The purpose of this thesis was to analyze a number of auditor change and other peripheral issues from two related perspectives. Empirical data were gathered from publicly available Forms 8-K and 10-K to first assess whether meaningful differences existed between NYSE, AMEX, and OTC registrants regarding disclosures required in those documents. Secondly, the data were analyzed to determine whether differences existed with respect to the accounting firms (Big Eight or non-Big Eight) involved in the auditor changes. In most of the tests designed to achieve these purposes, statistically defensible results were obtained using the nonparametric chi-square test for significance of observed differences and the McNemar test for significance of changes, at the .05 level.

EU:s revisionspaket begränsar kraftigt revisorernas möjlighet att tillhandahålla non-audit services (NAS) gentemot företag av allmänt intresse. Revisorer på små och medelstora revisionsbyråer påverkas dock inte av reglerna, varför det är intressant att studera hur dessa hanterar vilka tjänster man ska tillhandahålla och hur det påverkar revisorns roll.   Syftet med studien är att undersöka hur revisorn, på små och medelstora revisionsbyråer, hanterar olika rådgivningstjänster och det relaterade oberoendehotet i sin roll som konsult, som ett led i att försöka erhålla en förståelse för hur revisorn uppfattar växlingen mellan sin roll som revisor och den allt mer förestående konsultrollen. Studien baseras på kvalitativ forskning, för att försöka förstå och tolka revisorns upplevelser, varför intervjuer genomförts med sex kvalificerade revisorer.    Studiens huvudsakliga slutsatser är att revisorerna har svårt att definiera vilka tjänster som är revisionsnära och vilka som är av mer fristående karaktär. Revisorn måste tillhandahålla rådgivning för att upprätthålla revisionen, varför rådgivningstjänsterna kan betraktas som en integrerad del av revisorns tjänster. Revisorn tvingas i viss mån att växla mellan sin roll som revisor och konsult, till följd av att klienterna har höga förväntningar på rådgivning, medan revisionens övriga intressenter förväntar sig att klientföretagen kontrolleras genom en oberoende granskning. I slutändan anser respondenterna ändå sig vara revisorer även i utförandet av konsulttjänster. / The audit rules adopted by the EU strongly limit the auditors’ ability to provide non-audit services (NAS) to audit clients of public interest. Auditors in small and medium-sized audit firms are not affected by those rules. Therefore, it is interesting to study how they handle which services to provide and how it affects the auditor's role.   The purpose of the study is to investigate how auditors of small and medium-sized audit firms manage various advisory services and the related threat to independence in the role of consultant. Consequently, the study also seeks to gain an understanding of how the auditors perceive the issue of having to shift between the role as auditor and the increasingly imminent role as consultant. The study is based on qualitative research, in order to understand and interpret the auditor's experiences, which is why interviews were conducted with six auditors.   The main conclusions of the study are that the auditors have difficulty defining which services are audit-related and which are less audit-related. The auditor must provide advice to maintain the audit. Advisory services can therefore be regarded as an integral part of the auditor's services. The auditor is forced to shift between the roles of auditor and consultant, as a result of the clients’ high expectations for advisory services. This is in contradiction with the audit's other stakeholders’ expectations for the companies to be checked through an independent examination. However, the respondents still consider themselves to be auditors even in the performance of consulting services.

