The purpose of this study explains the relationship between corporate governance and the auditor's role in Swedish family firms with the definitions micro, small and medium sized enterprises (SMEs) and how this relationship is affected by the firms strategy. The study is based on a survey sent out to 3000 Swedish SMEs, of which 280 responses from family firms could be used. Our findings showed that the auditor in the family firms didn’t have a specific role or contributed added value to the firm, and that the strategy didn’t affect the outcome. Furthermore, we found correlation between the perceptions of the auditor's role and added value depending on the family firms type of corporate governance. The correlations in our findings support the agency theory, thus its agency problems and information asymmetry between shareholders and the board of directors. / Syftet med denna studie förklarar sambandet mellan bolagsstyrning och revisorns mervärdesroll i svenska familjeföretag med storleksdefinitionerna mikro, små och medelstora företag (SMF) och hur företagens strategi påverkar detta samband. Studien baseras på en enkätundersökning som skickades ut till 3000 svenska SMF, varav 280 familjeföretags fullständiga svar kunde användas. Resultatet visade att revisorn i familjeföretaget inte hade en särskild roll eller gav ett mervärde och att strategin inte påverkade resultatet. Däremot fanns det samband mellan uppfattningar om revisorns roll samt mervärde beroende på vilken typ av bolagsuppsättning som familjeföretaget hade. Sambanden vi fann styrker agentteorin och dess agentproblematik samt informationsasymmetrin mellan aktieägare och styrelse.

Senast den 17 juni 2016 ska Sverige ha implementerat regleringar kring obliga- torisk byrårotation i nationell rätt vilket då kommer kräva att noterade bolag och finansiella företag roterar revisionsbyrå i huvudregel var 10:e år. Målet från EU:s sida med att införa obligatorisk byrårotation i dess medlemsländer är att regleringen ska ha positiva effekter på revisorns oberoende, revisionskvali- teten och konkurrenssituationen på revisionsmarknaden. Syftet med vår studie är att ge ökad förståelse om hur revisionskvaliteten och revisorns oberoende påverkas av ett införande av obligatorisk byrårotation utifrån den forskning som finns internationellt. Eftersom studier kring obliga- torisk byrårotation ännu har kunnat genomföras i Sverige vill vi också bidra med kunskap om hur väl dessa internationella studier kan appliceras i ett svenskt sammanhang. Studien är baserad på inhämtning av sekundärdata där vi utgått från existe- rande forskning kring obligatorisk byrårotation. Val av vårt tillvägagångssätt kan motiveras med att en stor mängd forskning redan existerar och vi har velat samla in data som är så neutral som möjligt. Vår studie visar att resultaten från internationellt genomförda studier tyder på att revisionskvaliteten sjunker vid ett införande av obligatorisk byrårotation. Forskningen visar även att regleringen kan få en motsatt effekt på marknads- dynamiken än vad som önskas. Majoriteten av forskningen visar också att revi- sorns oberoende inte påverkas vid ett införande av obligatorisk byrårotation. I den del av vår studie som behandlade hur väl internationell forskning skulle kunna tillämpas i Sverige fann vi inga belägg på att skillnaderna mellan de un- dersökta länderna och Sverige skulle vara tillräckligt stora för att kunna ifråga- sätta dess applicerbarhet i ett svenskt sammanhang. / June 17, 2016, is the final date for Sweden to implement the new rules regard- ing mandatory audit firm rotation which will require listed and financial com- panies to change their current audit firm every 10 years. The aim of the intro- duction of mandatory audit firm rotation is that the regulation should have positive effects on the independence of auditors, audit quality and the compet- itive situation within the audit market. The aim of this study is to provide a better understanding of how auditor in- dependence and audit quality is affected by the introduction of the regulation on the basis of the available international research. Since there isn’t any Swe- dish research on the subject, we want to contribute knowledge about how well these international studies can be applied in a Swedish context. The study is based on secondary data which is collected from already existing research on mandatory audit firm rotation. The choice of approach in the study can be justified by the fact that much research already exists on the sub- ject and we wanted the data to be as neutral as possible. Our study shows that the results from international research suggest that audit quality will decrease with the introduction of such regulation and that the regu- lation may have an adverse effect on the dynamic of the audit market. A ma- jority of the research suggests that auditor independence is not affected by the introduction of mandatory audit firm rotation. In the part of our study, which dealt with how well international research is applicable in Sweden, we found no evidence that the difference between the examined countries and Sweden would be large enough to allow us to question the research applicability in a Swedish context.

