has been affected and changed by the Corona crisis, and whether the effects can be explained on the basis of agency affiliation. To achieve the purpose, literature dealing with auditor’s working methods, the audit process, the impact of the Corona crisis, and agency affiliation have been used.The study shows that the Corona crisis had a small impact of the auditor’s work regarding the audit process, but not to such extent. Furthermore, the results show that there is no difference in how the impact of the Corona crisis on the audit process can be explained om the basis of agency affiliation. The most important contribution of the study is to convey that auditor has not been affected in the audit process during the Corona crisis, and there is no difference between how auditors in big and small agencies experience a changed way of working. In addition, the study helps to show how an auditor´s work is not dependent on location, and that a change can take place quickly, which will not affect an auditor´s work to any great extent.

Den digitala utvecklingen pågår i samhället i stort. Revisionsbranschen är en bransch som är i förändring till följd av digitaliseringen. Digitaliseringen tar bland annat uttryck i form av olika digitala verktyg som kan användas i revisionsprocessen. Syftet med digitala verktyg är att förenkla revisionsprocessen och effektivisera. Studiens syfte är att göra en jämförelse mellan hur stora och små byråer använder sig av digitala verktyg i revisionsprocessen. I syfte att göra en jämförelse valdes en kvalitativ metod. Studiens empiri samlades in genom intervjuer av revisorer från stora och små byråer. I samband med studien framfördes tidigare forskning, definition av viktiga begrepp samt den institutionella teorin, TOE ramverket och diffusion of innovation som tillsammans utgjorde studiens teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen har använts för att analysera studiens empiri. Empirin pekar på att stora och små byråer använder digitala verktyg på liknande sätt i revisionsprocessen. De digitala verktygen används på liknande sätt och ofta i samma delar av revisionsprocessen. Granskningen är den delen där samtliga revisorer i studien har mest nytta av digitala verktyg. Digitala verktyg effektiviserar revisorns arbete och på så sätt kan revisorn fokusera på mer komplexa delar av revisionen. Skillnaden ligger i vilka digitala verktyg som används där små byråer tenderar att köpa in externa digitala verktyg medan stora byråer utvecklar egna. Det är också tydligt att digitala verktyg utgör en viktig del i revisorns dagliga arbete. / Digitalization affects society in an extensive manner and the audit profession is no exception. Auditing is changing as a result of digitalization. The digitalization in audit expresses itself through different digital tools that can be used in the audit process. Digital tools aim to simplify and make the audit process more efficient. The purpose of the study was to compare how large and small audit firms use digital tools in the audit process. A qualitative method was chosen in order to research the area. The empirical findings of the study was developed by interviewing auditors from large and small audit firms. Previous literature along with definitions of key concepts and theories such as institutional theory, TOE framework and diffusion of innovation were described in conjunction with the study in order to create a theoretical framework. The theoretical framework was used to analyze the empirical findings of the study. The digital tools are being used in a similar way and often in the same parts of the audit process. According to the study, digital tools are most useful in the reviewing phase of the audit process. Digital tools increase the efficiency of the audit and it allows the auditor to complex parts of the audit. The difference is in which digital tools are being used where small firms tend to buy external digital tools while large firms develop their own digital tools. It is also clear that digital tools are an important part of the auditor’s daily work.

This thesis explains how personnel audits and parts of procedural audits that are focusing on personnel management can be used and optimised in non-governmental organisations (NGOs). All these processes are part of civil society and engagement in the form of volunteering. There is an emphasis on the quality of the social services which are subject to audit. The empirical part of the thesis is based on questionnaire surveys and structured interviews and draws on the experience of auditors in the Czech Republic and of the NGOS in which the audits took place. It takes into account feedback from organisation staff and auditors. The key outputs are an overview of the benefits and limitations of personnel audits, together with a set of recommendations for NGO audit providers. Key words personnel audit, process audit, nonprofit management, change process, civil society, quality of social services

I slutet av år 2019 bröt viruset covid-19 ut som under senare tid ledde till en global pandemi som har påverkat både folkhälsan och ekonomin. Revisorernas arbete står inför en förändringsfas på grund av pandemin, där specifika delar i revisionen påverkats. Syftet med denna studie är att undersöka hur revisorns åtgärder och bedömningar har påverkats till följd av Covid-19 under revisionsprocessens gång för att revisorn ska känna sig komfortabel med sitt genomförda arbete. Genom att studera komfort teorin och revisionsprocessen tre huvuddelar vilka är planeringsfasen, granskningsfasen och rapporteringsfasen möjliggörs en koppling till studiens insamlade empiri som resulterar i en analys av studiens resultat som vidare resulterar i välgrundade slutsatser och förslag på vidare forskning. Trots de rådande omständigheterna med covid-19 valdes ett genomförande av en kvalitativ studie. Detta gjordes med anledning av att få en mer djupgående förståelse kring vårt ämne. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer som utfördes via digitala möten med revisorer från två olika revisionsbyråer från Big-4. Studiens slutsats är att pandemin både haft positiv och negativ påverkan på revisionsprocessen och att revisorerna behöver vidta och genomföra fler åtgärder än tidigare för att uppnå komfort. / Towards the end of 2019 the COVID-19 virus started spreading all over the world, which led to the global pandemic that has had an affect on both the public health and the economy. Because of the pandemic, specific parts of auditing have been affected, which has led to a change in the workload for auditors. The purpose of this study is to examine and analyse how the auditor's measures and assessments have been affected as a result of the COVID-19 outbreak, and how auditors can feel comfortable while they perform their audit process. By examining and exploring the comfort theory and the three main parts of the audit process; the planning phase, the review phase, and the reporting phase, a connection to the study's collected empirical data is enabled and an analysis of the results will result in legitimate conclusions and suggestions for further research. Despite the current circumstances with COVID-19, a qualitative study was chosen. This was chosen in order to get a more in-depth understanding of the subject. The empirics were collected through semi-structured interviews conducted through digital meetings with auditors from two different Big-4 auditing firms. The study concludes that the global pandemic has had both a positive and a negative impact on the audit process, and that auditors need to take and implement further measures than before COVID-19 to achieve comfort.