Bakgrund och problemdiskussion: Familjeföretag är oftast i behov inom olika områden av ett externt stöd som är oberoende från familjen och företaget. Revisorer och externa styrelseledamöter är två exempel som kan vara mycket värdefulla aktörer att ha i familjeföretag. Tidigare forskning som är relaterad till ämnet har undersökt antingen endast rollerna för externa styrelseledamöter inom familjeföretag eller bara revisorns roller i familjeföretag. Ingen tidigare forskning har dock diskuterat båda aktörernas roller tillsammans och undersökt om det finns en substitutions- eller komplementeffekt mellan de i små medelstora familjeföretag. Detta ger oss motivationen att bidra till forskning, genom att öka förståelse kring både aktörernas fyra roller inom familjeföretag och undersöka effekterna som uppstår mellan de.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för de rollerna som revisorer och externa styrelseledamöter har i ett familjeföretag, för att därmed utveckla kunskap om huruvida revisor kan substituera vissa roller som en extern styrelseledamot kan inneha, eller om både parter kompletterar varandra med sina roller i familjeföretag.   Metod: Deduktiv forskningsansats har använts, där uppsatsens teoretiska modell byggts upp utifrån befintliga teorier och forskning kring ämnet. En kvalitativ studie genomförts genom semistrukturerade intervjuer med ägare/VD i små och medelstora familjeföretag, för att få en förståelse för deras perspektiv på revisorns och externa styrelseledamöters roller samt eventuella effekter i familjeföretag.  Resultat och slutsats: Studien har kunnat påvisa att det förekommer en substitutions- och komplementeffekt mellan de olika aktörerna. Rollerna och effekterna varierade mellan olika familjeföretag. Detta är till följd av att familjeföretagen hade olika omständigheter och förväntningar på rollerna som skiljer sig åt i respektive familjeföretag. Dessa skillnader kunde vi identifiera genom olika faktorer som lyfts fram. / Background and problem discussion: Family businesses are usually in need in various areas of external support that is independent from the family and the company. Auditors and external board members are two examples that can be very valuable actors to have in family businesses. Previous research related to the topic has examined either only the roles of outside directors in family firms or only the roles of the auditor in family firms. However, no previous research has discussed the roles of both actors together and investigated whether there is a substitution or complementarity effect between them in small medium-sized family businesses. This gives us the motivation to contribute to research, by increasing understanding around both the actors' four roles within family businesses and investigating the effects that arise between them.  Purpose: The purpose of this essay is to increase understanding of the roles that auditors and external board members have in a family business, to thereby develop knowledge about whether the auditor can substitute certain roles that an external board member can hold, or whether both parties complement each other with their roles in family businesses.  Method: A deductive research approach has been used, where the essay's theoretical model has been built up based on existing theories and research on the subject. A qualitative study was conducted through semi-structured interviews with owners/CEOs in small and medium-sized family businesses, to gain an understanding of their perspective on the roles of the auditor and external board members as well as possible effects in family businesses.  Results and conclusion: The study has been able to demonstrate that there is a substitution and complementation effect between the various actors. The roles and effects varied between different family businesses. This is because the family businesses had different circumstances and expectations of the roles that differ in each family business. We were able to identify these differences through several different factors that were highlighted.

