92 Abstract and keywords The audit of financial institutions The purpose of my thesis is to provide a comprehensive view on the issue of the audit of financial institutions. The main reason for my research is my personal interest in this area stemming from my contemporary occupation. Secondly, I would like to broaden a range of a few existing theses dealing with related topics by complex and especially legal point of view. The thesis is composed of four chapters, each of them dealing with the issue on different level of generalization and specialization. Chapter One is introductory and defines basic terminology used in the thesis: "audit" and "financial institutions". The chapter is subdivided into three parts. Part One describes audit, its aims and functions and explains important concept of materiality. Part Two deals with various understandings of the term "financial institutions". Part Three determines scope of the thesis and its structure. Chapter Two examines relevant Czech legislation, International Standards on Auditing and Code of Ethics. The chapter consists of eleven parts which focus on respective elements of audit regulation. Namely it investigates requirements for compulsory audit, eligibility of an auditor, rights and duties of an auditor with deeper focus on ethical imperatives (especially...

En förutsättning för att revisionsbyråer skall överleva, är att lägga fokus på både förbättring och förnyelse av tjänster och produkter. Detta för att företag kontinuerligt behöver anpassa sitt utbud till den externa miljöns skiften och föränderliga efterfrågan. Syftet med denna studie är att förklara hur integrerat ledarskap påverkar förmågan att uppnå ambidexterity i revisionsbyråer. Studien har för avsikt att utforska olika ledarskapsstilar och eventuella samband mellan dessa och ambidexterity i revisionsbyråer. Genom användning av relevant teori och angränsande litteratur som berör integrerat ledarskap och ambidexterity, har en modell tagits fram som undersöker kopplingar mellan de aktuella ledarskapsstilarna och ambidexterity i revisionsbyråer. Med hjälp av en enkätundersökning som skickades till auktoriserade och godkända revisorer, har modellen testats empiriskt. Detta resulterade i 141 svar, där 104 svar var fullständiga. Resultaten av studien indikerar att ingen av de testade ledarskapsstilarna kan signifikant förklara någon påverkan på ambidexterity, dock tyder resultatet på att en auktoriserad revisor har en negativ påverkan på ambidexterity i förhållande till en godkänd revisor. Tidigare forskning tyder på att ambidexterity påverkas av faktorer som inte berörs i denna studie. Möjligtvis  har dessa faktorer starkare påverkan på ambidexterity än integrerat ledarskap vilket kan vara anledning till varför något förklarande samband på området inte kunnat påvisas. Oavsett vad som styr ambidexterity verkar revisionsbyråer i en föränderlig miljö vilket medför att förbättringar av befintligt utbud är viktigt att fokusera på samtidigt som helt nya tjänster verkar behövas för långsiktig överlevnad. Kunskap vad gäller hur ledarskap påverkar ambidexterity kan medföra att revisionsbyråer får en inblick om vad som kan öka deras överlevnad. Genom en balans mellan exploaterande och utforskande innovationer, kan konkurrenskraften stärkas för byråerna. / A prerequisite for audit firms to survive, is focus on both improvement and renewal of services and products. This because companies constantly need to adapt their range of services and products to the external environment fluctuations and changing demands. The purpose of the study is to explain how integrated leadership affects the ability to achieve ambidexterity in accounting firms. The study aims to explore various leadership styles and potential relationships between them and ambidexterity in audit firms. Thru use of relevant theory and adjoining literature regarding integrated leadership and ambidexterity, a model has been produced which examines connections between the current leadership styles and ambidexterity in audit firms. With the help of a questionnaire sent to authorized and approved auditors, the model has been tested empirically. This resulted in 141 responses, with 104 completed responses. The results of the study indicates that none of the tested leadership styles can explain effect on ambidexterity, however, the result shows that authorized auditors have a negative correlation with ambidexterity in relation to approved auditors. Recent research indicates that ambidexterity is affected by factors not being covered in this study. Possibly these factors have stronger effect on ambidexterity than integrated leadership which may be the reason why no explaining relationship has been found on the matter. Regardless what governs ambidexterity audit firms operates in a changing environment, which makes improvements of existing supply important to focus at the same time as new services seem to be needed for long term survival. Knowledge regarding how leadership affects ambidexterity implies that audit firms get a glimpse of what could increase their survival. Through a balance between exploitative and explorative innovation, it contributes to improving the competitiveness of the firms.

