Idag influeras samhället allt mer av digitaliseringens ständiga utveckling. Denna utveckling inkluderar nya digitala verktyg och processer vilka förändrar verksamheter och dess affärsmodeller. För revisionsbranschen tillkommer automatisering som ett komplement vilket ska effektivisera delarna i revisionsprocessen och möjliggöra att revisorer fokuserar mer på rådgivning. De digitala verktyg som digitaliseringen medför gör att de mindre revisionsbyråerna är utsatta för högre kostnader då implementeringen av verktygen är kostnadskrävande. Dessutom påverkas inte enbart kostnadssidan av digitaliseringen utan hela verksamhetens affärsmodell. Därav är studiens syfte att undersöka och analysera i vilken utsträckning revisionsprocessens delar har digitaliserats och digitaliseringens inverkan på affärsmodellen i små revisionsbyråer. Studiens vetenskapliga ansats är av deduktiv karaktär med semistrukturerade intervjuer. Delarna av revisionsprocessen är planering, granskning och rapportering. Vid undersökningen av affärsmodeller har delar ur business model canvas analyserats. De som undersökts är följande: kundsegment, kundrelationer, nyckelresurser samt intäkts- och kostnadsstrukturen. Resultatet påvisar att revisionsprocessens delar har digitaliserats olika mycket, planering- och granskningsfaserna har utvecklats mer av digitaliseringen än vad rapporteringen har gjort. Dock har samtliga delar effektiviserats mer på grund av de digitala verktygen som byråerna har implementerat. Under planeringsfasen har informationsinsamlingen underlättats då tillgången av information har ökat som ett resultat av internet. Vid granskningen har digitala verktyg, såsom analysverktyg underlättat och effektiviserat revisorernas arbete, detta eftersom redskapen medför att risker och avvikelser enklare framkommer. Avvikelser påträffas då revisorerna gör analyser genom stickprov ur SIE4-filer, vilka är kundens bokföringsunderlag. För rapporteringen, konstateras det att den delen är mitt i övergången gällande digitaliseringen. Det skapas fler digitala rapporter som sedan signeras digitalt jämfört med tidigare då all rapportering var i pappersform. För affärsmodellen fastställs det att fyra av de fem utvalda blocken har påverkats av digitaliseringen. Digitaliseringen har medfört att byråerna nu kan utvidga sitt kundsegment mot övriga orter eftersom avstånden har minskat i form av att underlag skickas digitalt. Vidare har kundrelationerna stärkts eftersom revisorerna är mer lättillgängliga och kan svara på kundernas frågor snabbt. Implementeringen av digitala verktyg har medfört högre kostnader för byråerna, dock kompenseras detta genom att de tar in fler kunder. Det blocket som inte har påverkats av digitaliseringen är nyckelresurserna: de immateriella tillgångarna och humankapitalet. Endast de materiella tillgångar har påverkats då byråerna har behövt införskaffa mer inventarier. / Today, society is increasingly influenced by the constant development of digitalization. Thisdevelopment includes new digital instruments and processes that change businesses and theirbusiness models. For the auditing industry, automation is added as a complement, which willstreamline the parts of the auditing process and enable auditors to focus more on advice. Thedigital instruments that digitalization entails mean that the smaller auditing firms are exposedto higher costs as the implementation of the tools is costly. Furthermore, not only the cost sideof digitization is affected, but the entire business model of the business. Hence, the purpose ofthe study is to investigate and analyze the extent to which parts of the audit process have beendigitized and the impact of digitization on the business model in small auditing firms. Thestudy's scientific approach is of a deductive nature with semi-structured interviews. The partsof the audit process that were analyzed were planning, review and reporting. During theinvestigation of business models, parts of the business model canvas have been analyzed.These are the following areas that were examined: customer segments, customer relationships,key resources and the revenue and cost structure. The results show that parts of the audit process have been digitized to varying degrees, the planning and review phases have been developed more by the digitization than the reporting has done. However, all parts have been made more efficient due to the digital tools that the agencies have implemented. During the planning phase, information gathering has been facilitated as the availability of information has increased as a result of the internet. During the audit, digital tools, such as analysis tools have facilitated and streamlined the auditors' work, as the tools make it easier to identify risks and deviations. Deviations are found when the auditors perform analysis by sampling from SIE4-files, which are the customer's accounting basis. For the reporting, it is stated that the part is in the middle of the transition regarding digitization. More digital reports are created which are then signed digitally compared to before when all reporting was in paper form.  For the business model, it is established that four of the five selected blocks have been affected by digitization. Digitization has meant that the agencies can now expand their customer segment to other locations as the distances have decreased in the form of data being sent digitally. Furthermore, customer relationships have been strengthened because the auditors are more accessible and can answer customers' questions quickly. The implementation of digital tools has entailed higher costs for the agencies, however, this is compensated by the fact that they bring in more customers. The block that has not been affected by digitalization is the key resources: intangible assets and human capital. Only the tangible assets have been affected as the agencies needed to purchase more equipment.

