AbstractI vår studie har vi valt att undersöka hur barn lär sig läsa ur ett pedagogiskt synsätt där vi har fokus på två metoder LTG (läsning på talets grund) och Wittingmetoden samt hur dessa två metoder förhåller sig till varandra. Vi ska även använda bedömningsmaterialet LUS som hjälpmedel på hur den kan integreras in i metoderna och elevernas utveckling inom läs- och skrivinlärning. I vårt examensarbete har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden där fokus har legat på litteraturstudie. I slutet av vårt examensarbete kommer vi fram till, utifrån litteraturstudien att LTG metoden är den metod där eleverna utvecklar läsförståelsen gemensamt med andra elever mest effektivt för varje elevs. Alla lärare strävar efter att hjälpa elever utveckla och underlätta läsutvecklingen med hjälp av kamrater, hjälpmedel för att eleven ska kunna utvecklas så bra så möjligt inom sin egen läsutveckling.

I föreliggande studie var att se hur elevers läshastighet och avkodningsförmåga påverkades efter användning utav Wendicks läslistor under fem veckor. Studien har utgått från frågor som: Vilka elevgrupper verkade gynnas eller missgynnas av denna metod? Finns det några skillnader i relation till kön och hur upplever eleverna själva intensivträning med Wendicks läslistor? Som metod användes kvasi-experiment där redan befintliga grupper fanns och randomisering inte var aktuellt. I studien ingick två försöksgrupper, en från åk 2, en från åk 4 samt två jämförelsegrupper inom samma årskurser. För att testa av elevernas avkodning och läshastighet användes H4 där eleverna fick göra ett för- och eftertest där en intervention gjordes under fem veckor med Wendicks läslistor för att se huruvida det sker en progression efter träning med dessa. Baserat på resultatet vid förtestet delades samtliga elever in i en av tre stanine-normerade grupper i studien, kallade för röd, grön och blå grupp. Röd grupp är de som inte klarade förväntad läsnivå, grön grupp är de elever som hade förväntad läsnivå och blå grupp är de elever med mer än förväntad läsnivå. Det gjordes också ett kvalitativt inslag i form av webbaserad enkät där elevernas egna tankar kring Wendicks läslistor som läsmetod lyftes fram. Efter användning utav Wendicks läslistor ökade samtliga grupper inom försöksgrupperna i antal lästa ord. Däremot var ökningen marginell om man jämför med de som ingick i jämförelsegrupperna och endast använt sig av ordinarie läsundervisning. Resultat i studien visar på skillnad vad gäller kön i linje med tidigare forskning där flickor ofta presterar högre inom bland annat läsning. Flickorna ligger på en högre nivå i antalet lästa ord mot pojkarna och flickorna gynnades mest av Wendicks läslistor. I enkäterna framkom olika tankar kring att använda sig utav denna läsinlärningsmetod. En del av eleverna ansåg att det var svårt med ”kamratläsning” medan andra tyckte det var roligt och givande. De elever som låg på en högre nivå än väntat för årskursen tyckte det kändes överflödigt med denna läsmetod.

A number of studies have shown correlations between students' morphological awareness and their decoding skills, word recognition, spelling, word comprehension and reading comprehension. The purpose of this study was 1. to investigate the correlation between morphological knowledge and decoding and spelling in grade 2,  and 2. to test and evaluate a newly developed morphological test material. The participants were 50 pupils in grade 2 from two different schools in Sweden. Four tests were used: two measured morphological awareness, and the other measured decoding and spelling. The results of the study show significant positive correlations between results on tests that measure morphological awareness, word decoding and spelling, which is consistent with previous research that has shown that morphological awareness has an influence on students' reading and writing skills. The results suggest that students who score low on the decoding and spelling tests also score low on the morphological tests, and vice versa. The newly designed morphology test was compared with the already existing morphology test and they had a moderate correlation. We consider the new test to be a extensive and reliable test of morphological awareness.