Work deals with the causes of creation of the systems of public oversight of auditors, the regulation and functioning. Compares the surveillance systems in the Czech Republic, where the system works only since 2009, and Germany, where public oversight has been going since 2005.

I Sveriges Riksdag togs år 2016 ett beslut om lagändring som tvingar stora företag att lämna hållbarhetsrapporter och att låta företagets revisor granska rapporten. Det nya området som revisorer ställs inför, att granska hållbarhetsrapporter enlig lag, är ett outvecklat område där revisorer har lite erfarenhet. En revisor kan aldrig granska all information som företagen presenterar i sina rapporter och därför kan revisorn först anses klar med sin revision när han eller hon känner sig komfortabel. Ett tillstånd av komfort grundar sig i individens känsla för när han eller hon är klar med sin granskning.     Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för vad det är som gör en revisor komfortabel i sin lagstadgade granskning av hållbarhetsrapporter. För att uppfylla syftet har vi valt att göra en kvalitativ undersökning, i form av intervjuer och en kompletterande dokumentstudie, som grundar sig på en abduktiv analysstrategi. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt att använda oss av Carrington och Catasús (2007) studie om revision som komfort samt begreppen: revisorsprofessionen och granskningsprocessen.     Resultatet av denna studie visar på att revisorer till stor del uppnår komfort i granskning av hållbarhetsrapporter genom att samarbeta med kollegor eller hållbarhetsspecialister. Revisorerna har generellt interna dokument att följa vilket gör att de tydligt vet när de kan känna sig klara och komfortabla med sin granskning. Antalet revisorer som utför denna typ av granskning är begränsat och därför finns det behov av mer forskning på detta område i framtiden när mer erfarenhet av lagstadgad granskning av hållbarhetsrapporter finns hos revisorsprofessionen. / In the Swedish Parliament, in the year of 2016, a decision was made to amend the law, which forces large companies to submit sustainability reports and forces the company's auditor to review the report. The new area that auditors are faced with, to assure sustainability reports according to law, is an undeveloped area where auditors have little experience. An auditor can never review all information presented by the companies in their reports, and therefore the auditor can first be considered ready with the audit when he or she feels comfortable. A state of comfort is based on the individual's sense of when he or she is finished with his review.   The purpose of this study is to contribute with an increased understanding of what makes auditors comfortable in their assurance of sustainability reports. To fulfill the purpose, we have chosen to do a qualitative study, in the form of interviews and a document study, which is based on an abductive analysis strategy. As a starting point, we chose chose to use Carrington and Catasús (2007) study of audit as comfort as well as the concepts: the audit profession and the assurance process.   The result of this study shows, among other things, that auditors largely achieve comfort in reviewing sustainability reports by collaborating and taking the help of their colleagues or sustainability specialists. The auditors generally have internal documents to follow, which means that they clearly know when they can feel comfortable with their review. The number of auditors performing this type of review is limited and therefore there is a need for more research when the auditors have collected more experience in the area of statutory assurance of sustainability reports