Introduktion: Tillsammans med den tekniska utvecklingen ställs nya kompetenskrav på revisorerna, men utbildningen av dessa kompetenser verkar dock inte ske med samma framfart som IT-utvecklingen. Det uppstår därför ett behov av IT-experter i revisionen, vilket kan påverka revisorns risk och komfort. Syfte: Studiens syfte är att skapa förståelse för IT-expertens roll i revisionen genom att utforska revisorers och IT-experters uppfattningar om revisorns användande av IT-experter i revisionsprocessen. Metod: Denna kvalitativa studie utgår från en induktiv ansats och har ett hermenutistiskt perspektiv. En intervjustudie har genomförts med syfte att utforska revisorns användande av IT-experter i revisionen. Slutsats: Vår studie visar att revisorernas användande av IT-experter beror på fem olika faktorer: IT-utvecklingen, revisorns kompetens, revisionens tillvägagångssätt, den konservativa branschen och budget. Studien visar även att revisorerna har en bristande IT-kompetens, vilket leder till fyra konsekvenser: att de inte ser risker, känner sig ”för” komfortabla, att de blir dåliga beställare och inte utnyttjar experten optimalt. Hade revisorn bättre kunnat komplettera IT-experterna med en förståelse för IT-området, hade en mer effektiv och kvalitativ revision kunnat genomföras. / Introduction: With the technological development, new competence requirements are imposed on the auditors, but the education of these skills does not appear to develop in the same speed as the technology. There is therefore a need of using IT experts in the audit, which may affect the auditor's risk and comfort.  Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of the role of the IT expert in the audit by exploring auditors ́ and IT experts ́ perceptions of the auditor ́s use of IT-experts in the audit process.  Method: This qualitative study is based on an inductive approach and has a hermeneutic perspective. An interview study has been conducted with the purpose of exploring the auditor ́s use of IT experts in the audit.  Conclusion: Our study shows that the use of IT experts by the auditors depends on five different factors: the IT development, the auditor's competence, the audit approach, the conservative industry and budget. The study also shows that the auditors have a lack of IT skills, which leads to four consequences: they do not see risks, they feel “too” comfortable, they become bad requesters, and do not utilize the expert optimally. If the auditor had been able to better complement IT experts with an understanding of the IT area, a more efficient and qualitative audit could have been carried out.

The thesis deals with definition of activities and roles of internal and external audit in context of providing true and fair view of accounting. These issues are solved from the point of view of Czech accounting standards and also in comparison with IFRS. The thesis is divided into two basic parts theoretical and practical. The theoretical part defines basic terms and introduces the procedures of internal and external audit. The thesis also deals with main legislation which adjusts activities of auditors. It also includes specifications of Czech and international legislation which auditors have to follow and definition of true and fair view. The practical part deals with audits of two accounting units in stage of identification of risks. Accounting unit A has implemented internal audit which uses model COSO for identification of risks. Accounting unit A is under an obligation to have their financial statements verified by external auditor. Accounting unit B is also under an obligation to have their financial statements verified by external auditor and the same time they transform their financial statements to IFRS. According to above mentioned procedures it was possible to evaluate the individual roles of internal and external auditors.

The occurence of procurement fraud requires from the management of the enterprise, the risk manager of the enterprise as well as the internal auditor to effectively address procurement fraud risks within the enterprise risk management concept. The purpose of the study is to set a procurement fraud risk management process in place which will serve as a comprehensive framework for the enterprise risk manager as well as the internal auditor to limit the enterprise's exposure to procurement fraud risks as far as possible. The study firstly focus on the analysis of the steps within the procurement process which is the starting point for the identification of the fraud risks. Secondly the enterprise risk management model is applied in the format of a procurement risk matrix within the procurement function. The study is an indication that procurement fraud cannot be completely prevented but that the appearance thereof can be limited by means of the extensive procurement fraud risk management model. Recommendations for future studies include the application of the enterprise risk management model in other functional areas within the enterprise. / Die voorkoms van aankoopbedrog vereis van die onderneming se bestuur, ondernemingsrisikobestuurder en interne ouditeur om aankoopbedrogrisiko's effektief binne die konteks van die ondernemingsrisikobestuurskonsep aan te spreek. Die doel van die studie is om `n aankoopbedrogrisikobestuursproses daar te stel wat as `n omvattende raamwerk vir die ondernemingsrisikobestuurder en interne ouditeur kan dien om die onderneming se blootstelling aan aankoopbedrogrisiko's so ver as moontlik te beperk. Die studie fokus eerstens op die ontleding van die stappe in die aankoopproses wat as vertrekpunt vir die identifisering van bedrogrisiko's dien. Tweedens word die ondernemingsrisikobestuursmodel in die vorm van `n aankoopbedrogrisikomatriks in die aankoopfunksie toegepas. Die studie dui daarop dat alhoewel aankoopbedrog nie volkome verhoed kan word nie, die voorkoms daarvan wel beperk kan word deur die toepassing van `n omvattende aankoopbedrogrisikobestuursmodel. Aanbevelings vir verdere studies sluit die toepassing van die ondernemingsrisikobestuursmodel op ander funksionele terreine van die onderneming in. / Auditing / M. Com. (Auditing)

