Forskning visar att de främsta orsakerna till felaktiga lösningar på problemlösningsuppgifter är att eleverna inte förstår innehållet i texterna. I denna studie är det övergripande syftet att undersöka om det finns ett samband mellan elevers lässvårigheter och matematikinlärning. För att genomföra studien gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken elever i årskurs 1 för att analysera deras läsförmåga gällande avkodning och läsförståelse. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet där språkliga aspekter anses vara oerhört väsentliga. Analysverktygen som användes för att analysera insamlad data var medierande verktyg samt förkunskaper. Resultaten visade att illustrationerna spelar en stor roll och utgör en viktig aspekt gällande aktivering av förkunskaper. Ett annat resultat var att textbaserade uppgifter visade sig vara ett stöd för att uppnå en djupare förståelse eftersom några elever tyckte att det är lättare med textbaserade uppgifter då de fick en bättre förklaring på vad de förväntades göra i uppgiften. I övrigt behövde alla elever någon typ av stöttning i avkodningen vilket bekräftar teorin om att avkodning och förståelse av matematiska texter är problematiskt för många elever samt teorin om att dessa multimodala texter ställer stora krav på elevernas läsförmåga.Nyckelord: förkunskaper, laborativt material, lässvårigheter, matematiksvårigheter, medierande redskap, sociokulturellt perspektiv, språk,

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur lärare kan arbeta med läsinlärninghos elever som går de lägre årskurserna i grundskolan. Frågeställningen somlitteraturstudien utgick ifrån var ”Med vilka insatser kan lärare hjälpa till med dentidiga läsinlärningen?”. I denna litteraturstudie kommer vi att fokusera på denläsinlärning som sker hos elever i grundskolan i årskurserna F – 3. Vidare kommerdet även att tas upp vad styrdokumenten skriver om lässtrategier och deras betydelseför läsinlärningen hos elever i de tidigare skolåren.Därefter presenteras problemområdet. Forskningen tyder på att läsningen är en såkallad förvärvad förmåga, en förmåga som både behöver tränas upp och kontinuerligtarbetas med. För att träna upp läsförmågan börjar de yngre eleverna oftast medljudningsstrategier som kommer att bilda ord och ordförståelse.Metoden för datainsamlingen påbörjades med att identifiera nyckelord, för att sedananvända dessa nyckelord när informationssökningen skulle genomföras. När sedaninformationssökningen var avklarad, skrevs datan in på det stället i dennalitteraturstudie som passade bäst in, efter det skrevs det både en resultat- ochmetoddiskussion, för att sedan skriva in implikationer inför examensarbete II somkommer att skrivas nästa år. I resultatet av denna litteraturstudie påvisades det att detbästa sättet av den forskning som vi har tagit del av var att lära elevernabokstavsljuden till att börja med, för att sedan gå vidare till att ljuden bildar båderiktiga och ”nonsensord”.

Rydaholmsmetoden är en lästräningsmetod för elever med bristande automatisering i avkodningen av ord. Syftet med denna undersökning är att diskutera hur olika lärare arbetar med Rydaholmsmetoden. Utöver detta utreds hur metoden passar för olika elever och vad som är viktigt att tänka på när man arbetar med metoden. I undersökningen har sex lärare intervjuats som alla har erfarenhet av Rydaholmsmetoden. Fyra lärare arbetar på grundskolor i Skåne och två av dem på grundskolor i Småland. Av dessa sex intervjupersoner är en av dem grundare till Rydaholmsmetoden. Intervjuerna har varit halvstrukturerade och innehållit öppna, förberedda frågor.I arbetet med Rydaholmsmetoden är det viktigt med regelbundenhet och att materialet anpassas till varje elev, detta för att de skall känna trygghet och känna att de klarar av det som krävs under ett träningspass. För att eleven inte skall uppleva metoden som tråkig eller enformig hålls passen korta och intensiva, max 20 minuter per gång, två-tre gånger i veckan. Lärarens betydelse är avgörande för att metoden skall fungera och ge positiva resultat. Deras uppgift är att motivera och inspirera eleven till att vilja fortsätta med lästräningen. För att eleverna under varje träningspass skall känna att de lyckas krävs ett stort tålamod och en stor försiktighet hos läraren. Rydaholmsmetoden är en av många lästräningsmetoder som finns för att hjälpa elever med lässvårigheter men till skillnad från andra metoder fokuserar Rydaholmsmetoden endast på elevernas avkodningsförmåga.

