Poor audit quality has historically led to huge consequences for the society. A low audit quality is often related to a low auditor independence, which can be caused by the auditor's incentive to maximize personal gain. In attempts to strengthen the auditor independence and thereby the audit quality, several audit regulations have been issued, where the mandatory audit rotation has been the subject to intensive debate. Although the previous research on audit rotation and audit quality is extensive, few studies investigate the contingency aspects of the relationship more specifically firm visibility. The purpose of the study is to explain how audit firm rotation and audit partner rotation relate to audit quality and how this relationship is contingent on firm visibility. The study is conducted quantitatively using a positivistic deductive approach. Hypotheses are developed from existing theories and literature in the area. These are later tested by translating concepts into measurable variables. Audit quality has been measured through the proxy variable discretionary accruals which was estimated by two variants of the modified Jones model. The sample consisted out of 58 large-cap firms listed on the Stockholm OMX stock exchange, constituting a total of 580 firm years. The results of this study suggest that neither audit partner rotation nor audit firm rotation has an influence on audit quality. Furthermore, these relationships are not found to be contingent on firm visibility. The study’s findings contribute to existing debate on mandatory audit rotation. However, the results need to be interpreted with certain caution as we cannot be certain that discretionary accruals measured audit quality as it was intended to do.

Tidigare studier har diskuterat att många små och medelstora företag sett revisorn och revideringen som en kostsam tjänst som ger lite värde. I och med avskaffandet av revisionsplikten år 2010 bestämde sig många små företag att avskaffa sina revisorer som en konsekvens av deras kostsamma tjänster. Därför läggs det idag större vikt på revisionsvärdet och mervärdet. Studiens syfte är att förstå hur revisionsvärde skapas från ett klientperspektiv. Tanken är att fem olika perspektiv som kopplas ihop med bland annat agentteorin och professionsteorin ska öka förståelsen för hur revisionsvärde skapas. Utifrån de fem olika perspektiven har studiens modell skapats. Det empiriska materialet består av tio semistrukturerade intervjuer som genomförts av småföretagare i olika branscher. Resultatet av studien visar att revisionsvärde och mervärde skapas från alla fem perspektiv, vilket stämmer överens med tidigare studier. Dock upptäcktes ett värde från ett sjätte perspektiv som studien inte fångar. Det sjätte perspektivet är revisionsbyråer. Slutsatsen är att revisionsvärdet skapas utifrån revisorn, revisionen, revisionsrådgivningen, den fristående rådgivningen, revisor-klient-relationen och revisionsbyråer.

This master’s work summarises main implementation principles of accounting audit in the Czech Republic with context of European Union. Work explains status and role of auditors in society, general demands on accounting audit, the way of their control and fulfilling. Also contains suitable recommendations for Czech auditors.

The thesis is focused on the audit of the financial statements especially to the part of assets. The theoretical part describes the general characteristics of the audit, specifies selected areas of financial statement audit and defines accounting issues of fixed assets and inventory. The second part describes application process of auditing activities in a field of assets in a particular company. From the identified deficiencies are suggested recommendations which are focused to inventory valuation and depreciation of fixed assets.

Background and Problem: The audit expectation gap is an interesting phenomenon whereseveral academics and researchers have studied this subject in the audit environment. However,in relation to the research conducted on the audit expectation gap in the private sector, a lack ofresearch exists on the audit expectation gap in the public sector. The importance ofunderstanding and realising the audit expectation gap in the public sector relies on the threatthe gap has on the legitimacy and trust of the national audit offices and public auditors. Purpose: This research study aims to explore the audit expectation gap in the public sector.The study seeks to investigate what manifests the audit expectation gap between the SwedishNational Audit Office and the society of Sweden. In addition, the study aims to moreoverunderstand the reasons for making the audit expectation gap emerge. Method: The study includes two different research methods aimed to explore the differentperceptions of the public auditors and the society concerning the roles and responsibilities ofpublic state auditors. Semi-structured interviews with auditors from the Swedish National AuditOffice were conducted to comprehend their perception of public auditors. In comparison,content analysis on a published news article of the Swedish National Audit Office was observedto comprehend the Swedish society’s perceptions of public auditors. The two research methodswere then analysed and compared to explore if an audit expectation gap exists between thedifferent perceptions. Findings: The findings provide an understanding of different contributors causing an auditexpectation gap to emerge between the Swedish National Audit Office and Swedish society.The findings suggest that the audit expectation gap can be a consequence of the public lack ofknowledge in the office, poor performance or failure to adhere to core ethical principles byeither the individual auditor or office or the efficiency of the standard and its sufficiency toprovide with high-quality auditing. When such situations or circumstances emerge, the findingsindicate that an audit expectation gap is manifested between the Swedish National Audit Officeand the Swedish society.

