Föreliggande studie syftade till att undersöka att undersöka potentiella samband mellan socioekonomisk bakgrund och motivation att söka framtida arbete hos studenter. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som analyserades kvantitativt, där 90 studenter fick ta ställning till olika scenarion gällande arbeten med variation avseende löne- och kvalifikationsnivå. Data samlades in under fyra föreläsningstillfällen vid Högskolan i Gävle genom en pappersenkät. Resultatet visar att det inte förelåg några signifikanta skillnader vad gäller studenters motivation att söka arbeten och i relation till respondenternas socioekonomiska bakgrund. En tänkbar slutsats är att gruppen studenter är relativt homogena vad avser socioekonomisk bakgrund och därför observerades inga signifikanta resultat. / The present study aimed to investigate whether there was any connection between socioeconomic background and motivation to seek future work of students. The study was conducted using a questionnaire that was analyzed quantitatively, where 90 students had to consider different scenarios regarding work with the variation in wage and level of qualification. Data were collected during four occasions lecture at the University of Gävle through a paper questionnaire. The results show that there were no significant differences in students 'motivation to seek work and in relation to the respondents socioeconomic background. One possible conclusion is that the group of students is relatively homogenous with regard to socioeconomic backgrounds and therefore measured no significant results.

<p>Sammanfattning</p><p>Varje högskola och universitet har ett ansvar att vara öppen för alla oavsett etnisk eller social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder med mera vilket har fått till följd att Karlstads universitet har fått upprätta en ny handlingsplan för breddad rekrytering. Det ska främja studenternas lika rättigheter och motverka diskriminering etc. Vi har i vår studie undersökt faktorerna som påverkar gymnasieelever med utländsk bakgrund när de ska gå vidare till högre studier och jämfört med elever med svensk bakgrund. Uppsatsen syftar även till att besvara frågan vad Karlstads universitet kan förbättra i kommunikationen med gymnasieeleverna för att göra sig mer attraktivt för elever med utländsk bakgrund.</p><p>Vi angriper problemet ur marknadsföringsperspektiv där vi fokuserar teoridelen på attityder, kultur och kommunikation. Kulturskillnader kan avspegla de attityder olika grupper av gymnasieelever har gentemot högre studier. För att nå ut till de rätt målgrupp är kommunikationen mellan Karlstads universitet och gymnasieelever med utländsk bakgrund avgörande och därför har vi valt att titta närmare på olika kommunikationsmodeller.</p><p>Vår undersökning består av både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Den kvalitativa bestod av intervjuer med både gymnasieelever med utländsk bakgrund och representanter från Karlstads universitet. Resultatet av intervjuerna utgjorde grunden till den kvantitativa undersökningen som utfördes i form av en enkätundersökning som skickades ut till ett antal gymnasieskolor i Stockholm och till en skola i Karlskoga.</p><p>Resultaten från empirin visar att skillnaderna inte är så stora mellan elever med utländsk och svensk bakgrund. Båda grupperna har likartade preferenser och behov när det gäller valet till högre studier. De skillnader som finns, återfinns i anledningarna till val av en viss studieort och vissa universitet/högskolor. Elever med utländsk bakgrund utgav att närhet till familjen är en avgörande faktor vid valet av studieort i större utsträckning än studenter med svensk bakgrund. För dessa är stadens kultur och studentlivet viktigare. Vid val av universitet/högskola är kursutbudet viktigt för studenter med svensk bakgrund medan studenterna med utländsk bakgrund angav närheten till familjen som en viktig faktor.</p><p>Eftersom elever med utländsk bakgrund anger att familjen är det viktigaste vid både val av studieort och universitet bör det av Karlstads universitet utformade meddelandet anknyta till detta. Meddelande kan vara att i en bild visa att Karlstad trots allt inte ligger så långt från exempelvis Stockholm som man kanske tror. Universitetet bör fortsätta att satsa på internet och kurskataloger som informationskällor eftersom det är i dessa medier som eleverna hämtar det mesta av sin information.</p><p>Avslutningsvis ger vi förslag till vidare forskning eftersom vi har upptäckt att det skulle vara intressant att fortsätta att fördjupa sig i frågor som har fallit utanför ramen för vårt arbete.</p>

