51 |
Frivillig revision inom svarta och vita branscher : En undersökning om hur revisoranvändning skiljer sig för småföretag i olika branscher / Voluntary auditing within black and white industriesEhn, Emil, Apell, Martin, Walgeborg, Felix January 2022 (has links)
Forskningsfrågor & Hypoteser: Hur skiljer sig användningen av revisor mellan svarta och vita branscher försmåföretagare? Hur har företagens interna faktorer påverkat deras revisoranvändning? H1: Företag med fler anställda är mer benägna att använda sig av revisor H2: Företag med högre omsättning är mer benägna att använda sig av revisor H3: Yngre företag är mer benägna att använda sig av revisor än äldre H4: Företag med högre soliditet är mer benägna att använda sig av revisor Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om/hur små företags användning avrevisorer skiljer sig mellan svarta och vita branscher. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod genom att signifikanstesta medelvärdesskillnader mellan företag som använder sig av revisor och inte. Urvalet består av 2000 företag uppdelade i tio branscher. Data hämtades framför allt genom databasen Orbis Global. Slutsats: Studiens resultat visar på att det finns en liten skillnad mellan svarta och vita branschers medelvärde i användningen av revisor. I svarta branscher är det något vanligare med revisor än i företag som ingår i vita branscher. Resultatet var oväntat eftersom det förekommer fler ekobrott i företag som ingår i de svarta branscherna och därför är mindre troliga att använda sig av en revisor. Resultatet kan förklaras med legitimitets teorin där företagen vill öka sin legitimitet till samhällets förväntningar. Faktorer som visade sig har ett positivt samband mellan valet av revisor var omsättning, ålder på företaget och antal anställda, där resultatet från soliditet inte var tillräckligt starkt för att kunna säkerställa ett samband. / Research questions & hypothesis: How does the use of auditing differentiate in black and white industries withinsmall businesses? How have companies' internal factors affected their use of auditors? H1: Companies with more employees are more likely to use auditors H2: Companies with higher revenue are more likely to use auditors H3: Younger companies are more likely to use auditors H4: Companies with a higher solvency ratio are more likely to use auditors Purpose: The purpose of this study is to investigate if/ how the usage of auditors differentiates between companies within black and white industries. Method: This study uses a quantitative method by significance testing the mean average differences between companies that use auditors and those that do not. The study selection consisted of 2000 companies divided into 10 different industries. The data was collected with the help of the Orbis Global database. Conclusion: The results of the study show that there is a small difference between black and white industries mean average usage of auditors. Where black industries are more likely to use auditors than companies in the white industries. The results were unexpected because economic crimes are more common in companies that are part of the black industries and therefore were thought to be less likely to use an auditor. The results can be explained by the legitimacy theory where companies want to increase their legitimacy in the community's eyes. Factors that proved to have a positive connection between the choice of auditor were turnover,age of the company and number of employees, where the results from solidity were not strong enough to draw a positive connection.