All industries are affected by digitalisation, therefore are also the auditing industry and the auditor's professional role. The audit function is to create confidence for the business and it is therefore important to understand how the digitization of the area is affected. How the professional role needs to be changed and education needs to be developed to keep up with the development. What are the positive and possibly negative consequences of digitalisation. This has been discussed for a long time and many believe that digitization will have a major impact, which is why further studies are needed in the area. It was because of lack of information within the area that the issue arose and was adopted in this work. / Introduktion Alla branscher påverkas av digitaliseringen, därmed också revisionsbranschen och revisorns yrkesroll. Revisionen funktion är att skapa förtroende för näringslivet och det är därför av vikt att förstå hur digitaliseringen av området påverkas. Hur behöver yrkesrollen förändras och utbildningen utvecklas för att följa med i utvecklingen. Vilka är de positiva och eventuellt negativa konsekvenser av digitaliseringen. Detta har under en längre tid diskuterats och många tror att digitaliseringen kommer att ha en stor påverkan varför ytterligare studier behövs göras inom området. Det var på grund av denna brist som frågeställningen uppkom och antogs i detta arbete. Syfte Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse och utforska digitaliseringens påverkan på revisorns yrkesroll Metod Studien använder sig av en kvalitativ forskningsdesign som har utgått från en abduktiv ansats. informationsinsamlingen i empirin har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsats Studien visar att revisorsyrket påverkas i hög grad av digitaliseringen. Mest centralt är graden av effektivisering, där manuellt arbete har ersatts av automatiserade processer. En ytterligare förändring är att tillgängligheten av större mängder data ger underlag för djupare analyser vilket ger en bättre helhetsbild. Det skapar utrymme för mer värdeskapande arbete mot företaget men även att upptäcka oegentligheter. De nya verktygen kräver en ökad kunskap och möjlighet att ta till sig den nya teknologin, och en ny roll har i och med det skapats, vilket är IT-revisorn. Digitalisering och automatisering frigör tid vilket gör att revisorerna kan utöka erbjudandet med rådgivningstjänster. Digitaliseringen medför även nackdelar; genom automatisering försvinner möjligheten att lära sig grundläggande processer som tidigare varit centralt för revisorn, därmed kan det försvåra förståelsen av helhetsbilden hos företagen. Dessutom kan kundrelationerna påverkas i och med digitaliseringens utveckling då virtuella möten blivit en vanligare del i vardagen.

