Samhällets ökade krav på skriftspråklighet medför att funktionshinder kopplat till läs- och skrivsvårigheter ökar. Samtidigt visar internationella läsundersökningar på en sämre litteracitetsutveckling för elever med annat modersmål än svenska. Dessa elevers språkliga förmågor och eventuella svårigheter är ofta svårbedömda och kartläggningsmaterial som testar elevernas språkförmåga på båda språk lyser i dagsläget med sin frånvaro. Flera studier visar på att flerspråkiga elever på så vis riskerar att såväl över- som underidentifieras vid dyslektiska svårigheter. I Norge har ett material utarbetats där flerspråkiga elever kartläggs på sitt modersmål parallellt med en kartläggning på norska (Bøyesen 2005). Syftet med arbetet är att undersöka om kartläggningsmaterialet kan vara ett hjälpmedel för att minska över- respektive underidentifiering av flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter. Elever intressanta för studien var de med arabisktalande bakgrund. Detta oavsett om arabiska eller svenska utgör elevens modersmål. I metoddelen motiveras elevurvalet kopplat till det material som använts i studien. I resultatet kan tre undertyper av elever urskiljas, där en grupp elever kan tänkas bli överidentifierad och två grupper kunde tänkas bli underidentifierade med enbart testning på svenska. Resultatet indikerar vidare att materialet kan vara en hjälp för att minska över- respektive underidentifiering genom att urskilja elevprofiler som eventuellt inte hade upptäckts med testningar på enbart svenska.

Syfte Denna studie syftar till att undersöka privatpersoners uppfattningar om Rosa Bandet-kampanjen. Den underliggande teorin i studien är Stuart Halls encoding/decoding-modell. De metoder som använts för undersökningen är fokusgrupper kombinerat med en kampanjanalys med utgångspunkt i Lars Palms synsätt om budskapsstrategier. Materialet som studerats är fyra olika kampanjmaterial, två filmer och två annonser, från Rosa Bandet-kampanjen mellan år 2011 och 2014. Studien är en kvalitativ mottagarstudie, vilket innebär att mottagarnas uppfattning och tolkning varit det centrala i undersökningen. Resultat Efter en inkodningsundersökning av Rosa Bandets kampanjmaterial och en avkodningsundersökning genom en fokusgrupp har studien visat att privatpersoners uppfattningar i hög grad stämmer överens med hur Rosa Bandet-kampanjen vill uppfattas.

Studien är en jämförelsestudie i åk 2 och åk 3 om avkodning och ordigenkänning med hjälp av Ordkedjor och LegiLexi. Syftet är att jämföra vad dessa två olika testmaterial mäter och hur testen korrelerar. Vidare är syftet att påvisa fördelar och nackdelar samt om elever i lässvårigheter presterar lågt på båda lästesten. Testen genomfördes på två olika skolor. 72 elever deltog, varav 37 elever i årskurs 2 och 35 elever i årskurs 3. Ordkedjetestet består av ordkedjor med tre riktiga ord. I varje ordkedja skulle eleven läsa orden tyst i två minuter och dra två streck så att det bildades 3 ord i ordkedjan. LegiLexis deltest 8 ordläsning genomförde eleven individuellt med lärare. Eleven fick läsa orden högt från ett papper samtidigt som läraren hade en Ipad där samma ord fanns. Under en minut läste eleven medan läraren markerade de ord som eleven läste fel på Ipaden. Testresultaten behandlades kvantitativt och visar att de elever som hinner läsa få ord på Ordkedjetestet även hinner läsa få ord på LegiLexitestet. Resultatet visar att alla elever hinner läsa fler ord med LegiLexis ordläsning än vad de hinner göra i Ordkedjor. Sambandet mellan elevernas resultat i Ordkedjor och LegiLexi är relativt stort (r= 0,74) så korrelationen är hög. Det är fler i åk 3 som inte når godkänd nivån i något av testen än vad det är i åk 2. Trots att vi konstaterar att testen mäter olika läsprocesser anser vi att de korrelerar väl.

I denna studie har sju lärare som undervisar i årskurs 1-3 intervjuats om hur de arbetar för att elever ska ha möjlighet att träna ordavkodning och nå en automatiserad nivå. Ett särskilt fokus sätts på elever som har svårigheter med avkodning. De semistrukturerade intervjuerna har transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att lärarna är väl medvetna om att elever behöver läsa mycket text för att uppnå en automatiserad avkodning. Arbete läggs på att inspirera och motivera elever till att läsa. Det finns stora likheter i hur lästräning genomförs i de intervjuade lärarnas klassrum. Till stor del bygger läsaktiviteterna på att eleverna själva tar ansvar för att läsa och utveckla sin förmåga. Elever som av olika anledningar upplever svårigheter med avkodning, behöver extra mycket stöd och träning. I studien framkommer att det finns betydande skillnader mellan skolornas resurser och möjligheter att möta och stötta dessa elever. Det största hindret för att elever ska kunna utveckla en automatiserad avkodningsförmåga, anses vara bristen på tid för läraren att lyssna och ge återkoppling på elevers läsning.

