Auditors have a big role in society. The question of auditor independence has been debated frequently after the financial crisis. Long auditor tenure with clients has both advantages and disadvantages so the question is hard to solve. One of the traits that are encouraged with auditors is professional skepticism. An important part of professional skepticism is the personal skepticism of the auditor. The purpose of this dissertation is to investigate if a high professional skepticism can increase auditor independence by increasing profession identification and decreasing client identification. Earlier research in Social Identity Theory has shown that client identification is negatively related to auditor independence and that profession identification is positively related to auditor independence. A quantitative method is used in this dissertation. A survey was sent to 1000 qualified Swedish auditor. 273 of those replied. The material was statistically analyzed to test the different hypothesis in the dissertation. Our survey showed that professional skepticism has no relation to client- and profession identification. There is however a weak positive relation between professional skepticism and auditor independence. The conclusion is that more research is needed to investigate if auditor independence really is affected by the auditor ’s professional skepticism. / Revisorer har en stor roll i dagens samhälle. Efter finanskrisen har frågan om revisorns oberoende diskuterats flitigt. Det finns både för- och nackdelar med att en revisor varit länge på ett företag och därför är frågan svårlöst. En av egenskaperna som uppmuntras hos en revisor är professionell skepticism. En viktig del av den professionella skepticismen är revisorns personliga skepticism. Syftet med den här uppsatsen är att påvisa att en hög professionell skepticism hos revisorer kan motverka vissa oberoenderelaterade problem. Mer specifikt undersöks den professionella skepticismens påverkan på revisorns identifikation med klienten och med den egna professionen. Tidigare forskning inom Social Identity Theory har visat att identifikation med klienten är negativt relaterat till oberoende och att identifikation med den egna professionen är positivt relaterat till oberoende. I uppsatsen används en kvantitativ metod. En enkät skickades till 1000 kvalificerade svenska revisorer varav 273 svarade. Detta material analyserades statistiskt för att pröva hypoteserna i uppsatsen. Undersökning visar att professionell skepticism inte har någon påverkan på klient- och professionsidentifikation hos revisorn. Det finns däremot en svag positiv relation mellan professionell skepticism och revisorns oberoende. Slutsatsen blir därför att mer forskning behövs för att undersöka om revisorns oberoende faktiskt påverkas av revisorns professionella skepticism.

Purpose – The purpose of this paper is to get an increased insight on a governmental regulator's view on independence in a Swedish context, with the aim to contribute to the research regarding auditor independence. Design/methodology/approach – The research is in the form of a quantitative study examining the Swedish Supervisory Board of Public Accountant’s disciplinary rulings from the years 2004-2010. Findings – The study concludes that the SSBPA view independence in fact as one, if not the most, important attribute for an auditor, while independence in appearance is on the other side of the spectrum, being one of the least vital. Originality/Value – The findings of this paper show that the SSBPA’s view on auditor independence is in stark contrast to the propositions made by the European Commission and SOX, as they are more focused on mitigating issues related to independence in appearance. Keywords – Auditor independence; Independence in Appearance; Independence in Fact; Practical Definition; Quality affecting Issues; Non-Quality affecting Issues; Regulatory Oversight; Disciplinary RulingsPaper Type – Research paper

Relationsmarknadsföring används allt mer av revisorer för att behålla klienter. Eftersom relationsmarknadsföring kan leda till vänskap och eftersom vänskap försvårar revisorns oberoende kan detta påverka hur revisorsyrket uppfattas. För bland annat kreditgivare är det viktigt att redovisningen fått en opartisk granskning och om inte ett oberoende föreligger kan detta potentiellt bli ett problem. Syftet med denna studie var att se om kreditgivare tror att revisorernas relationsmarknadsföring kan resultera i ett uppfattat försvagat oberoende. I den teoretiska referensramen tas olika teorier upp som hänger ihop med revision. Bland annat talas det om tankesättet profession-independence; uppfattningen om revisorers förmåga att arbeta oberoende. Metoden som användes var kvalitativ. Totalt sex professionella kreditgivare intervjuades, i sex separata intervjuer. Intervjuerna var öppna och semistrukturerade, de spelades in på diktafoner och renskrevs efteråt. Empirin visade att nästan alla kreditgivare hade samma uppfattning, att