SAMMANFATTNING Datum: 2022-06-01 Nivå: Kandidatuppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Ax, Janina  Hedström, Emelie  Rollne, Sofia   Titel: Transparens i finansiell rapportering för att förebygga brott Handledare: Johnstone, Leanne  Nyckelord: Transparens, redovisning, revisor, rättvisande bild, revision, bedrägeri Forskningsfråga: Vilken roll spelar transparensen i finansiell rapportering för att              minska och förebygga bokföringsbrott? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida transparensen i finansiell rapportering bidrar till att minska och förebygga bokföringsbrott, sett från revisorns perspektiv. Metod: Kvalitativ metod Slutsats: Studien visar på att K-regelverken tydligt visar vad som ska ingå i de finansiella rapporterna och hur transparenta företagen ska vara. Transparens är viktigt för att företagen ska ses som legitima och minska förekomsten av brott. / ABSTRACT Date: 2022-06-01   Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Ax, Janina  Hedström, Emelie  Rollne, Sofia                  Title: Transparency in financial reporting to prevent crime Supervisor: Johnstone, Leanne Keywords: Transparency, accounting, auditor, fair picture accounting, audit, fraud  Research question: What role does transparency play in financial reporting to reduce and prevent accounting breaches?  Purpose: The purpose of this study is to investigate whether the transparency of financial reporting contributes to reducing and preventing accounting breach, seen from the auditor's                perspective. Method: Qualitative method Conclusion: The study shows that the K-regulations clearly show what should be included in the financial reports and how transparent companies should be. Transparency is important           for companies to be seen as legitimate and reduce the incidence of crime.

The main task of an auditor is to review financial information and to ensure that the informationis reliable and trustworthy. In order for the users of financial information to trust theinformation they take part of it is a prerequisite that the auditor acts independently. Lately, theauditor’s independence has been questioned due to the numerous accounting scandals that havetaken place around the world. One measure to strengthen the quality of auditing and theauditor's independence was the introduction of mandatory firm rotation, which came into forcein Sweden in 2016. Whether or not the firm rotation has achieved its purpose has beendiscussed in previous research where both advantages and disadvantages have been reported.Although the subject has been discussed in previous research, there are currently few studiesin Sweden that focus on the auditor's perspective on the issue. The purpose of this study wasthus to explain the relationship between firm rotation and audit quality, and to examine howSwedish auditors feel that firm rotation affects audit quality. To achieve the purpose of thestudy, a qualitative research method was used in the form of semi-structured interviews witheight auditors. The result of the study shows that no factual change in the independence nor theaudit quality has been obtained, yet the Swedish auditors still feel that the audit quality is higherdue to the firm rotation rules since they have increased the independence in appearance. / Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska finansiell information och säkerställa attinformationen är tillförlitlig och trovärdig. Att revisorn agerar oberoende i sin granskning ären viktig förutsättning för att säkerställa att informationen är tillförlitlig. På senare tid harrevisorns oberoende dock ifrågasatts på grund av de flertal redovisningsskandaler som ägt rumrunt om i världen. En åtgärd för att stärka revisionskvaliteten och revisorns oberoende varinförandet av obligatorisk byrårotation som trädde i kraft i Sverige år 2016. Huruvidabyrårotationen har uppnått sitt syfte eller ej har varit omdiskuterat i tidigare forskning där bådeför- och nackdelar redovisats. Trots att ämnet är omdiskuterat i tidigare forskning finns det idagfå studier i Sverige som belyser revisorns perspektiv i frågan. Syftet med studien var därmedatt förklara relationen mellan byrårotation och revisionskvalitet, samt att undersöka hursvenska revisorer upplever att byrårotationen påverkar revisionskvaliteten. För att uppnåstudiens syfte användes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuermed åtta revisorer. Resultatet från studien visar att någon faktisk påverkan på oberoendet ellerrevisionskvaliteten inte skett men att revisorerna anser att kvaliteten ökat ändå eftersom detsynbara oberoendet ökat hos allmänheten.