Syftet med undersökningen är att se hur lärares och specialpedagogers syn på Bravkod är. Vi ville också ta reda på varför de arbetar med Bravkod och hur de anser att elevernas uppfattning om metoden är. Vi har intervjuat totalt fem personer varav två var lärare och tre specialpedagoger. Resultatet av undersökningen visar att personerna upplever metoden som enkel och motiverande för eleverna, samt att attityden är positiv hos såväl vuxna som elever. Alltså uppfattar vi metoden som fungerande, då både elever och pedagoger snabbt kan se en förändring i läsutvecklingen.

Läsning är en förmåga som alla elever behöver utveckla för att kunna tillägna sig kunskaper och för att kunna orientera sig i ett komplext informationssamhälle. Många elever uppvisar dock svårigheter i utvecklingen av läsningens delkomponenter, vilket kan ses som problematiskt. På grund av detta är denna litteraturstudies syfte att belysa om musik kan användas som ett pedagogiskt redskap för att stödja elever i processen att utveckla läsning i förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3. Följande frågeställningar avser att bidra till att uppnå ovanstående syfte: Hur kan elever utveckla läsförståelse och läsförståelsestrategier genom musik? Hur kan elever utveckla sitt ordförråd genom musik? Hur kan elever utveckla avkodningsfärdigheter genom musik? Vilka andra påverkande faktorer synliggörs i lärandeprocessen genom användning av musik som ett pedagogiskt redskap? Litteraturen samlades in genom sökningar i olika databaser och består av såväl nationell som internationell forskning. Det vetenskapliga materialet analyserades och inkluderades utifrån bestämda kriterier och sammanfattades i en översiktstabell (se bilaga 1, analysöversikt). Resultatet visar att musik som ett pedagogiskt redskap kan stödja elever i läsutvecklingen. Kombinerad musik- och läsundervisning kan utveckla avkodning, ordförråd och lässtrategier som i sin tur utvecklar elevernas läsförståelse. I resultatet framkom även andra påverkande faktorer på lärandet. Musik kan också påverka hjärnans funktioner som gör att kunskaper lagras i minnet. Musik kan även bidra till motivation för att lära. Då skolans elever innefattar en stor mångfald är variation i undervisningen inom läsutveckling betydande. Kombinerad musik- och läsundervisning kan därför bli ett stödjande redskap i läsutvecklingen för att tillgodose alla elevers olika lärstilar, förmågor och förutsättningar.

Denna studie handlar om hur man på högstadiet arbetar med elever som inte har nått en automatiserad avkodning och gott läsflyt. Det som undersökts är i vilken utsträckning åtgärderna handlar om kompensation eller om interventioner i form av träning. Studien har en kvalitativ, fenomenologisk ansats och utgår från ett dilemmaperspektiv. Sex lärare med specialpedagogiskt uppdrag på lika många olika skolar i samma kommun har intervjuats. Genom en tematisk analys av intervjuerna framkom fem olika teman som sammanfattar respondenternas upplevelser av fenomenet avkodningsträning på högstadiet. Dessa är: ”Att upptäcka och åtgärda”, ”Prioriteringar”, ”Att skapa motivation för läsning”, ”Att skjuta brett” samt ”Mot självständighet”. Resultatet visar att, vid sidan av anpassningar är kompensatoriska hjälpmedel den främsta åtgärden för att stötta elever med avkodningssvårigheter. I de fall man tränar med elever görs detta i klass eller grupp eftersom man då når fler elever med samma åtgärd. En metod som ofta används är Upprepad läsning med kamratrespons. Dock förekommer i stort sett ingen träning på individnivå, något som forskning visar är det mest effektiva. Lärarna i studien har en önskan om att detta möjliggörs men anser samtidigt att det är angeläget att prioritera att elever med läs- och skrivsvårigheter är bekväma med tillgängliga verktyg när de lämnar högstadiet, så att de blir självständiga att ta sig an sina gymnasiestudier och, i förlängningen, i sin framtid. Vidare arbetar lärarna mycket med att motivera elever till läsning då motivation är en av de grundläggande faktorerna bakom en god läsutveckling. / This study deals with how Swedish high schools work with students who do not have automatic decoding and fluent reading. What has been examined is the extent to which the measures are about compensation or interventions in the form of training. The study has a qualitative, phenomenological approach and is based on a dilemma perspective. Six teachers commissioned to special education at six different schools in the same municipality have been interviewed. Through a thematic analysis of the interviews, five themes emerged that summarize the informants' experiences of the phenomenon of decoding training in high school. These are: "To Discover and Take Action", "Priorities", "To Create Motivation for Reading", "To Aim Wide" and "Towards Independence". The results show that, in addition to adaptations, compensation is the main measure to support students with decoding difficulties. When training with students is carried out, this is done in class or group in order to reach more students with the same action. A commonly used method is Repeated Readings with peer response. However, there is virtually no training at the individual level, which research shows is the most effective. The teachers in the study have a desire for this to be made possible although they consider it important to prioritize that students with reading disabilities are comfortable with the assisting technology available, in order to become independent to take on their secondary education and in their future life. Furthermore, teachers work a great deal to motivate students to read as motivation is one of the fundamental factors behind a successful reading development.