Revisorer anses som revisionsbolagens viktigaste resurs och många revisorer har valt att lämna revisionsbranschen. En av de grundläggande faktorerna till revisorernas beslut att lämna revisionsbyråerna är minskad arbetstillfredsställelse. Inom revisionsbranschen är tidsstyrningen den dominerande styrformen som främst påverkar revisorsassistenter och seniora revisorer. Tidsstyrningen har däremot under de senaste åren blivit allt stramare, vilket i sin tur leder till högre krav på att utföra arbetet under betydligt striktare tidsramar. Med en stramare tidsstyrning tillkommer ökad tidspress och stress som kan inverka på revisorernas arbetstillfredsställelse och därmed deras beslut att lämna branschen. För en vidare förståelse för hur tidsstyrningen kan tänkas inverka på revisorernas arbetstillfredsställelse beaktades självbestämmandeteorin, som betonar betydelsen av de grundläggande psykologiska behoven kompetens, samhörighet och autonomi. Genom beaktandet av självbestämmandeteorin kunde en mer nyanserad förståelse erhållas för hur tidsstyrningen påverkade revisorernas arbetstillfredsställelse. Tidigare studier har främst fokuserat på hur dysfunktionella beteenden utvecklas på grund av en stramare tidsstyrning. Dock, finns det begränsade studier kring hur tidsstyrning inverkar på revisorernas arbetstillfredsställelse, vilket har medfört att en kunskapslucka identifierats. Därav är syftet med denna studie att öka förståelsen för hur revisorsassistenter och seniora revisorer inom revisionsbranschen upplever att tidsstyrningen påverkar deras arbetstillfredsställelse.  För att uppnå syftet har en kvalitativ metod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer. 15 intervjuer genomfördes med revisorsassistenter och seniora revisorer som alla arbetade på någon av de fyra stora revisionsbyråerna.  Resultatet av studien visar att tidsstyrningen upplevs bland revisorerna som något positivt i relation till hur de trivs på arbetsplatsen. Revisorerna upplevde att tidsstyrningen gav upphov till tydliga mål, planering, struktur och kompetensutveckling vilket ökade deras arbetstillfredsställelse. De revisorer som däremot inte upplevde arbetstillfredsställelse hänvisade till underbemanningen som en faktor som medförde ökad arbetsbelastning och i sin tur lägre arbetstillfredsställelse. Studien kan därmed sägas öka förståelsen för hur revisorsassistenter och seniora revisorer upplever tidsstyrningens påverkan på deras arbetstillfredsställelse. / Auditors are considered the most important resource of audit firms, yet many auditors have chosen to leave the auditing industry. One of the fundamental factors for auditors’ decision to leave audit firms is decreased job satisfaction. In the audit industry, time management, is the dominant form of control that primarily affects audit associates and senior auditors. However, time management has become increasingly tighter in recent years, leading to higher demands for completing the audit within significantly tighter time frames. Tighter time management leads to increased time pressure and stress, which can affect auditors’ job satisfaction, and their decision to leave the audit industry. To further understand how time management may influence auditors’ job satisfaction, self-determination theory was considered, emphasizing the importance of basic psychological needs such as competence, relatedness and autonomy. By considering self-determination theory, a more nuanced understanding was obtained of how time management affected auditors’ job satisfaction.  Previous studies have mainly focused on how dysfunctional behaviours develop due to tighter time management. However, there are limited studies on how time management impacts auditors’ job satisfaction, resulting in an identified knowledge gap. Therefore, the purpose of this study is to increase understanding of how audit associates and senior auditors in the audit industry perceive that time management affects their job satisfaction. To achieve this purpose, a qualitative method was applied. 15 interviews were conducted with audit associates and senior auditors working at one of the Big Four audit firms.  The results of the study show that auditors perceive the time management as something positive for their job satisfaction. The auditors experienced that time management provided clear goals, planning, structure, and opportunities for professional development, which increased job satisfaction. However, those auditors who did not experience job satisfaction referred to understaffing as a factor that resulted in increased workload and, consequently, lower job satisfaction. Therefore, the study can be said to contribute to a better understanding of how audit associates and senior auditors perceive the impact of time management on their job satisfaction.

The standard for the auditing profession is not only to review the client's financial reports, but to also offer advice to clients in the form of independent advisory services. This entails potential risks that may mean that the auditor's independent role is affected. In addition, there are discussions that professionalism and commercialism are found as two contradictory institutional logics in the auditing profession. Others believe that the logics can instead integrate with each other and thus do not have to be contradictory. At the same time, some believe that the audit quality increases when the auditor performs both auditing andi ndependent advisory services to the same client, while others believe that different conflicts can arise between these two roles. Therefore, we have chosen to examine how auditors work to deal with the potential conflict between the auditor's audit and advisory role and also the two logics professionalism, commercialism. The purpose of this study is to create a deeper understanding of the auditor’s approach to the professional, commercial logic and also two roles as independent advisors and auditors. A qualitative method has been used in this study, we have conducted personal interviews with six certified public accountants who are active in the industry as both independent advisors and auditors. A comparison of the empirical data has been made between the auditors opinions to identify different methods that can be applied to maintain auditor independence. After gathering the empirical evidence, we can