Tidigare forskning har identifierat sex olika anledningar som påverkar valet av frivillig revision. Det tidigare forskning inte lägger lika stor vikt vid är icke-revisionspliktiga företagares egna uppfattningar gällande värdet av revision och revisorer i allmänhet Syftet med studien är att förklara hur företags uppfattade värde av revision och revisorer påverkar valet av frivillig revision. Med hjälp av tidigare forskning har en modell skapats som sedan testas empiriskt, där det uppfattade värdet delas in i kärnvärdet (försäkran, förbättring, försäkring) och mervärdet (kommunikation, rådgivning, service, relation, medlare). En kvantitativ studie i form av en enkät besvarad av 75 icke-revisionspliktiga respondenter utgör studiens datainsamling. Medverkar i studien gör både företag som valt att anlita revisor och företag som valt bort att anlita revisor. Under den empiriska analysen delas mervärdet, genom faktoranalys, in i komponenterna verksamhetsmervärde och stöttande mervärde. Resultatet i studien visar att kärnvärdet av revisorn inte har någon signifikant påverkan på valet av frivillig revison, men att företagares uppfattade värde av det stöttande mervärdet påverkar valet av frivillig revision. Resultatet visar även att vanan av att ha revisor har en påverkan på valet av frivillig revision.  Studiens teoretiska bidrag är att kunna förklara det uppfattade värdet av revision och revisorer av de som inte måste anlita revisor. Studiens praktiska bidrag är att framställa klientens uppfattade värde och vad som anses viktigt för klienten. Detta ger revisorerna en bild över klientens uppfattade värde och bidrar till att revisorer kan sälja in sin tjänst bättre. / Previous research has identified six different reasons that influence the choice of voluntary audit. What previous research does not attach as much importance to is non-auditors' own perceptions regarding the value of auditing and auditors in general.  The purpose of the study is to explain how companies' perceived value of auditing and auditors affect the choice of voluntary auditing. With the help of previous research, a model has been created which is then tested empirically, where the perceived value is divided into the core value (assurance, improvement, insurance) and the added value (communication, advice, service, relationship, mediator). A quantitative study in the form of a questionnaire answered by 75 non-audit respondents constitutes the study's data collection. Participating in the study are both companies that have chosen to hire an auditor and companies that have chosen not to hire an auditor.  During the empirical analysis, the added value is divided, through factor analysis, into the components operational added value and supported added value. The results of the study show that the core value of the auditor has no significant impact on the choice of voluntary audit, but that entrepreneurs' perceived value of the supported added value influences the choice of voluntary audit. The results also show that the habit of having an auditor has an impact on the choice of voluntary audit. The theoretical contribution of the study is to be able to explain the perceived value of auditing and auditors by those who are not required to audit. The practical contribution of the study is to present the client's perceived value and what is considered important for the client. This gives the auditors a picture of the client's perceived value and contributes to auditors being able to sell their service better.

The diploma thesis focuses on comparasion of internal and external audit procedures in the selected business unit. It specifies differencies between types of audit. The differencies are applied to practical cases in the selected business unit. There are specified benefits resulting from cooperation between internal and external auditors. It contains suggestions for improving internal audit in selected business unit.