<p>Integration av elever inför nationalprov i matematik i niondeklass är centrala teman för mitt examensarbete. Fokus lägger jag på eleverna som betraktas som svaga i ämnet och därmed undervisas med hjälp av en speciell lärobok eller i små grupper, förutom att de går i en vanlig klass. Eftersom elever med utländsk bakgrund brukar överrepresentera gruppen som betraktas som svagast i ämnet, tar jag dessutom upp problematiken över skolans svårigheter/möjligheter att skapa en undervisningsform och undervisningsmiljö i sin uppgift att åstadkomma en skola för alla.</p><p>Syftet med undersökningen är att skaffa mig en verklig vision om vilken syn/filosofi som skolan/lärare har i arbetet att integrera alla elever i undervisningen och ge en skola för alla dvs. en likvärdig utbildning för alla. Till största delen har jag använt mig av den social konstruktivistiska tänkande teoretiska perspektiv, för att genom att undersöka talet hos skolpersonal om meningar ”Språksvårigheter”, ”Språksvårigheter i matematik” och ”Matematiksvårigheter” komma fram till svaren. De slutsatser jag har kunnat dra av undersökningen är, att skolor har en dålig uppfattning om skolsvårigheterna när de bara relaterar svårigheter (i det här fallet ”Språksvårigheter”, ”Språksvårigheter i matematik” och ”Matematiksvårigheter”) till den absoluta synen av skolsvårigheter (dvs. eleverna egenskaper). Detta dålig uppfattning/ofullständiga synsätt på skolsvårigheter gör att elever i svårigheter med matematik (speciellt eleverna med utländsk bakgrund) inte integreras i undervisningen.</p><p>Eleverna som särplaceras i mindre grupper pga. handikapp- problem eller socialproblem, ingår ej i min studie.</p> / <p>Integration of students before national tests in mathematics in class 9 is the central issue for my work. I focus on the students who are considered to be weak in the subject and therefore are being given education with help of a special book or in small groups beside their normal attendance in a normal class. As students with foreign background usually dominate this group of students, I also bring up the problems for the school to create an education form and education environment in its task to obtain a school for all.</p><p>The aim with the investigation is to obtain a real vision of what view/philosophy that school and teachers have in the work to integrate all students in the education and give them an equal education. Most of the part I have utilized the social constructive theory in order to investigate the opinions of school personnel regarding general “Language difficulties”, “Language difficulties in mathematics” and “Mathematics difficulties”. My conclusions are that the school has a bad comprehension about the school difficulties as they only relate difficulties (in this case “Language difficulties”, “Language difficulties in mathematics” and “Mathematics difficulties”) to the absolute view of school difficulties (i.e. the characteristics of students). This bad comprehension/uncompleted vision of school difficulties result in that the students with difficulties in mathematics (especially the students with foreign background) are not being integrated into the education.</p><p>Students who are moved into small groups due to disablement problems or due to social problems are not being part of my study.</p>

I den här uppsatsen undersöker jag hur förhållandet är mellan den svenska läroplanen i biologi och en religiös grundsyn hos elever. Jag tittar på om det har skett några förändringar under de senaste ca 20 åren och vilka situationer och problem som kan förekomma i undervisningssituationer. Jag undersöker också om lärarna anser sig ha tillräcklig kunskap och stöttning för att kunna hantera situationerna. Generellt sätt var svarsfrekvensen större bland lärare som arbetade på skolor med en hög andel invandrade elever. Flera lärare vittnade om situationer där elevernas religiösa livsåskådning inverkat på undervisningen inom naturvetenskap, men många hade vänt detta till något positivt och såg det som möjligheter till diskussion snarare än som problematiskt. Stöttning bland kollegor ansågs mycket viktigt för att kunna hantera de situationer som kunde uppstå, och det fanns även vissa önskemål om fortbildning, framförallt inom den del av den naturvetenskapliga undervisningen som är kopplad till etik och värdegrundsfrågor. De lärare som deltog i den här studien var dessutom mycket noga med att understryka skillnaden mellan religion och vetenskap.

