Föreliggande studie har behandlat problem som kan uppstå när elever på grundskolan gör sitt gymnasieval. Elever som ska välja till gymnasiet befinner sig i en brytpunkt i livet och efter som ungdomar kan uppleva det svårt att värdera olika alternativ så finns det bland annat en förväntning på att studie- och yrkesvägledaren ska ge information och vägledning som är lätt för eleverna att ta till sig och förstå. Syftet med vårt examensarbete är att få en bild av vilka faktorer som påverkar eleverna i deras gymnasieval. Vi vill ta reda på vilka personer som elever i årskurs nio pratar med om sitt gymnasieval och vilka yttre faktorer som påverkar dem i sitt väljande. Därför ställer vi frågor om intresse, kompisars och föräldrars åsikter samt andra faktorer påverkar eleverna samt hur eleverna ser på könsfördelningen på gymnasieprogrammen. För att ta reda på vad som påverkar elever i sitt gymnasieval genomför vi sex semi-strukturerade intervjuer med elever på en högstadieskola. Vi intervjuar tre killar och tre tjejer från två olika klasser. Resultatet analyseras utifrån Hodkinsons och Sparkes teori Careership och Gottfredsons teori. Resultatet visar att eleverna påverkas av den omgivning och miljö som de växer upp i. Föräldrarna är de personer som är mest betydelsefulla för majoriteten av informanterna. När det gäller andra faktorer fick vi fram att man lägger vikt vid framförallt status och trivsel. Resultatet visar en brist på kunskap om yrken och gymnasieprogram vilket vi tolkar begränsar eleverna i deras väljande.

No description available.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver att man stöttar barns flerspråkighet och modersmålsutveckling. I studien användes semistrukturerade intervjuer, där informanterna var sex yrkesverksamma förskollärare. Intervjuerna analyseras med hjälp av innehållsanalys för att hitta meningsbärande mönster. Studiens teoretiska utgångspunkt är Brofenbrenners (1994) ekologiska systemteori. Systemen i teorins utvecklingsekologiska modell användes som ett verktyg i resultatanalysen. Förskollärarna lyfter i resultatet en bred kunskap om hur man stöttar barns flerspråkighet och modersmålsutveckling. De berättar olika tillvägagångsätt som samverkan kan ske på med vårdnadshavarna där redskap, kunskapsutbyte och utvecklingsområden presenteras. Förskollärarna beskriver flera områden inom flerspråkighet och modersmålsutveckling som de vill utveckla, men lägger det ansvaret på sig själva och inte på organisationen i förskolan. Studiens resultat indikerar att, för att öka sin kunskap och kompetens kan förskollärarna lyfta sina tankar och idéer om utvecklingsområden inom flerspråkighet och modersmålsutveckling med andra pedagoger och ledning, för att kunna öka sin kunskap och kompetens. Förskollärarna vill öka sin kompetens och utvecklas vidare vilket Sheridan m.fl. (2015) belyser som viktigt. Slutsatsen som lyfts kopplas samman med Brofenbrenners (1994) ekologiska systemteori. Det framkommer utifrån förskollärarnas beskrivningar i resultatet och teorins system hur viktiga alla aktörer runt om kring barnen är för deras lärarande och utveckling. / This is a qualitative study, with the purpose to contribute to knowledge about how preschool teachers describe supporting children’s multilingualism and moder tongue development. For this study semi structured interviews were used, and the informants was six professional preschool teachers. The interviews were analyzed by content analysis to discover meaningful patterns. The theoretical ground is Brofenbrenners (1994) ecological system theory. The systems in the theory ecological model of development were used as a tool in the result analysis.  The preschool teachers raise in the result they have wide knowledge about how to support children´s multilingualism and mother tongue development. They tell about different approaches of how to collaborate with the guardians where tools, knowledge exchange and development areas are presented. The preschool teachers describe several areas within multilingualism and mother tongue development that they want to develop further, they put responsibility on themselves and not on the preschool organization.  The study´s results indicate that, to increase their knowledge and competence preschool teachers can lift their thoughts and ideas about development areas in multilingualism and mother tongue development with other educators and management, to increase their knowledge and competence. The preschool teachers want to increase their competence and develop further which Sheridan et al. (2015) illustrate as important. The conclusion which is lifted relates to Brofenbrenners (1994) ecological system theory. It appears based on the preschool teachers´ descriptions in the result and the theory´s system how important all actors around the children are for their learning and development.