Background: Previous research has shown that an expectation gap exists between the public and auditors. It has also shown that there is a strong link between the expectation gap and in detecting fraud. Like the public's expectations, there is an imbalance between the authorities and auditors' expectations of the auditor's role. They expect more from the auditors than the auditors think they can provide. This leads to disagreement between the parties. When the auditor has expectations that do not correspond to what the auditor considers to be their role, they end up in a role conflict. The authorities' interest in using the auditor as a law enforcement actor can be a contributing factor to the expectation gap, as the legislation lacks clear guidance and it creates scope for authorities to formulate their own expectations. Based on all of the above, it is interesting to investigate how the Swedish Tax Agency and the economic crime authority view the auditor's responsibility in detecting fraud. Questions: How do authorities view the auditor’s responsibility in detecting fraud? Purpose: The purpose of the essay is to investigate how Ekobrottsmyndigheten (the economic crime authority) and Skatteverket (the swedish tax agency) view the auditor’s responsibility in detecting fraud. The intention is to explain and describe what expectations these authorities have of the auditor in detecting fraud. Method: A qualitative method has been applied in this essay where data collection happened through five semi-structured interviews with people from a certain authority. A strategic selection was made where informants were chosen due to their specific workplace, which is either the Economic Crime Authority or the Swedish Tax Agency. Results and conclusion: The results show that the authorities look at the auditor's role according to legislation, thus no expectation gap arises. The authorities do not expect the auditor to actively seek or look for financial crime or be held liable for financial scandals without cause. On the other hand, the authorities consider that the auditor is an important player in reducing financial crime and expect the auditor to fulfill his reporting obligation when fraud is discovered. / Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att ett förväntningsgap existerar mellan allmänheten och revisorer. Det har även visat att ett starkt samband finns mellan förväntningsgapet och i att upptäcka bedrägerier. Likt allmänhetens förväntningar finns det en obalans mellan myndigheterna och revisorer förväntningar på revisorns roll. De förväntar sig mer från revisorerna än revisorerna tror de kan tillhandahålla. Detta leder till oenighet mellan parterna. När revisorn har förväntningar som inte stämmer överens med vad revisorn anser är deras roll hamnar de i en rollkonflikt. Myndigheterna intresse i att använda revisorn som brottsbekämpande aktör kan vara en bidragande faktor till förväntningsgapet eftersom lagstiftningen saknar tydlig vägledning och det skapar utrymme för myndigheter att formulera egna förväntningar. Med utgångspunkt av ovanstående är det intressant att utreda hur Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten ser på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier. Problemformulering: Hur ser myndigheter på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket, ser på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier. Avsikten är att förklara och beskriva vilka förväntningar dessa myndigheter har på revisorn i att upptäcka bedrägerier. Metod: En kvalitativ metod har tillämpats i denna uppsats där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem personer från myndigheter. Ett strategiskt urval gjordes där informanterna valdes med anledning av deras specifika arbetsplats, vilket är antingen Ekobrottsmyndigheten eller Skatteverket. Resultat och slutsats: Resultatet visar att myndigheterna ser på revisorn roll enligt lagstiftning därmed uppstår inte förväntningsgap. Myndigheterna förväntar sig inte att revisorn aktivt ska söka eller leta efter ekonomisk brottslighet eller hållas ansvariga för finansiella skandaler utan grund. Däremot anser myndigheterna att revisorn är en viktig aktör i att minska ekonomisk brottslighet och förväntar sig att revisorn uppfyller sin anmälningsskyldighet när bedrägerier upptäcks.