Syfte: Vårt första delsyfte med den här studien är att undersöka om press är ett hot mot revisorns oberoende genom att undersöka om det är skillnad på den press revisorer upplever och den press de bedömer att de klarar av. Vårt andra delsyfte är att redogöra för hur och i vilken omfattning ett revisionsutskotts existens kan sänka revisorns upplevda press och därmed stärka revisorns oberoende. Metod: Denna studie är utförd med kvantitativ metod. Data har samlats in med hjälp av dataenkäter som har skickats via e-post till 316 revisorer i Sverige som arbetar med noterade bolag. Revisorerna har skattat sin upplevda press från klienterna med hjälp av Borg CR100 (centiMax) Scale®. Analys av data har utförts med korrelationsanalys, regressionsanalys och t-test med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Vi fann signifikant skillnad mellan den press revisorerna upplever och den press revisorerna bedömer att de skulle klara av innan de godkänner en felaktig finansiell rapport. Studien indikerar en liten skillnad i upplevd press vid revision av företag med revisionsutskott jämfört med revision av företag utan revisionsutskott. Dock var denna skillnad inte signifikant. Förslag till fortsatt forskning: I kapitel 5.5 tar vi upp förslag till fortsatt forskning varvid huvudfrågorna vi diskuterar är följande: hur sammansättningen av revisionsutskotten påverkar revisionsutskottens effektivitet, vad som orsakar de stora skillnaderna i huruvida revisorerna upplever press eller inte från VD och styrelse och hur hälsan påverkas av den press revisorerna bedömer att de upplever. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar med empiriskt underlag för fortsatt forskning då denna studie är den första i sitt slag som har utförts i Sverige. Vidare bidrar studien praktiskt till en ökad kunskap om hur mycket press en revisor upplever i förhållande till vad en revisor bedömer att de klarar av samt hur revisionsutskott påverkar revisorns upplevda press. / Aim: Our first subsidiary aim of this study is to investigate whether the pressure is a threat to auditor's independence by investigating whether there is a difference between the pressure experienced by auditors and the pressures they estimate that they can handle. Our second subsidiary aim is to explain how and to what extent an audit committees' existence can lower the auditor's perceived pressure and thereby strengthen the auditor's independence. Method: This study is conducted by a quantitative method. Data were collected using data questionnaires sent by e - mail to 316 auditors in Sweden working with listed companies. The auditor has estimated his or hers perceived pressure from clients using the Borg CR100 (centiMax) Scale®. Data analysis has been performed by correlation analysis, regression analysis, and t-test with the statistical program SPSS. Result & Conclusions: We found a significant difference between the experienced pressure by auditors and the pressure auditors estimated that they could handle before approving a false financial report. The study indicates a small difference in the perceived pressure for audits in co-operation with companies with audit committees, compared with companies without audit committees. However, the difference was not significant. Suggestions for further research: In Chapter 5.5 we bring up suggestions for further research and the main issues we discuss are: how the composition of audit committees influences audit committees' effectiveness, what the large differences in whether the auditors are experiencing pressure or not from the President and Board of the company are caused by and how the health is affected by the estimated pressure auditors experiencing. Contribution of the thesis: The study contributes with the empirical foundation for continued research because this study is the first of its kind in Sweden. Furthermore, the study contributes practically to a greater knowledge of how much pressure an accountant experience in relation to what the auditor believes that they are capable of and how audit committees affect the auditor's perceived pressure.