Armstrong, L. & Bajramovic, S. (2024). Vad kompenserar vi för? En studie om ämneslärares uppfattningar om skolans kompensatoriska uppdrag i socioekonomiskt utsatta skolor. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Skolverkets (2023) och Skolinspektionens (2021) senaste granskningar visar att grundskolor och gymnasieskolor runt om i landet har allt svårare att klara skolans kompensatoriska uppdrag och möjligheten att erbjuda utbildning av likvärdig kvalité (Skolverket, 2023). Skolans kompensatoriska uppdrag syftar till att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen” (Skollagen, 1 § 4). Skolverkets lägesrapport 2023 belyser särskilt den ojämna fördelningen av resurser för skolor att fullgöra sitt kompensatoriska uppdrag, det vill säga att utjämna skillnader i elevernas bakgrund och förutsättningar. Rapporten framhåller särskilt de utmaningar på skolor där en större andel av eleverna kommer från hem med lägre utbildningsnivå hos föräldrarna, i kontrast till skolor där föräldrarna har en högre utbildningsbakgrund. Vidare lyfts att betydelsen av elevers sociala bakgrund har ökat det senaste decenniet. Rapporten har identifierat bland annat pedagogisk segregation och socioekonomisk bakgrund som orsaker, vilket innebär att elever ur mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund får mindre lärarstöd pga att det är svårt att rekrytera behöriga lärare till dessa skolor, till skillnad från skolor med mer socioekonomiskt gynnsamma förhållanden. 2010 och 2023 genomförs två skollagsändringar som har i syfte att stärka elevhälsans roll i skolans löpande arbete, bland annat genom att göra elevhälsan (EHT) mer tillgänglig och praktiknära. Detta innebär att specialpedagoger och övrig EHT personal ska involveras i ett tidigt skede för att stötta lärare i deras övergripande arbete vare sig det gäller undervisningen eller elever i svårigheter. Skolledare och huvudmän får också en tydligare roll eftersom det är de som behöver se till att förutsättningarna finns för att kunna genomföra intentionerna i skollagen (Skott, 2023). Utifrån denna bakgrund ville vi undersöka hur ämneslärare på socioekonomiskt utsatta skolor uppfattar skolans kompensatoriska uppdrag och hur de arbetar med uppdraget i relation till styrdokumenten samt hur samarbetet mellan specialpedagog och skolledning ser ut.Som metod har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer baserat på en intervjuguide, med ett flertal öppna frågor. I analysen har vi utgått från ett organisationsteoretiskt ramverk för att undersöka lärarnas uppfattningar av skolans kompensatoriska uppdrag. Vi har även valt attutgå från ett fenomenografiskt förhållningssätt i vår metod. Fenomenografi undersöker människors olika sätt att uppfatta ett fenomen. Studiens resultat visar att majoriteten av lärarna, fem av sex respodenter, upplever svårigheter i att känna sig framgångsrika och tillräckliga i sitt arbete med skolans kompensatoriska uppdrag. Detta trots att de har tillgång till extra resurser och högre löner. Respondenterna lyfter att samarbetet med specialpedagog inte är tillräckligt bra för att de ska känna av stödet i sitt fortlöpande arbete. Dessutom visar studien att skolledarna saknar struktur och tydlighet i sina riktlinjer för hur lärarna ska organisera och arbeta med skolans kompensatoriska uppdrag. Vi hoppas att föreliggande studie ska kunna bidra till att öka förståelsen för skolans kompensatoriska uppdrag ur lärarnas perspektiv. Resultatet visar att arbetet med skolans kompensatoriska uppdrag kräver hänsyn till flera aspekter från lärare som arbetar på socioekonomiskt utsatta skolor; bland annat ett relationellt förhållningssätt, organisatoriskt stöd och ett bättre samarbete med EHT, i synnerhet specialpedagogen. Styrdokumenten behöver även förtydligas för att omvandla arbetet i praktiken på ett likvärdigt sätt. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är det viktigt att förstå den här komplexiteten och kunna bidra med specialpedagogisk kompetens, handledning och analys så att stödet blir lokalt anpassat till den berörda elevgruppen.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur lärare i fritidshem arbetar med interkulturalitet utifrån deras egna uppfattningar och erfarenheter. Studien är baserad på en explorativ kvalitativ metod och det empiriska materialet som samlats in är utifrån semistrukturerade intervjuer av fritidshemslärare1 i olika delar av landet. Valet av intervjuer grundades i att vi ville få ut så mycket som möjligt av respondenternas tankar och åsikter. Analysen av studiens resultat har sin grund i ett allmändidaktiskt perspektiv samt teori om interkulturalitet. Resultatet visar att samtliga respondenter har en uppfattning om att arbetet med interkulturalitet på fritidshemmet är viktigt men att det är något som man skulle kunna arbeta mycket mer med än vad man gör i dagsläget. Utifrån respondenternas svar kan vi se att arbetet med interkulturalitet ser olika ut runt om i landet.