Sammanfattning/abstrakt Titel: ”Intensivläsning” - En interventions- och intervjustudie baserad på Wendickmetoden och upprepad läsning. An Intervention- and Interview Study based on the Wendick Model and repeated Reading. Författare: Brönmark, Margareta och Pedersen, Lena (2017), Speciallärarprogrammet: språk-, skriv- och läsutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragVår studie bidrar med en kvantitativ undersökning av två olika intensivläsningsmetoder samt en kvalitativ undersökning av hur eleverna uppfattar sin läsning under intensivläsningsperioden. Det finns ett flertal undersökningar gjorda om intensivläsning men enligt vår kännedom har ingen tidigare jämfört de två olika metoderna; upprepad läsning och Wendick samt kombinerat det med elevernas synpunkter. Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att jämföra två olika alternativa arbetsmetoder för att öka läshastighet och ordavkodning hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi vill undersöka om intensiv lästräning under en begränsad period, för de elever som ännu inte har automatiserat sin avkodning, kan ge bättre resultat än den ordinära undervisningen. Vi vill ta del av hur eleverna uppfattar sin läsning före och efter perioden med intensivläsning samt deras motivation för att läsa. Vi avser även undersöka hur eleverna upplever sitt deltagande utanför klassrummet under interventionen.Preciserade frågeställningar  Hur förändras avkodningsförmågan för elever med långsam läshastighet genom att arbeta med intensivläsning?  Vilken av de undersökta metoderna ger bäst effekt för elevernas läshastighet?  Hur upplever eleverna sin läsning före och efter en period av extra lästräning?  Hur upplever eleverna arbetsmetoden intensivläsning genom en-till-en undervisning utanför klassrummet?TeoriVåra teoretiska perspektiv utgår ifrån ”The simple view of reading” (Gough & Tunmer, 1986) vilken förklarar läsning som en produkt av avkodning och förståelse. Vi fördjupar oss mot utvecklingen av avkodningen samt dess betydelse för läsutvecklingen.Metod4Vår studie har både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest samt kvalitativa semistrukturerade elevintervjuer med elever i årskurs två. Interventionsgruppen omfattade 10 elever och jämförelsegruppen 11 elever. Urvalet gjordes utifrån det standardiserade testet Vilken bild är rätt? (Lundberg, 2001). De elever som hade stanine 3 eller lägre fick möjlighet att deltaga. Varje deltagare i interventionen fick sammanlagt 20 individuella träningstillfällen. Studiens kvalitativa del är inspirerad av fenomenografin eftersom undersökningen syftade till att undersöka vilka uppfattningar eleverna hade av intensivläsningen.ResultatTestresultaten från interventionen behandlades kvantitativt och intervjuerna kvalitativt. Resultaten indikerar på att interventionen med Wendickmetoden och upprepad läsning har haft en påverkan på elevernas avkodningsutveckling. Dock var inte våra resultat signifikanta. Vi kan emellertid se en positiv trend som tillsammans med tidigare forskning tyder på att interventioner med intensivläsning är gynnsamma för elever med lässvårigheter. Medelvärdet vid för- och eftertestet visade att det hade skett en något större utveckling för de elever som arbetat med Wendickmetoden, dock icke-signifikant.I intervjuerna framkom det att eleverna i interventionsgrupperna till övervägande del var motiverade till att träna med metoderna. Alla elever som hade upprepad läsning i interventionen var positiva till metoden och upplevde den som motiverande. Bland de elever som arbetade med Wendickmetoden var det drygt hälften som var motiverade. Eleverna upplevde det positivt med en-till-en undervisning och kände sig inte exkluderade när de fick lämna klassrummet under interventionen.ImplikationerGenom vår intervention ser vi indikationer på att strukturerad och intensiv läsundervisning kan stödja elever med lässvårigheter. I vår funktion som speciallärare är det en metod att föredra att arbeta med intensivläsning enskilt med eleverna för att höja deras avkodningsförmåga.I vår nya roll som speciallärare behöver vi vara en resurs som tillsammans med klasslärarna och skolledningen ska arbeta förebyggande och pröva och utvärdera olika metoder som kan främja elevernas inlärning. Genom våra fördjupade kunskaper i språk-, skriv- och läsutveckling ska vi se till så att eleverna får det stöd de behöver för att komma vidare i sin utveckling. De insikter som vi har fått om intensivläsning från denna studie kommer att vara värdefull för oss i vårt framtida yrke som speciallärare.