The audit industry is not any industry; it is crucial to all business activities. However, the trust of the auditors has been questioned following the noted corporate scandals which revealed financial crime and accounting fraud. Since the scandals affected large companies the most, and that large companies have auditing obligations, it is important to investigate how the trust of auditors appears in this group. The purpose of the study is therefore to explore factors that affect large firm's trust in auditors. The study is however limited to only investigate this nationally. Based on previous research, it can be assumed that the auditor's competence, independence, confidentiality and laws and norms affect the large companies’ trust. The four factors constitute the study's independent variables and thus the developed model. To empirically test the model, a web-based survey has been conducted, resulting in 78 answers. All independent variables proved to be positively significant, which means that there is a statistically positive connection between each independent variable and the dependent variable trust. The conclusion of the study is therefor that large companies have greater trust for an auditor who has good competence, acts independently, maintains the confidentiality and follow laws and norms of the audit industry. Since we investigated factors that affect large firm's trust, it would be interesting to read a comparative analysis of factors affecting the trust of small, medium and large companies. Another interesting study would be to investigate how the auditor agencies market to reach both existing and potential clients. / Revisionsbranschen är inte vilken bransch som helst, den är nämligen avgörande för all näringsverksamhet. Däremot har förtroendet för revisorerna ifrågasatts efter de uppmärksammade företagsskandalerna som innebar att ekonomisk brottslighet och redovisningsfusk avslöjades. Då skandalerna berörde stora företag mest samt att stora företag har revisionsplikt, är det av betydelse att undersöka hur förtroendet för revisorerna ser ut i denna grupp. Studiens syfte är därför att utforska faktorer som påverkar stora företags förtroende för revisorer. Dock avgränsas studien till att enbart undersöka förtroendet för revisorer nationellt. Utifrån tidigare forskning kan det antas att revisorns kompetens, oberoende, tystnadsplikt samt lagar och normer påverkar de stora företagens förtroende. De fyra faktorerna utgör således studiens oberoende variabler och därmed utvecklade modell. För att empiriskt testa modellen har en webbaserad enkätundersökning genomförts, vilket resulterade i 78 fullständiga svar. Samtliga oberoende variabler visade sig vara positivt signifikanta, vilket tyder på att det finns ett statistiskt positivt samband mellan varje oberoende variabel och den beroende variabeln förtroende. Studiens slutsats är således att stora företag har högre förtroende för en revisor som har god kompetens, agerar oberoende, upprätthåller tystnadsplikten samt följer revisionsbranschens lagar och normer. Då vi undersökt faktorer som påverkar stora företags förtroende, hade det varit intressant att läsa en jämförande analys gällande faktorer som påverkar små, medelstora och stora företags förtroende. En annan intressant studie hade varit en undersökning om hur revisionsbyråer marknadsför sig för att nå både befintliga och potentiella klienter.

Made available in DSpace on 2016-06-02T20:00:20Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DissCLGKJ.pdf: 4913515 bytes, checksum: df91d15585b7987e19462170703fc9f7 (MD5) Previous issue date: 2007-08-06 / The present dissertation work in Urban Engineering of the Federal University of São Carlos (UFSCar) aims to define an easy and practical form of evaluating the level of service in public spaces destined to the carriers of physical deficiency (sidewalks and streets passages) through the determination of an index that considers the parameters of higher importance by the point of view of wheelchair users. The index is defined through the identification and the ordinance of variables based on physical and environment characterization of sidewalks related to aspects of quality such as comfort, security and conditions of the environment. The weighing scale of the variables of physical and environment characterization of sidewalks (importance degree) is carried through analysis based on wheelchair users perception, therefore defining the ISPA - Index of Sidewalks and Passages Accessibility, and verifying its functionality through auditor work also performed with wheelchairs users advice in two places of São Carlos city. Through this tool of evaluation, the agencies of road management can evaluate the quality of the public spaces in a total route or specific stretches of the essential displacements for the real participation of the person with locomotion difficulties in society. / O presente trabalho de dissertação do mestrado em Engenharia Urbana da UFSCar - Universidade Federal de São Carlos visa definir uma forma fácil e prática de se avaliar o nível de serviço dos espaços públicos destinados aos portadores de deficiência física (calçadas e travessias de ruas) através da determinação de um índice que considere os parâmetros de maior importância sob o ponto de vista dos usuários de cadeira de rodas (cadeirantes). O índice é definido através da identificação e a ordenação de variáveis de caracterização física e ambiental das calçadas relacionadas aos aspectos de qualidade de conforto, segurança e condições do ambiente. A ponderação das variáveis de caracterização física e ambiental das calçadas (grau de importância) é realizada através de análise da percepção dos cadeirantes, definindo-se, desta forma o IACT Índice de Acessibilidade das Calçadas e Travessias, e verificando sua funcionalidade através de auditoria realizada com auxílio também de cadeirantes selecionados para realizar testes em dois locais da cidade de São Carlos. Através desta ferramenta de avaliação, os órgãos de gestão viária podem avaliar a qualidade dos espaços públicos em uma rota total ou em trechos específicos dos deslocamentos imprescindíveis para a real participação da pessoa com dificuldade de locomoção na sociedade.