relationsmarknadsföringen inte är ett hot mot oberoendet. Det fanns flera faktorer som gav kreditgivarna förtroende för revisorerna och detta förtroende var så starkt att de inte trodde relationsmarknadsföringen skulle orsaka problem. Analysen som gjordes av inhämtade data är att de intervjuade kreditgivarna ser revisionen som försäkran, samt att relationsmarknadsföringen inte tros leda till förstört oberoende eftersom den vänskap som relationsmarknadsföringen kan generera inte tros ha effekter på oberoendet. Svaren från de intervjuade förknippades med tidigare teorier, inkluderandes teori kring revisionsarenan, och studien finner potential till möjlig utveckling av befintlig teori. Slutsatsen var att det framkommit indikationer på att relationsmarknadsföring inte kommer att skada revisorernas profession-independence och att detta går att härleda till tre faktorer: Upplevda mekanismer som förhindrar beroendeställning, Goda erfarenheter av revisorer och Eget behov av att agera i oberoende projiceras på revisorerna. Ytterligare förslag till framtida forskning presenterades.

本研究之目的在於瞭解適任的內部稽核人員應具備之人格特質與技能，並探討這些人格特質與技能是否受到產業別或機構特性之影響。本研究以參加中華民國內部稽核協會例會活動之內部稽核人員為對象，於活動現場發放並回收研究問卷，以獲得相關的實證資料。 根據實證結果，本研究的主要發現與結論如下： 1.適任的內部稽核人員應具備「勤勉審慎性」之人格特質，以及「分析性技 能」與「判斷性技能」。 2.電子業內部稽核人員重視「外向性」之人格特質的程度高於金融業內部稽核人員，且較其它產業更為重視「自我調適與人際溝通技能」。 3.稽核主管重視「和善性」及「經驗開放性」兩大人格特質及「分析性技能」的程度高於非稽核主管。 4.公司營收在40億元以上之稽核主管，對其實際具備相關技能之程度最有自信。 5.稽核單位整體具備的技能低於稽核人員實際具備之技能，反映填答者對本身實際具備之技能較有信心，而對稽核單位整體具備之技能的看法則較為保守。 / The purpose of this study is to understand the personality traits and skills that a competent internal auditor should possess and to examine the industry and firm effects on these traits and skills. By means of distributing the research questionnaire to the internal auditors attending the IIA-Taiwan monthly meetings, this study gathers related data and perform various analyses. Our empirical results show that: 1. A competent internal auditor should possess the traits of conscientiousness, and the analytic and appreciative skills. 2. Internal auditors of the electronics industry attach more importance to the extraversion traits than those from the financial industry, and value the personal and interpersonal skills more than those auditors from other industries. 3. Chief audit executives (CAEs) value the agreeableness and openness to experience traits, and the analytic skills more than non-CAEs. 4. CAEs from the companies with operating revenue over forty billions NT dollars are most confident with the skills that they possess. 5. Most respondents believe that his/her internal audit department’s level of skills is less sufficient than that of individual auditors.

In the first essay, I examine the association between auditor industry specialization and earnings management choices. Prior research suggests that industry specialist auditors constrain accounting-based earnings management. But such actions may cause client companies to seek alternative means to manage earnings. Specifically, companies that hire industry specialist auditors may alter operating decisions to meet earnings targets, referred to as real activities manipulation. This essay investigates whether clients of industry specialist auditors that have an incentive to manage earnings are constrained from managing earnings through accruals manipulation and, therefore, are more likely to engage in real activities manipulation. Further, I examine whether operating performance declines for firms suspected of real activities manipulation. My findings indicate that clients of industry specialist auditors with incentives to manage earnings have lower absolute value of accruals relative to firms with incentives to manage earnings that do not hire industry specialist auditors. These clients of industry specialist auditors are also more likely to engage in real activities manipulation, suggesting this is a possible unintended consequence of hiring an industry specialist auditor. I also document evidence that firms suspected of real activities manipulation have lower future operating performance relative to firms not suspected of real activities manipulation. In the second essay, I examine the association between the tightness of accounting standards and earnings management choices. Prior studies suggest that managers switch from accounting-based earnings management to real activities manipulation in response to tightening accounting standards. My study investigates this line of reasoning. I develop an analytical model and conduct an experimental examination of the effect of flexibility of accounting standards under different institutional environments. I find that managers switch from accounting-based earnings management to real activities manipulation with tightening accounting standards only when the institutional investors have a short-term investment horizon. In contrast, when managers are monitored by institutional investors with a long-term investment horizon, they do not engage in such behavior.