state that the conflicts the theory describes exist between an auditors two roles as an advisor, auditor and the logics of professionalism, commercialism are not present. Instead, our study shows that both logics can integrate with each other in the auditor's work as an advisor and auditor as Carrington et al. (2013) mean. The auditor can use several methods to maintain independence, for example through the use of the analysis model and by referring the client to another auditor when the auditor has trouble maintaining an independent role. / Idag så är standarden för revisionsyrket inte bara att revidera klientens finansiella rapporter, utan även att erbjuda rådgivning till klienten i form av fristående rådgivningstjänster. Detta medför potentiella risker som kan innebära att revisorns oberoende roll påverkas. Utöver det så råder det diskussioner om att professionalism och kommersialism påträffas som två motsägelsefulla institutionella logiker inom revisionsyrket. Andra menar att logikerna istället kan integrera med varandra och behöver alltså inte vara motsägelsefulla. Samtidigt så menar vissa att revisionskvalitén ökar när revisorn utför både revision och fristående rådgivning till samma klient medans andra menar att olika konflikter kan uppstå. Därför har vi valt att undersöka hur revisorer arbetar för att hantera den potentiella konflikten mellan revisorns granskande, rådgivande roll och de två logikerna professionalism, kommersialism. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för revisorns förhållningssätt till den professionella, kommersiella logiken och två roller som fristående rådgivare, granskare. I denna studie har en kvalitativ metod valts där vi har genomfört personliga intervjuer med sex auktoriserade revisorer som är verksamma i branschen som både fristående rådgivare och granskare. En jämförelse av empirin har gjorts mellan revisorernas synpunkter för att identifiera olika metoder som kan tillämpas för att upprätthålla oberoendet. Efter att ha samlat in empirin kan vi konstatera att de konflikter som teorin beskriver existerar mellan revisorns två roller och logikerna professionalism, kommersialism inte är föreliggande. Istället visar vår studie att båda logikerna kan integrera med varandra i revisorns arbete som rådgivare och granskare som Carrington et al. (2013) menar. Revisorn kan använda sig av flera metoder för att upprätthålla oberoendet, bland annat genom användning av analysmodellen och genom att hänvisa klienten vidare till en annan revisor.

Hållbarhet är ett växande ämne som fått allt större uppmärksamhet. Den ökade trenden avspeglar sig i bolagens rapportering där hållbarhetsfrågor får alltmer utrymme. Revisorns roll i företagens hållbarhetsrapporter är inte lika strukturerad och reglerad som i den finansiella rapporteringen. Revisorn ska i företags lagstadgade hållbarhetsrapporter utge ett uttalande om huruvida hållbarhetsrapport har upprättats. Detta innebär att revisorn i dagens läge inte granskar sakinnehållet i rapporterna. Revisorns roll i företagets hållbarhetsrapport är däremot i en övergångsfas. Ett nytt EU-direktiv föreslår att utöver ett uttalande, ska innehållet även granskas i rapporterna. Detta direktiv väntas träda kraft räkenskapsåret 2023. I och med det nya direktivet kan ett utökat arbetskrav förväntas av revisorn, vilket leder in på frågan kring vilken utveckling revisorn anser behöver ske ifall de ställs inför nya arbetskrav i företags hållbarhetsrapporter. Studien undersöker även ifall revisorer anser att de bidrar i sin arbetsroll till ökad pålitlighet i företags hållbarhetsrapporter till dess intressenter.  Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta auktoriserade revisorer.  Studiens resultat visar att den utveckling som behöver ske för att revisorer ska kunna bemöta ett utökat arbetskrav är digitalisering, standardisering, erfarenhet och kompetens. Alla respondenter enas om att den största förändringen som behöver ske är att utbilda revisorer redan på universitetsnivå och öka kompetensnivån i revisionsbranschen gällande hållbarhet. Studien visar även att granskning anses öka förtroende till företagens hållbarhetsrapporter och leder till mer pålitliga rapporter till intressenter. Däremot behöver revisorers kompetensnivå ökas för att kunna granska innehållet i hållbarhetsrapporter. / Sustainability is a growing topic that has received an increasing amount of attention. The increased trend is reflected in the companies' reporting, where sustainability issues are gaining more ground. The auditor's role in companies' sustainability reports is not as structured and regulated as in financial reporting. The auditors role is to issue a statement concerning whether the company's statutory sustainability reports have been established. This means that the auditor currently does not review the content of the reports. On the other hand, the auditor's role in the company's sustainability report, is in a transitional phase. A new EU-directive proposes that in addition to a statement, the content should also be examined in the reports. This directive is expected to take place in the financial year of 2023. With the new directive, an increased work requirement can be expected from the auditor, which leads to the question of what development the auditor considers necessary if they are faced with extended tasks requirements in companies sustainability reports. The study also examines whether auditors consider that they contribute in their work role to increased reliability in companies' sustainability reports to its stakeholders. The empirical material has been collected through qualitative semi-structured interviews with eight chartered accountants.   The study's results show that the development that needs to take place in order for accountants to be able to meet an increased work requirement is digitization, standardization, experience and competence. All auditors state that the biggest change that needs to take place, is to educate auditors at university level and increase the auditor's competence level regarding sustainability. The study also shows that an audit on companies sustainability reports is considered to increase trust and leads to more reliable reports to stakeholders. However, auditors' level of competence needs to be increased to be able to review the content of sustainability reports.