En revisor ska utifrån ett opartiskt och självständigt förhållningssätt granska ett företags redovisning. Uppdraget som revisorn genomför ska enligt gällande lagar genomföras helt oberoende. Det innebär att revisionen inte ska påverkas av yttre omständigheter eller personliga agendor. Under pandemin som pågår har revisorerna en viktig samhällsfunktion. Dels ur ett granskande perspektiv, men även andra uppdrag som exempelvis rådgivning fyller en viktig funktion i dagsläget. Revisorns arbetsuppgifter handlar till stor del om att skapa goda och hållbara kundrelationer. Anledningen till det är att företagen ska känna ett förtroende och att revision ska vara legitim.   Covid-19 är en global pandemi som orsakat stora förändringar i samhället såväl ekonomiskt som socialt. Mängder av företag har tvingats till åtgärder som att permittera personal och i vissa situationer avyttra sina verksamheter. Politiska aktörer har tvingats till nödåtgärder som till exempel innefattar stödpaket till de företag som drabbats av pandemin. Dessa stödpaket innehåller olika typer av ersättningar för permittering och fasta kostnader.  Studiens syfte är att granska hur revisorns arbetsuppgifter påverkas av den pågående Covid-19 pandemin. Studien är av kvalitativ karaktär vilket innebär att resultatet bygger på genomförda intervjuer med revisorer i Sverige. Avgränsningarna som gjorts är att endast auktoriserade revisorer varit aktuella för studien samt att vi endast fokuserat på Sverige.  Studien indikerar att majoriteten av revisorerna upplever en förändring i deras arbetsuppgifter utifrån flera parametrar. Relationerna och mötena mellan revisor och kund har blivit allt mer digitaliserade som en konsekvens av pandemin. Fysiska kundmöten har minskat avsevärt vilket innebär att tidigare uppbyggda relationer har varit en viktig faktor för revisorerna. Majoriteten av revisorerna menar även att antalet situationer där oberoendet och objektiviteten behöver utvärderas har ökat i samband med att företag får ekonomiska problem. Stödpaketen som staten fördelar ut till företag har skapat en ny typ av revision för revisorerna. Granskningen av dessa stöd har lett till en ökad arbetsbörda.  Våra slutsatser är att pandemin har påverkat revisorns arbetsuppgifter utifrån flera aspekter. Utvecklingen av digitaliseringen har ökats på med anledningen av pandemin. Mindre fysisk kontakt har gjort att revisorerna använder sig av fler digitala hjälpmedel vid exempelvis kundmöten. Vi ser en tydlig förändring när det gäller fortlevnadsprincipens aktualitet. Allt fler företag drabbas av ekonomiska problem vilket har gjort revisorns bedömning av fortsatt drift mer aktuell. Studien indikerar också att stödpaketen som fördelats till företagen har gjort bedömningen av den fortsatta driften mer komplex. Vilket i sin tur har lett till att revisorerna vidtagit åtgärder. Till exempel genom ytterligare informationsinsamling av prognoser och rapporter för att kunna säkerställa sin bedömning. / An auditor must, based on an impartial approach, review a company's accounts. The assignment performed by the auditor must, in accordance with applicable law, be carried out completely independently. During the ongoing pandemic, the auditors have an important societal function. Partly from an reviewing perspective, but also other assignments such as counseling fulfill an important function in the current situation. The auditor's tasks is largely about creating good and sustainable customer relationships. Covid-19 is a global pandemic that has caused major changes in the society both economically and socially. Lots of companies have been forced to take measures such as laying off staff and in certain situations divesting their companies. Political actors have been forced to take emergency measures that, for example, include support packages for the companies affected by the pandemic. The purpose of the study is to review how the auditor's tasks is affected by the ongoing Covid-19 pandemic. The study is of a qualitative nature, which means that the results are based on conducted interviews with auditors based in Sweden. The delimitations that have been made are that only authorized accountants have been relevant for the study and that we have only focused on Sweden. The study indicates that the majority of auditors experience a change in their tasks based on several parameters. The relationships and meetings between auditor and customer have become increasingly digital as a consequence of the pandemic. Physical customer meetings have decreased significantly, which means that previously built relationships have been an important factor for the auditors. The majority of the auditors also believe that the number of situations where independence and objectivity need to be evaluated has increased due to companies having financial problems. The support packages that the state distributes to companies have created a new type of audit for the auditors. Our conclusions are that the pandemic has affected the auditor's tasks based on several aspects. The development of digitalization has increased due to the pandemic. Less physical contact has led to the auditors using more digital solutions at, for example, customer meetings. We see a clear change in the topicality of some principles. More and more companies are suffering from financial problems, which has made the auditor's assessment of continued operations more relevant. The study also indicates that the support packages distributed to the companies have made the assessment of continued operations more difficult. (This essay is written in Swedish).

