Musikmarknaden har förändrats mycket de senaste åren. Många nya streamingtjänster har dykt upp på senare år och tiotals miljoner använder dessa tjänster idag (Borja et al., 2015). Användbarheten är en viktig aspekt för att användarna ska kunna använda dessa tjänster på ett tillfredsställande sätt. Denna studie undersöker två olika musiktjänsters gränssnitt ur ett användbarhetsperspektiv. 20 studenter från KTH besvarade en enkät om deras tidigare användning av musiktjänster. Sedan deltog studenterna i en ”Think Aloud”-undersökning där de fick utföra ett antal uppgifter på tjänsterna och där vi dessutom mätte effektivitet genom att ta tid samt beräkna antalet klick för varje uppgift. Slutligen fick studenterna besvara ett antal frågor i en kort intervju. Studien visade att båda tjänsterna visserligen hade funktioner som fungerade bättre än hos den andra tjänsten, men i slutändan var de mycket lika avseende användbarhet. / The music market has changed considerably in recent years and streaming has become one of the most popular ways to listen to music today. Many new streaming services have appeared and tens of millions of people use these today (Borja et al., 2015). Usability is important in order for users to be able to use these services in a satisfactory manner. This study examines two different music service interfaces from a usability perspective. 20 students from KTH answered a questionnaire about their prior use of music services. Afterwards the students participated in a Think Aloud study where they performed a number of tasks on services and where we additionally measured the efficiency by taking the time, in addition to calculating the number of clicks for each task. Finally, students were asked to answer a number of questions in a brief interview. The study shows that while both services had features that fared better in the study than for the other service, they were very similar when it came to usability.

Bakgrund Enligt lärare för en högskoleutbildning för en generell examen finns ett upplevt återkommande problem med att studenter som läser ett treårigt kandidatprogram inte förstår hur kurser hänger ihop med varandra och att kurser kan vara behörighetsgivande. Hur ser egentligen problemet ut ur studenters perspektiv? Kan det som lärare beskriver bekräftas av studenter? Hur ser de på sin programtid, hur tar de till sig information om sina studier och hur skulle de vilja få den informationen? Syfte Syftet med forskningsstudien är att bidra med kunskap om vilken typ av information studenter vid en högskoleutbildning behöver under sin programtid. Studiens två frågeställningar är: Vilken information behöver studenter för att de ska förstå sin egen programtid? Hur kan lärosäten utforma information för att stödja studenters förståelse för sin egen tid vid programmet? Metod Metoderna för insamlande av empiri var enkät, semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. De tre årskurserna på Informationsdesignprogrammet vid Högskolan Dalarna tillsammans med dokument som studiehandledningar, kursplaner, utbildningsplan och informationssidorna som finns tillgängliga för studenterna, har utgjort empirin för studien. Totalt utfördes sju intervjuer med studenter från dessa årskurser. Resultat Studien identifierade två huvudsakliga teman i relation till hur studenterna uppfattade programmet, ”Kontext/Identitet” och ”Förståelse/Relevans”. Återkommande uttryck för oförståelse av hur programmets innehåll hänger samman och en osäkerhet kring dess slutmål. Slutsatser Studenter behöver att utbildningens innehåll kopplas till programmets slutmål och mot kommande arbetsliv. Programmet upplevs som väldigt brett och svårt att greppa och att vissa kurser behöver en tydligare relevans för att öka förståelsen, engagemanget och motivationen. Studiehandledningen är ett centralt dokument som borde delvis standardiseras och innehålla specifik information. En interaktiv lösning över programmet med filtreringsfunktion behövs. / Background According to teachers for a higher education for a general degree, there is a perceived recurring problem that students who study a three-year bachelor's program do not understand how courses are connected to each other and that courses can be qualifying. What does the problem really look like from a student's perspective? Can what teachers describe be confirmed by students? How do they view their program time, how do they absorb information about their studies and how would they like to receive that information? Aim The purpose of the research study is to contribute knowledge about the type of information students in a higher education program need during their program time. The study's two questions are: What information do students need in order to understand their own program time? How can higher education institutions design information to support students' understanding of their own time in the program? Method The methods for collecting empirical data were questionnaires, semi-structured interviews and document analysis. The three years of the Information Designprogram at Dalarna University, together with documents such as study guides, syllabi, study plan and the information pages that are available to the students, have formed the empirical basis for the study. A total of seven interviews were conducted with students from these year groups. Results The study identified two main themes in relation to how students perceived the program, "Context / Identity" and"Understanding / Relevance". Recurring expressions of misunderstanding of how the content of the program is connected and an uncertainty about its end goal. Conclusion Students need the content of the education to be linked to the final goals of the program and to future working life.The program is perceived as very broad and difficult to grasp and that some courses need a clearer relevance to increase understanding, commitment and motivation. The study guide is a central document that should be partially standardized and contain specific information. An interactive solution over the program with filtering function is needed.