|
52 |
Ett perspektiv på revisorers situation : före och efter revisionspliktens avskaffandePersson, Nathalie, Vinberg, Emmy January 2013 (has links)
Revisionsplikten har under en längre tid varit ett väldiskuterat ämne i Europa där störst fokus har legat på huruvida revisionen ska vara frivillig eller inte. Idag har det gått mer än två år sedan lagen om avskaffad revisionsplikt trädde i kraft vilket gör det möjligt att studera avskaffandets effekter ur olika perspektiv som till exempel de små aktiebolagens perspektiv, skatteverkets perspektiv och kreditgivarnas perspektiv. Fokus för denna studie är revisorernas perspektiv och hur de har påverkats av lagändringen. Syftet med vårt examensarbete är att beskriva och analysera revisorers förväntningar kring avskaffandet av revisionsplikten för att sedan kunna jämföra hur dessa förväntningar stämmer överens med utfallet efter att lagen trätt i kraft. Syftet med uppsatsen är även att beskriva och analysera vilka faktorer som påverkar effekterna av utfallet. För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvalitativ metod använts för denna studie. Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier. Teorier som har använts är agentteorin, professionsteorin, komfortteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin samt förväntningsgapet. Det empiriska materialet grundar sig på åtta intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer i Kristianstadsområdet med omnejd. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en jämförelse mellan förväntningar och utfall av revisionspliktens avskaffande. Analysen påvisade att påverkansfaktorn byråstorlek hade den största påverkan på förväntningarna i förhållande till utfallet samt att endast en del av förväntningar stämde överens med det faktiska utfallet. / Purpose The purpose of this thesis is to describe and analyze auditors' expectations about the elimination of the audit requirement and then be able to compare how these expectations are consistent with the results after the law came into force. The purpose of this paper is also to describe and analyze the factors that influence the effects of outcome Methodology In order to reach a result, an abductive approach with a qualitative method have been used in this study Theoretical framework The study is based on existing theories and scientific studies. Theories that have been used are the agency theory, professional theory, comfort theory, legitimacy theory and institutional theory together with the expectation gap Empirical analysis The empirical material is based on eight interviews with auditors from various auditing firms in the Kristianstad area and vicinity. The empirical data were analyzed by means of a comparison between expectations and outcomes of the audit elimination Conclusion The analysis showed that the influencing factor firm size had the greatest impact on the expectations in relation to the outcome and that only some of the expectations were in line with the actual outcome
|
53 |
Att bevilja krediter eller inte? : Bankers syn på diverse alternativ till revision / To grant credits or not? : Banks view on different alternatives to auditingJonsson, Lina, Rönnängsgård, Hanna, Hajradinovic, Azra January 2007 (has links)
Krav på revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes år 1983. Denlagstadgade revisionen har som krav att företagets förvaltning ska granskas,detta gör revisionen mer omfattande i Sverige än vad den är i andra länder. IEU är det idag få länder som har kvar revisionsplikten. Så som det ser utidag kommer revisionsplikten för mikroföretag förmodligen att avskaffas iSverige. Med mikroföretag menas aktiebolag med en omsättning på högst tremiljoner SEK. På senare tid har revisionen blivit mer omfattande vilket harlett till ökad reglering vilket i sin tur lett till ökade kostnader för revision.Anledningen till ett avskaffande är då främst för att sänka kostnaderna försmå aktiebolag.Då revisionsplikten troligen kommer att avskaffas för mikroföretag har vivalt att undersöka vilka andra sätt dessa företag kan kvalitetssäkra på.Följande huvudfråga har formulerats: Vilka alternativ till revision förmikroföretag finns/kan tas fram som accepteras av banker?Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod med en abduktiv ansats.