Coronakrisen är en global pandemi som påverkat hela världen. En revisors arbete som innebär att vara ett granskande organ för ett företags kom att påverkas med tanke på de restriktioner som uppstod på grund av Coronakrisen. Något som därmed är av intresse att undersöka är hur revisorns arbetssätt gällande revisionsprocessen blivit påverkad under Coronakrisen. Syftet med studien är att undersöka om revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen blivit påverkat och förändrat av Coronakrisen samt om effekterna kan förklaras utifrån byråtillhörighet. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar revisorers arbetssätt, revisionsprocessen, Coronakrisens påverkan och byråtillhörighet använts. Studien visar att Coronakrisen haft en liten påverkan på revisorns arbete gällande revisionsprocessen, dock inte i så stor utsträckning. Vidare visar resultatet att det inte finns någon skillnad i hur Coronakrisens påverkan på revisionsprocessen kan förklaras utifrån byråtillhörighet. Studiens viktigaste bidrag är att förmedla att revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen inte blivit påverkat under Coronakrisen, samt att det inte finns någon skillnad mellan hur revisorer på stora och små byråer upplever ett förändrat arbetssätt. Dessutom bidrar studien till att visa hur en revisors arbete inte är platsberoende och att en omställning kan ske snabbt, vilket inte kommer påverka en revisors arbete i speciellt stor utsträckning. / The Corona crisis is a global pandemic that affected the entire world. The work of an auditor, which involves being a reviewing part for a company, was affected in the view of the restrictions that arose due to the Corona crisis. Something that is of interest to investigate is how the auditor’s working method regarding the audit process has been affected during the Corona crisis. The purpose of the study is to investigate whether auditors feel that the work with the audit process has been affected and changed by the Corona crisis, and whether the effects can be explained on the basis of agency affiliation. To achieve the purpose, literature dealing with auditor’s working methods, the audit process, the impact of the Corona crisis, and agency affiliation have been used.The study shows that the Corona crisis had a small impact of the auditor’s work regarding the audit process, but not to such extent. Furthermore, the results show that there is no difference in how the impact of the Corona crisis on the audit process can be explained om the basis of agency affiliation. The most important contribution of the study is to convey that auditor has not been affected in the audit process during the Corona crisis, and there is no difference between how auditors in big and small agencies experience a changed way of working. In addition, the study helps to show how an auditor´s work is not dependent on location, and that a change can take place quickly, which will not affect an auditor´s work to any great extent.

Uppsatsen handlar om kritiskt tänkande hos revisorer. En revisor ska utföra sina arbetsuppgifter med professionell skepticism och enligt god revisionssed. Syftet med uppsatsen är att studera om detta kritiska tänkande är genomgående i beteendena på revisionsbyråer. Genom en fallstudie har beteenden och handlingar på en revisionsbyrå i Kristianstad studerats. De tre respondenterna som intervjuats är auktoriserade revisorer och intervjuerna utfördes på arbetsplatsen. Teorin om funktionell dumhet, vilken använts som analysverktyg, är ett relativt nytt begrepp som har utvecklats av Alvesson och Spicer (2012). Funktionellt dumt beteende innefattar ett okritiskt samt icke reflekterande tänkande i syfte att underlätta för individers tillvaro. Det finns många fördelar med funktionell dumhet eftersom det får organisationer att fungera smidigt och konfliktfritt men när det brukas i för hög grad finns konsekvenser på lång sikt. Det finns fem typer av funktionell dumhet vilka även är kategorierna som intervjufrågorna utformats från. De fem typerna är: ledarskaps-, struktur-, imitations-, varumärkes- och kulturgenererad dumhet. Vid analys av respondenternas svar framkom att vissa aspekter är mer aktuella än andra inom revisionsfirman. Hänsyn bör dock tas till denna studies omfattning samt att omständigheter är av sådan grad att inga fasta slutsatser kan dras. Det finns innebörder av substans vilka kräver vidare studier i större omfattning för att ge mer reliabilitet och validitet till påståendena. / The essay is about auditors and critical thinking. An auditor should perform his or her duties with professional skepticism and in accordance with good auditing practice. The purpose of the thesis is to study whether this critical thinking is consistent in behavior at the auditing firm. Through the case study, behaviors, and actions at an auditing firm in Kristianstad have been studied. The three respondents interviewed are chartered accountants and the interviews were conducted at their workplace. The theory of functional stupidity, which has been used as an analysis tool, is a relatively new concept that has been developed by Alvesson and Spicer (2012). Functionally stupid behavior includes uncritical and non-reflecting thinking in order to facilitate the existence of the individuals. There are many benefits to functional stupidity because it makes organizations work smoothly and conflict-free, but when used to much, there are long-term consequences. There are five types of functional stupidity which are also the categories from which the interview questions are designed. The five types are: leadership-, structure-, imitation-, brand- and culture-generated stupidity. An analysis of the respondents answers revealed that certain aspects are more relevant than others within the auditing firm. However, the scope of this study should be considered and the circumstance are of such a degree that no firm conclusions can be drawn. There are meanings of substance which require further studies to a greater extent in order give more reliability and validity to the claims.