Från 2010 kan små privata aktiebolag i Sverige välja att inte ha revisor. Syftet var att minska kostnader och stärka tillväxt. Cirka 60% av företagen valde bort revisionen, framför allt i kontantintensiva branscher som restaurang och taxi. Detta har lett till kostnadsbesparingar men också till mer formaliafel i årsredovisningar och potentiellt ökad ekonomisk brottslighet. Reviderade och icke-reviderade bolag har visat skillnader i tillväxt, men orsakssambandet är inte klart. Trots kostnadsbesparingen, pågår diskussioner om att återinföra revisionsplikten för att förhindra brottslighet och förbättra kvaliteten på årsredovisningar.   Syftet med uppsatsen är att bidra till en ökad förståelse för omfattningen av revisionsbehovet för små privata aktiebolag och för den inverkan som en revisor respektive en redovisningskonsult har på dessa bolags redovisningskvalité. För att åstadkomma detta tas tre olika perspektiv i beaktande: företagens, revisorers samt redovisningskonsulters. Studien antar en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, där semistrukturerade intervjuer utförts med 5 företag, 5 auktoriserade revisorer och 2 auktoriserade redovisningskonsulter.   Resultaten visar att företagets storlek, komplexitet, ägarstruktur, tillväxt, ekonomisk kompetens samt branschens risknivå kan påverka efterfrågan på revision. Efterfrågan kan även påverkas av intressenter som kunder, banker, Skatteverket, leverantörer och potentiella anställda. Studien belyser att revisionskostnaderna inte nödvändigtvis är avgörande, utan att det handlar mer om nyttan i relation till kostnaden, vilket varierar mellan företag. Även om en redovisningskonsult kan förbättra redovisningskvaliteten, kan ett företag ha stor nytta av att anlita en revisor som kan bidra med ekonomisk rådgivning, stöd vid expansion och öka företagets finansieringsmöjligheter. Synen på dessa yrkesroller varierar och många små företag anlitar främst redovisningskonsulter, medan vissa ser en stor nytta i att ha en revisor. Revisionens värde och dess potentiella långsiktiga kostnader och fördelar bör övervägas utifrån varje företags unika situation. / From 2010, small private limited companies in Sweden can choose not to have an auditor. The aim was to reduce costs and boost growth. About 60% of the companies opted out of the audit, especially in cash-intensive industries like restaurant and taxi. This has led to cost savings but also to more formal errors in annual reports and potentially increased economic crime. Audited and non-audited companies have shown differences in growth, but the cause-effect relationship is unclear. Despite cost savings, discussions are underway to reintroduce the audit requirement to prevent crime and improve the quality of annual reports.   The purpose of the thesis is to contribute to an increased understanding of the extent of the audit need for small private limited companies and the impact that an auditor and an accounting consultant have on the accounting quality of these companies. To achieve this, three different perspectives are considered: the companies, auditors and accounting consultants. The study adopts a qualitative method with a deductive approach, where semi-structured interviews have been conducted with 5 companies, 5 authorized auditors and 2 authorized accounting consultants.  The results show that the size of the company, its complexity, ownership structure, growth, financial competence, and the risk level of the industry can affect the demand for auditing. Demand can also be influenced by stakeholders such as customers, banks, the tax agency, suppliers, and potential employees. The study highlights that the cost of auditing is not necessarily decisive, but rather it's about the benefit in relation to the cost, which varies between companies. Even though an accounting consultant can improve the quality of accounting, a company can greatly benefit from hiring an auditor who can provide financial advice, support during expansion, and increase the company's financing opportunities. The views on these professional roles vary, and many small businesses mainly hire accounting consultants, while some see great value in having an auditor. The value of auditing and its potential long-term costs and benefits should be considered based on each company's unique situation.