Öppna intervjufrågor är något som tillämpats för att ge utrymme fördiskussion, vilket givit oss en djupare förståelse för det valda ämnet. Vårtempiriska material består av sex intervjuer som genomförts med olikabanker, revisionsbyråer och mikroföretag. Innan intervjuerna hade viidentifierat ett alternativ till revision i teorin, resterande alternativ har viformat utifrån teorin. Dessa alternativ till revision togs upp till diskussionmed respektive respondent. Alternativen var en ny bolagsform, auktorisationpå redovisningssidan, rådgivning, skriftliga intyg och olikarevisionsberättelser. De åsikter och uppfattningar vi erhöll från intervjuernahar vi sedan jämfört och analyserat. Åsikterna var blandade. Bankerna var desom var mest skeptiska till andra alternativ än revision medanmikroföretagen var mer positiva. Revisionsbyråerna befann sig någonstanshär emellan. Detta var ungefär så vi hade förväntat oss att respondenternasinställningar skulle vara redan innan intervjuerna.En slutsats har dragits först och främst med hänsyn till bankernas åsikter omde olika alternativen men även med hänsyn till övriga respondenters åsikter.I slutsatsen har även fördelar och nackdelar med alternativen diskuterats.Utifrån dessa punkter har vi kommit fram till ett alternativ vilket är skriftligaintyg utfärdade av revisorer. / Uppsatsnivå: C
|
54 |
Revisionspliktens avskaffande / The abolishing of statutory auditEmilsson, Helena, Maljukanovic, Jelena January 2008 (has links)
Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för små aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebär för ett litet företag. Om förslaget går igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna år 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina åsikter och därför kan vi idag, i vår studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgå från tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision är mer omfattande än övriga EU-länders då den inte bara innefattarräkenskapsrevision utan även förvaltningsrevision. Idag diskuteras det mycket om degränsvärden som satts, och variationen är stor mellan länder inom EU. Detta är ett problem,eftersom det finns delade åsikter om vart gränserna har satts. Förslaget som har lagts framinnebär att alla finansbolag samt börsnoterade aktiebolag skall vara skyldiga att ha enkvalificerad revisor och övriga större företag skall omfattas av revisionsplikt om de uppfyllermer än ett av följande villkor: Mer än 83 miljoner kronor i omsättning, mer än 41,5 miljonerkronor i balansomslutning eller om företaget har fler än 50 anställda. För att vår studie skavara rättvisande och trovärdig har vi under uppsatsens gång varit objektiva och tagit ställningtill allas intresse. Teorin utgår från ett internationellt perspektiv för att sedan redogöra för hurrevisionsplikten ser ut i Sverige. Vi har tagit hänsyn till regler i andra länder, specielltDanmark då de nyligen har avskaffat revisionsplikten för små aktiebolag. Vår empiri byggerpå genomförda intervjuer som sedan leder till vår analys och våra egna slutsatser. Vår studiehar visat att ett avskaffande av revisionsplikten i hög grad kommer att påverka revisorernasfortsatta yrke. Gemensamt för de revisorer som medverkat i vår studie är att deras arbete gårut på att kvalitetssäkra information. Ett reviderat företag innebär ordning och reda iräkenskaperna, det vill säga att en opartisk person granskat och godkänt informationen.Revision är av stor betydelse för många intressenter på marknaden, då ett reviderat bolag geren trovärdig bild av företaget. Banken är en aktör på marknaden som delar den åsikteneftersom revisionen är grunden för kreditgivning. Genom revisionen får Skatteverket deninformation som de behöver för att kontrollera om företaget sköter avgifter och beskattning.Den svenska kopplingen mellan redovisning och beskattning är mycket stark, och minskarredovisningen finns oron att beskattningen följer efter. Såsom diskussionen ser ut idagkommer någon sorts kompensation till revision att uppstå, och innan bankerna och deresterande remissinstanserna har lämnat sina synpunkterså kan vi endast spekulera kringeffekterna. Alternativa tjänster kommer att tas fram och många revisionsbyråer har redanbörjat offentliggöra dessa. Banken kommer i fortsättningen att begära någon form avdokumentation och underskrift på att informationen är pålitlig och opartisk granskad. / Uppsatsnivå: C
|
55 |
Vad händer sen då? : En kvalitativ studie om effekterna på tjänsteutbudet vid en eventuell avskaffning av revisionspliktenTellström , Lina, Kemppainen, Johanna January 2009 (has links)
<p> </p><p>Denna studie har sin bakgrund i den lagförslagsändring som ännu ej är genomförd angående ett slopande av revisionsplikten. Det författarna haft som syfte med studien har varit att se om revisionsbyråerna förberett sig med ökad efterfrågan på andra tjänster än revision inför avskaffandet av revisionsplikten, och i och med det studera om de tror på ökad efterfrågan på andra tjänster. Syftet är även att studera om företagarna kommer att efterfråga andra tjänster. Genom att jämföra med länder som tidigare avskaffat revisionsplikten ska författarna försöka förutse vilka tjänster som nu kommer att efterfrågas av revisionsbyråerna. Vidare har författarna en ambition om att försöka ge revisionsbyråerna en bild av vad som kan tänkas komma att efterfrågas av dem i och med avskaffandet, i termer av olika tjänster. Problemet som ligger till grund för studien har formulerats enligt ”Kommer efterfrågan på revisorernas tjänster ändras i och med avskaffandet av revisionsplikten och kan detta tänkas leda till ett ändrat tjänsteutbud bland revisionsbyråerna?”