Väsentlighet utgör en viktig hörnsten i revisorns bedömning och styr hur omfattande en granskning ska vara och i vilken riktning granskningen ska gå. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kvalitativa faktorer anses ha en påverkan på revisorns väsentlighetsbedömning. Kvalitativa faktorer som valts att fokusera på är revisorns erfarenhet, byråtillhörighet, revisionsklientens företagsspecifika karaktär samt klientförhållandet. En kvantitativ metod med en deduktiv ansats har använts för att undersöka studiens syfte. En modell konstruerats för att illustrera hur väsentlighetsbedömningen påverkas av de kvalitativa faktorerna. Modellen har utformats utifrån tidigare vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet väsentlighet. Vidare har empiri insamlats genom en enkätundersökning som skickades ut till samtliga godkända och auktoriserade revisorer i Sverige varav 154 respondenter gav fullständiga svar. Resultatet visar att signifikanta skillnader i hur väsentlighetsnivån fastställs beroende på hur länge revisorn hade arbetat och även på om revisorn arbetade på en av de större byråerna. Det framkom även att skillnader fanns när hänsyn togs till positiva och negativa faktorer hänförliga till om klienten var börsnoterat eller inte, verksam i en riskfyllt eller stabil bransch samt hur så tog revisorerna även hänsyn till huruvida de arbetade med en ny klient eller en klient de haft erfarenhet av. Vår undersökning indikerar även att revisorer tenderat att reagera starkare på negativa faktorer. Med en godare förståelse för vilka faktorer som påverkar revisorns bedömning föreslår vi framtida studier som undersöker klientförhållandet och dess inverkan på väsentlighetsbedömningen då detta området gav en signifikant skillnad men är i tidigare forskning outforskat. / Materiality is an important cornerstone of the auditor's assessment that governs how extensive an audit should be and which direction the audit should go. The purpose of this paper is to investigate which qualitative factors are considered to have an impact on the auditor's materiality assessment. Qualitative factors such as focus the auditor's experience, audit firm, the audit client's company-specific character and the auditor-client relationship. A quantitative method with a deductive approach has been used where a model was designed to illustrate how materiality assessment is influenced by the qualitative factors. The model has been designed based on previous scientific articles dealing with materiality. In addition, empirical evidence has been collected through a survey sent to all authorized auditors in Sweden, of which 154 respondents gave complete answers. The results shows differences in the level of materiality are determined depending on the auditor’s experience and whether the auditor worked at one of the larger agencies. There were also differences when considering positive and negative factors related to whether the client was listed or not, active in a risky or stable industry, and the auditor’s consideration to  whether they were working with a new client. Auditors tend to react more strongly to negative factors. With a better understanding of which factors affect the auditor's assessment, we propose future studies on the client relationship and its impact on materiality judgement, as this area gave a significant difference, but has been not explored that much in earlier research.