Diskussionen om att akademisera polisutbildningen i Sverige har under en tid förekommit främst på regeringsnivå. Ett förslag angående att införa en kandidatexamen på polisutbildningen har även framförts av Polisförbundet, där de uttrycker ett positivt förhållningssätt till akademiseringen. Till följd av detta har ett kvalitativt förhållningssätt tagits för att erhålla en fördjupad bild kring ämnet ur ett polisiärt perspektiv. Studien syftar således till att undersöka vilka uppfattningar, i form av möjligheter och begränsningar, som yrkesverksamma poliser och polisstudenter har kring en akademisering av polisutbildningen. Vidare har även eventuella likheter och skillnader mellan dessa undersökts. Studien baseras på elva fokuserade intervjuer där materialet illustrerar flertalet möjligheter och begränsningar samt likheter och skillnader. Materialet har analyserats tematiskt och resulterade i två teman där ett behandlar polisutbildningen och det andra berör det efterföljande yrkeslivet. Resultatet berör möjligheter och begränsningar samt likheter och skillnader gällande de sökande till utbildningen, utbildningens innehåll, den teoretiska och praktiska kunskapen som erbjuds under utbildningen samt den kandidatexamen som diskuteras att införas. Dessutom berör resultatet även de yrkesroller och arbetssätt som förekommer inom Polismyndigheten, forskning inom det polisiära arbetet samt allmänhetens tilltro till polisen. Sammantaget visar resultatet att den polisiära yrkesutövningen upplevs främst som praktiskt, men där teoretiska ämnen och inriktningar även anses vara väsentliga för både utbildning och yrkesutövning. En kandidatexamen kan vara fördelaktig för vissa yrkesroller och för dem med teoretiskt eller akademiskt intresse, men har samtidigt ansetts kunna bidra med flera problematiska aspekter. Exempelvis lyfts en farhåga för att det praktiska ska åsidosättas eller att praktiska individer avstår att söka utbildningen. Trots att flera möjligheter belyses anses en akademisering av polisutbildningen på programnivå vara omotiverad, där andra förslag på alternativa vägar lyfts som bättre alternativ. / An academic police education in Sweden has been discussed on the state level. Polisförbundet has proposed to implement a bachelor’s thesis in police education where they express a positive approach to an academic police education. This study has a qualitative approach to obtain a deeper understanding from a police perspective. The study aims to investigate the perceptions of possibilities and limitations that working officers and police students experience regarding a police education with a bachelor. It also investigates potential similarities and variations between these. This study is based on eleven focused interviews where many possibilities and limitations, but also similarities and variations, are illustrated. The material has been analyzed thematically and resulted in two overarching themes where one processes police education and the other refers to the upcoming life of work. The results refer to possibilities and limitations, and also similarities and variations, regarding the applicants, the content of the education, the theoretical and practical knowledge during the education, and also the potential bachelor’s degree. The results also refer to the professional roles and working methods in Polismyndigheten, research on police work and the public’s trust in the police. All together the result shows that the police practice is experienced as practical, but theoretical subjects are also essential for the education and police practice. A bachelor’s degree can be favorable for some professional roles and for those who have more theoretical and academic interest. It has also been considered to contribute with problematic aspects with concerns that practical aspects were being set aside or that fewer practical individuals will apply. Even though there are several possibilities, an academic police education including a bachelor thesis is considered unmotivated. Other alternative educational routes are suggested to be a better option.