Abstract  Background & Problem: Risk assessment is a central part of the audit process. Previous audit failures have increased the importance further. Several suggested determinants of risk assessments have been explored within literature. However, literature has not up until now explored what reflection environmental uncertainty has on the risk assessment process. Due to the ongoing pandemic, COVID-19, the opportunity to explore the reflection of uncertainty has been made feasible.  Purpose: The purpose of this study is to explore how societal challenges reflect on auditors’ risk assessments of entities. The thesis is conducted using COVID-19 as an event signifying societal challenge.  Methodology: This thesis uses an exploratory and abductive research approach. With a qualitative strategy, empirical data has been collected through semi-structured interviews with authorized auditors as participants.  Findings: Our findings conclude that the four aspects being firm, environment, individual, and audit client together form the risk assessment. In contrast to literature, the audit client aspect was argued as more important. Further, environmental uncertainty is reflected in risk assessments through these four aspects and can affect each aspect individually in various ways.  Future research: Since this study explores reflections of a crisis, while it is still present, we would find it interesting to examine its aftermath. In line with previous literature and our empirical findings, we foremost would suggest future researchers to explore the impact of a societal challenge on audit quality and whether differences are present concerning audit firm size.

Revisionsbranschen står inför en förändringsfas vilket gör att revisorsrollen har behov av att anpassa sig till nya förhållningssätt. Det är digitalisering som har fått en genomträngande drivkraft i branschen. Tidigare forskning indikerar på att digitalisering har en pådrivande effekt på branschen som gör att vissa arbetsuppgifter automatiseras, förändras och försvinner. Större mängd data finns även tillgängligt för revisorn vilket leder till nya förutsättningar som yrkesrollen bör förhålla sig till. Syftet med vår studie är därför att få en ökad förståelse för digitalisering och dess påverkan på revisorsrollen samt hur revisorn kan anpassa arbetsuppgifter och kompetens för att vara ett hållbart yrke. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer. I studiens teoretiska referensram tydliggörs den grundläggande funktionen för revisorn, revisorns anpassning till digitalisering, anpassning till klient och för att vara ett hållbart yrke samt revisorsrollen.Intervjuerna med respondenterna har påvisat att branschen är i en förändringsfas till följd av digitalisering. Respondenterna är eniga om att digitalisering har inflytande på revisionsbranschen och att det finns ett intresse att omvandla arbetsuppgifter och kompetenser för att kunna skapa mervärde till klient. Studiens resultat indikerar att det finns tre genomgående aspekter som bör tillmötesgås av revisorn då dessa är av stor betydelse för en stabil och långsiktig utveckling. Viktiga aspekter som framkommer från resultatet är revisorns anpassning till klient gällande kommunikation, trovärdighet och relevans. Studiens slutsats lyfter fram att det rör sig om ett samspel mellan dessa infallsvinklar, där revisorn kan utforma sin yrkesroll för att vara ett hållbart yrke. Studiens slutsats presenterar även att det är fördelaktigt för revisorn att utveckla arbetsuppgifter mot mer rådgivning och nischad kompetens. Sammanfattningsvis uppmärksammar denna studie att revisorn bör anamma nya former av yrkesrollen för att kunna skapa långsiktig relevans och tillmötesgå den digitaliserade världen. / The auditing industry is facing change, which means that the role of the auditor must be to adapt to new approaches. It is digitalization that has become the pervasive driving force in the industry. Previous research indicates that digitalization has had a driving effect on the industry, which means that certain tasks have become automated, changed and disappeared. Larger amounts of data are also available to the auditor, leading to new conditions that the professional role should relate to. The purpose of our study is to gain an increased understanding of how auditor roles can adapt with the help of new tools and skills in order to remain a sustainable profession. To show how auditors can adapt to change and still remain sustainable, a qualitative method has been used which includes semi-structured interviews. The focus of this study is on theoretical frame of reference, the basic function and role of the auditor, the auditor's passage to digitalization, the ability to adapt to the client, and how to remain a sustainable profession.The interviews with the respondents have shown that the industry is in a phase of change because of digitalization. The respondents agree that digitalization has an influence on the auditing industry, and there is an interest in transforming work tasks and skills to create added value for the client. Student results indicate that three general aspects should be addressed by the auditor, as these are of great importance for stable and long-term development. Important aspects that emerge from the result are the auditor's passing to the client in terms of communication, credibility and relevance. Students conclude clearly that there must be an interaction between these approaches, so that the auditor can design a professional role to remain a sustainable profession. The study's conclusion also presents that it is advantageous for the auditor to develop work tasks that involve more counselling and niche skills. In summary, this study highlights that the auditor should embrace new ideas in the professional role to create long-term significance and meet the digital world.(This paper is written in Swedish).