Sammanfattning   Datum: 7 juni 2020   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp   Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik (EST), Mälardalens högskola   Författare:  Abdelkarim Arisha           Stefan Dragosavljevic           Daniella Varli                        (97/08/19)                            (95/05/05)                (98/10/08)   Titel: Digitaliseringens påverkan på relationen mellan revisor och klient - En analys av           tidigare forskning   Handledare: Esbjörn Segelod   Forskningsfråga: Hur har digitaliseringen påverkat revisorns sätt att arbeta och vilka        konsekvenser har det medfört på relationen mellan revisor och klient?                                  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån existerande studier och forskningar            granska och analysera hur revisorns arbetssätt har påverkats i samband med            digitaliseringen och vilka konsekvenser det medfört för revisorernas relation till sina            klienter. Vidare studeras om det uppkommit nya faktorer som revisorn måste anpassa sig till. Metod: Denna litteraturstudie har genomförts med en kvalitativ metod. Sekundärdata i form   av vetenskapliga artiklar som är peer-reviewed, uppsatser skrivna av tidigare   studenter, böcker och webbplatser insamlades till studien.   Slutsats: Pappersarbetet har minskat då revisorernas arbete har digitaliserats vilket har     effektiviserat revisorns vardagliga arbete och revisorn har nu mer tid till att vara     tillgänglig för sina klienter. Digitaliseringen har resulterat i att den fysiska kontakten     mellan revisorn och klienten har minskat eftersom de numera använder sig av     digitala hjälpmedel som mail för att kommunicera med varandra. Konsekvenserna     är att relationen inte blir lika personlig mellan parterna som kan leda till att de     långsiktiga relationerna kan komma att bli begränsade. I studien har det     framkommit att kommunikationen är grundstenen för en lyckad relation mellan     revisorn och klient.   Nyckelord: Digitalisering, revisor, klientrelation, kommunikation, långsiktiga relationer, oberoende, förtroende. / Abstract   Date: June 7th, 2020   Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr   Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University   Authors:     Abdelkarim Arisha            Stefan Dragosavljevic            Daniella Varli                         (97/08/19)                           (95/05/05)                  (98/10/08)   Title: The effect of digitalization on the relationship between auditor and client - An analysis           of previous research   Tutor: Esbjörn Segelod   Research: How has the digitalization affected the auditor’s way of working and what       consequences has this had on the relationship between auditor and client?                            Purpose: The purpose of this literature study is to examine and analyze, based on existing      studies and research, how the auditor's working methods have been affected in      connection with digitalisation and the consequences this has had for the auditors'      relationship with their clients. Furthermore, it is studied whether there are new      factors that the auditor must adapt to.   Method: This literature study was conducted using a qualitative method. Secondary data such as peer-reviewed scientific articles, essays written by other authors, books and websites were collected for the study.   Conclusion:  The paperwork has decreased as the auditors' work has become digital, which            has streamlined the auditor's everyday work and the auditor now has more time            to be available to his clients. The digitization has resulted in a reduction in the            physical contact between the auditor and the client as they now use digital tools            such as e-mail to communicate with each other. The consequence is that the            relationship does not become as personal between the parties, which can lead            to the long-term relationships becoming limited. The study found that            communication is the cornerstone of a successful relationship between the            auditor and the client.   Keywords: Digitalization, auditor, client relationship, communication, long-term         relationship, independence, trust.