.</p><p> </p><p>De utgångspunkter författarna haft är de studier inom företagsekonomi som de införskaffat under sin tid vid Umeå universitet. Dessa får anses ha påverkat studien i ämnesvalet då författarna båda valt redovisning som huvudämne.</p><p> </p><p>Som teoretisk referensram som legat till grund för utformningen av intervjufrågor samt den genomförda analysen har företagsekonomiska teorier använts samt en beskrivning av situationen och effekter av andra europeiska länder som genomfört samma lagändring. Främst har en jämförelse skett med England där vi kan se tydligast effekter av avskaffandet. Vidare har teorier gällande intressenter, agentteorin, intern kontroll och som en naturlig del av arbetet har den utredning som ligger till grund för lagändringen SOU 2008:32 haft en betydande roll.</p><p> </p><p>I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts i form av personliga och telefonbaserade intervjuer gjorts. Bland de tillfrågade finner vi tre revisionsbyråer samt fyra aktiebolag som enligt förslaget skulle kunna slopa sin idag lagstadgade revisionsplikt. Frågorna som vid intervjutillfället ställdes är utformade enligt frågor kring: situationen idag, förslaget samt framtiden, och dessa är utformade med hjälp av den teoretiska referensram som ovan presenterats.</p><p> </p><p>Genom analys av dagens analys, förslaget och tankar kring framtiden så kom författarna framtill att de tjänster som kan tänkas efterfrågas om ett eventuellt avskaffande blir verklighet är redovisningstjänster, bokslutsintyg och delvis revision. Vidare drogs slutsatser kring eventuell frivillig revision och att de företag som kommer välja detta alternativ kommer bero mycket på det enskilda specifika fallet och att en generalisering är svår att göra. De för oss mest tydliga som kommer vara avgörande i detta fall är verksamhetens storlek, dess krav från intressenter, dess syn på vilken kvalitetsstämpel revision är samt den relation de har till sin revisor i dagens läge.</p><p> </p>
|
56 |
Avskaffandet av revisionsplikten- En förskjutning av revisorernas och redovisningskonsulternas yrkesroll?Blank, Martina, Annelie, Persson January 2009 (has links)
<p>Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om det kommer att ske en förskjutning mellan redovisningskonsulternas och revisorernas arbetsuppgifter i och med avskaffandet av revisionsplikten.</p><p>Vi har valt en kvalitativ ansats till vår studie, där utgångspunkten främst har varit djupgående intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter på Grant Thornton, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, mindre revisionsbyrå, mindre redovisningsbyrå samt branschorganisation Svenska redovisningskonsulternas förbund (SRF). </p><p>Det kommer att ske en förskjutning av båda yrkesrollerna men det är ännu ovisst i vilken grad det kommer att ske.</p><p>Det är i dagsläget oklart vilka alternativ till revision som kommer att komma och en intressant studie skulle vara att göra en liknande undersökning när man vet alternativen till revisionen.</p><p>Denna uppsats bidrar till en ökad förståelse för yrkeskategorierna revisor/redovisningskonsult och deras nuvarande och framtida yrkesroller. Uppsatsen bidrar även till att ge en bild av den framtida konkurrensen och hur byråerna och SRF förbereder sig inför avskaffandet av revisionsplikten.</p>
|
57 |
Avskaffandet av revisionsplikten- En förskjutning av revisorernas och redovisningskonsulternas yrkesroll?Blank, Martina, Annelie, Persson January 2009 (has links)
Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om det kommer att ske en förskjutning mellan redovisningskonsulternas och revisorernas arbetsuppgifter i och med avskaffandet av revisionsplikten. Vi har valt en kvalitativ ansats till vår studie, där utgångspunkten främst har varit djupgående intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter på Grant Thornton, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, mindre revisionsbyrå, mindre redovisningsbyrå samt branschorganisation Svenska redovisningskonsulternas förbund (SRF). Det kommer att ske en förskjutning av båda yrkesrollerna men det är ännu ovisst i vilken grad det kommer att ske. Det är i dagsläget oklart vilka alternativ till revision som kommer att komma och en intressant studie skulle vara att göra en liknande undersökning när man vet alternativen till revisionen. Denna uppsats bidrar till en ökad förståelse för yrkeskategorierna revisor/redovisningskonsult och deras nuvarande och framtida yrkesroller. Uppsatsen bidrar även till att ge en bild av den framtida konkurrensen och hur byråerna och SRF förbereder sig inför avskaffandet av revisionsplikten.