Abstract [sv] Titel: Revisorns självförtroende vid förhandling Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Henrik Alvin Rydén. Handledare: Jan Svanberg. Datum: 2015-05 Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva vilka faktorer av transformellt ledarskap, identifikation och förhandlingsbeteende som kan ha ett samband med revisorns upplevda self-efficacy i en förhandlingskontext. Metod: Uppsatsen har ett deduktivt förhållande till teori och utvecklar flera hypoteser som sedan testas. Datainsamlingen sker med hjälp av en enkätundersökning. Urvalet består av 3 300 revisorer i Sverige, auktoriserade och godkända. Analysen av insamlad data sker med hjälp av datorprogrammet SPSS och statistiska metoder som Principalkomponentanalys (PCA), korrelationsanalys och multipel linjär regression. Resultat och slutsats: Distributivt förhandlingsbeteende har ett delvis negativt samband med self-efficacy. Resultaten är dock inte entydiga och ger inte tillräckligt stöd för att motivera ett accepterande av hypotesen. För de övriga hypoteserna finns inget samband i detta urval. Förslag till fortsatt forskning: Ansträngningar bör göras för att förbättra urvalet med hjälp av slumpmässiga principer istället för det bekvämlighetsurval som används nu. Utöver urvalet kan det även vara på sin plats att titta närmare på ett av de använda måtten. Det råder oklarheter kring validiteten för ett av måtten som mäter transformellt ledarskap. Detta bör i första hand vara nästa steg för att se om resultaten av den här studien även gäller utanför det befintliga urvalet. Uppsatsens bidrag: Det här är en av de första studierna som görs om self-efficacy med revisorn och förhandlingar som utgångspunkter. Den kan därför ses som en studie som kan peka på intressanta områden för fortsatt forskning. / Abstract [en] Title: The auditors self-confidence in negotiation Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Henrik Alvin Rydén Supervisor: Jan Svanberg Date: 2015-05 Aim: The main thesis of this study is to describe what the relationship is between a number of factors that might be associated with self-efficacy in negotiation. These factors are transformational leadership, organizational identification, professional identification and distributive and integrative negotiation behavior. Method: The essay has a deductive approach to theory and develops several hypotheses which are then tested. The data collection is done by using questionnaires. The sample is based on 3 300 auditors in Sweden. The analysis of collected data is done using the computer program SPSS and several statistical tools: principal component analysis (PCA), correlation analysis and multiple linear regression. Result & Conclusions: Distributive negotiation behavior has, in part, a negative association with self-efficacy. The results thereby give some support for one the hypothesis even though it is not enough to provide an answer that would lead to an acceptance of the hypothesis. No findings within this sample suggest that the other constructs is associated with self-efficacy. Suggestions for future research: Efforts should be made to improve the sample using random principles instead of the convenience sample used now. In addition to the sample, there is uncertainty about the validity of one of the measurements of transformational leadership. This should primarily be the next step to see if the results from this study also are applicable outside the existing sample. Contribution of the thesis: This is one of the first studies made about self-efficacy with the auditor and negotiations as starting points. For that reason it should be viewed as a study that might point out directions for further investigations within the fields of self-efficacy and auditor and client negotiations.