The faith in financial reporting quality and the corresponding auditing process has suffered a lot within the last decade, due to significant accounting scandals (e.g. Enron, WorldCom, Parmalat, etc.). As an answer to these accounting scandals, the law-makers in Germany and the European Union, respectively, have strengthened audit regulations in order to improve the quality of the conducted audits. The aim of this cumulative dissertation is to provide empirical evidence on the effects of intended and already implemented regulative audit requirements in Germany. ln order to consider the wide range of different audit requirements, the dissertation is based on four different study manuscripts, highlighting various perspectives with regard to the appointment, duration, and remuneration of a statutory auditor in the German audit environment. Besides the empirical evidence for separate auditing issues, this dissertation is also aimed to provide a solid theoretical background and critical suggestions for future research.:I. Audit services, non-audit services, and audit firm tenure – three perspectives on audit quality … 1 II. Abnormal audit fees and audit quality in German audit market: initial evidence on association of audit fee premiums and audit fee discounts with earnings management … 13 III. Effects of initial audit fee discounts on audit quality: evidence from Germany … 32 IV. Non-audit services and audit quality: blessing or curse? … 60 V. Relationship of auditor tenure to audit quality: empirical evidence from the German audit market … 89

The overall purpose of this licentiate dissertation is to advance our understanding of the auditor by creating a concept of the auditor through focusing on auditors' own perceptions and understandings of their work in relation to boundary-setting forces. The audit profession, the audit firm, the client, society, regulations, and the market are all boundary-setting forces that influence the work of auditors and how auditors perceive and understand their work. The concept of the auditor consists of who the auditor is and what the auditor does; this concept is shaped interactively by the boundary-setting forces, that exist in the auditors’ environment and by the auditors themselves, through the view auditors have of themselves and their environment. The boundary-setting forces have in recent decades undergone significant and rapid changes; for example, increased commercialization as well as significant regulatory changes, which are expected to have influenced the concept of the auditor. The concept of the auditor therefor needs to be explored to understand who today’s auditor is and what today's auditor does. This licentiate dissertation consists of three appended papers and a comprehensive summary. The appended papers constitute the basis for discussing who the auditor is and what the auditor does, thereby contributing to the concept of the auditor. This dissertation uses boundaries in exploring the concept of the auditor, since it is when the auditor encounters the boundaries of being an auditor that the auditor’s conception of an auditor becomes clear. This dissertation has a mixed-methods design based on survey and interview data. The results of this dissertation show that there are several characteristics that define who the auditor is. The auditor: is highly driven by professional values is less driven by business values is genuinely interested in auditor work is resistant to stress, heavy workload, and work–life balance issues is admiring the audit profession and perceiving it as highly professional is perceiving professional values in adding value to the client, i.e., in the business activities is enjoying adding value to the client is more motivated by contributing to the client than to society has high social skills and broad knowledge The results of this dissertation also show that the work of the auditor in the "grey area" between auditing and consulting comprises several activities. The auditor: adds value to the client by being available and engaged, by providing mental support and family mediation, by informing and discussing, by giving tips, advice, and suggestions, by explaining, answering questions, raising questions, and questioning, and by customizing, operating, developing, and contributing expertise to the client conducts a wide range of services, also related to the private and personal matters of the client has counselling, pedagogical, coaching and/or developmental roles / Det övergripande syftet med denna licentiatavhandling är att främja vår förståelse för revisorn genom att skapa ett begrepp för revisorn baserat på revisorers egna uppfattningar och förståelser av deras arbete i förhållande till gränssättande krafter. Revisorsprofessionen, revisionsbyrån, klienten, samhället, regleringar och marknaden är alla gränssättande krafter som påverkar revisorers arbete och hur revisorer uppfattar och förstår sitt arbete. Revisorsbegreppet består av vem revisorn är och vad revisorn gör, och formas interaktivt av de gränssättande krafter som finns i revisorernas omgivning och av revisorer själva genom deras syn på sig