No description available.

Nationella utvärderingar visar att resultaten i matematik har fått en positiv utveckling och att svenska högstadieelevernas resultat i matematik inte dalar länge. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs 9 har om skolämnet matematik samt hur dessa uppfattningar påverkar deras val av gymnasieprogram. Arbetets målgrupp är elever med utländsk bakgrund som går i en mångkulturell skola som ligger i ett socialt utsatt område. För att besvara dessa frågor har jag gjort en enkätundersökning med 30 elever från årskurs 9. Skolan där eleverna i undersökningen går är en kommunal skola i en stor stad. Den är placerad i ett mångkulturellt område med låg socioekonomisk status. Skolan är en F-9-skola med cirka 580 elever, varav majoriteten med utländsk bakgrund. I enkätresultatet framkommer att de flesta av eleverna kan få hjälp med matematikläxorna av sina föräldrar. Undersökningsresultaten visar att många elever uppfattar ämnet matematik som användbart i vardag och viktigt i deras framtida studier. Vidare visar resultaten att en stor andel av eleverna ser fram emot matematiklektionerna och att de tycker om ämnet matematik. Därutöver visas i enkätresultaten att vissa elever med låga kunskaper i matematik väljer gymnasieprogram såsom natur- och ekonomiprogrammet där goda matematikkunskaper krävs. Trots att undersökningen är för liten för att man ska kunna dra en generell slutsats visar resultaten att eleverna anser att ämnet matematik är viktigt för deras framtid.

BAKGRUND: Modersmålsundervisning för flerspråkiga elever organiseras efter ordinarie skoltid och intresset för ämnet modersmål bland flerspråkiga elever och föräldrar sjunker enligt Skolverkets rapport (2002). Eftersom jag i min undervisning har många elever med utländsk bakgrund blev jag naturligtvis nyfiken på vad som kunde göras annorlunda för att se vad en eventuell förändring skulle medföra. Mot bakgrund av detta valde jag att organisera ett integreringsprojekt av ämnet modersmål inom den ordinarie skoltiden under två veckor i två separata faser på två olika skolor som har en stor andel flerspråkiga elever. SYFTE: Syftet med studien var därför att undersöka hur ett antal elever, pedagoger och skolledare reflekterar kring integreringsprojektet. METOD: För att få frågeställningar besvarade valdes aktionsforskning med kvalitativa intervjuer som ansats. Intervjuerna bandades, för att sedan skrivas ut och analyseras. RESULTAT: Enligt elevers, pedagogers och skolledningens uttalanden var det här projektet ett intressant arbetssätt att arbeta på modersmålet även för övriga ämnen. Enligt respondenterna fick eleverna bättre samarbete än annars. Flerspråkiga elever var behjälpliga i klassen genom att berätta om sina hemländer och elever som har svenska som modersmål blev mer informerade om flerspråkiga elevers olika modersmål, maträtter, kulturer, alfabet mm. En liten grupp elever var emellertid något mindre positiv. De ansåg att läs och skrivprocessen var svårare på modersmålet än det är på svenska.

Denna studie syftade till att undersöka huruvida det är skillnader i undervisningen i religionskunskap för årskurserna 4-6 beroende av om elevgruppen har en hög eller låg andel elever med utländsk bakgrund. Studien utgick från intervjuer av sex lärare med varierad erfarenhet av elever med utländsk bakgrund och utgick från en hermeneutisk ansats. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och analyserades efter utförandet genom en tematisk analys där temana baserades på genomgående och återkommande stoff i intervjuerna. Resultatet visade på att i elevgrupper med hög andel elever med utländsk bakgrund hamnade lärarnas fokus på att få alla elever att nå grundläggande kunskaper medan i elevgrupper med låg andel elever med utländsk bakgrund kunde lärarna lägga större fokus på att få eleverna att nå de högre kunskapsmålen. / <p>Godkänt datum 2021-06-10</p>

The purpose of this essay is to investigate how upper-secondary school students with an immigrant background experience teachers’ ethnic differentiation practices. Furthermore, it examines what strategies the students develop to prepare for, avoid and deal with such ethnic differentiation practices. A total of four focus groups were conducted, with three–four participants in each. In three groups, the relationship between boys and girls was even, while the last group consisted of boys only. The participants were Syrians, Palestinians, Eritreans, Armenians, Somalis, Assyrians, Lebanese, Iraqis, and Afghans. The study found that the students have experienced ethnic differentiation by teachers in school in different ways. The students experience that they were treated differently by their teachers due to their ethnic backgrounds. Moreover, gender, social background, and hierarchies between different ethnicities create differences in how the students are treated. The students develop different strategies to prepare for, avoid and deal with teachers’ ethnic differentiation practices. They code-switch, change body language, and take up less space. The study shows that students spend large parts of their time reflecting on and worrying about how they should behave and act with their teachers, something that can be understood as minority stress.

No description available.