I litteraturöversikten undersöker vi om det finns en korrelation mellan läsförståelse och matematik, med särskild inriktning på vad som kan förklara elevernas svårigheter relaterat till deras prestationer av textbaserade problemlösningsuppgifter inom matematik. Målet är att identifiera vilka specifika faktorer som påverkar elevers svårigheter när de löser textbaserade matematikuppgifter. Mellanstadiet är den huvudsakliga inriktningen av åldersgrupp, men vi utvidgar åldersgruppen till att omfatta hela grundskolan, F-9. Vi använder tematisk analys i litteraturöversikten genom att samla in och undersöka empiriskt material. Tidigare forskning inom området står som fokus för att inhämta och identifiera redan existerande kunskaper och finna eventuella kunskapsluckor. Det vi finner som kan vara avgörande för elevernas framgångsprestationer inom textbaserade problemlösningsuppgifter i matematik är flera förmågor. Resultaten indikerar på en utmärkande korrelation mellan elevers färdigheter och deras förmåga att lösa textbaserade matematikuppgifter. Resultaten  i litteraturöversikten visar att färdigheter som kan förklara elevers svårigheter vid textbaserade problemlösningsuppgifter är läsförmågan som innefattar: läsförståelse, avkodning, läsflyt, läshastighet som bidrar till elevers förståelse av textinnehållet och kognitiva processer som innefattar: modelleringsprocessen, visualisering, uppdateringsprocessen, arbetsminne och korttidsminne. Färdigheterna ses som grundläggande och har en påverkan på elevernas förmåga att lösa textbaserade uppgifter. Det framkommer att framgångsrik problemlösning inom matematik kräver goda färdigheter i läsförmåga och de kognitiva processerna.

No description available.