själva och sin omgivning. De gränssättande krafterna har under de senaste decennierna genomgått betydande och snabba förändringar, med till exempel ökad kommersialisering samt betydande regleringsändringar, vilket förväntas ha påverkat revisorsbegreppet. Således måste begreppet för revisorn utforskas för att förstå vem dagens revisor är och vad dagens revisor gör. Denna licentiatavhandling består av tre artiklar och en kappa. De bifogade artiklarna utgör grunden för diskussionen om vem revisorn är och vad revisorn gör, och bidrar därmed till begreppet för revisorn. Denna avhandling använder gränser för att utforska revisorsbegreppet, eftersom det är när revisorn möter gränsen för att vara revisor, som revisorns uppfattning om en revisor blir tydlig. En design med blandad metod används och det empiriska materialet består av enkät- och intervjudata. Resultaten av denna avhandling visar att det finns flera faktorer som definierar vem revisorn är. Revisorn: är starkt driven av professionella värden är mindre driven av affärsvärden är genuint intresserad av arbetet som revisor är motståndskraftig mot stress, arbetsbelastning och obalans mellan arbete och privatliv beundrar professionen och uppfattar revisionsyrket som mycket professionellt ser professionella värden i att skapa mervärde till klienter tycker om att skapa mervärde till klienten är mer motiverad av att bidra till klienten än samhället har höga sociala färdigheter och bred kunskap Resultaten av denna avhandling visar också att revisorns arbete i den gråa zonen mellan revision och konsultation omfattar flera aktiviteter. Revisorn: tillför mervärde för klienten genom att vara tillgänglig, engagerad, ett mentalt stöd och en familjemedlare och genom att informera, diskutera, ge tips, råd och förslag, förklara, svara på frågor, ställa frågor och ifrågasätta, klientanpassa, agera, utveckla, och bidra med expertis till kunden. bedriver ett brett utbud av tjänster, även relaterade till klientens privata och personliga frågor. kan ha en terapeutisk, pedagogisk, coachande och/eller utvecklande roll

Den enskilde revisorn har till uppgift att granska ett företags finansiella rapporter och kommunicera resultatet till företagets intressenter. För att kvalitetssäkra att den finansiella informationen visar på en rättvisande bild av det reviderade företaget krävs det att revisorn är ifrågasättande och uppmärksam i sitt arbete. Denna attityd benämns professionell skepticism och ska återspegla en revisors alla handlingar. Revisionsbranschen står inför många utmaningar där den traditionella rollen kommer att förändras. En bidragande orsak till det är den exponentiella tekniska utvecklingen där automatiska processer i allt större grad tar över och den mänskliga inblandningen minskar. Syftet med studien är att studera huruvida graden av professionell skepticism hos den enskilde revisorn påverkas i takt med den tekniska utvecklingen. För att framställa en teori gällande den aktuella forskningsfrågan har en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer varit utgångspunkten. Det skapar en möjlighet att studera den enskilde revisorn i sin naturliga omgivning och öka förståelsen för hur revisorn upplever den rådande situationen. Digitaliseringen har resulterat i att revisorerna numera kan analysera en större mängd data och uppnå en högre träffsäkerhet vilket bidrar till en högre kvalitet på revisionerna. Resultatet visar på attdigitaliseringen kräver en förändring av den enskilde revisorns professionella skepticism för att bibehålla en hög kvalitet. Digitaliseringen medför att det inte längre är tillräckligt att vara skeptisk i revisionen utan det krävs även att revisorn är ifrågasättande till de digitala hjälpmedlen. Det råder en stor ovisshet om revisorerna i framtiden kommer att bli programstyrda och inte utövar en tillräcklig professionell skepticism. För att förebygga detta krävs det att revisorerna besitter nödvändig kunskap för att förstå det bearbetade materialet och för att kunna vara skeptisk till det material som de automatiska processerna levererar. Resultatet visar därmed att kunskap är av stor betydelse för att den enskilde revisorn ska utöva en professionell skepticism. Revisioner kommer fortsatt att vara komplexa och revisionsprocessen går inte att automatisera fullt ut. En mänsklig inblandning och en professionell skepticism kommer därav alltid vara nödvändig och studiens resultat visar på att den enskilde revisorn kommer att behöva anpassa sättet att tänka skeptiskt i en digitaliserad värld. / The individual auditor has a responsibility to review a company's financial reports and communicate the results to the company's stakeholders. In order to assure that the financial information present a true and fair view of the audited company it requires that the auditor is questionable and observant. This attitude is called professional scepticism and should be reflected in all actions performed by the auditor. The auditing industry faces many challenges where the traditional role of the auditor will change. A contributing reason is the exponential technical development where automatic processes increasingly take over human