Revisionsbranschen domineras av de fyra stora byråerna vilka tillsammans står för en majoritet av de utförda revisionstjänsterna. Då byråerna verkar under samma förutsättningar blir det relevant att undersöka om de svarar på omgivningen på ett likvärdigt sätt. För att få en lämplig jämförelsegrund ansågs granskningsprocessen av nedskrivningsprövningen i samband med goodwill som ett lämpligt studieobjekt. De som upprättar prövningen är skyldiga att tillämpa IAS 36, vilket är en standard som har varit omdiskuterad i tidigare forskning för dess subjektivitet. Kritiken som har framförts är att standarden anses inrymma svårverifierade antaganden och finansiella beräkningar vilka ligger utanför revisorns kompetensområde. En goodwillnedskrivning kan även uppfattas som en negativ signal av aktiemarknaden, vilket minskar företagens incitament till att genomföra en nedskrivning. Granskningen av prövningen kan därmed bli en känslig fråga för revisionsbyråerna vilka ska agera opartiskt men samtidigt måna om ett fortsatt förtroende från klienterna. Studiens syfte är att redogöra för hur de fyra stora revisionsbyråernas granskningsprocesser ser ut vid nedskrivningsprövning i samband med goodwill. Subjektiviteten som redovisningsstandarden IAS 36 medför motiverar en jämförelse av hur byråerna hanterar subjektiviteten. Studien avser även att förklara om det föreligger skillnader i hanteringen.  Studien använder institutionell teori som referensram och baserat på teorin har även en analysmodell utvecklats. För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ metod tillämpats med en abduktiv forskningsansats. En intervjuguide utformades baserat på det resultat som erhölls från en pilotintervju, där den semistrukturerade intervjuformen ansågs tillföra tillräckligt med information för att nå jämförbarhet. Därmed kunde studien identifiera skillnader och likheter, men även tillföra andra aspekter vilka ökar förståelsen för de institutionella faktorerna. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer. I analysen framträdde granskningsprocessen som en förhållandevis homogen process. En skillnad som framträdde var byråernas utbildningsstrategi inom värderingskunskap för revisorer. Analysmodellen bidrog även till att identifiera fyra nya institutionella faktorer vilka inverkar på granskningsprocessen: osäkerhet, professionalitet och affärsmässiga överväganden samt frikoppling, samtidigt bidrog modellen till att två faktorer kunde exkluderas: branschspecialisering och samverkan mellan byråerna. Samtliga byråer hanterar komplexiteten och subjektiviteten genom att internalisera standarderna i internmetodiken vilken även styr arbetsfördelningen och granskningsprocessen. Studien kom fram till slutsatsen att revisorernas insikt i värderingsfrågorna är grundläggande, för att kunna dra nytta av värderingsspecialisternas kompetenser och reducera subjektiviteten. Det identifierades även att en frikoppling föreligger vid hanteringen av skatt i samband med nedskrivningsprövningen, vilken har utvecklats till en vedertagen praxis mellan byråerna. / The audit industry is dominated by the big four which together account for most of the audit services performed. As the firms operate under the same conditions, it becomes relevant to examine whether they respond to the environment in an equivalent way. To obtain a suitable basis for comparison, the audit process of the impairment test of goodwill was considered a suitable object of study. Those preparing the test are required to follow IAS 36, which is a standard that has been debated in previous research for its subjectivity. The criticism that has been made is that it is considered to contain assumptions which are considered difficult to verify and financial calculations which are outside the auditor's area of ​​expertise. A goodwill write-down can also be perceived as a negative signal by the stock market, which reduces the companies' incentive to carry out a write-down. The audit of the impairment test can thus become a sensitive issue for the auditing firms, which must act impartially but at the same time are concerned about continued trust from the clients. The purpose of the study is to give an account of the audit processes of the big four audit firms in the case of impairment testing in connection with goodwill. The subjectivity that the accounting standard IAS 36 entails justifies a comparison of how the firms handle subjectivity. The study further intends to explain whether there are differences in handling. The study uses institutional theory as a frame of reference and based on the theory, an analysis model has also been developed. To fulfill the purpose of the study and answer the research questions, a qualitative method has been applied with an abductive research approach. An interview guide was designed based on the results obtained from a pilot interview, where the semi-structured interview form was considered to add enough information to reach comparability. Therefore, the study was able to identify differences and similarities, but also add other aspects which increased the understanding of the institutional factors. A total of nine interviews were conducted. In the analysis, the audit process emerged as a relatively homogeneous process. One difference that emerged was the firms training strategy in valuation knowledge for auditors. The analysis model also helped to identify four new institutional factors which influence the audit process: uncertainty, professionalism, business considerations and decoupling, at the same time the model helped to exclude two factors: industry specialization and cooperation between the firms. All firms manage the complexity and subjectivity by internalizing the standards in the internal methodology, which also controls the division of labor and the audit process. The study concluded that the auditor’s insight into the valuation issues is fundamental, to benefit from the valuation specialist’s skills and reduce subjectivity. It was also identified that a decoupling exists in the handling of tax in connection with the impairment test, which has developed into an accepted practice between the firms.