|
58 |
Vad händer sen då? : En kvalitativ studie om effekterna på tjänsteutbudet vid en eventuell avskaffning av revisionspliktenTellström , Lina, Kemppainen, Johanna January 2009 (has links)
Denna studie har sin bakgrund i den lagförslagsändring som ännu ej är genomförd angående ett slopande av revisionsplikten. Det författarna haft som syfte med studien har varit att se om revisionsbyråerna förberett sig med ökad efterfrågan på andra tjänster än revision inför avskaffandet av revisionsplikten, och i och med det studera om de tror på ökad efterfrågan på andra tjänster. Syftet är även att studera om företagarna kommer att efterfråga andra tjänster. Genom att jämföra med länder som tidigare avskaffat revisionsplikten ska författarna försöka förutse vilka tjänster som nu kommer att efterfrågas av revisionsbyråerna. Vidare har författarna en ambition om att försöka ge revisionsbyråerna en bild av vad som kan tänkas komma att efterfrågas av dem i och med avskaffandet, i termer av olika tjänster. Problemet som ligger till grund för studien har formulerats enligt ”Kommer efterfrågan på revisorernas tjänster ändras i och med avskaffandet av revisionsplikten och kan detta tänkas leda till ett ändrat tjänsteutbud bland revisionsbyråerna?”. De utgångspunkter författarna haft är de studier inom företagsekonomi som de införskaffat under sin tid vid Umeå universitet. Dessa får anses ha påverkat studien i ämnesvalet då författarna båda valt redovisning som huvudämne. Som teoretisk referensram som legat till grund för utformningen av intervjufrågor samt den genomförda analysen har företagsekonomiska teorier använts samt en beskrivning av situationen och effekter av andra europeiska länder som genomfört samma lagändring. Främst har en jämförelse skett med England där vi kan se tydligast effekter av avskaffandet. Vidare har teorier gällande intressenter, agentteorin, intern kontroll och som en naturlig del av arbetet har den utredning som ligger till grund för lagändringen SOU 2008:32 haft en betydande roll. I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts i form av personliga och telefonbaserade intervjuer gjorts. Bland de tillfrågade finner vi tre revisionsbyråer samt fyra aktiebolag som enligt förslaget skulle kunna slopa sin idag lagstadgade revisionsplikt. Frågorna som vid intervjutillfället ställdes är utformade enligt frågor kring: situationen idag, förslaget samt framtiden, och dessa är utformade med hjälp av den teoretiska referensram som ovan presenterats. Genom analys av dagens analys, förslaget och tankar kring framtiden så kom författarna framtill att de tjänster som kan tänkas efterfrågas om ett eventuellt avskaffande blir verklighet är redovisningstjänster, bokslutsintyg och delvis revision. Vidare drogs slutsatser kring eventuell frivillig revision och att de företag som kommer välja detta alternativ kommer bero mycket på det enskilda specifika fallet och att en generalisering är svår att göra. De för oss mest tydliga som kommer vara avgörande i detta fall är verksamhetens storlek, dess krav från intressenter, dess syn på vilken kvalitetsstämpel revision är samt den relation de har till sin revisor i dagens läge.