Historiskt sett har flertalet skandaler uppmärksammats där revisorer har haft en beroendeställning till sina klienter. Trots att externa åtgärder i form av lagar och bestämmelser har tillkommit och utvecklats efter hand, tyder det återkommande problemet med oberoendet på att ytterligare åtgärder kan behövas. Vi har därför valt att se på problemet med revisorns oberoende genom att fokusera på revisions-byråernas interna åtgärder. Syftet med studien är att förstå hur ledande revisionsbyråer arbetar med etiska koder som ett styrverktyg för att säkerställa revisorns oberoende. För att förstå arbetet utforskas hur etiska koder implementeras i organisationerna och hur de används som ett styrverktyg i det dagliga arbetet.   Utifrån ett styrningsperspektiv har en kvalitativ fallstudie genomförts. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och sammanlagt har sex revisionsmedarbetare från två ledande revisionsbyråer intervjuats. Med en abduktiv forskningsansats har en teoretisk referensram legat som grund för studien samtidigt som analysen har tillåtit nya infallsvinklar.   Studiens slutsatser är att revisionsbyråerna arbetar med att föra in de externa reglerna i sina interna etikkoder och att etikkoderna implementeras i organisationerna genom styrsystemen kultur-, handlings- och personalstyrning. De etiska koderna implementeras i det dagliga arbetet och blir då en del av den organisatoriska kulturen, integreras i system och processer samt styr rekryteringsprocessen. Revisionsbyråerna säkerställer alltså revisorns oberoende genom att etikkoderna används som en del i styrsystemen. / Historically, a number of scandals have been noted where auditors have been dependent on their clients. Although external actions such as legislation and regulation have evolved over time, the recurring problem of independence indicates that further actions may be needed. We have therefore chosen to look at the problem by focusing on the internal actions of the audit firms. The purpose of the study is, therefore, to understand how leading audit firms work with ethical codes as a control tool to ensure the auditor independence. To be able to understand the work, we look at how ethical codes are implemented in organizations and how they are used in the daily work.   Based on a management control perspective, a qualitative case study has been executed. Semi-structured interviews have been used as a method to collect data. In total, six employees from two of the leading audit firms have been interviewed. With an abductive approach, the theoretical framework has been underlying, while the analysis still allowed new angles.   The conclusions of this study are that audit firms incorporate the external rules into their internal codes of ethics and that the codes are implemented in organizations through the management control systems culture, action and personnel control. The ethical codes are implemented in the daily work and become a part of the organizational culture, integrated into systems and processes and guide the recruitment process. Audit firms thereby ensure the auditor independence by using ethical codes as a part of the control systems.

Efter flertalet revisionsskandaler under åren har det blivit populärt att kritisera revisorn och ifrågasätta kvaliteten på den utförda revisionen. Revisorn har ett ansvar att informera om det finns väsentliga osäkerheter kring ett företags förutsättningar för fortsatt drift och att utfärda en fortlevnadsvarning innebär en hel del tuffa beslut och bedömningar. Dock finns det faktorer som kan påverka revisorns agerande så som revisorns närhet till klienten, byråtillhörighet och risken för rättsliga åtgärder. Tidigare studier har även visat på att det finns skillnader i revisionskvaliteten mellan män och kvinnor. Syftet med studien är att undersöka hur olika faktorer påverkar revisorns utfärdande av fortlevnadsvarning och därmed se vad det har för påverkan på revisionskvaliteten. Syftet är även att undersöka eventuella skillnader som finns i den svenska kontexten jämfört med tidigare studier i andra länder. För att undersöka sambandet genomfördes en kvantitativ studie där årsredovisningar och revisionsberättelser från svenska konkursdrabbade företag studerades. Studiens resultat visar på att det finns ett samband mellan finansiell stress och revisorns utfärdande av fortlevnadsvarning men dock gick det inte att påvisa något samband för variablerna kön, byråtillhörighet och ålder på företag. Resultatet visar även att revisionskvaliteten och utfärdandet av fortlevnadsvarningar i Sverige skiljer sig från andra länder. / After a numerous audit scandals over the years, it has become popular to criticize the auditor and question the audit quality. The auditor has a responsibility to inform if they have significant doubts about the continuity of a company. The issuing of a going-concern involves a lot of tough decisions and assessments for the auditor. However, there are factors that may affect the auditor’s actions such as the auditor’s closeness to the client, audit firm and the risk of legal action. Previous studies have also shown that there’s a difference in audit quality between men and women. The purpose with this paper is to study how different factors affect the auditor’s issuance of a going-concern and thus see how it affects the audit quality. The purpose is also to study any differences that exist in the Swedish context as compared to previous studies in other countries. To examine the relationship between going-concern and the variables, a quantitative study was conducted in which annual reports and audit reports from Swedish bankrupt companies were studied. The results of the study indicate that there is a relation between financial distress and a going-concern, but it was not possible to detect any relation to variables such as gender, audit firm and the age of the client. The result also shows that the audit quality and the issuance of a going-concern in Sweden differs from other countries.