Bakgrund och problem: Under de senaste decennierna har andelen immateriella tillgångar i företagens balansräkningar ökat markant. Det har dock inte skett någon väsentlig förändring i den internationella standarden IAS 38, som fastställer principer för redovisning av immateriella tillgångar. Detta har skapat osäkerhet och utmaningar i tillämpningen av standarden och har blivit kärnan i det som nu kallas "2000-talets redovisningsutmaning". Tidigare studier har funnit att företag med en hög andel immateriella tillgångar också betalar högre revisionsarvoden, vilket kan hänföras till att revisorer upplever obehag vid revision av dessa tillgångar på grund av olika risker förknippade med dem. Det är dock relativt outforskat vilket eller vilka specifika obehag som svenska revisorer upplever och hur de eliminerar dem för att uppnå ett tillstånd av komfort. Syfte: Syftet med studien är att bidra till fördjupad kunskap om revisorns bedömning av immateriella tillgångar. Ur detta syfte kommer det att ligga fokuspå hur komfort skapas och uppnås samt vad som eventuellt skapar en känsla av obehag och hur detta kan elimineras. Metod: Denna studie har genomförts med kvalitativ metod och innefattar en deduktiv forskningsansats där empirin har samlats in genom semi strukturerade intervjuer med åtta auktoriserade revisorer på svenska revisionsbyråer. Slutsats: Studien påvisar att en revisors erfarenhet och längden på karriären inte är tillräckligt för att eliminera de obehag som finns vid bedömningen av immateriella tillgångar. Resultaten tyder på att revisorer upplever olika typer av obehag i varje fas av revisionsprocessen och är beroende av andra aktörer för att kunna eliminera obehagen och uppnå ett stadie av komfort. Det är framför allt tre aktörer som är av stor vikt för att bidra till skapandet av komfort och dessa är en överordnad person inom revisionsbyrån, ekonomichefen på det reviderade företaget och specialister. / Background and problem: During the past decades, the proportion of intangible assets has significantly increased on companies' balance sheets. At the same time, there hasn't been any significant change in the international standard IAS 38, which establishes principles for the accounting of intangible assets. This has created uncertainty and challenges in the application of the standard and has become the core of what is known as the '21st-century accounting challenge.' Previous studies have found that companies with a high proportion of intangible assets also pay higher audit fees, which can be explained by auditors experiencing discomfort in auditing these assets due to various risks associated with them. However, it is relatively unexplored what specific discomfort Swedish auditors experience and how they eliminate them to achieve a state of comfort. Purpose: The purpose of the study is to contribute to a deeper understanding of the auditor's assessment of intangible assets. Within this purpose, the focus will be on how comfort is created and achieved, as well as what potentially creates asense of discomfort and how it can be eliminated. Method: This study has been conducted using a qualitative method and involves a deductive research approach, where data collection was carried out through semi-structured interviews with eight certified auditors from Swedish auditing firms. Conclusion: This study demonstrates that an auditor's experience and length of career are not sufficient to eliminate the discomfort associated with the assessment of intangible assets. The results suggest that auditors experience different types of discomfort in each phase of the audit process and rely on other actors to eliminate the discomfort and achieve a state of comfort. Three actors, in particular, are crucial in contributing to the creation of comfort, namely a superior within the auditing firm, the chief financial officer of the audited company and specialists.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen befinner sig i ett kritiskt skede. Detta eftersom teknikens prestanda utvecklas snabbare än vad människor gör, vilket i sin tur resulterat i att människors uppgifter har börjat bytas ut mot datorer, robotar eller annan liknande teknik. Detta går att likställa med automatisering. Tidigare studier har påvisat ett flertal fördelar med att implementera automatiserade verktyg och tekniker inom revision, såsom ökad effektivitet och kostnadsbesparingar. Det är dock relativt outforskat på svenska revisionsbyråer sett till samspelet mellan människa och teknologi för att uppnå dessa fördelar och med denna studie vill författarna bidra med mer forskning inom området. Syfte: Syftet med studien är att analysera automatisering inom revisionsbranschen och möjligheter och utmaningar det medfört revisorns professionella bedömningar. Metod: Denna studie är av kvalitativ karaktär och innefattar en deduktiv forskningsansats där det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer på revisionsbyråer i Sverige. Vidare har det empiriska materialet analyserats genom en tematisk analys. Slutsats: Studien visar att automatiseringen utvecklas varje dag, vilket resulterar ett flertal möjligheter. Automatiserade verktyg och tekniker ger revisorn en helhetsbild av revisionen som resulterar i att fler avvikelser upptäcks och det finns möjlighet att revisorn gör bättre bedömningar i då större delar av populationer täcks in. Samtidigt är det emellanåt