|
59 |
Företagens behov av revision : efter avskaffandet av revisionsplikten för mindre företag i Sverige / Companies needs of the audit : after the abolition of the statutory audit for smaller companies in SwedenVestlund, Malin, Lööw-Ohlson, Jonas January 2013 (has links)
Titel: Företagens behov av revision, efter avskaffandet av revisions-plikten för mindre företag i Sverige. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jonas Lööw-Ohlson, Malin Vestlund Handledare: Markku PenttinenDatum: 2013-02-20 Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur revisionspliktens avskaffande påverkat de olika aktörer som berörs av denna förändring och att utifrån detta identifiera de faktorer som styr behovet och valet av frivillig revision i små aktiebolag i Sverige. Metod: Undersökningen har ett deduktivt angreppssätt med kvalitativ inriktning då insamlandet av empirisk data utgått ifrån den satta referensramen. Resultat och slutsats: Fördelar för företagen att välja frivillig revision är främst att revision anses tillföra tillförlitlighet till räkenskaperna och fungera som en kvalitetsstämpel för företaget i dess kontakter med yttre intressenter. Företagens behov av revision beror på vilka krav och förväntningar som ställs på deras redovisning från olika intressenter och hur väl revisionen hjälper företagen att uppfylla dessa krav. Det avgörande är om företagen upplever att den nytta de får av att välja frivillig revision uppväger kostnaden. Många av de farhågor och förhoppningar som de olika intressenterna hade inför avskaffandet har infriats. Det är dock ännu för tidigt att se hur skatteintäkter, skattefel och ekobrottslighet påverkats, men det ser inte ut som att det ska få så stor inverkan som förväntat, om någon alls. Det har även visat sig att inte heller räntor och lånevillkor påverkats så mycket som några intressenter trott dådetta hänt i andra länder. Bankerna riktar in sig mer på nuläget i företagen och det enda som påverkats är att det kan ta längre tid att få lån och krediter godkända om inte det finns tillräckligt bra bedömningsunderlag tillgängliga.Avskaffandet har lett till att marknaden för revisions- och redovisningsbyråer har förändrats. Det fanns olika bud om vilka som skulle vara de största förlorarna i denna förändring. Det som framkommer är att varken redovisningsbyråer eller större revisions-byråer påverkats i så stor utsträckning. Redovisningsbyråerna kan märka av en större konkurrens då många revisionsbyråer nu erbjuder redovisningstjänster i större utsträckning än tidigare. Revision ersätts av redovisningstjänster. Det har startats samarbeten mellan olika intressenter och en utveckling av regelverk i syfte att kvalitetssäkra redovisning och inkomstdeklarationer. Alla aktörer i undersökningen är positiva till en höjning av gränsvärdena till EU-nivå. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att se en liknande undersökning lite längre fram i tiden med mer statistiskt underlag. Exempelvis vid 5 år och 10 år efter förändringen. Det skulle också vara intressant med en jämförelse av de företag som väljer att inte ha revisor. Hur stor andel som anlitar en redovisningsbyrå och hur stor andel sköter bokföringen själva? Finns det skillnader här mellan och inom olika branscher? Det skulle också vara intressant att se en större kvantitativ undersökning bland de berörda företagen i Sverige, gällande vilka faktorer som gjort att de valt att ha revision respektive valt att ta bort den, likt den gjord av Collis i England. Det kan vara intressant att se hur stor betydelse de påverkansfaktorer som identifierats har i företagens val och om det finns andra faktorer som kan spela in och vara mer avgörande. Exempelvis direkta krav från kreditgivare, upplevd nytta mm. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till en ökad förståelse hur revisionspliktens avskaffande påverkat de olika aktörerna och hur de ser på en framtida höjning av gränsvärdena till EU-nivå. Den identifierar de faktorer som styr de berörda företagens behov av revision. Den visar också de anpassningar som skett och fortfarande sker av både angreppssätt och arbetssätt, hos de berörda aktörerna, i en strävan att hjälpa företagen att leva upp till lagstiftade kvalitetskrav som finns på årsredovisning och inkomstdeklaration. Nyckelord: Revisionsplikt, obligatorisk, frivillig, revision, redovisning, avskaffande / Title: Companies needs of the audit, after the abolition of the statutory audit for smaller companies in Sweden. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Jonas Lööw-Ohlson & Malin Vestlund Supervisor: Markku PenttinenDate: 2013-02-20 Aim: The purpose of this work is to investigate how the abolishment of the statutory audit affected the different actors involved in this change, and that on this basis identify the factors that control the need and choice of voluntary audit for small companies in Sweden. Method: This study has a deductive, qualitative approach, as the gathering of empirical data is based on the set framework. Results and Conclusions: Benefits for companies to choose voluntary audit is primarily that the audit is considered to bring reliability to the accounts and it provides a quality stamp for the company in its dealings with external stakeholders. The companies need for audit depends on the demands and expectations