I denna uppsats undersöks hur rektorer på grundskolor i Södertälje upplever arbetet för att integrera barn med utländsk bakgrund på skolan och syftet blir att kartlägga det integrationsarbete som skolorna arbetar med. De frågeställningar som studien undersöker är: Hur inplanteras de riktlinjer som mottagits från kommunens sida eller en högre instans på de egna skolan eller finns ”egna” riktlinjer för integration? Hur upplever rektorerna skolans arbete för integration fungerar och vilka möjliga hinder finns det? För att undersöka detta gjordes en intervjustudie med tre rektorer på grundskolor i Södertälje kommun.    Tidigare studier har gjorts gällande integration av elever med utländsk bakgrund ur lärares perspektiv samt ur elevers perspektiv. Där lärares uppfattning var att man skapar ett vi- och dem-tänk utifrån bakgrund, medan elever beskrev hur en ”blandning” av elever med olika bakgrund har en positiv inverkan för integrationen. Dock saknas en kartläggning av rektorers uppfattning av de integrationsarbete som utförs i deras egna skolor, vilket skapade en motivation till att utföra denna studie. Det teoretiska perspektivet för studien grundar sig på José Alberto Diaz integrationsmodell om dimensioner i en integrationsprocess och i denna studie hur dessa sju dimensioner kan ses i skolan och dess integrationsarbete. Även Anthony Giddens struktureringsteori appliceras för förståelsen av de tysta föreskrifterna som finns och lärs ut i grundskolan.     Resultatet av studien visar rektorerna inte mottagit tydliga riktlinjer från Södertälje kommun eller en högre instans, med fått tydliga målbilder om hur arbetet ska utföras. För rektorerna var kunskaperna i det svenska språket och möjligheten till att förstå och lära sig de tysta föreskrifterna och normer som finns i det svenska samhället det viktigaste i deras uppfattning om hur man bör utföra ett integrationsarbete i grundskolan.

Syftet med denna studie är att genom en djupare analys skapa förståelse för hur kvinnor med utländsk bakgrund som arbetar inom kvalificerade yrken förhåller sig till sina roller på sina arbetsplatser, och hur de upplever att de bemöts av sin omgivning utifrån sin etnicitet samt hur de upplever att deras arbetsrelaterade relationer är. Varför just kvinnor valdes beror på att det skett en ökning i utbildningsnivå gentemot män enligt tidigare forskning. I och med att många individer utsätts för kränkning och diskriminering utifrån sin etnicitet valde vi att studera vidare kring hur det utspelar sig i dagens samhälle. Eftersom det största fokuset låg på kvinnornas egna upplevelser ansågs en kvalitativ forskningsmetod som mest lämplig för att kunna besvara de givna frågeställningarna. Det empiriska materialet till denna studie samlades in genom tio intervjuer med kvinnor som har utländsk bakgrund och arbetar inom kvalificerade yrken. Den tidigare forskningen som berör individer med utländsk bakgrund visar att det existerar en subtil diskriminering inom många yrken och på flertalet arbetsplatser. Detta medför att många använder sig av olika strategier för att anpassa sig för att exempelvis uppnå karriär inom deras yrken och för att passa in i den rådande arbetskulturen. Resultaten från denna studie visar att kvinnor med utländsk bakgrund får höra kränkande kommentarer utifrån deras etnicitet men att det ändå finns positiva upplevelser kring deras bakgrund då den tillför speciell kompetens inom olika yrken. I och med att det existerar olika arbetskulturer visar resultaten även att vissa informanter anpassar sig mer än andra till de informella regler och normer som finns beroende på vilken arbetsplats de befinner sig på. Vid analys av materialet hittades mönster och olika teman som sedan vid tolkning kunde kopplas till Goffmans teori om individens rolltagande vid social interaktion och Hochschilds teori om typer av agerande utifrån känslohantering.