involvement. The purpose of the study is to examine whether the degree of professional scepticism of the individual auditor is affected in line with technical progress. To formulate a theory regarding the current research question, a qualitative research method with interviews has been used. This creates an opportunity to study the individual auditor in his or her natural environment and creates an understanding of how he or she experiences the current situation. The technical development has resulted in auditors being able to analyze a bigger amount of data and therefore achieve a higher accuracy, which contributes to a higher quality in the audits. The result indicate that the technical development requires a change of the auditor´s professional skepticism in order to maintain a high quality. The auditor should not only be skeptical in audits but also have a questioning mind towards digital devices. The present auditors experience a big concern that the future auditors will not have a sufficient professional skepticism and only rely on the digital devices. To prevent this from happening the auditors need to understand the data presented by the digital devices in order to exercise a sufficient level of professional skepticism. Therefore, the result indicate that knowledge is of great importance for the individual auditor´s professional skepticism. Audits will continue to be complex and the audit process cannot be fully automated. A human involvement and a professional skepticism will therefore always be necessary and the result shows that the individual auditor will need to adapt the way of thinking skeptically in a digitalized world.

Jämställdhet är ett viktigt ämne där många stora företag strävar efter en jämställd arbetsplats, därför har vi valt att utföra en kvantitativ forskning med ett deduktivt tillvägagångssätt för att se hur de anställda inom revisionsyrket upplever jämställdheten. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall till vilken grad det finns skillnader i jämställdheten för kvinnliga och manliga revisorers karriärmöjligheter i stora företag. För att kunna besvara syftet har vi samlat in empiri genom en enkät som skickades till kontaktpersoner i stora revisionsföretag. Kontaktpersonerna vidarebefordrade enkäten vilket medförde att vi hade ett snöbollsurval. I den teoretiska referensramen har vi tagit ut faktorer som kan påverka karriärmöjligheterna utifrån tidigare forskning vilket är könsfaktorer, ambitionsfaktorer samt hinder. Därefter har hypoteser utformats från faktorerna och sedan testats i det oberoende t-testet för att synliggöra statistiskt signifikanta skillnader. Det vi har gjort i resultatet är att vi har delat upp populationen till hela urvalet och respondenter som angett att de har barn för att se om det finns skillnader mellan de föräldralediga samt dem som inte har barn. Resultatet visade sig att det finns vissa indikationer på skillnader vilket var “konkurrens oavsett kön” för hela urvalet. De faktorer som indikerade skillnader för dem som angav att de har barn var “arbetsgivarens inställning till föräldraledigheten”, “karriärambitioner har påverkats på grund av föräldraskapet” samt “män befordrar ofta andra män”. Då vår studie har relativt lite respondenter behövde vi vara försiktiga med att dra slutsatser, men vi kan se de resultat som signalerar skillnader i populationen. / The gender equality is an important topic where many large companies strive for a genderequal workplace, which is why we have chosen to perform out quantitative research with a deductive approach to see how employees in the auditing profession experience gender equality. The purpose of the study was to investigate whether and, if so, to what extent there are differences in gender equality for female and male auditors career opportunities in large companies. To answer the purpose, we have collected empirical data through a survey that was sent to contact persons in large auditing companies. The contact persons forwarded the survey, which meant that we had a snowball selection. In the theoretical frame of reference, we had identified factors that can affect career opportunities based on previous research, which are gender factors, ambition factors and obstacles. Thereafter hypothesis was formulated from the factors and then tested in the independent ttest to visualize statistically significant differences. What we have done in the results is that we have divided the population into the entire sample and the respondents who have stated that they gave children to see if there are differences between the parental leave and those who do not have children. The results showed that there are some indications of differences, which was “competition regardless of gender” for the entire sample. The factors that indicated differences for those who stated that they have children were “the employer´s attitude to parental leave”, “career ambitions have changed due to parenthood” and “med often promote other men”. As our study has relatively few respondents, we needed to be careful about drawing conclusions, but we can see results that signal differences in the population.