Inledning Vi lever i en digitaliserad värld, en värld som fortsätter digitaliseras. Det finns de som hävdar att världen just nu befinner sig i en fjärde industriell revolution. Digitaliseringen påverkar många delar av samhället såväl inom näringslivet som inom det civila. Det kan idag vara viktigt för företag att ligga i framkant inom arbetet med ny teknik både som en konkurrensfördel men också för legitimitetsskäl.  Syfte Syftet med studien har varit att utreda hur digitaliseringen och effekterna av den har påverkatdet arbete som utförs av revisorer och revisorns roll vilket mynnat ut i frågeställningen ”hur har digitaliseringen påverkat revisorns roll och arbete?”. Metod I studien har en deduktiv ansats använts. Vidare har en kvalitativ metod använts och datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personer som är aktiva inom revisorsyrket.  Slutsats Studien påvisar att digitaliseringen påverkar revisionsbranschen i såväl revisionsprocessen, revisorsrollen och kundrelationer. I revisionsprocessen har planeringsfasen påverkats av att informationsinhämtningen idag till största del sker digitalt istället för att skanna in fysiska dokument från pärmar. Den granskande fasen har påverkats i och med införandet av nya digitala hjälpmedel som kan processa större mängder data än vad en människa är kapabel till. Gällande kundrelationer så sköts mer av kontakten med kunder via digitala videomöten som ger revisorerna mer tid över till att revidera och agera som en rådgivare. Sammanfattningsvis så har den ökade digitaliseringen lett till att revisorsrollen effektiviserats och att rollen som rådgivande konsult fått en större och viktigare plats.

Bakgrund: Revisionsyrket befinner sig i en digitaliseringsutveckling och den får en allt mer betydande roll inom revisionen. En tillkommande faktor till denna utveckling är Covid-19 pandemin vilken har inneburit social distansering vilket kan ha påverkat revisorernas arbetssätt. Syfte: Syftet med den här studien är att bidra med fördjupad kunskap om hur revisorer vid små och medelstora revisionsbyråer upplever digitaliseringsutvecklingen inom ramen för Covid-19 pandemin. Metod: Studien tillämpar en deduktiv ansats. Utifrån den teoretiska referensramen utformas intervjustudien där legitimitetsteori och komfortteori appliceras. Urvalet för denna grundar sig på en förstudie vilken består av en enkät konstruerad utifrån urvalskriterier för intervjuerna. Slutsats: Studien visar att revisorerna upplever att pandemin har påskyndat digitaliseringen. Den största förändringen som går att utläsa är kommunikationen mellan revisor och kund som blivit mer digital. Även insamlingen av revisionsbevis upplever revisorerna har påverkats, främst gällande inventeringen. Att detta digitaliserats är något som flera av revisorerna upplever har påverkat deras trygghet. Utifrån revisorernas upplevelser går det även att se en potentiell påverkan på oberoendet och därmed legitimiteten. / Background: The auditing profession is in the midst of a digitalization development and it gets an increasingly important role within the audit. An additional aspect to this development is the Covid-19 pandemic which has led to social distancing that may have affected the auditors’ work. Purpose: The aim of this study is to contribute with a deeper knowledge about how auditors in small and medium sized audit firms experience the digitalization development within the context of the Covid-19 pandemic. Method: The study applies a deductive approach. The interview study is designed based on a theoretical framework where legitimacy theory and comfort theory are applied. The selection for the interview study is based on a pre-study which consists of a form constructed from the selection criteria for the interviews. Conclusion: The study shows that the auditors feel that the pandemic has accelerated the digitalization. The most distinct change is the communication between auditor and client which has become more digital. The collection of audit evidence is also something that the auditors experience has been affected, especially concerning the inventory. Several of the auditors feel that this has affected their feeling of comfort. The auditors' experiences show a potential impact on the independence and hence the legitimacy.