Syftet med denna uppsats är att, med hjälp av skolans styrdokument och intervjuer med lärarei årskurs 7–9, undersöka vems historia, som ska/kan läras ut, och vems historia som faktisktlärs ut. Syftet är också att ta reda på varför de utvalda lärarna väljer det innehållet de gör, omelevernas etniska bakgrunder påverkar det valet och på vilket sätt i så fall. Studien undersökerockså hur lärarna arbetar med att inkludera olika kulturer i sin undervisning.Undersökningen bygger på en innehållsanalys av det centrala innehållet för historia ochkvalitativa semistrukturerade intervjuer med historielärare som undervisar i årskurs 7–9.Studien vilar på Vanja Lozics teorier om att historieundervisningen är identitetsskapande, menatt historieundervisningen trots det oftast ändå är eurocentrisk.Resultatet av undersökningen bekräftar Lozics teori om att historieundervisningen äreurocentriskt. Detta trots att denna undersökning visar att det centrala innehållet erbjuder fleramöjligheter till att ta upp andra kulturer. Flera av lärarna tar dock ändå upp en del olika kulturer,medan några gör det i väldigt liten uträckning. Här kan man ana ett samband mellan hur mångakulturer de tar upp i sin undervisning och vilken syn de har på styrdokumenten. Samtliga lärareförsöker dock att inkludera sina elevers kulturella bakgrunder i sin undervisning, men i de flestafall sker det mer i förbifarten. Faktorerna som styr lärarnas val av kulturer att ta upp iundervisningen är många och elevernas kulturella bakgrunder är bara en del i det. Det blir ocksåtydligt att undervisningen om andra kulturer påverkar lärarnas arbetssätt på flera sätt

My survey is about how people with foreign backgrounds are presented and what characteristics are attributed to articles from Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter.I study how this has change between 1994 and 2014. The reason for the these years is that the political situation changed during this time i Sweden. I have focusing on the postcolonial theory and Jesper Strömbäcks framing theory. I use etos and modality as my tools to analyzes the articles combine with my theories. The analysis shows that people with foreign backgrounds are presented as something different that can be described as ”the others” and are associated, among other things, as victims, criminals and heroes.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter i bredare utsträckning patienter som talar ett annat språk. Tidigare forskning visar att kommunikation kan påverka patienters välbefinnande och säkerhet. Patienters delaktighet i vården kan försvåras vid en språkbarriär. Patienters förmåga att uttrycka sina behov kan försvåras men användning av kroppsspråk och tolk kan underlätta för en kommunikation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som inte talar samma språk som sjuksköterskan. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: Det framkom två teman i resultatet ”Betydelsen av att kunna kommunicera” och ”Språkliga olikheter kan medföra kulturell mångfald”. Sjuksköterskor uppgav att vården var beroende av en fungerande kommunikation. Sjuksköterskor hade svårigheter att utföra vård när det inte fanns ett gemensamt språk och en fungerande kommunikation. De använde sig av olika tillvägagångssätt för att få en förståelse för patienter och deras behov. Patienter med en annan språklig bakgrund hade många gånger även en annan kulturell bakgrund. Slutsats: Sjuksköterskors tillvägagångssätt möjliggjorde för en kommunikation men visade sig inte vara optimala. Olikheter i språk medförde svårigheter i vårdandet. Även de kulturella behoven som uppmärksammades med ett annat språk behövde tillgodoses och det krävdes därför mer av sjuksköterskor.

A class where everyone is motivated to participate during the lesson of physical education is something unique and rare. Motivation is a huge part of the observation for a PE teacher when they grade students, especially in sports and health classes. The self-determination theory is a perspective of motivation that has indicated efficient work around the students to find the internal motivation for physical education. In this study I have been focusing on the different types of motivations that make the students encouraged and enthusiastic, more so, I have been studying to see if there is some sort of connection between the motivation and socioeconomic opportunity for every student and how that affects their performance in physical education classes. Since the trend is showing a decreased active lifestyle of a teenager during their leisure I also chose to concentrate on each student's intention with physical activity beyond high school. My research method was a questionnaire where I asked a couple of questions to 89 students of high school age to be able to get enough quantity and make some conclusions. The results indicated that introjected motivation was the most common reason students attend physical education classes, however, internal motivation seems to be another big reason. While I was doing the research and questionnaire I was also able to divide it into a different type of economic standings, and then relate it to how they were motivated and see if it differed in the socioeconomic. Moreover, how it fluctuated by different motivation types based on the self-determination theory. In conclusion from my research and survey, there was a small difference between the motivation in the economic statuses, the group with low status was the one with higher self-determination motivation. In general, students seem to have intentions to be very active and stay active after high school. The external motivation also seems to play a huge part as well, it is considered to be a more controlled motivation than what Ryan and Deci (2000) consider auspicious. My research can be used until a certain point by PE teachers to see what types of motivation that motivates their students, however, the study does not show that the student’s reason to participate differs by socioeconomics.