svårt att följa med i alla dess framsteg, och utmaningar uppdagas. Detta då det råder en tidsbrist för revisorer att lära sig de automatiserade verktygen och teknikerna, vilket gör att det inte anses som tidseffektivt. Dessutom kan det argumenteras för att nyexaminerade inte förbereds tillräckligt mycket inför den IT-miljö som revisionsbyråer idag kantas av, vilket skapar ett kunskapsglapp och kan ses som en utmaning för revisorns professionella bedömningar. Våra fynd och studiens teoretiska modell kan ses öppna upp möjligheter för vidare forskning inom området men även andra delar av samhället. / Background and problem: The audit industry is at a critical stage. This is because the performance of technology is evolving faster than that of humans, which in turn has resulted in human tasks being replaced by computers, robots or other similar technologies. This can be equated with automation. Previous studies have demonstrated a number of benefits of implementing automated tools and techniques in auditing, such as increased efficiency and cost savings. However, the interaction between humans and technology to achieve these benefits is relatively underexplored in Swedish audit firms, and with this study the authors want to contribute with more research in this area. Purpose: The purpose of the study is to analyze automation in the audit industry and the opportunities and challenges it has brought to the auditor's professional judgments. Method: This study is qualitative in nature and includes a deductive research approach where the empirical material has been collected through semi-structured interviews with certified public accountants at accounting firms in Sweden. Furthermore, the empirical material has been analyzed through a thematic analysis. Conclusion: The study shows that automation is evolving every day, resulting in numerous opportunities. Automated tools and techniques provide the auditor with a holistic view of the audit which generates more discrepancies to be detected and the possibility for the auditor to make better judgements as larger parts of the populations are covered. At the same time, it is sometimes difficult to keep up with all of its progress, and challenges emerge. This is because there is a lack of time for auditors to learn the automated tools and techniques, which means that it is not considered time efficient. In addition, it can be argued that new graduates are not adequately prepared for the IT environment that surrounds audit firms today, which creates a knowledge gap and can be seen as a challenge to the auditor's professional judgements. Our findings and the study’s theoretical model can be seen to open up possibilities for further research in this area but also in other parts of society.

No description available.

Bakgrund och problem:Studien undersöker revisionsprocessen och användningen av IFRS 13 därfastigheter värderas till verkligt värde. Detta innebär att värderingen ska motsvaraett marknadsmässigt försäljningspris, ett så kallat verkligt värde. Medvärderingsmetoden medföljer subjektiva bedömningar som värderingen grundas på.Att värdera fastigheter på detta vis innebär komplexitet och antaganden. Inte minstinnebär det också utmaningar för revisorn och revisionsprocessen. Syfte:Syftet med denna studie är att studera revisorers komfort kopplat tillfastighetsvärderingar enligt IFRS 13. Metod:Studien har genomförts med en kvalitativ metod med en deduktiv ansats där empirinsamlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem auktoriserade revisorer. Slutsats:Trots att revisionsunderlag för fastigheter värderade till verkligt värde inte harsamma tillförlitlighet som vid anskaffningsvärde föredras de av respondenterna dåde menar att det skapar mer komfort eftersom det på ett bättre sätt speglarverkligheten till skillnad mot anskaffningsvärdering. Tidigare studier belyser riskenatt revisorer kan bli för beroende av specialister där professionell skepticism ochoberoendet rubbas. Vår studie kommer fram till att varken revisorns skepticism elleroberoende rubbas vid fastighetsvärdering enligt IFRS 13. / Background and Problem:The study examines the audit process and the use of IFRS 13, where real estates arevalued at fair value. This valuation should correspond to a market-based sales price.The method involves subjective assessments on which the valuation is based. Thisway of valuing properties involves complexity and assumptions which poseschallenges for the auditor and the audit process. Purpose:The purpose of this study is to investigate auditor’s comfort levels associated withreal estate valuation according to IFRS 13. Method:The method in the study was conducted using a qualitative method with a deductiveapproach, where empirical data was collected by semi-structured interviews withfive certified auditors. Conclusion:Despite the fact that audit evidence for real estate valued at fair value does not havethe same reliability as acquisition value, they are preferred by the respondents as thevaluation method creates more comfort by more accurately reflects reality asopposed to acquisition valuation. Previous studies highlight the risk that auditorscan become overly dependent on specialists which can affect professionalskepticism and the independence negatively. Our study concludes that neither theskepticism nor independence is disrupted during real estate valuation according toIFRS 13.