Introduktion Tidigare forskning kan identifiera en tydlig revisorsstereotyp.Trots att revisorer i viss mån har arbetat för att motarbetastereotypen, kvarstår samma stereotyp idag som för 40 årsedan. Skiljer sig omgivningens stereotyp från hur revisornuppfattar sig själv, föreligger ett förväntningsgap. Brist påforskning kring hur revisorerna upplever stereotypen och hurde bemöter den, motiverar vår studie. Syfte Studien syftar till att utforska hur revisorer uppfattar denstereotypa bilden om revisorer samt hur och varför de arbetarför att påverka omgivningens föreställningar om revisorer. Metod Denna kvalitativa studie har genomförts genom tolvsemistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter ärrevisionsmedarbetare med olika befattningar och arbetar pånågon av de fyra världsledande revisionsbyråerna. Slutsatser Vi kommer fram till att revisorer uppfattar stereotypen omrevisorer som i huvudsak negativ och icke överensstämmandemed revisorns egen bild av sig själv. Vi har identifierat ett nyttförväntningsgap – skillnader i förväntningar om hur en revisorär. Revisorer arbetar aktivt för att motarbeta stereotypeneftersom det medför fördelar för dem i yrkeslivet. Trotsmotarbetandet kvarstår stereotypen och därmedförväntningsgapet. I viss mån sker dessutom ett omedvetetagerande som tyder på att stereotypen förstärks eller ignoreras. / Introduction Previous research identifies an evident auditor stereotype.Although auditors to some extent have attempted to change thestereotype, the stereotype as it appeared 40 years ago stillremains. Differences between the stereotype and the auditors’perceptions of themselves causes an expectation gap. The lackof research regarding how auditors perceive the stereotype aswell as how they treat it, motivates our study. Purpose The purpose is to examine how auditors perceive the stereotypeof auditors as well as how and why they are working to changethe surroundings perceptions of auditors. Method This qualitative study is based on twelve semi-structuredinterviews. All respondents are audit staff with differentpositions that work in one of the Big 4 accounting firms. Conclusions We conclude that auditors mainly perceive the stereotype ofauditors negative and not consistent with their own images ofthemselves. We have identified a new expectation gap –differences in expectations about the auditor’s traits. Auditorsare working actively to counter the stereotype as it entailsbenefits to them in their professional life. To some extent,auditors are also unconsciously acting in a way that suggeststhat the stereotype is reinforced or ignored.

The goal of this thesis is to describe both of the types of audit in their historical context, show their legal regulation, and explain each step of the audit process. The last chapter compares both of the professions and focuses on their possible cooperation. First from the theoretical point of view with references to the ISA and then analyses the situation among Czech auditors.

Arbetsbelastningen är idag en betydande stressfaktor inom revisionsyrket som resulterar i att många anställda avslutar sin anställning i tidigt skede. Detta på grund av det tids- och prestationskrävande yrket som innebär långa arbetsdagar och stort ansvarstagande för revisorerna. Tidigare forskning har visat på olika faktorer till att många revisorer inte stannar kvar inom yrket eftersom den påtagliga stressen i många fall har lett till utbrändhet. Det har enbart studerats vad som påverkar revisorernas val att avsluta sin anställning. Denna studie visar på vilka motivationsfaktorer som överväger nackdelarna med yrkesvalet och därmed varför revisorer väljer att stanna kvar inom branschen trots den höga arbetsbelastningen. Studien lyfter fram orsaker som gör att revisorer kan känna sig stressade, men även faktorer som gör att de känner sig motiverade. Detta undersöks i nio kvalitativa intervjuer med revisorer födda under 80- och 90-talet, för att få explorativa svar om hur de uppfattar branschens arbetsbelastning och vad de anser motiverar dem att stanna kvar i yrket. Det som framkom ur den empiriska undersökningen var att de tillfrågade revisorerna har liknande egenskaper såsom att de är drivna, sociala, ansvarstagande och anpassningsbara. Det som motiverar dem mest är att yrket är flexibelt, men även kollegorna, ledarskapet och kunderna har en stor betydelse för revisorerna. / Today, workload is a significant stress-factor in the auditing profession which results in that many employees quit their employment at an early stage. This depends on the time- and performance consuming work which means long days at work and high responsibility for the auditors. Previous research has presented different factors that explain why many auditors do not stay in the profession because they cannot handle the stress which might lead to burnout. It has only been researched about what affects auditors to quit their employment. Therefore, this study aims to show which motivational factors that overweigh the disadvantages with the profession and why auditors choose to remain within the profession despite the high workload. This study highlights the reasons why auditors feel stressed but also factors that make them feel motivated. This is examined by conducting nine qualitative interviews with auditors born during the 80s and 90s to get exploratory answers on how they perceive the workload in the profession and what motivates them to remain in the profession. What emerged from this empirical study was that the auditors in the study have similar characteristics such as that they are driven, social, accountable and adaptable. What mostly motivates them is that the profession is flexible, but the colleagues, leadership and clients are also important factors for the auditors.