Sammanfattning   Revision är ett än mer aktuellt ämne nu än på flera decennier då det debatteras vitt och brett kring vad en revisor skall eller bör göra. I och med de tidigare införda byrårotationskraven begränsar det företag av allmänt intresse att inte under mer än maximalt tio år använda samma revisionsbyrå, med chans till förlängning. Vi har därför valt att undersöka hur längden på revisionsuppdragen kan inverka på stora onoterade bolag i en mindre geografisk zon, i vårt fall Umeå kommun med omnejd genom att intervjua tre revisorer och deras klienter.   Baserat på problemdiskussionen har vi bestämt följande problemformulering för studien.      Hur upplever revisionsbyråerna och deras klienter att oberoendet samt revisionskvalitet samspelar med revisionsprocessen vid korta respektive långa revisionsuppdrag?   Syftet med vår studie är att undersöka hur förhållandet mellan klient och revisor upplevs ha en samverkan med kvaliteten i revisionen samt på revisorernas oberoende till deras klienter över tid. Detta kan ligga till grund för framtida diskussioner gällande byrårotation för huruvida oberoende och revisionskvalitet utvecklas över tid under revisionsuppdraget.   Med en kvalitativ ansats har vi genomfört nio intervjuer med tre revisorer samt sex klienter. Klientförhållandena till respektive revisor är ett långvarigt revisionsuppdrag (fler än fem år) och ett kortvarigt revisionsuppdrag (mindre än 5 år sedan övertagandet). Denna unika inblick i revisor-klientförhållandet kopplas till flertalet faktorer samt teorier vilka kan ha en samverkan och förklaring till förändringen i oberoendet samt revisionskvaliteten.    Vi kommer i vår studie fram till att revisionsprocessen ser väldigt lik ut vid korta samt långa revisionsuppdrag där första året är speciellt omfattande, men år 2 och framåt vanligtvis är lika omfattande år efter år. Vad gäller oberoende finner vi att desto längre relation som skapas mellan klient och revisionsbyrå desto mer omfattande blir rådgivningen till klienten vilket kan påverka revisionsbyråns oberoende mot klienten rent finansiellt. Vidare är revisionskvalitet en term som definieras olika, men i teorin hävdar flertalet att detta kan speglas av oberoendet till klienten. I vår studie har definitionen uppfattats olika mellan revisor och klient vilket visar på ett förväntningsgap mellan de båda. Enligt respondenterna är revisionskvalitet något som skulle kunna förbättras av byrårotation när flera anser att långa revisionsuppdrag kan bli för rutinmässiga och att det skulle vara bra om nya individer kommer in och tittar på uppdraget från ett nytt perspektiv.   Förslag till vidare forskning skulle till exempel vara en enkätundersökning med ett mer omfattande geografiskt område där fler företag av större storlek innefattas av populationen för att kunna jämställa dessa med de företag som redan omfattas av reglerna om obligatorisk byrårotation.   Nyckelord: Audit, big four, big seven, audit quality, audit independence, audit firm rotation, auditor rotation, expectation gap, evidential matter, audit procedures och audit tenure.

Revisorers roll har utvecklats genom tiden, från att ta hand om bolagets räkenskaper och gekonsulttjänster till sina kunder till att idag endast granska väsentliga poster och företagetstransaktioner samt hitta felaktigheter i redovisningen. Far menar med revision att revisorn som enoberoende part granskar bolagets årsredovisning och bokslut i syfte att fastställa omredovisningen ger en rättvisande bild av företaget till externa intressenter såsom investerare,banker etc.Syftet med undersökningen är att undersöka hur förväntningsgapet mellan småföretagare ochrevisorer ser ut. Vi har även tänkt ge förslag på hur förväntningsgapet kan minska samt få enuppfattning om vad det var som förorsakade förväntningsgapet, som till slut kan hjälpa oss attuppnå en bättre förståelse på problematiken. För att åstadkomma syftet med uppsatsen har vigenomfört kvalitativa intervjuer med tre revisorer och två ägare till två småföretag.Vår slutsats är att småföretag har bristande kunskap om vad revisorers uppgift och roll innebär.Exempel på deras bristande kunskap är att revisorn kan allting och löser alla företags ekonomiskaproblem, samt att revisorn kan samtidigt bokföra och revidera företagets räkenskaper. Det finnsflera saker som kan anses ha påverkan på förväntningsgapets uppkomst. Dessa är: att revisionenvar lagstadgad länge, att revisionen har ändrats genom tiden, att kommunikationen mellanrevisorn och kunderna är bristande samt att kunderna köper pakettjänster från revisionsbyrå ochanser att revisorn är en del av företaget p.g.a. arvodet de betalar till revisorn. Vi kom fram till attåtgärder som kan införas i syfte att minska eller reducera gapet är: tydligare kommunikationmellan revisorn och kund, mindre omfattande uppdragsbrev samt avskaffande avrevisionsplikten.