Sammanfattning  Examensarbete, civilekonomprogrammet - Redovisning Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet i Växjö, VT24 Författare: Isa Okmark och Ebba Persson Handledare: Christopher von Koch Examinator: Ola Nilsson Titel: Revisorernas upplevelser inför den obligatoriska granskningen av hållbarhetsredovisning- En kvalitativ studie om vilka upplevelser som revisorer inom Big-4 har inför CSRD Sökord: Sensemaking theory, upplevelse, CSRD, revisor, revision, hållbarhet, känslor, earnings management ____________________________________________________________ Bakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet är ett ämne som blivit allt viktigare i dagens samhälle. Det har sedan tidigare funnits regleringar om hur företagen ska hållbarhetsrapportera och vilken roll en revisor har till denna typ av rapportering. Inom Europeiska unionen, EU,  har det kommit ett nytt direktiv vid namn CSRD som påverkar företag inom unionen att på ett mer strikt och kontrollerat sätt rapportera om hållbarhet. Direktivet har även kommit med krav på att företagens hållbarhetsredovisning ska revideras av revisorer på en mer detaljerad nivå. Tidigare forskning har fokuserat på hur revisionsyrket har formats av tidigare förändringar. Det finns däremot ingen forskning som undersökt revisorers upplevelse inför en förändring. Därmed är revisorernas upplevelse med förändringen i och med CSRD något som författarna bidrar med utifrån denna studie.  Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur revisorer upplever förändringen i och med införandet av obligatorisk granskning av hållbarhetsredovisning.  Metod: Denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ ansats med en deduktiv forskningsansats. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer utförts.  Slutsats: Studien visar på att revisorer upplevelser inför CSRD skiljer sig åt. Däremot finns det vissa upplevelser som liknar varandra där flera av revisorerna beskriver att de ser positivt på förändringen. Dock beskriver flera av revisorerna att de upplever en typ av osäkerhet då de anser att informationen om direktivet varit bristfällig. Det framkom även av resultatet att revisorerna kan ha blivit påverkade av externa faktorer. Detta på grund av att ledningen framfört positivitet angående CSRD. Det påvisades ur empirin att flertalet revisorer har varit med om förändringar tidigare som gör att de känner sig säkra att även denna förändring kommer att lösa sig. / Abstract Master Thesis in accounting, School of business and economics,  Linnaeus University in Växjö, Spring 2024.  Authors:  Isa Okmark and Ebba Persson Supervisor: Christopher von Koch Examiner: Ola Nilsson Title: Auditors´ experience before the mandatory review of sustainability reports- A qualitative study about which experience auditors in Big-4 have before CSRD Keywords: Sensemaking theory, experience, CSRD, auditor , auditing, sustainability, emotions, earnings management ___________________________________________________________ Background and problematization: Sustainability is a topic that has become more important in today's society. Previously there have been regulations regarding how companies should do sustainability reporting, and which role the auditor has regarding sustainability reporting. However, a new directive from the EU called CSRD has occurred that affects companies in the union to report on sustainability in a more strict and controlled way. The directive also comes with requirements that auditors need to audit on companies sustainability report at a more detailed level. Previous research has focused on how the audit profession has been affected by previous changes. On the other hand, there is no research regarding experience auditors have before a change. With that the authors contribute how auditors experience a change regarding CSRD.  Purpose: The purpose of the study is to create an increased understanding of how auditors experience the change regarding the mandatory review of sustainability reports.  Method: This study is based on a qualitative approach with a deductive research approach. To collect data semi structured interviews with authorized auditors have been conducted.  Conclusion: The study shows that auditors' experience regarding CSRD differ from each other on an individual level. Although there are certain experiences that are similar to each other, however several auditors describe that the change is positive. On the other hand, some of the auditors describe that they experience a sort of uncertainty because the information about the directive has been inadequate. It has also shown that auditors may have been influenced by external factors. Because the management has expressed positivity regarding CSRD. The empirical findings showed that the majority of the auditors have been through changes before and therefore they feel confident that even this change will work out.