This study aims to explore how Swedish middle school teachers experience assessment of reading comprehension and reading fluency, and how they reflect on the concepts of reading comprehension and reading fluency. Seven teachers have shared their thoughts, reflections and experiences through semi-structured interviews.   The results show that these teachers work to create a motivating and engaging environement, in which their studens can show their progress and also gain confidence in their reading skills. Assessment is obtained through a variety of methods, including both written and verbal respons from the students. The teachers describe how they use every-day classroom activities to gain information about their students progress, and also to give formative feedback to assure continuing progress.    The results also show that the teachers value activities, for learning and for assessing, in which the students can work togehther in pairs or groups. There is a clear focus on reading strategies, and assessment is oftentimes made based on how student use these strategies in their responses or discussions.

This study analyses the effects of an intervention using "FonoMix Munmetoden" for phonemic and multisensory training. Its focus was studying the effects on phonological awareness, letter/sound connection, and decoding. Eight children with limited phonological awareness, in first grade, were selected on the basis of screening test results and were divided into two groups. The intervention group received phonemic and multisensory training; five days a week, 30 minutes each time, for six weeks. The control group only received their usual classroom-based training. Both groups were tested before and after the intervention to determine the results. The results show that the intervention group increased their phonological awareness, especially their phonemic awareness, compared to the control group. Both groups increased their letter/sound connection. Neither group increased their non-word reading, but the intervention group performed better at reading words than the control group did. The conclusion is that phonemic and multisensory training with "FonoMix Munmetoden" increases phonological awareness and decoding ability.

Studien bygger på en kvalitativ metod där fyra lärare deltar i halvstrukturerade intervjuer. Undersökningens syfte är att få kunskap om hur lärare resonerar kring hur elever utvecklar läsförståelse samt vilka moment lärarna anser viktiga att lyfta i undervisningen för att gynna sådan utveckling. De forskningsfrågor som bär upp studien är utformade dels efter vilka centrala aspekter som lärarna anser är relevanta för utveckling av läsförståelse samt hur undervisningen är utformad. Det empiriska material som inhämtats har bearbetats och analyserats utifrån sociokulturella teoribildningar. Undersökningsresultatet är att ordförrådet är av vikt för en god läsförståelse vilket lärarna kopplar samman med de sjunkande resultaten i internationella mätningar. Lärarnas uppfattning är att den primära socialisationen, tillsammans med den ökande datoranvändningen, påverkar elevernas försämrade läsförståelse. Vidare menar de att upplevelseläsningen inte får lika mycket plats under fritiden som förr, vilket påverkar de läserfarenheter eleverna kommer till skolan med, utvecklingen av ordförrådet, motivationen till läsning liksom den naturliga träningen för att automatisera avkodningen. Lärarna menar att de ständigt arbetar med att utveckla elevernas förmåga att göra inferenser när de läser. Undersökningen pekar på att olika undervisningsmodeller och inte minst samtal kommer till användning och två grundläggande utgångspunkter för undervisningen synliggörs, nämligen innehållsorienterad och strategiorienterad undervisning.

Flerspråkiga elever börjar skolan med skilda språkliga förutsättningar vilket kan påverka deras skriftspråkstillägnande eftersom eleverna förväntas att lära sig att läsa och skriva på svenska i första hand. För att ge eleverna goda möjligheter att tillägna sig skriftspråket betonas förebyggande arbete för att undvika läs- och skrivproblematik vilket är något som modersmålslärare och specialpedagoger har erfarenheter av och kan samverkan kring. Studien syftar därför till att utveckla innebörder av specialpedagogers och modersmålslärares uppfattningar av att samverka samt undersöka om ett flerspråkigt kartläggningsredskap kan ge stöd i samverkan och bidra till förståelse av flerspråkiga elevers skriftspråkstillägnande. Studiens teoretiska del beskriver läsning och skrivning ur ett andraspråksperspektiv samt förutsättningar för samverkan mellan specialpedagoger och modersmålslärare. Studiens empiriska del visar resultat från en kvalitativ intervjuundersökning och med frågeformulär från 23 specialpedagoger och 27 modersmålslärare. Resultatet visar att det finns en variation av uppfattningar av att samverka eftersom samverkan i sig är ett komplext fenomen. Samverkan uppfattas på olika sätt vilket ger olika konsekvenser för dem som ska samverka. Samverkan kan uppfattas som situationsbunden vilket medför att det kan vara svårt att uppfatta möjligheter till samverkan. Samverkan kan också uppfattas som relationsbunden vilket innebär att samverkan utvecklas på olika sätt beroende på vilken relation som skapas. Om samverkan uppfattas utgöras av ambition innebär det att drivkraften till att söka svar kring de gemensamma flerspråkiga elevernas läsning och skrivning utvecklar samverkan i olika riktningar. Resultatet av kartläggningsredskapets stödjande funktion visar att redskapet inbjuder till samtal och diskussioner och ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper kring eleverna. En övergripande slutsats som dras av studiens resultat är att för att specialpedagoger och modersmålslärare ska kunna samverka kring och arbeta förebyggande med sina elevers läsning och skrivning behöver de ges möjligheter att mötas, samtala och diskutera utifrån sina specifika kompetenser i ett flerspråkigt perspektiv. Det flerspråkiga kartläggningsredskapet kan bidra till samtal och diskussioner kring de gemensamma elevernas läsning och skrivning på olika språk och på så sätt öka förståelse för flerspråkiga elevers skriftspråkstillägnande.