Inom revisionsbranschen tenderar arbetsbelastningen att vara extra hög, framför allt under de två första kvartalen vilket bidrar till hög stress och långa arbetsdagar. I dagens samhälle spelar den teknologiska utvecklingen en stor roll. Det historiska perspektivet visar att teknisk utveckling ur ett företagsekonomiskt perspektiv är en avgörande faktor för att bedriva en väl fungerande verksamhet. I början av 2000-talet introducerades blockchain, främst i samband med kryptovalutor. Tekniken väckte ett intresse hos de stora revisions- och redovisningsbyråerna som såg vilka implikationer detta skulle kunna ha på branscherna. I studien ämnar vi att identifiera tidskrävande arbetsuppgifter en revisor stöter på i sitt praktiska arbete för att sedan undersöka om dessa kan effektiviseras med hjälp av blockchain. Undersökningen har utförts genom intervjuer med revisorer av olika befattningar och erfarenheter på byråer av olika storlekar. Semistrukturerade frågor har använts för att erhålla uttömmande redogörelser kring revisorns praktiska arbete. Studien bidrar med kunskap om tidskrävande arbetsuppgifter och om blockchain har potentialen att effektivisera dessa. Med utgångspunkt i revisorns praktiska arbete har tidskrävande arbetsuppgifter och potentiella effektiviseringsåtgärder identifierats. Sedan gjordes kopplingar till blockchain. I undersökningen framgår det att vissa blockchainapplikationer har potentialen att effektivisera tidskrävande arbetsuppgifter medan andra inte besitter den potentialen / In the audit industry, workloads tend to be particularly high, especially during the first two quarters, leading to elevated levels of stress and long working hours. In today's society, technological advancements play a crucial role, and historical perspectives demonstrate that technological development from a business administration perspective is a critical factor in conducting well-functioning operations. In the early 2000s, blockchain was introduced, primarily in connection with cryptocurrencies. The technology sparked interest among major audit and accounting firms, which recognized the potential implications it could have on the industries. The purpose of this study is to identify time-consuming tasks encountered by auditors in their practical work and investigate whether these tasks can be streamlined using blockchain technology. The study was conducted through interviews with auditors of various positions and experiences in firms of varied sizes. Semi-structured questions were employed to obtain comprehensive insights into the auditors' practical work. The study contributes knowledge about time-consuming tasks and the potential of blockchain to streamline these tasks. Based on the auditors' practical work, time-consuming tasks and potential streamlining measures were identified. Subsequently, connections were made to technological features of blockchain. The findings of the study indicate that certain blockchain features have the potential to streamline time-consuming tasks, while other features do not possess such potential.

Bakgrund och problem: Under de senaste decennierna har andelen immateriella tillgångar i företagens balansräkningar ökat markant. Det har dock inte skett någon väsentlig förändring i den internationella standarden IAS 38, som fastställer principer för redovisning av immateriella tillgångar. Detta har skapat osäkerhet och utmaningar i tillämpningen av standarden och har blivit kärnan i det som nu kallas "2000-talets redovisningsutmaning". Tidigare studier har funnit att företag med en hög andel immateriella tillgångar också betalar högre revisionsarvoden, vilket kan hänföras till att revisorer upplever obehag vid revision av dessa tillgångar på grund av olika risker förknippade med dem. Det är dock relativt outforskat vilket eller vilka specifika obehag som svenska revisorer upplever och hur de eliminerar dem för att uppnå ett tillstånd av komfort. Syfte: Syftet med studien är att bidra till fördjupad kunskap om revisorns bedömning av immateriella tillgångar. Ur detta syfte kommer det att ligga fokuspå hur komfort skapas och uppnås samt vad som eventuellt skapar en känsla av obehag och hur detta kan elimineras. Metod: Denna studie har genomförts med kvalitativ metod och innefattar en deduktiv forskningsansats där empirin har samlats in genom semi strukturerade intervjuer med åtta auktoriserade revisorer på svenska revisionsbyråer. Slutsats: Studien påvisar att en revisors erfarenhet och längden på karriären inte är tillräckligt för att eliminera de obehag som finns vid bedömningen av immateriella tillgångar. Resultaten tyder på att revisorer upplever olika typer av obehag i varje fas av revisionsprocessen och är beroende av andra aktörer för att kunna eliminera obehagen och uppnå ett stadie av komfort. Det är framför allt tre aktörer som är av stor vikt för att bidra till skapandet av komfort och dessa är en överordnad person inom revisionsbyrån, ekonomichefen på det reviderade företaget och specialister. / Background and problem: During the past decades, the proportion of intangible assets has significantly increased on companies' balance sheets. At the same time, there hasn't