Digitization and automation has a great impact on society. A trade which has been up for discussion is the accounting- and audit businesses. Audit is an important function in society which focuses on examining and putting a quality-stamp on financial information to create security and trust in business performance. The audit-process is the methodology of work and has three stages: Planning, performance and reporting. The purpose of this study is to examine how the audit process and the auditors’ role have been affected and how they will look in the future. This study has shown that auditing will be conducted differently in the future due to digitization and automation, but auditing as a societal function remains. It has also been shown that digitization and automation enable larger and more efficient data management. This study has identified several positive aspects with the future audit including continuous auditing, higher flexibility and better communication. Several challenges have also been identified including risks associated with handling complex systems. This study has shown that the role of the auditor is going through changes. There will be higher requirements of the auditor with regards to technical and social skills and also analytical ability. / Teknikutvecklingen i samhället skapar stora förändringar inom många områden. Den möjliggör bland annat ökad digitalisering och automatisering inom redovisning och revision. Revision är en viktig samhällsfunktion som inriktar sig på att granska och kvalitetssäkra ekonomisk information i syfte att skapa trygghet och tillit i näringslivet. Revisionsprocessen är revisionens arbetsmetodik och består av tre stadier: Planering, granskning och rapportering. Utgångspunkten i studien är att digitaliseringen och automatiseringen påverkar revisionsprocessen och revisorns roll på ett eller annat sätt. Således har vi i denna studie diskuterat hur dessa två aspekter påverkas av digitaliseringen och hur revisionen kommer att utvecklas i framtiden. Studien är en kvalitativt inriktad fallstudie med syfte att ingående undersöka en specifik organisation. Undersökningen bedrivs på en av de större revisionsbyråerna, i syfte att undersöka hur revisionsbyrån arbetar med en ökad digitalisering och automatisering i dess revisionsprocesser och att belysa revisorns roll i framtiden som en följd av en digitaliserad och automatiserad revisionsprocess. Undersökningen har gjorts genom två intervjuer och en enkätundersökning, vilken genomfördes via e-post. Teoriramen i studien baseras på tidigare forskning om revision, som revisionens innebörd (Wallace, 1980) och revisionsprocessen (Trohammar 2006), samt om digitalisering och automatisering, men även om löpande revision (Chan & Vasarhelyi 2011) och framtiden för revision. Intervju- och enkätfrågorna baseras sedan på denna teoriram. Slutligen kopplas teoriramen till det sammanställda resultatet från intervjuerna och enkätundersökningen. Studien har visat på att revision kommer att bedrivas annorlunda i framtiden på grund av digitalisering och automatisering, men att revisionen som en samhällsfunktion består. Genom undersökningen kan vi se att digitalisering och automatisering möjliggör större och mer effektiv datahantering, vilket i sin tur möjliggör substansgranskning och mer omfattande analys av data. Revisionen kommer då att få en högre kvalitet och bli mer effektiv. Undersökningen har identifierat flera positiva aspekter kring framtidens revision som exempelvis löpande revision, större flexibilitet och bättre kommunikation. Det har också identifierats utmaningar med framtidens revision som till exempel risker associerade med hantering av komplexa system. Studien har kommit fram till att revisorns roll håller på att förändras på grund av digitalisering och automatisering. Högre krav kommer att ställas på de anställda avseende teknisk och social kompetens samt analytisk förmåga. Revisorn ska också ha kännetecken som driv och förändringsorientering.