In der 4.Sächsischen Studierendenbefragung wurden die Studierenden an den sächsischen Universitäten, Fachhochschulen und Kunsthochschulen zur Qualität von Studium und Lehre sowie ihren Bildungswegen befragt. Im Vergleich mit den Vorgängerstudien kann eine Verbesserung der Studienqualität beobachtet werden. Gleichzeitig wird der Bachelorabschluss zunehmend als berufsqualifizierender Abschluss auf dem Arbeitsmarkt akzeptiert. Zusätzlich enthält die Studie zwei besondere Schwerpunkt. Mit einer Reihe von Fragen wurde das Studienerleben und die Teilnahme an Lehrveranstaltungen sowie Prüfungsleistungen im Distanzunterricht während der Corona-Pandemie erfragt. So kann aufgezeigt werden, wie Studierende mit dieser Umstellung umgegangen sind und dass die allermeisten Studierenden diese Herausforderungen gut bewältigt haben. Gleichwohl gibt es eine relevante Gruppe, die größere Schwierigkeiten berichtete. Weiterhin nahmen Fragen zum Beratungsangebot, dem vielfältigen Beratungsbedarf und Belastungen im Studium einen breiten Raum ein. Für Sachsen liegen damit erstmalig aussagekräftige Daten zum studentischen Belastungserleben und Nutzungsverhalten von Beratungs- und Unterstützungsangeboten inkl. der Onlineberatung vor.:ZUSAMMENFASSUNG IV 1. EINLEITUNG 1 2. DAS PROFIL DER STUDIERENDEN 5 2.1 STUDIERENDE NACH HOCHSCHULTYP, FÄCHERGRUPPEN UND STUDIENBEREICHEN 5 2.2 STUDIERENDE NACH ART DES ANGESTREBTEN STUDIENABSCHLUSS 11 2.3 STUDIERENDE NACH GESCHLECHT 13 2.4 STUDIERENDE NACH ALTER 16 2.5 STUDIERENDE NACH NATIONALSTAATLICHER HERKUNFT 17 2.6 STUDIERENDE NACH DER BILDUNGSHERKUNFT 19 2.7 STUDIERENDE MIT KÖRPERLICHEN UND GESUNDHEITLICHEN BEEINTRÄCHTIGUNGEN 23 3. STUDIENBEDINGUNGEN UND STUDIERVERHALTEN 26 3.1 STUDIENQUALITÄT, LEISTUNGSANFORDERUNGEN UND SOZIALES KLIMA 26 3.1.1 Studienqualität 28 3.1.2 Leistungsanforderungen 31 3.1.3 Soziales Klima 34 3.2 DURCHFÜHRUNG DER LEHRE 35 3.2.1 Qualität der Lehrveranstaltungen 37 3.2.2 Unterstützung durch die Lehrenden 40 3.2.3 Digitale Kompetenzen der Lehrenden 43 3.2.4 Probleme bei der Lehrorganisation 45 3.3 KOMPETENZERWERB 47 3.4 STUDIERENDE AN DER HOCHSCHULE 53 3.4.1 Lernkompetenz und Zugehörigkeits- und Vertrautheitsgefühle 53 3.4.2 Studentische Mitwirkung 57 3.4.3 Anwesenheit in Lehrveranstaltungen 59 3.5 GESAMTZUFRIEDENHEIT UND KONSTANZ IN DER STUDIENENTSCHEIDUNG 62 3.5.1 