Matematikundervisningen i dagens skola ska planeras med hänsyn till flera olika aspekter. En sådan aspekt är att många elever är flerspråkiga och kommer med olika bakgrunder och erfarenheter. Det ställer krav på att lärare ska utforma en utvecklande undervisning som kan tillgodose elevers olika kunskaper och språk. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare arbetar med flerspråkiga elevers matematikinlärning utifrån ett didaktiskt perspektiv. Arbetet utgår från tre teman; språk, kommunikation/interaktion samt sociokulturell bakgrund. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lärare valdes ut på olika grundskolor i samma kommun. Undersökningen avgränsades till grundskolor för att analysen skulle få ett bredare perspektiv med fokus på lågstadiet och mellanstadiet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där interaktionen mellan elever och lärare står i fokus och där lärandet sker i samspel med andra. Det är något som är särskilt viktigt för de flerspråkiga eleverna. Resultatet visar att språk, kommunikation och interaktion samt sociokulturell bakgrund är tre områden som alla lärarna tyckte var betydelsefulla för flerspråkiga elevers kunskapsinlärning. Lärarna gav en bild av att mycket ansvar läggs på den enskilde läraren då skolor generellt sett inte har några gemensamma arbetssätt eller strategier för att utforma matematikundervisning för flerspråkiga elever. Lärarna upplever dock att de saknar tillräckligt med kunskap för att skapa denna typ av undervisning. Ytterligare aspekter som lärarna lyfte fram var att socioekonomisk bakgrund och föräldrars utbildningsnivå påverkar elevers attityd till skolan och studier. Studiens slutsats är att lärare behöver få betydligt mer kunskaper inom flerspråkiga elevers matematikinlärning. De behöver få fler verktyg för att kunna möta dessa elever och för att bedriva en kvalitativ undervisning.

Mot bakgrunden att folk i samhället blir mer och mer stillasittande, blir den rekreationella idrotten allt viktigare för att folkhälsan ska vara på en god nivå. Sporten padel har de senaste åren slagit igenom kraftigt i Sverige och sporten lockar fler och fler utövare. Syftet med den här studien har varit att identifiera vilka som spelar padel (vilken bakgrund utövarna har) och varför dem har valt att utöva idrotten. En enkät har tagits fram och 926 personer har svarat på enkäten. Resultaten visar en bild av den typiska padelutövaren, men föreslår också att personer med olika bakgrund spelar padel av olika anledningar. Anledningar till att folk väljer att utöva padel identifieras också. Även rutiner kring personers padelutövande, såsom vilken tid man oftast spelar, identifieras. Bourdieus samhällsteori samt Self Determination Theory används för att analysera resultatet. / Considering that people’s lifestyle in the modern society gets more and more sedentary, recreational sports keep getting more important in order to maintain a decent public health. The sport padel have had a big breakthrough in Sweden during the last few years and the sport just keeps growing. The purpose of this study has been to identify who is playing padel (what backgrounds the practitioners have) and why they choose to practice the sport. A questionnaire has been designed and 926 respondents have answered it. The results offers a portrait of the typical padel player, but also suggests that people with different backgrounds practice the sports with different motives. Routines regarding people’s padel practice, for example what time people most often practice the port, has also been identified. Bourdieu’s theories regarding capital and habitus, as well as the Self Determination Theory by Deci and Ryan, has been used in order to explain and analyze the results.

Utgångspunkten för denna studie är att sociokulturell bakgrund och geografisk position påverkar aspirationer för vidareutbildning hos ungdomar i glesbygden. I denna studie undersöks aspirationer ur ett arbetslivsperspektiv; vilka aspirationer till vidareutbildning unga vuxna i ett litet samhälle har samt vilka aspekter av livet som aktualiseras i deras resonemang. Denna studie syftar till att bidra med en förståelse för hur unga gruvarbetare ser på vidareutbildning inom karriären, samt hur sociokulturell bakgrund och geografisk position kommer till uttryck i deras aspirationer. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med unga gruvarbetare som bor och arbetar i ett gruvsamhälle. Det empiriska materialet analyseras utifrån Bourdieus kapitalteori som innefattar begreppen habitus, tillgångar och fält. Genom att undersöka individernas habitus och symboliska tillgångar, hur de förhåller sig till gruvarbetets fält, vad de tycker är värt att investera i, samt vilken mening de lägger i kompetensutveckling, kunde slutsatser dras om deras aspirationer i förhållande till social bakgrund och geografisk position. Resultatet visar att majoriteten av de unga gruvarbetarna upplever att det inte finns utvecklingspotential i gruvan. Geografiska, ekonomiska och sociala faktorer påverkar både gruvarbetarnas upplevda möjlighet till utveckling samt viljan till kompetensutveckling. De har investerat i platsspecifika tillgångar, såsom socialt och ekonomiskt kapital i form av familj, kollegor och en bra lön, vilket binder dem till gruvsamhället. De som vill utvecklas i karriären ser sig flytta från samhället eller byta yrke och bransch. För dem hör inte utbildningsaspirationer ihop med gruvan.

No description available.