been any significant change in the international standard IAS 38, which establishes principles for the accounting of intangible assets. This has created uncertainty and challenges in the application of the standard and has become the core of what is known as the '21st-century accounting challenge.' Previous studies have found that companies with a high proportion of intangible assets also pay higher audit fees, which can be explained by auditors experiencing discomfort in auditing these assets due to various risks associated with them. However, it is relatively unexplored what specific discomfort Swedish auditors experience and how they eliminate them to achieve a state of comfort. Purpose: The purpose of the study is to contribute to a deeper understanding of the auditor's assessment of intangible assets. Within this purpose, the focus will be on how comfort is created and achieved, as well as what potentially creates asense of discomfort and how it can be eliminated. Method: This study has been conducted using a qualitative method and involves a deductive research approach, where data collection was carried out through semi-structured interviews with eight certified auditors from Swedish auditing firms. Conclusion: This study demonstrates that an auditor's experience and length of career are not sufficient to eliminate the discomfort associated with the assessment of intangible assets. The results suggest that auditors experience different types of discomfort in each phase of the audit process and rely on other actors to eliminate the discomfort and achieve a state of comfort. Three actors, in particular, are crucial in contributing to the creation of comfort, namely a superior within the auditing firm, the chief financial officer of the audited company and specialists.

Revisionen har idag blivit en viktig del av det moderna samhällets ekonomiska system och har en avgörande roll för att främja förtroendet för den finansiella rapporteringen, samt för att främja transparens och ansvarstagande i affärsverksamhet. Digitalisering är ett begrepp som beskriver den digitala utvecklingen som har uppkommit av nya tekniken och har förändrat sättet som vi lever våra vardagliga liv men även förändrat världen på en global nivå. Med anledning att revisionsbranschen utsätts för förändringar på grund av digitaliseringen som är ett fenomen, är detta ett forskningsproblem som är värt att studera. Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter digitaliseringen har på revisionsyrket i Sverige där revisorsyrket omfattas av revisionsprocessen, revisionskvaliteten och kundrelationer. För att besvara syftet kommer en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomföras med en deduktiv forskningsansats. Det empiri som används i studien samlas in genom nio intervjuer med olika auktoriserade revisorer från olika företag i olika storlekar. Den empiri som samlas in utifrån intervjuerna diskuteras sedan med den teoretiska bakgrunden som förekommer i studien. Studien ger därmed stöd till att digitaliseringen har haft en stor påverkan i revisionskvaliteten och revisionsprocess, däremot när det kommer till relationen mellan revisor och kund har digitaliseringen effektiviserat den till en viss mån men att den aldrig kommer ersätta den personliga kontakten som man har med kunden. I förhållande till storlek av företag varierar digitaliseringens påverkan när det kommer till relationen med kunderna och revisionsprocessen men att revisionskvaliteten inte påverkas. / The audit has today become an important part of the modern society's economic system and plays a crucial role in promoting trust in financial reporting, as well as fostering transparency and accountability in business operations. Digitalization is a concept that describes the digital development brought about by new technologies and has transformed the way we live our everyday lives, as well as reshaped the world on a global scale. Given that the auditing profession is undergoing changes due to digitalization, which is a phenomenon, this is a research problem worth studying. The purpose of this study is to examine the effects of digitalization on the auditing profession in Sweden, encompassing the auditing process, audit quality, and client relationships. To address the purpose, a qualitative study with semi-structured interviews will be conducted using a deductive research approach. The empirical data used in the study will be gathered through nine interviews with various certified auditors from different companies of different sizes. The empirical data collected from the interviews will then be discussed in conjunction with the theoretical background present in the study. The study thus provides support for the notion that digitalization has had a significant impact on audit quality and the auditing process. However, when it comes to the relationship between auditor and client, digitalization has streamlined it to some extent, but it will never replace the personal interaction one has with the client. In terms of company size, the impact of digitalization varies regarding client relationships and the auditing process, but it does not affect audit quality.