Revisorns oberoende har diskuterats och ifrågasatts flitigt under många år då det är väldigt viktigt att revisorn behåller sitt oberoende främst vid utförandet av konsulttjänster. Enligt många forskare tenderar en revisor att riskera sitt oberoende mer på mindre revisionsbyråer då mindre revisionsbyråer är mer beroende av sina klienter. Dessutom kan revisorer på små revisionsbyråer enklare än stora revisionsbyråer utveckla en vänskapsrelation med klienterna på grund av byråns storlek vilket påverkar revisorns oberoende negativt. Syftet med studien är att bidra till förståelse kring hur revisorer på små, medelstora och stora revisionsbyråer upplever hot mot oberoendet samt undersöka om det finns skillnader i de olika byråstorlekarna. Studien baseras på kvalitativ forskning och för att kunna tolka revisorns uppfattningar har sex intervjuer genomförts med revisorer som arbetar på små, medelstora samt stora revisionsbyråer. De huvudsakliga slutsatserna som studien kom fram till är att storleken inte är betydande för upplevelse av hot mot oberoendet. Revisorerna på de olika byråerna av olika storlek upplevde liknande hot. Resultatet av undersökningen tyder däremot på att andra faktorer som erfarenhet, ålder och storlek på staden där revisionsbyrån är verksam, kan påverka revisorernas upplevelse av oberoende. / The auditor’s independence has been widely discussed and questioned for many years, since it is very important that the auditor does not risk his independence for instance when he is providing consulting services. The auditors’ independence is more at risk in smaller companies according to many researchers as they consider that smaller companies are more dependent on their clients and that there is a higher riskto bond with their clients and develop a friendship because of their small size. The purpose of this study is to investigate how auditors experience and reflect on independence threats and if there is a difference between smaller, medium and bigger auditor firms. The study is based on qualitative research and in order to interpret the auditor's experience, six interviews have been conducted with auditors working at small, medium and large auditing firms. The findings indicate that the size does not affect their independence. Instead the experience, age and the size of the city does. Therefor our proposals for future research could be to do a similar qualitative study but to focus on these factors too.

Hållbarhetdokument har blivit mer vanligt förekommande de senaste åren och nu har hållbarhetsrapporter blivit lagtvingande för organisationer som uppfyller vissa kriterier. De hållbarhetsrapporter som upprättas utefter lagkraven har också ett krav på sig att få ett yttrande, på en begränsad nivå, från en revisor. På hållbarhetsredovisningar som är frivilliga kan organisationen välja att anlita en revisor för granskning på en översiktlig nivå, vilken är mer omfattande. Den här studien syftar till att undersöka processen för granskning och huruvida den tillför kvalitet från revisorns perspektiv. Studien syftar också till att undersöka icke-professionella investerares uppfattning av den granskning som utförs. Detta gjordes genom sex djupintervjuer med revisorer och åtta intervjuer med ickeprofessionella investerare. Slutsatser från studien visar att revisorn genom sin roll bidrar till en kvalitetsökning vid översiktlig granskning men att brister i kvaliteten finns vid begränsad granskning. Studien fann även att icke-professionella investerare inte påverkas av granskade eller icke granskade hållbarhetsdokument vid investeringsbeslut, men anser att det är viktigt att hållbarhetsdokument upprättas och granskas. / Sustainability documents have become more common in recent years and now sustainability reports have become mandatory for organizations meeting certain criteria. The sustainability reports drawn up according to the statutory requirements also have a requirement to obtain an opinion, at a limited level, from an auditor. On sustainability accounting, which are voluntary, the organization can choose to hire an auditor for review at a reasonable level, which is more extensive. The purpose of this study is to investigate the process of reviews and whether it delivers quality from the auditor's perspective. In addition, to examine non-professional investors' assessment of the audit performed. This was done through six in-depth interviews with auditors and eight interviews with non-professional investors. Conclusions from the study show that the auditor through their role contributes to an increase in quality with the reasonable review, but there are shortcomings in quality at the limited review. The studies also found that non-professional investors were not affected by audited or unexamined sustainability documents at investment choices, but that they consider it important that sustainability documents are drawn up and reviewed.