Att kunna läsa är att vara delaktig i samhället och kunna påverka. Sveriges elever läser sämre enligt PISA resultat. Lässvårigheter beror oftast på svagheter i avkodning.Studien syftade till att undersöka om avkodningshastigheten påverkas av kroppsställningen. Studien omfattade 154 elever i årskurs två och tre som fick avkoda ord under en minut stående och sittande. Studiens syfte var även att se hur avkodningshastigheten tedde sig beroende på kön, ålder och läsförmåga. Studien är kvantitativ med en kvasiexperimentell struktur och cross-over design. Empiriskt material har samlats in från 4 skolor i södra Sverige.Eleverna fick individuellt under en minut läsa en läslista sittande och stående. Hälften av eleverna började sittande och hälften stående. Sedan fick de byta position. Vi hade två olika läslistor med samma svårighetsgrad så att eleverna inte skulle läsa samma blad två gånger. Resultaten visar att 67% av eleverna avkodar snabbare stående än sittande, oberoende av kön. Könet har ingen större betydelse däremot var skillnaden större i årskurs 3 och bland lässvaga. I årskurs 3 läste fler elever snabbare stående än vad elever i årskurs 2 gjorde. Resultatet får oss att fundera över hur klassrummen är utformade, och hur långa lektionspassen är i dagens skola. Finns det höj- och sänkbara bord och ges det tillfälle till varierande arbetsställningar och pauser under skoldagen?

The aim of the study was to investigate if an intensive reading intervention based on decoding word and text through repeated reading could improve the students’ reading fluency and thereby their reading comprehension. Reading fluency can be defined as reading with suitable speed, good decoding and word recognition, by using prosody and showing understanding of what has been read. The method in the study was an experimental intervention combined with interviews with participating students. Eight students in grades 2 and 3 were included, and they were divided into two comparable groups, an intervention group and a control group. Pre- and post-test examined whether the intervention had effects on the students’ decoding and reading comprehension compared to the control students. The interviews explored how the students experienced the intervention and how they felt that the training affected their ability to read. The results showed that most of the students in the intervention-group improved their reading accuracy, which in turn may have affected their reading comprehension in a positive way. According to the interviews, the students experienced the activities mostly as meaningful and fun (with one negative thing, they missed class teaching) and they all think they have learned things that have been positive for their ability to read. In conclusion, this study proposes that an intensive reading intervention can be a good way for specialist teachers to assist students in their early reading development.

Syftet med föreliggande studie är att bidra till kunskapsbasen om hur lärare ser på läsförståelse och hur de arbetar med att främja elevernas läsförståelse i praktiken. För att besvara forskningsfrågorna har fjorton observationer och sex intervjuer genomförts och analyserats. Resultatet visar att lärare anser att avkodning och förståelse är de två delar som utgör god läsutveckling och att läsförståelseundervisningen behöver varieras och anpassas efter varje elevs unika behov. För att bedöma och dokumentera elevers läsförståelse används olika bedömningsstöd men mycket av bedömningen utför läraren formativt under lektionens gång. Studiens slutsats, stödd av lärarperspektivet i denna undersökning, är att läsförståelse är grunden till allt lärande i och bortom skolan.