Revisorns oberoende är ett aktuellt och omtalat ämne som har varit grund för ett flertal diskussioner genom åren. Skandaler har bidragit till ett minskat förtroende samt förändringar i revisionsvärlden. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur revisorns oberoende framställs i affärstidskrifter med hjälp av diskursanalys. Diskursanalysen är genomförd med stöd av Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Analysen utgår ifrån 40 artiklar från affärstidskrifterna Tidningen Balans och Dagens Industri mellan åren 2014 - 2018. De identifierade diskurserna är förändring, förtroende samt skandaler och turbulens. Diskurserna analyserades utifrån textdimensionen, den diskursiva praktikens dimension samt den sociala praktikens dimension. I textdimensionen ligger fokus på texternas modalitet och transitivitet. Den diskursiva praktikens dimension fokuserar på textens producering och konsumtion. I denna dimension analyseras huruvida texterna grundar sig på andra texter samt om det sker en reproduktion av det redan bestående. I den sociala praktikens dimension krävs ytterligare teorier för att kunna sätta empirin i bredare sociala sammanhang, detta görs genom att koppla empirin till teorier om revisorns oberoende. Avslutningsvis, för att svara på studiens syfte, visar resultatet av analysen att framställningen kring revisorns oberoende diskuteras med en negativ ton samt följer ett mönster av upprepning. / Auditor independence is a current and relevant topic that has been discussed several times through the years. Scandals have contributed to reduced confidence and changes in the audit world. The purpose of this study is to create an understanding about how auditor independence is portrayed in business magazines by using discourse analysis. The discourse analysis is implemented with support from Fairclough's three-dimensional framework. The analysis is based on 40 articles from the business magazines Tidningen Balans and Dagens Industri, between the years 2014-2018. The identified discourses in this analysis are change, trust and scandals and turbulence. The discourses were analyzed by the text dimension, dimension of discursive practice and dimension of social practice. The text-dimension focuses on the formal characteristics of the text with primary focus on modality and transitivity. The discursive practice dimension is focused on the production and consumption of the text. In this dimension, it is analyzed whether the texts are based on other texts and whether there is a reproduction of the already existing. In the dimension of social practice additional theories are needed to put the empirical data in broader social contexts. This is done by linking the empirical data to theories of the auditor´s independence. In conclusion, to respond to the purpose of the study, the findings of the analysis show that the auditor´s independence is portrayed and discussed with a negative tone as well as following a pattern of repetition.

Esta dissertação analisa certas relações de poder na Receita Federal do Brasil (RFB), uma das burocracias públicas mais bem estruturadas do país. Buscou-se compreender como são as relações de poder entre a Administração da RFB (dirigentes) e os Auditores-Fiscais da Receita Federal do Brasil (AFRFB). A hipótese diretriz procurou evidenciar se nas relações de poder entre os dirigentes da RFB e os Auditores-Fiscais predomina a interferência política dos dirigentes sobre as decisões técnicas do Auditor-Fiscal. Os aportes teóricos foram Weber (1974, 2004), Crozier (1981), Crozier; Friedberg (1981) e Wilson (1989). A pesquisa referiu-se a um Estudo de Caso. Para a coleta dos dados foram realizadas entrevistas semi-estruturadas com Auditores-Fiscais, dirigentes e não dirigentes, no período de maio à julho de 2010. A análise foi dividida em duas dimensões: em primeiro lugar, detalharam-se as atribuições do Auditor-Fiscal, tanto sob o ponto de vista do próprio Auditor-Fiscal, quanto Auditor-Fiscal dirigente. O objetivo foi identificar pontos conflitantes na definição das atribuições que podem gerar conflito. A segunda dimensão abordada se refere às atribuições dos dirigentes. Levou-se em conta a percepção do grupo envolvido, também com o objetivo de estabelecer contrastes. Por último, examinou-se o que ocorre quando o poder de decidão do Auditor-Fiscal não é aceito pela direção. Quais as consequências destas relações de poder, quais tipos de casos podem gerar conflito e como esses conflitos são resolvidos? O estudo possibilitou a compreensão de que nos procedimentos relacionados à coordenação, organização e gerenciamento de recursos humanos as relações de poder ocorrem nos padrões estabelecidos por Weber. Já nas rotinas relacionadas às decisões técnicas há o predomínio da hipótese formulada para o estudo, pelo fato de o “poder de decidir tecnicamente sobre o caso concreto” estar atribuído, de fato, ao dirigente e não ao Auditor-Fiscal, o que reflete as estratégias utilizadas pelos atores no jogo do poder. As relações de poder na RFB manifestam-se de diferentes formas, muitas vezes camufladas, impedindo, de certa maneira, a percepção daqueles que perdem nesse jogo. / This