Bakgrund: Revisorsyrket bygger till stor del på förtroende, dels från klienter (bolag) men också från bolagens intressenter till de finansiella rapporterna. Det handlar också om att revisorn ska granska bolagens räkenskaper på ett oberoende sätt, där det till viss del handlar om att ge rådgivning. I takt med att revisorsyrket automatiserats, visar forskning på att rådgivningen börjar ta mer plats.  Förtroendet bygger på att revisorn är oberoende, och tidigare forskning pekar på att revisorns utförande av rådgivning påverkar deras oberoendeställning negativt. Det finns även forskning som understryker positiva aspekter med att revisorn utför rådgivning. Med anledning av det finns det en pågående debatt om revisorns dubbla roller som rådgivare och oberoende granskare. Problemformulering: Hur upplever revisorer att deras förtroende- och oberoendeställning påverkas av att de utför rådgivning? Syfte: Undersöka revisorers upplevelser om hur deras förtroende- och oberoendeställning påverkas av att utföra rådgivning. Anledningen till det är för att få bättre insikt ur revisorernas perspektiv, eftersom flera tidigare studier har varit väldigt kritiska i frågan. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod använts. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta stycken auktoriserade revisorer. Urvalet av de auktoriserade revisorerna var strategiskt då de valdes med anledning av deras specifika befattning. Resultat och slutsats: Studien visar på att revisorerna upplever att förtroende från intressenter påverkas negativt av att utföra rådgivning, då de ansåg att förtroendet från dem är förenat med en ren revision. Revisorerna upplevde vidare att rådgivningen istället har en positiv inverkan på deras förtroende från klienterna. Anledningen är för att de ansåg att rådgivningen bygger upp en relation till klienten, och därmed också ett förtroende. Gällande revisorns faktiska oberoende, upplevde de inte att den påverkades av att ge rådgivning, då de ansåg sig ha integritet och förmågan att vara professionella. Det synbara oberoendet upplevde de istället påverkades negativt, då de ansåg att utomstående kan få en negativ bild av revisorns oberoende vid utförandet av rådgivning. / Background: The audit profession is largely built on trust, partly from their clients (a company) but also from stakeholders to a company’s financial reports. The purpose of the profession is also about to review a company’s financial reports in an independent way, where consultation to the client is a small part. Research has shown that the automatization of the profession, has led to an increase in consultation. The trust for the auditor is built on independence, and research has shown that consultation has a negative impact on the independence. There is also research that brings up positive aspects with consultation. On that occasion, there is an ongoing debate about the auditors’ two roles as both consultants and independent reviewer. Questions: How do auditors experience that their trust and independence is affected by execute non-audit services? Purpose: Examine how auditors experience that their trust and independence is affected by execute non-audit services. The reason to that is to get a better insight from the auditors’ perspective, since several earlier researches has been vastly critical in the question. Method: A qualitative method has been used. The data has been consisted of eight semi-structured interviews with authorized auditor. They were strategically selected to achieve the purpose of the study. Results and conclusion: The study shows that the auditor’s experienced trust from stakeholders is negatively affected by non-audit services, because they thought that the trust from the stakeholders is built on audit that is made independent. Furthermore, the auditors experienced that the non-audit services has a positive impact on the trust from their clients. The reason to that is because of the relationship that they argued that the non-audit services gave, which they meant also led to trust. The auditor’s independence in fact, did they not experience it was affected by the non-audit services. They considered themselves to have integrity and the ability to be professional in that situation. The auditors did though experience that the independence in appearance was negatively affected by the non-audit services. They claimed that an outsider could get a negative picture of the auditors’ independence, when they execute non-audit services.

Den här studien belyser hur revisorer i Sverige har påverkats av den globala finanskrisen. Inledningsvis presenteras tidigare skandaler och kriser som en bakgrund för studien, med anledning att upplysa läsaren om vilka konsekvenser det har fått för revisionsarbetet. Historiskt sett har yrket upprepade gånger haft motgångar som resulterat i hårdare krav och nya arbetsprocesser för revisorerna, där man gång på gång tvingats upprätthålla sitt förtroende och professionella status för allmänheten. Ämnet finner vi intressant eftersom det är under krissituationer som yrket prövas på allvar. För den här studien har vi valt en kvantitativ ansats som har baserats på en enkätundersökning. Enkäten har skickats till alla auktoriserade och godkända revisorer i landet, den utgörs av ett antal väl utvalda frågor som berör arbetsprocessen med risk som tema. Den teoretiska referensramen kommer att behandla revisorernas arbetsprocess och utförligt beskriva relevanta riskverktyg, tillgångsposter och begrepp. Teorin kommer att jämföras mot det empiriska materialet och sedan presenteras i en analys för studien. I resultatet kan vi konstatera att finanskrisen har haft en tydlig påverkan på revisionsarbetet. Det intressanta för studien är att vi har fått en bredare helhetssyn över hur revisorerna påverkats. Statistiska variabler har skapat förutsättningar för olika grupperingar och bidragit med värdefull information som har presenterats i analysen. Konsekvensen av finanskrisen har varit både positiva och negativa. Den ökade risken tvingar revisorerna till ett mer djupgående riskanalyser, detta upplever vi som en positiv konsekvens av finanskrisen. Även granskningsarbetet har fått ett ökat fokus och tvingat revisorerna till ett mer noggrannare arbete. En negativ konsekvens är att kraven för dokumentationen har ökat vilket skapat betydligt mer arbete för revisorerna, något som vi anser kan komma att påverka effektiviteten för revisionsarbetet.