placed on their accounts from different stakeholders and how well the audit helps them to meet these requirements. The decisive factor is if the companies feel that the benefits they get from choosing voluntary audit outweigh the cost. Many of the concerns and aspirations that the various stakeholders had prior to the abolishment of the statutory audit has actually become a reality. However it is still too early to see what impact the abolishment will have on taxes and financial crime, but it does not seem like it will have as big of an effect as they thought it would have, if any at all. It has also been shown that neither interest rates nor loan terms have been affected as much as some of the stakeholders expected, as that had happened in other countries. Banks focus more on the current situation of the companies and the only thing that it could affect is that it may take longer for the companies to get loans and credits approved if not good enough documentation needed for assessment is available. The abolishment has led to that the market for audit and accounting firms has changed. There were different views on what kind of firms would be the biggest losers of this change. What emerges is that neither accounting firms nor larger audit firms are affected very much. Accounting firms may notice some more competition as audit firms now offer accounting services to a greater extent than before. Audit services are replaced by accounting services. Collaborations between different stakeholders and a development of regulatory framework in order to ensure the quality of the accounts and income tax returns has been started after the abolishment. All participants in the survey are in favor of raising the limit to the EU level. Suggestions for future research: It would be interesting to see a similar study a little further ahead in time with more statistical data. For example at five and ten years after the change. It would also be interesting to have a comparison of the companies that choose not to have an auditor. How many of the companies that hires an accounting firm for help and how many that handles the bookkeeping themselves. Are there differences here between and within different industries? It would also be interesting to see a larger quantitative survey among the companies in Sweden, regarding the factors that led to the choice of keeping the audit or removing it, like the survey made by Collis in England. It might be interesting to see how significant the impact factors identified have been for the companies and if there are other factors that have made a difference and been more decisive. For example, direct claims by creditors, perceived benefits etc. Contribution of the thesis: This paper contributes to a better understanding of how the abolishment of the statutory audit affected the different actors and what they think of a future increase of the limits to EU level. It identifies the factors driving the companies need for audit. It also shows the adjustments that have occurred and still occurs in both approaches and practices, of the actors involved, in an effort to help companies meet statutory quality requirements on the annual accounts and tax returns. Keywords: Statutory Audit, mandatory, voluntary, audit, accounting, abolishment
|
60 |
Vad kan ge förklaringar till revisionspliktensavskaffande?Ström, Andreas, Martinelle, Cecilia January 2013 (has links)
Syfte: Syftet är att beskriva hur intressenterna upplever avskaffandet av revisionsplikten och ur intervjumallarna finna förklaringar till avskaffandet av lagen. Metod: Studien är av kvalitativt slag och bygger på en deduktiv ansats. Empirisk data är huvudsakligen av primär karaktär, vilket har erhållits via e-post- samt telefonintervjuer av Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogden. Empirisk data har sedan jämförts med insamlad teori som mynnar ut i en analys. Resultat och slutsats: Intressenternas arbete har inte påverkats av revisionspliktens avskaffande i någon större utsträckning. Kvalitén på deklarationen anses i nuläget inte ha påverkats av revisionspliktens avskaffande och kvalitén på årsredovisningarna behöver inte ha ett samband med revisionspliktens avskaffande. Därmed tyder detta på att revisorn inte behövs som kontrollmekanism för att säkerställa och upprätthålla kvalitén i räkenskaperna hos små aktiebolag. Respondenternas svar tyder även på att frivillig revision är ett resultat av samhällets utveckling och är ett sätt för staten att minska den enskilda individens känsla av att bli kontrollerad. Förslag tillfortsatt forskning: Då denna studie är begränsad till endast Skatteverket, Bolagsverket samt Kronofogden, skulle förslag på fortsatt forskning vara att undersöka huruvida de övriga intressenterna i SOU 2008:32 ställer sig till revisionspliktens avskaffande i nuläget. En ytterligare studie skulle kunna systematisera och ge en övergripande översikt om hur samhällets kontrollfunktion och övervakning fungerar i det moderna samhället. Uppsatsens bidrag: Resultaten i studien kommer vetenskapligt att ge en förståelse för vad avskaffandet av revisionsplikten innebar för de utvalda intressenterna. Studien ger även en förståelse och ett resonemang kring om revisionspliktens avskaffande är ett resultat av samhällets utveckling.
|
Page generated in 0.0448 seconds