dissertation analyzes some power relations in Brazil's Federal Revenue (RFB), one of the best structured public departments in the country. The aim is to understand how the relationships of power between the administrators of RFB and the Tax Auditors of Brazil‟s Internal Revenue Service (AFRFB). The hypothetical guidelines observed if in the relations between the leaders of the RFB and the Tax Auditors, there is a predominant political interference of such leaders over the technical decisions of Tax Auditors. The theoretical contributions were Weber (1974, 2004), Crozier (1981), Crozier and Friedberg (1981) and Wilson (1989). This research is a Case Study with semi-structured interviews applied to auditors and directors to collect data from May to July in 2010. The investigation was divided into two dimensions: first, the duties of the Tax Auditors were detailed, both from the standpoint of the Tax Auditors themselves as well as from the Tax Auditors as leaders. The objective was to identify disagreeing points of such missions that could generate conflict. The second dimension approached the responsibilities of those in charge. The perception of the group involved in this research was taken into account. It also aimed to establish contrasts. Finally, what happens when the Tax Auditor‟s decision power is not accepted by superiors was also examined. The questions raised regarded the consequences of these relations of power: the kinds of cases that can generate conflict, and how such conflicts are resolved. The study proved that in the procedures related to coordination, organization and human resource management the power relations occur accordingly to the standards set by Weber. Yet, in routine technical decisions, is the predominant hypothesis for the study, once the "technical power to decide on the case" is, in fact, assigned to leaders and not Tax Auditors. This reflects the strategies used by the actors in this game. Moreover, such relations in the RFB are shown in different ways, despite the fact that they are often concealed, preventing those who lose the game from perceiving such powerful influences.

Revisorns oberoende är sedan länge ett omdiskuterat ämne. Brist på oberoende har tidigare orsakat flera större företagsskandaler och lett till att allmänheten förlorat förtroende för revisionsprofessionen. Därefter har ett flertal förändringar skett genom att olika regleringar har införts, vilka bland annat har syftat till att stärka oberoendet. Syftet med denna studie är att förklara huruvida det finns ett samband mellan revisorers personlighetsdrag och deras förmåga att bibehålla oberoendet. Denna studie undersöker hypoteser som har skapats utifrån befintlig teori och har därmed en kvantitativ ansats. För att undersöka revisorers personlighetsdrag har femfaktormodellen använts, som består av fem olika dimensioner vilka undersöker en individs grundläggande personlighetsdrag. För att undersöka oberoendet har tre vinjettfrågor tillämpats. Vinjettfrågorna lyckades inte mäta graden av oberoende tillsammans och således bör studiens resultat tolkas med försiktighet.  Resultaten av denna studie indikerar att personlighetsdragen neuroticism, öppenhet för erfarenhet och vänlighet skulle kunna ha en påverkan på revisorers förmåga att bibehålla oberoendet. Sambanden som återfinns är emellertid svaga. Vidare återfinns inga samband mellan extraversion samt samvetsgrannhet och oberoendet, vilket talar för att personlighetsdragen påverkar oberoendet i mycket låg utsträckning. Slutligen är revisorers personlighetsdrag ett forskningsområde som kan vidareutvecklas. / The independence of the auditor is since a long time a debated topic. Lack of independence has earlier caused several major corporate scandals and led to the public losing trust in the audit profession. Afterwards, several changes have been made through implementation of various regulations which among other things aim to strengthen the independence. The purpose of this paper is to explain whether there is a relationship between auditors’ personality traits and their ability to remain independent. This study tests hypotheses which have been created through existing theory and thus, has a quantitative approach. To examine auditors’ personality traits, the five-factor model of personality traits has been used which consists of five dimensions that explain an individual's fundamental personality traits. To examine the independence, three vignette questions have been used. The vignette questions did not manage to measure the level of independence together and consequently, the study’s results need to be interpreted with caution.  The findings of the study indicate that the personality traits neuroticism, openness to new experience and agreeableness might have an impact on the auditors’ ability to maintain the independence. However, the found relationships are weak. Furthermore, no relationships can be found between extraversion, conscientiousness and the independence which suggests that personality traits affect the independence to a very low extent. Lastly, the auditors’ personality traits are a research area that can be further developed.