Sammanfattning/Abstract Johansson, Malin (2023). En undersökning av den språkutvecklande lärmiljön i grundskolans årskurs 2 ur ett specialpedagogiskt perspektiv Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragEn speciallärare förväntas bidra med att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever, och med en tillgänglig lärmiljö ökar känslan av att alla elever känner sig inkluderade. Den fysiska lärmiljön är lätt att observera, på så sätt att efter en stund i ett klassrum går det att få en överblick över vilka anpassningar som har gjorts och vilka fysiska hjälpmedel som finns att tillgå. Den sociala lärmiljön är svårare att fånga under ett kort ögonblick, det krävs en mer djupgående observation för att se vad som händer mellan lärare och elev och hur läraren gör för att eleven skall känna sig delaktig. Med dessa två perspektiv är förhoppningen att denna undersökning ska bidra till att se hur den fysiska och sociala lärmiljön kan gestalta sig i grundskolans årskurs två och hur dessa fungerar för eleverna i det språkutvecklande arbetet. Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att ta reda på hur den fysiska och sociala lärmiljön gestaltar sig några klassrum i årskurs två, samt hur lärmiljön påverkar det språkutvecklande arbetssättet. Vidare kommer undersökningen att fördjupa sig i vad ett språkutvecklande arbetssätt är, både ur ett lärarperspektiv och ur ett specialpedagogiskt perspektiv. TeoriDen teori som undersökningen tar avstamp i är Vygotskijys sociokulturella perspektiv, vilket innebär att lärandet sker i ett socialt sammanhang. Ahlbergs (2013) specialpedagogiska perspektiv bidrar med att belysa det relationsinriktade lärandet och hur lärandet kan förmedlas med medierande verktyg. För att kunna resonera kring ett språkutvecklande arbetssätt används Lundbergs (2006) teorier om vikten av att arbeta med den fonologiska medvetenheten, samt Gibbons (2006) teorier om stödstrukturer i klassrummet. Dessa stöds i sin tur av resonemang från Aspeflo (2015) och Samuelsson (2008). För att förklara vad läsning är används Gough och Tunmers (1986) modell Simple view of reading. Ytterligare ett perspektiv i undersökningen är att avgöra om det språkutvecklande arbetssättet är mätbart, för att försöka besvara detta finns Nilvius (2021) Dockrell m fl (2015) och Waldmann m fl (2017) forskning med som teoretiskt utgångsläge. MetodFör att på svar på ovan frågor och undersökningens syfte har observationer i klassrummen genomförts. Observationerna har följt ett förutbestämt observationsschema. Efter observationerna har semi-strukturerade intervjuer genomförts med samtliga undervisande lärare samt en representant från skolans specialpedagogiska team. Frågorna har handlat om lärmiljön samt vilka tankar respondenterna har kring det språkutvecklande arbetssättet. ResultatResultaten har sammanställts och analyserats utifrån de teoretiska perspektiv och den tidigare forskning som undersökningen vilar på. Fyra olika teman har identifierades, Den fysiska och social lärmiljön, Uppfattningar om den språkutvecklande undervisningen, Utvärdering av undervisningen och Undervisningsmetoder och teorier. Undersökningen visar att respondenterna i undersökningen arbetar med att ständigt göra anpassningar i lärmiljön för att göra den tillgänglig både ur ett fysiskt och ett socialt perspektiv. Respondenterna i undersökningen har till viss del olika perspektiv på vad ett språkutvecklande arbetssätt innebär men sammantaget finns en bred kompetens vilket gör den pedagogiska miljön tillgänglig och inkluderande för eleverna. Specialpedagogiska implikationerI samband med undersökningens gång har insikterna om speciallärarens uppdrag fördjupats och kunskaperna om tillgänglig lärmiljö vidgats. Lärmiljön ska så långt det går anpassas för de elever som av olika anledningar har behov av extra anpassningar, när anpassningarna inte räcker till ska elevens behov utredas och ett särskilt stöd kan behövas sättas in. En speciallärare behöver ha kunskaper om hur olika lärmiljöer utformas, både den fysiska och den sociala lärmiljön men också den pedagogiska.   NyckelordAvkodning, lärmiljö, läsförståelse, tidiga insatser, tillgänglighet