Gymnasieekonomers uppfattning om revisorn spelar stor roll för ekonomiutbildningar på högskolenivå och revisionsbyråerna. Gymnasieekonomer kan vara framtida elever och medarbetare på högskolor respektive revisionsbyråer. Studiens syfte är att undersöka hur gymnasieekonomer uppfattar revisorn samt sig själva utifrån egenskaper som förknippas med den traditionella revisorsstereotypen. Studien undersöker även, dock i mindre omfattning, om det finns ett samband mellan intentionen att bli revisor och om man har någon i sin närhet som arbetar som revisor. Genom en kvantitativ ansats undersöks studiens tre hypoteser som är grundade på professionsteorin och identitetsteorin samt den traditionella revisorsstereotypen. Egenskaper hos den traditionella revisorsstereotypen som har identifierats av tidigare forskning har bland annat använts som underlag i en enkätundersökning som genomförts på två gymnasieskolor. Studiens huvudsakliga resultat är att gymnasieekonomerna uppfattar att revisorn har hög status, vilket indikerar att revisorsyrket klassas som en profession. Studiens resultat kunde inte påvisa att gymnasieekonomer anser sig dela egenskaper med den traditionella revisorsstereotypen. Slutligen kunde studien heller inte påvisa att gymnasieekonomer som har någon i sin närhet som arbetar som revisor har intention att bli revisorer. / Secondary school economists´ perception of the auditor plays a major role in financial education at university level and in the audit firms. Secondary school economists´ can be future students and employees at colleges and audit firms. The purpose of the study is to examine how secondary school economists´ perceive the auditor as well as themselves based on characteristics associated with the traditional auditor stereotype. The study also examines, though to a lesser extent, whether there is a connection between the intention to become an auditor and if you have someone in your vicinity working as an auditor. Through a quantitative approach, the study´s three hypotheses based on profession theory, identity theory and the traditional auditor stereotype are examined. Characteristics of the traditional auditor stereotype identified by previous research have been used, among other things, as a basis for a questionnaire survey conducted at two secondary schools in Sweden. The main result of the study is that the secondary school economists´ perceive that the auditor has a high status, which indicates that the audit occupation is classified as a profession. The study´s result cannot demonstrate that secondary school economists´ consider themselves share characteristics with the traditional auditor stereotype. Finally, the study cannot demonstrate that secondary school economists who have someone in their vicinity who works as an auditor have the intention to become an auditor.

As recentes discussões a respeito da relevância das informações apresentadas no relatório do auditor independente e do valor e credibilidade da profissão de auditoria culminaram em propostas de alteração no relatório do auditor, em uma das mais relevantes mudanças recentes para o ramo, passando de um formato padronizado para uma tentativa de individualização, caracterizada pela obrigatoriedade de comunicação dos Principais Assuntos de Auditoria (PAAs). As Normas Brasileiras de Contabilidade que regem o tema foram implementadas para períodos findos em ou após 31 de dezembro de 2016. Com o objetivo de analisar o processo de implementação dessas novas regras e verificar o nível de qualidade observado nos novos relatórios, foi desenvolvido um indicador (o Índice de Qualidade do Novo Relatório do Auditor Independente - IQNRA), considerando requisitos normativos e expectativas dos usuários das informações financeiras. Essa métrica foi aplicada para uma amostra de 189 empresas de capital aberto, em seus dois primeiros relatórios anuais emitidos. Os resultados observados demonstram um bom nível médio de qualidade e, em um processo de adaptação e aprendizado, melhorias do primeiro para o segundo ano de publicação do relatório em seu novo formato. Destaca-se, em linhas gerais, que ainda há melhorias a serem feitas, tanto em itens normativos (forma e conteúdo de apresentação), como em tópicos de divulgação voluntária, requeridos e apontados pelos participantes de mercado como desejáveis (informações sobre materialidade e escopo de auditoria, possíveis valores e impactos financeiros para cada tema relevante reportado, e comparativo das alterações nos principais assuntos relevantes para a auditoria a cada ano). Nota-se, ainda, que as maiores empresas de auditoria tendem a apresentar maior nível de qualidade nos reportes; enquanto o setor econômico a que pertencem as companhias auditadas parece não influenciar o nível de qualidade ou quantidade de assuntos reportados como relevantes (PAAs). Como primeiro trabalho de análise qualitativa do Novo Relatório do Auditor Independente no Brasil, este estudo pode trazer foco ao tema, iniciar discussões e motivar estudos adicionais, mostrando novas direções a seguir na contabilidade e auditoria; além de trazer evidências empíricas sobre a experiência até então observada aos diferentes participantes do mercado, contribuindo e dando insumos quanto aos pontos positivos e possíveis caminhos para a melhoria e evolução. Os resultados foram encorajadores em seu início, porém, talvez ainda seja cedo para se falar