The unexpected outbreak of Covid19 that came in 2020 affected the entire world's population, industries and companies overnight. The auditing industry and its auditors have also been affected by the pandemic and the following crisis. Due to the crisis caused by the pandemic, many company managements have had to rethink and develop new strategies for continued operations. The audit companies and their auditors have been forced to make a digital transition and work remotely using digital tools to continue the audit work. The purpose of the study is to try to assess auditors' perceived change in the audit process and quality in connection with the digital transition that took place during Covid 19. We also want to see if the effects can be explained based on IT application and use depending on agency affiliation, as previous research indicates that smaller audit firms are better at IT implementation, use and are quicker to change. The study uses a qualitative research method in the form of semistructured interviews. The results were obtained by seven authorized auditors from audit firms of various sizes in Sweden. The conclusion that can be drawn from the study is that the pandemic has been a catalyst for digitization in t he auditing industry. Of the three parts of the audit process, the review phase was the most affected part, where the exchange of information was made more difficult, which led to longer lead times. The quality has not suffered to a large extent. It can be noted that there is a certain difference in digital conditions between audit firms.

Bakgrund: Ett nytt EU-direktiv som reglerar kraven för hållbarhetsredovisning träder i kraft 2024. Med det nya direktivet blir revision av hållbarhetsredovisning obligatorisk, vilket innebär att denna redovisning måste inkluderas i företagens förvaltningsberättelse. Denna förändring förväntas påverka revisionsprocessen och ställa högre kunskapskrav på revisionsprofessionen. Det finns även förutsägelser om en ökning av revisionsuppdrag samt ett ökat behov av kompetensutveckling inom revisionsyrket, eftersom revisionen utvidgas till att granska kvalitativ information. Syfte: Studiens syfte är att utforska hur kunskap skapar komfort inom revisionsprocessen när professionen utsätts för en förändring som innebär granskning av ett nytt område. Teoretisk referensram: Studien redogör hur nya områden kan bli revisionsbara och hur olika tillvägagångssätt kan tillämpas vid förändring inom revisionsprofessionen. Komfortteorin kommer likså att användas och kommer identifiera aspekter för hur revisorer kan behålla en känsla av trygghet i sin bedömning vid nya revisionsområden. Metod: Studien använder en innehållsanalys för att identifiera och analysera mönster. Tretton vetenskapliga artiklar har hittats och jämförts för att uppnå studiens syfte. Slutsats: Slutsatserna som framgår av studien identifierar att kunskap är grundläggande för att göra något revisionsbart. Det framgår även att avsaknaden av ett tydligt ramverk försvårar etableringen av hållbarhetsrevision. Studien identifierar likaså att ett samarbete mellan revisorer och hållbarhetspecialister hade kunnat förenkla bemötandet av de utmaningar som uppstår när revisionsområdet utvidgas. / Background: A new EU directive regulating the requirements for sustainability reporting will come into effect in 2024. With the new directive, the audit of sustainability reporting becomes mandatory, which means that this reporting must be included in companies' management reports. This change is expected to affect the audit process and impose higher knowledge requirements on the auditing profession. There are also predictions of an increase in audit assignments and a greater need for professional development within the auditing profession, as the audit expands to include qualitative information. Purpose: The purpose of this study is to explore how knowledge creates comfort within the audit process when the profession is subjected to a change that involves auditing a new area. Theoretical Framework: The study describes how new areas can become auditable and how different approaches can be applied during changes within the auditing profession. The comfort theory will also be used and will identify aspects of how auditors can maintain a sense of security in their assessment when auditing new areas. Method: The study uses a content analysis to identify and analyze patterns. Thirteen scientific articles have been found and compared to achieve the study's purpose. Conclusion: The conclusions drawn from the study identify that knowledge is fundamental to making something auditable. It also shows that the lack of a clear framework complicates the establishment of sustainability audits. The study likewise identifies that collaboration between auditors and sustainability specialists could facilitate addressing the challenges that arise when the audit area is expanded.in establishing frameworks may contribute to easing this adaptation process.