Sammanfattning/Abstract Ahlner, Boel och Johnsson, Annika (2023). Vikten av avkodning[KL1] [BA2]  – Några F-3-lärares uppfattningar om avkodning och avkodningssvårigheter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om några F-3-lärares uppfattningar om avkodning och avkodningssvårigheter. Studiens f[KL3] [BA4] rågeställningar lyder: -       Hur ser lärarnas uppfattningar om avkodning ut?  -       Hur ser lärarnas uppfattningar om avkodningssvårigheter ut?  -       Hur ser lärarnas uppfattningar om sin utbildning och fortbildning inom avkodning och avkodningssvårigheter ut?   Teori Denna studie tar sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP).   Metod En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer. Empirin utgörs av intervjuer med sex stycken F-3-lärare, vilken har bearbetats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet har speglats mot de teoretiska begrepp samt den litteratur och tidigare forskning som använts i studien.   Resultat Resultatet visar att de intervjuade F-3-lärarna tycks besitta grundläggande kunskap om avkodning och avkodningssvårigheter. Lärarna förefaller arbeta utifrån sina förutsättningar för att alla elever ska kunna ta till sig av undervisningen. Dessutom verkar lärarna måna om att elever som har avkodningssvårigheter ska få tillräcklig stöttning i sin lärmiljö. Samtidigt visar resultatet att lärarna tycks behöva mer kunskap för att ge en fullgod undervisning i avkodning samt för att avhjälpa avkodningssvårigheter. Lärarna förefaller medvetna om detta eftersom majoriteten av dem hade önskat mer av sin utbildning samt önskar mer fortbildning inom området. Om den här önskan hade kunnat tillgodoses hade möjligheten att förebygga avkodningssvårigheter med stor sannolikhet ökat. Specialpedagogiska implikationer Ett antal specialpedagogiska implikationer lyfts i denna studie. Dels skulle de intervjuade lärarna behöva mer kunskap om avkodning och avkodningssvårigheter. Det handlar bland annat om att kunna ge strukturerad undervisning till hela klassen för att alla elever ska kunna befästa avkodningen, och att kunna identifiera avkodningssvårigheter och dess orsaker. När elever uppnår ett flyt i läsningen så avlastas arbetsminnet vilket gör att de kan fokusera på innehållet. I lärarnas arbete med att utöka sina kunskaper innehar speciallärare med språk-, skriv- och läsinriktning en viktig roll som kunskapsförmedlare. Dels skulle skolans förebyggande arbete behöva utvecklas så att avkodningssvårigheter kan avhjälpas i större utsträckning. Detta eftersom resultaten visar att det finns utmaningar i att sätta in tidiga insatser. Genom att speciallärare agerar handledare till och bollplank åt lärarna skulle fler lärare på egen hand kunna upptäcka elever i svårigheter. Därigenom skulle insatser kunna sättas in tidigare vilket hade hjälpt elever i svårigheter att lyckas i skolan.

Detta arbete är en jämförande litteraturstudie med syfte att undersöka om och hur de två typerna av intervention - pedagogisk intervention och medicinsk intervention - har effekt på läsförståelsen hos barn (och ungdomar) med ADHD. Studien jämför pedagogisk intervention, vilken specifikt adresserar enbart läsförmåga, med medicinsk intervention som adresserar de centrala symtomen hos ADHD, det vill säga svårighet med koncentration och fokuserad uppmärksamhet. Studien analyserar hur de båda typerna av intervention kan bidra till förbättring av läsförståelsen hos barn och unga med ADHD. Resultaten visar huvudsakligen att både pedagogisk intervention, som tar sikte på mekanismerna som driver läsförståelse är effektiv i att långsiktigt förbättra barns akademiska förmåga, och medicinering som syftar till att minska ADHD-symtom har en god effekt på läsförståelse. Det saknas begrepp som identifierar de relevanta kognitiva mekanismerna dels för ADHD, dels för läsförståelse varför det är svårt att göra en teoretisk distinktion mellan dessa störningar och varför de empiriska resultaten endast svårligen kan ges en teoretisk förklaring. Min studie finner också att forskningen skulle vara behjälpt av utveckling av mätmetoder som bättre kan göra skillnad mellan effekterna av pedagogisk intervention respektive medicinsk intervention på läsförståelse hos barn med ADHD. Resultaten indikerar sammantaget att en kombination av pedagogisk och medicinsk intervention bör vara förstahandsvalet för behandling av lässvårigheter hos barn med ADHD, men att orsakerna till att respektive interventionstyp är effektiv ännu är oklara.

The aim of the study was to examine whether an intervention with the Rydaholms method leads to better decoding skills, improved reading comprehension and increased interest in reading. The participants were the third grade primary school children. A five-week training with the method was performed and children's results in reading speed, decoding and reading comprehension were compared to the pretest results. The interest in reading was measured with a questionnaire prior and after the invention was done. The results showed that the children had improved their decoding but not their reading comprehension. All the children reported a higher level of reading interest after the intervention. The results are discussed in relation to the research favoring training in spelling and decoding as a primary method to improve both decoding and reading comprehension and methods that combine training in spelling and comprehension. The study could show that improved decoding skills do not automatically lead to better reading comprehension due to a short-term memory advantage but training in comprehension strategies is needed. The finding that improved decoding lead to increased interest in reading gives support for the research that claims that decoding skills are fundamental for children's own view on reading.