em consequências e implicações na literatura e mercado, dada a incipiência do tema. Entende-se que ainda é necessário mais tempo e experiência para uma maior absorção e consequente impacto sobre o comportamento dos produtores e usuários das informações financeiras, bem como desenvolvimento de novas pesquisas, oferecendo mais informações e conclusões sobre os efeitos e consequências da implantação do novo reporte e atendimento aos objetivos traçados pelos órgãos reguladores, de oferecimento de informações mais relevantes aos usuários e reforço do valor e importância da auditoria. / The recent discussions on the relevance of the information presented in the independent auditor\'s report and on the value and credibility of the audit profession have culminated in proposed changes in the auditor\'s report, in one of the most relevant recent changes to the industry, from a standardized format for an attempt of individualization, characterized by the obligation of communication of the Key Audit Matters (KAMs). The Brazilian Accounting Standards governing the theme were implemented for periods ending on or after December 31, 2016. In order to analyze the process of implementing these new rules and verify the level of quality observed in the new reports, an indicator was developed (the New Independent Auditor\'s Report Quality Index - IQNRA), considering the regulatory requirements and expectations of users of financial information. This metric was applied to a sample of 189 publicly held companies in their first two annual reports. The observed results demonstrate a good average level of quality and, in a process of adaptation and learning, improvements from the first to the second year of publication of the report in its new format. It should be noted, in general terms, that there are still improvements to be made, in normative items (form and content of presentation) and in topics of voluntary disclosure, required and pointed out by market participants as desirable (information on materiality and audit scope, possible values and financial impacts for each relevant subject reported, and comparative changes in the main issues relevant to the audit each year). It is also noted that the largest auditing companies tend to present a higher level of quality in the reports; while the economic sector to which the audited companies belong does not appear to influence the level of quality or quantity of subjects reported as relevant (PAAs). As the first qualitative analysis of the New Independent Auditor\'s Report in Brazil, this study can bring focus to the topic, start discussions and motivate additional studies, showing new directions to follow in accounting and auditing; in addition to providing empirical evidence on the experience previously observed to the different market participants, contributing and giving input on the positive points and possible ways for improvement and evolution. The results were encouraging at the outset, but perhaps it is too early to talk about consequences and implications in the literature and market, given the incipience of the subject. More time and experience are needed for a greater absorption and consequent impact on the behavior of producers and users of financial information, as well as the development of new research, offering more information and conclusions on the effects and consequences of the implantation of the new reporting and meeting the objectives set by regulatory bodies, offering more relevant information to users and reinforcing the value and importance of the audit.

Bakgrund: År 2016 infördes lagen om tidsbestämd obligatorisk byrårotation för företag av allmänt intresse in i svensk lagstiftning. Definitionen "företag av allmänt intresse" innefattar börsnoterade företag och vissa finansiella företag. Regeln om obligatorisk byrårotation ingick i EU:s så kallade revisionspaket. Tanken med EU:s revisionspaket var att förbättra revisionskvaliteten och stärka reviorns oberoende för medlemsländerna. Det fanns även ett behov av att stärka förtroendet för revisionen efter alla revisionsskandaler som inträffat. Tidigare forskning anser att det finns både för- och nackdelar med obligatorisk byrårotation. Vissa forskare menar att revisionskvaliteten ökar av obligatorisk byrårotation medan andra menar att revisionskvaliteten minskar. Således är det intressant att studera vilken påverkan obligatorisk byrårotation har på revisionskvaliteten samt revisionens legitimitet. Problemformulering: Hur påverkas revisionskvaliteten och revisionens legitimitet av obligatorisk byrårotation? Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett revisorsperspektiv undersöka hur obligatorisk byrårotation påverkar revisionskvaliteten samt allmänhetens förtroende för revisionen. Studien syftar således till att skapa en ökad förståelse kring hur revisionskvaliteten och revisionens legitimitet påverkas av obligatorisk byrårotation. Metod: Studiens tillvägagångssätt var kvalitativt och datainsamlingen bestod av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Alla informanter har revisorsbakgrund. Resultat och slutsats: Studien visar att obligatorisk byrårotation har en övervägande positiv påverkan på såväl revisionskvaliteten som revisionens legitimitet. Detta gäller för både börsnoterade företag och finansiella företag. Obligatorisk byrårotation motverkar långvariga relationer mellan revisor och klient. Samtidigt