Denna studie undersöker om det finns en korrelation mellan avkodningsförmåga och betyg i ämnet matematik på gymnasiet, genom en kvantitativ tvärsnittsstudie. Data från mätverktyget Jacobsons Ordkedjor (2015) och betyg i Matematik 1b/1c sammanställdes, på övergripande nivå, samt för varje betyg. Resultaten visar på en svag, men tydlig korrelation. Vidare förefaller inte låga betyg sammanfalla med låg avkodningsförmåga. Studien fann dock att höga betyg föranleds av god avkodningsförmåga. Studien spekulerar om eventuella orsakssamband, bl. a. att arbetsminne, fonologiskt processande och visuell-spatial förmåga både påverkar avkodningsförmåga och matematiska förmågor. Studien påpekar även att bristande avkodningsförmåga kan leda till bristande läsförståelse vilket kan få konsekvenser inom matematikämnet. Studien understryker vikten av samverkan och screening av avkodningsförmåga för att stötta elever med avkodningssvårigheter inom matematikämnet på gymnasiet.

Den här studiens syfte är att undersöka sambandet mellan elevers fonologiska medvetenhet och läsförmåga. Studien undersöker hur relationen ser ut mellan variablerna läsförståelse, avkodning och fonologisk medvetenhet (manipulation, syntes och rim) för elever i årskurs 1. Studien undersöker även hur elever i årskurs 1 presterar på tester som mäter dessa variabler. Datainsamlingen har skett genom en kvantitativ tvärsnittsstudie. Deltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Totalt medverkade 41 elever i årskurs 1 från två olika skolor. Samtliga elever hade svenska som modersmål. Eleverna har genomfört tester för att mäta de olika variablerna. Data från studien analyserades genom korrelation- och regressionsanalyser. Resultaten visar att majoriteten av eleverna får nära maxpoäng på tester i rim och syntes. Detta indikerar att eleverna behärskar dessa förmågor. För manipulation, avkodning och läsförståelse syns en spridning i resultaten. Av detta kan man anta att dessa förmågor är under utveckling och att eleverna har kommit olika långt i sin utveckling. Våra korrelationsanalyser visar att rim och syntes har medelstarka och signifikanta korrelationer med avkodning och läsförståelse. Manipulation har stark och signifikant korrelation med avkodning och läsförståelse. Analysen visar också en stark och signifikant korrelation mellan avkodning och läsförståelse. I regressionsanalyserna visade sig manipulation vara den enda variabeln som signifikant bidrog till avkodning, och avkodning den enda variabeln som signifikant bidrog till läsförståelse. De signifikanta korrelationer som syns mellan fonologisk medvetenhet och läsförståelse kan förklaras med deras relation till avkodning, sambandet går via avkodning.

Denna kvalitativa studie avser att undersöka vilka syften lärare i årskurs 1–3 beskriver att de har med högläsning av skönlitteratur, med fokus på elevernas läsutveckling. Den syftar även till att undersöka vilka arbetssätt kopplade till högläsning som lärare beskriver att de använder för att främja elevernas läsutveckling. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt med hjälp av den teoretiska modellen the Simple View of Reading. Resultatet visade att högläsningen används som ett didaktiskt verktyg för att främja läsutvecklingen, där ett betydligt större fokus ligger på språkförståelse än på avkodning. Vidare framkom det att lärarna dessutom har andra explicita syften med sin högläsning där relationsskapande, fostran och läsmotivation är framträdande teman. Detta kan tyda på att lärare saknar ett gemensamt yrkesspråk för att medvetet kunna rikta didaktiska aktiviteter till både avkodning och språkförståelse, snarare än att de inte besitter gedigen kompetens.