Gesamtzufriedenheit mit dem Studium 62 3.5.2 Konstanz der Studienentscheidung 64 4. BERATUNGS- UND SERVICEANGEBOTE – NUTZUNG UND BEWERTUNG 67 4.1 INANSPRUCHNAHME VON BERATUNGSANGEBOTEN 68 4.1.1 Häufigkeit der aufgesuchten Beratung in den letzten 12 Monaten 68 4.1.2 Beratungsthemen 79 4.2 NUTZUNG UND BEWERTUNG DER BERATUNGS- UND SERVICEANGEBOTE 94 4.2.1 Nutzung der Beratungsanbieter 94 4.2.2 Bewertung der Beratungs- und Unterstützungsangebote 96 4.2.3 Wunsch nach größerem Beratungs- und Unterstützungsangebot 99 4.3 EINSTELLUNGEN ZUR ONLINEBERATUNG 104 5. STUDIEREN WÄHREND DER CORONA-PANDEMIE 118 5.1 TEILNAHME AN LEHRVERANSTALTUNGEN 118 5.1.1 Gründe für die Nichtteilnahme an Lehrveranstaltungen 121 5.1.2 Gründe für den Abbruch der Teilnahme an Lehrveranstaltungen 123 5.2 TEILNAHME AN PRÜFUNGSLEISTUNGEN 125 5.2.1 Gründe für nicht-abgelegte Prüfungsleistungen 127 5.2.2 Kenntnis und Nutzung einer Freiversuchsregelung 128 5.3 VERMUTETE LANGZEITFOLGEN DER PANDEMIE 131 5.4 DIGITALE LEHRE 136 5.4.1 Belastungen und Erleichterungen durch die digitale Lehre 137 5.4.2 Digitale Lehrformen als Ergänzung zur Präsenzlehre 142 6. WEGE ZUM STUDIUM, DURCH DAS STUDIUM UND NACH DEM STUDIUM 146 6.1 WEGE ZUM STUDIUM 146 6.1.1 Gründe für die Wahl der Hochschule 146 6.1.2 Hochschulzugang und Vorbildung 151 6.1.3 Region der Hochschulzugangsberechtigung 159 6.2 WEGE IM STUDIUM 162 6.2.1 Pläne der Bachelorstudierenden 162 6.2.2 Der Weg zum Masterstudium 168 6.2.3 Praktika und Auslandsaufenthalte 176 6.2.4 Studienunterbrechung 182 6.3 NACH DEM STUDIUM 188 6.3.1 Wunschregion des Berufseinstiegs 188 6.3.2 Wünsche und Ziele für Berufs- und Lebensweg 191 6.3.3 Informationsstand über berufliche Perspektiven bei angehenden Mediziner:innen 193 7. LITERATURVERZEICHNIS 194 A. METHODISCHE ANMERKUNGEN UND DATENGRUNDLAGE 197 A.1 GRUNDGESAMTHEIT UND STICHPROBE 197 A.2 ERSTELLUNG DES FRAGEBOGENS UND DURCHFÜHRUNG DER BEFRAGUNG 197 A.3 RÜCKLAUF UND DATENQUALITÄT 200 ABBILDUNGSVERZEICHNIS 203 TABELLENVERZEICHNIS 206 B. TABELLEN UND GRAFIKEN 209 C. FRAGEBOGEN 278 HOCHSCHULE UND STUDIENGANG 284 STUDIENFACH- UND STUDIENORTWAHL, ORIENTIERUNGSPHASE 291 STUDIENSITUATION UND LEHRQUALITÄT 293 FRAGEN ZUR BERATUNG 303 STUDIEREN WÄHREND DER CORONA-PANDEMIE 308 STUDIENVERLAUF UND STUDIENPLANUNG 314 GESAMTEINSCHÄTZUNG/ ZUFRIEDENHEIT 324 ANGABEN ZUR PERSON 325