går kunskap om ett företag förlorad när det genomförs en byrårotation. / Backgrounds: In 2016, mandatory audit firm rotation was confirmed as a new law for public interest entities into Swedish legislation. The definition of "public interest entities" include listed companies and certain financial undertakings. The mandatory audit firm rotation rule was included in the EU audit package. The idea with the audit package was to improve the audit quality and increase the auditor independence for the member states of EU. There was also a need to improve the legitimacy confidence in the audit after all the scandals that occurred. Previous research finds that there are both advantages and disadvantages with mandatory audit firm rotation. Some research shows that the audit quality increase by mandatory audit firm rotation, while some shows that the audit quality decrease. Thus, it is interesting to study the impact of mandatory audit firm rotation on audit quality and audit legitimacy. Questions: How does the audit quality and the audit legitimacy affect by mandatory audit firm rotation? Purpose: The purpose of the study is to investigate, form an auditor's perspective, how mandatory audit firm rotation affects audit quality and public confidence in the audit. The study thus aims to create an increased understanding about how audit quality and audit legitimacy are affected by mandatory audit firm rotation. Method: The study's approach was qualitative and the data was collected by six semi-structured interviews. All informants have background in the audit profession. Result and conclusion: The study shows that mandatory auditor rotation has a predominantly positive impact at the quality of the audit and the audit legitimacy. This applies to both financial undertakings and listed companies. Mandatory auditor rotation decreases the risk of counteracts long-standing relationships between the auditor and tha client. At the same time, knowledge of a company is lost when an audit firm rotation is implemented.

<p>Auditing is common in many organizations and a legal requirement for all limited liability companies in Sweden (ABL 9:1). In directives from the government it is clearly stated that small firms will be exempted from the statutory audit requirement. In light of this forthcoming change in regulations, this thesis is used to analyze which factors are associated with a demand for auditing. Analysis in this thesis is based on a national survey including 900 Small and Medium-sized Enterprises (SMEs). Around 2/3 of respondent’s (CEO or CFO) state that the firm will choose to have audited accounts even in the absence of such a legal requirement. Based on responses from 421 firms, logistic regression results indicated that firms purchasing advisory services from an audit firm will choose to have their accounts audited to a higher extent than those firms not receiving advisory services. This finding, not identified in prior studies, is linked to advisory services being of higher quality when the audit firm also performs audit work. The demand for auditing is further positively associated with firm size, use of a Big 4 audit firm and firms located in the county of Småland. From these findings it follows that the traditional view of auditing as merely a control mechanism needs to be complemented by consideration of aspects of the internal value of auditing.</p><p>The approaches of SME’s when engaging an audit firm for different types of advisory services is examined in this study based upon survey data. It is shown that the majority of advisory services provided are related to core competencies of an auditor such as tax, accounting and law. Logistic regression results show a positive association between firms purchasing advisory services and the length of the relationship with the provider as well as with the respondent’s perception of the audit quality. The latter association further confirms the close connection between audit and advisory services. It should be noted that when an audit firm recommends advisory services their use is significantly higher. There is also support for the demand for advisory services being positively related to firms that are corporate subsidiaries and located in Småland and Norrland, but negatively associated with the respondent’s level of education. It follows that factors related to demand for advisory services on an aggregate level could be categorized as being dependent on firm characteristics, audit firm characteristics and the relationship between the parties.</p><p>Provision of non-audit services (NAS), such as different types of advisory services, to audit clients and the potential consequences for auditor independence and audit quality have been discussed in public debates and research as well as being subject of regulation. OLS regression results show that reporting quality is higher when the audit firm provides advisory services as well as preparing accounts. These findings hold for both discretionary accruals and a respondent’s perception of reporting quality. The provision of NAS improves the reporting quality due to better knowledge of the client and its operations. From the perspective of reporting quality this finding implies that there is no necessity to further restrict the possibility for an audit firm to provide advisory services as well as preparing accounts for audit clients.</p>