The history of outdoor life- and recreat bo back about 100 years. During this period this practice and view of outdoor life and recreation has changed. As a future teacher and with the essay's pupose it is of importance to gain and understanding from both people in general and pupils from different social classes and backgrounds regarding what they may think about certain things and in this case what they may think about outdoor life- and recreation. Furthermore, the purpose with this essay has been how socioeconomic background and conditions mau impackt pupils' attitude regarding several claims that can be found in the survey. Also, what the pupils want to lear regarding outdoor life- and recreation and its pedagogy. Subsequently the purpose with the stude has been to ascertain how frequently outdoor life- and recreation has occured in their Pysical Education both in elemantary school as well as secondary school. This study draws on Pierre Bourdieu's idea who argues that humans are socially programmed depending on where and how we as humans grow up. Further on, the study is based on a quantative method as a servey was sent out to pupils attending secondary school.  The total amount answering teh survey was 195. In this study, sveral claim that can be found in the survey has been comared against the pupils's social background. From sthe studen one can conclude that the students have not received a great deal of instruction and guidance regarding outdoor life- and recreation. The participants in the studey draws from a rahter homogenous group and they have got a quite firm dn assertive oponiion regarding the different claims that can be found in the survey. Decisive of the students' social background they though that outdoor life- and recreation is a major poart of society, furhter on they also believed that outdoor life. and recreation is available to everyone. A broad majority from each side also thought that outdoorlife- and recreation shout set place in tature. One can lso find an insecurity wheter there should be more or less education regarding this topic. Lastly, as a fortcoming teacher in Physical Education it is important ot reflect on outdoor life- and recreation nad its pedagogy and hoq you may plan and adjust how yousself may teach this topic

Syftet med studien är att undersöka utländska lärares upplevelse av professionella och kulturella utmaningar och möjligheter de möter som lärare i Sverige. För att besvara studiens syfte formulerades följande frågeställningar:  ●      Vilka professionella utmaningar och möjligheter möter utländska lärare i den svenska skolan?  ●      Vilka kulturella utmaningar och möjligheter möter utländska lärare i den svenska skolan?    En kvalitativ forskningsmetod följdes där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med verksamma legitimerade lärare som valdes genom kriteriebaserat urval. Studien indikerar att de största professionella utmaningarna för lärare är språkbarriärer, svårigheter att tolka styrdokument, hantering av digitala verktyg och diskriminering. För att tackla dessa utmaningar och åstadkomma en förändring krävs det mer ansträngning från lärarna. Att ha stöd från kollegor och delta i kollegialt lärande kan också hjälpa lärare att utveckla en bättre förståelse för det svenska skolsystemet. När det gäller de kulturella utmaningarna visar studien att lärarna behövde skapa en ny läraridentitet samt andra typer av relationer till elever än vad de brukade ha i hemlandet. Skapandet av sociala relationer utgör också en utmaning för lärarna i den svenska skolan. Trots detta, så påverkar det, att jobba som lärare i Sverige, lärarnas tänkesätt positivt och det skapar en ny förståelse av utbildning och lärande.  Studiens resultat stämmer väl överens med andra forskningsarbete och verk inom samma område.

Utifrån våra VFU erfarenheter har vi uppmärksammat att högläsningssituationer främst inte används som det viktiga verktyg en högläsningssituation kan erbjuda för barns språkutveckling. Högläsningen har snarare använts som en lugn och mysig stund innan måltider. Därför vill vi undersöka pedagogers uppfattningar om högläsningens funktion i förskolepraktiken genom en induktiv forskningsansats där vi använder oss av en kvalitativ metod. Som datainsamlingsmetod valde vi intervjuer och att arbeta utifrån en intervjuguide med teman som tillåter intervjun att följa respondentens svar i den ordningsföljd olika teman dyker upp mer naturligt, utan en på förhand bestämd ordning. Intervjuerna utfördes med både papper och penna samt med ljudinspelningar för att säkerställa informationen vid transkriberingen. Vi utgick under analysen från våra forskningsfrågor, sökte koder som vi markerade med olika färger och fick på så vis fram olika teman. Resultatet visar att flera av pedagogerna understryker vikten av högläsning och anledningen till att pedagogerna högläser för barnen är mestadels för språkutveckling och lärande men till en viss mån fungerar även läsningen som avkoppling, vila, närhet och som en övergång mellan hem och verksamheten. Med studien hoppas vi kunna ge förskolans pedagoger en bredare syn på högläsningens funktion. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

En kvalitativ studie av tre idrottslärare har genomförts i avsikt att undersöka om idrottslärarens idrottsliga erfarenheter går att urskilja genom val av innehåll, upplägg och genomförande av idrottslektion, vilka tankar idrottsläraren har kring varför ämnet ser ut som det gör samt vilka faktorer som eventuellt kan påverka det. Data till denna studie samlades in med hjälp av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyserades initialt oberoende av varandra för att därefter jämföras och avgöra om något samband gick att finna. Jämförelsen visade att det går att utläsa mönster som pekar på en viss idrottslig bakgrund genom observationer utifrån valda teorier samt att lärarnas agerande på lektionerna och tankar kring hur de tror sig många gånger skiljer sig åt. Gemensamma normer och värderingar kring idrottande och det faktum att idrottslärarutbildningen bygger på desamma samt idrottsrörelsens starka inflytande på ämnet idrott och hälsa är starkt bidragande faktorer till att den idrottsliga erfarenheten tillåts påverka idrottslärarna. / A qualitative study of three physical education teachers has been implemented in order to examine if the physical education teacher’s sporting experience can be discerned by the selection of content, structure and implementation, what thoughts the physical education teachers have on why the subject looks like it does and what factors might affect the subject. Data for this study were collected through observations and interviews. The observations and interviews were analyzed initially independently and then compared to determine whether a link could be found. The comparison showed that there can be discerned patterns that indicate a particular sporting background from observations through selected theories. It also showed that, how the teachers conduct the lessons and thoughts on how they think they do, often differ. Common norms and values around sport and the fact that the physical education teacher education is based on the same norms and values and the sports movement's strong influence on the school subject physical education and health are major contributing factors to that the sporting experience are allowed to influence the teachers.