Syftet med den här studien är att få en förståelse för pedagogers syn på och erfarenheter kring integrering av barn med utländsk bakgrund och dess familjer i förskolan. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som skickats ut till förskollärare där frågor ställts om hur man arbetar med barngruppen i och med olika kulturer och hur de bygger upp relationer. Studien analyserades kvalitativt med enkät som datainsamlingsmetod och med ett kvalitativt perspektiv. Resultatet redovisas genom att förklara olika prototeman som uppkommit utifrån respondenternas svar. Det visar sig att det tyvärr inte finns så mycket intresse för ämnet mångfald utan det ses ofta som ett måste. Respondenterna lyfter fram vikten av det egna intresset och engagemanget, det är det som främjar och skapar mångfald i förskolan. Möjligheterna till fortbildning inom ämnet verkar enligt respondenterna ligga i deras egna händer och styrs inte ofta av förskolechefen. Det kan bli problematiskt för att alla barn i förskolan ska få likvärdiga förutsättningar kring mångfald, integrering och kulturalitet.

Den nuvarande studiens syfte var att undersöka om etnisk kontakt och etniska fördomar sammanhänger med att utsätta andra för eller själv bli utsatt för så kallad etnisk mobbning. Vidare undersökte studien om det förelåg någon skillnad mellan elever med utländsk bakgrund och elever med italiensk bakgrund när det gäller att utföra och bli utsatta för mobbning generellt och specifikt för etnisk mobbning. Ålder och kön inkluderades även i studien som kontrollvariabler. Deltagarna bestod av elever mellan 14–21 år, 17 klasser med 239 elever. Av dessa kategoriserades 160 som italienare (67 %) och 79 som utländska elever (33 %), minst en förälder var utrikesfödd. Självskattningsformulär användes för att mäta (etnisk kontakt, mobbning/och viktimisering, rasistisk mobbning/och viktimisering, interetnisk mobbning/och viktimisering samt etniska fördomar). Rasistisk mobbning tillsammans med interetnisk mobbning bildade begreppet som i studien kallas för etnisk mobbning. Resultaten visade att medan elever med utländsk bakgrund i högre grad än elever med italiensk bakgrund var utsatta för rasistisk och interetnisk mobbning (men inte för generell mobbning), var manliga elever i högre grad än kvinnliga elever engagerade i generell, rasistisk och interetnisk mobbning. Enligt regressionsanalyserna var såväl kön som etniska fördomar associerade med både rasistisk mobbning och interetnisk mobbning hos eleverna med italiensk bakgrund medan endast kön kunde associeras med dessa former av etnisk mobbning bland eleverna med utländsk bakgrund. De uppföljande mediationsanalyserna med eleverna med italiensk bakgrund visade att etnisk kontakt tillsammans med etniska fördomar kunde associeras med såväl rasistisk mobbning som interetnisk mobbning. Möjliga förklaringar till resultaten och vidare forskning diskuteras.

Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers upplevelser av olika erfarenheters betydelser för deras intresse för ämnet idrott och hälsa. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts, där individuella intervjuer har genomförts med 17 gymnasieelever. Resultaten har analyserats utifrån ett kultursociologiskt perspektiv, där Bourdieus nyckelbegrepp habitus är centralt i relation till hur individer formas utifrån sina tidigare erfarenheter och därmed utvecklar smak alternativt osmak för specifika aktiviteter. Studiens resultat visar främst hur det finns en tydlig skillnad i hur eleverna upplever ämnet; de flesta menar att ämnet är ett av de bästa i skolan medan vissa andra hävdar att ämnet är obehagligt och meningslöst. Resultaten pekar även på hur elevernas bakgrund har betydelse för deras intresse för idrott och hälsa, där faktorer såsom idrottsliga erfarenheter samt föräldrars intressen och utbildningsbakgrund är av vikt. På grund av ämnets utformning, som många av eleverna hävdar innehåller bollsporter av olika slag, verkar undervisningen i ämnet gynna de elever som redan är fysiskt aktiva inom föreningsidrott på sin fritid, medan gruppen elever som inte är aktiva blir missgynnade och därmed ofta känner sig otillräckliga i ämnet. Sammanfattningsvis visar studien hur ämnet idrott och hälsa tenderar att likna föreningsidrottens kontext, vilket riskerar leda till att många ungdomar som inte är verksamma inom detta sammanhang marginaliseras både från ämnet och fysisk aktivitet i allmänhet.

Den här studiens första delsyfte var att vi skulle fördjupa oss inom den interkulturella pedagogiken. Detta för vår egen förståelse samt för att kunna diskutera hur denna pedagogik kan relateras till föremål och material i förskolan som återspeglar barns olika kulturella bakgrunder. Det andra delsyftet med denna studie var att undersöka hur fyra förskollärare med ett interkulturellt förhållningssätt tänker kring planering av fysisk miljö, föremål och material i förskolan samt hur de upplever att dessa områden påverkar barn och förskolans dagliga verksamhet. För att kunna diskutera förskolans fysiska miljö, material och föremål, utgick vi från det sociokulturella perspektivet som ett komplement till det interkulturella perspektivet. Vi intervjuade fyra förskollärare genom en fokuserad form av intervju.  Resultatet visade att majoriteten av förskollärarna hade en god förståelse för det interkulturella arbetssättet och använder sig av detta i verksamheten. Dock använde de inte medvetet sitt interkulturella förhållningssätt i planering för den fysiska miljön och dess innehåll. Förskollärarna ansåg trots detta att föremål knutna till barns kulturella bakgrunder skulle kunna vara viktigt för barns utveckling och lärande, vilket även stöds i den forskning som presenteras i denna studie. Det studien utmynnade i var att det interkulturella förhållningssättet kan ses som en förutsättning i arbetet med att skapa ett öppet klimat och en pedagogisk miljö som speglar barns kulturer och som stimulerar till kulturmöten. Det framgick även att kulturella artefakter som speglar barns kulturer i förskolan har betydelse för barns utveckling och lärande.

Departing from an understanding of today’s liberal capitalist society as deeply concerned with individual growth through higher education, this paper aims to explain the well documented fact that working class students are underrepresented within the higher levels of the Swedish educational system. The study assumes that the prevailing recruitment pattern is created by informal societal structures influencing the individual decisions of would-be students. It then continues to explore the decision-making processes leading a number of students from working class backgrounds into higher education, as well as their experiences of navigating this new environment, in order to better understand the obstacles that this group need to overcome in order to enter the academic area. This is done through an analysis of semi- structured interviews, informed by the career choice theory of Careership. The reading shows that these student’s choice to enter higher education largely has been a pragmatic-rational one, driven more by the need to adapt to circumstances like a changing job market than social expectations to continue their education. The interviewed students often describe the process of entering this new arena as filled with feelings of inferiority and a sense of not belonging that seems to persist even after they acquire additional cultural capital in the form of knowledge and acceptable behaviors. The results of this study implies that a long-term approach towards reversing recruitment bias within higher education must start with the development of a full understanding of these and other challenges facing underrepresented groups.