Idag ser vi fler familjekonstellationer än någonsin till följd av en växande skilsmässostatistik och nya synsätt på äktenskap och skilsmässa. Synen på skilsmässa som ett misslyckande lever till viss del kvar även om de normativa och mer traditionella synsätten till stor del har försvunnit i majoritetssamhället allteftersom fler väljer att skiljas. Mycket av tidigare forskning tittar på faktorer i äktenskapet som kan föranleda en skilsmässa. I föreliggande studie har fokuset istället lagts vid uppväxtfaktorer såsom de ekonomiska förhållandena, föräldras utbildning samt uppväxtfamiljens struktur. För att kunna bidra till detta avgränsade forskningsområde undersöks även personlighetsdraget neuroticism utifrån individers grader av neurotiska egenskaper. Vidare används livskursperspektivet för att belysa familjens betydelse för barnets utveckling i sin framtida äktenskapsbana. Huvudintresset är det väletablerade sambandet mellan föräldrars skilsmässa och den egna skilsmässan. Med hjälp av logistisk regression på gifta och frånskilda individer kunde det bekräftas att ett sådant samband föreligger, däremot kunde modellerna i mycket liten utsträckning förklara de bakomliggande mekanismerna till sambandet. Studien visar att individer med låg utbildning löper betydligt större sannolikhet för egen skilsmässa än individer med högre utbildning. Individer med högre grad av neurotiska egenskaper är mer skilsmässobenägna. Intressant nog visade studien att individer födda 1956-1965 var mer skilsmässobenägna än individer födda 1966-1975 eller 1976-1985. Detta kunde inte förklaras tillfredsställande och ligger öppet för framtida forskning att studera närmare.

Sweden has been through an educational crisis lately. The declining performance in the TheProgramme for International Student Assessment (PISA), has been the subject of mediaheadlines for several years. Sweden ranks among the wealthiest countries in the world with agenerously welfare model that provide its citizens with free, quality education. Sweden scoressignificantly lower in contrast to Finland a comparable, nearby country in Scandinavia.Sweden has a top educational system but despite this, 15-year-old students barely score on theOECD-average while Finland with its similar school system is a top performer in PISA. Whatare the factors behind Finland’s success and Sweden’s failure? The aim of this study is to seeka deeper understanding of student factors that influence the PISA-results in both countries.This study is based on large-scale assessment data from PISA 2015. The R software and the‘intsvy’ package are used for creating multiple regression analysis with the intention toexplore how various student related variables are linked to the PISA score in science for bothcountries. Furthermore, this study is constructed with a complex sample design, based on thesample used by PISA. This paper concludes several student factors that affect Sweden andFinland’s performances in PISA, for instance socioeconomic background, immigration status,motivational factors and student attendance have an impact on student’s rate in PISA. Acomparison between Finland and Sweden regarding those factors were conducted and thereview showed a difference in the student’s motivation and attendance between Swedish andFinnish students affecting the PISA-result of the two countries.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka anledningar det finns till att flickor med utländsk bakgrund är underrepresenterade i den svenska föreningsidrotten. Vidare undersöks utländska flickors syn på föreningsidrotten och hur de anser att den svenska idrottsrörelsen behöver arbeta för att få fler flickor med utländsk bakgrund att delta. För att besvara studiens syfte och frågeställning har datainsamlingen gjorts genom en kvalitativ datainsamling. De sex respondenterna tillhör målgruppen flickor med utländsk bakgrund. Resultatet och analysen ger en tydligare bild av hur det är att vara flicka med utländsk bakgrund i Sverige. Det framkommer att flickor med utländsk bakgrund upplever två olika former av exkludering. De svenska idrottsföreningarna upplevs som stängda för personer med utländsk bakgrund men de upplever också att de inte heller är välkomna på grund utav att de är flickor. Vägen till en idrottsförening upplevs bestå av fler hinder för målgruppen flickor med utländsk bakgrund än för andra målgrupper.

Det har visat sig att det finns över åtta miljoner barn som bor på barnhem och att  endast  en  av  fem  barn  är  föräldralös. Engagemang  för  social  arbete  och barns rättigheter utgör utgångspunkter idenna studiesamt att göra skillnad. Syftet med studien är att undersöka bakgrunder och förklaringar till attbarn bor  på  barnhem  i  Sydostasien  men  också  till  att  söka  svar  på  hur  omsorg tillgodoses av personal. Vidare syfte är att analysera hur god hälsa tersig på barnhemmet.  Undersökning  har  en  kvalitativ  ansats  och  baseras  på  två metoder.  Kvalitativa  intervjuer  har  genomförts  under  en  period  av  fem veckor.  Den  andra  delen  av  det  insamlade  materialet  består  av  dagligaickedeltagande observationer, där det iakttogsutan att deltai det som skedde. Tematisk   analys   är   den   analysmetod   som   använts   i   undersökningen. Resultatet visade indikationer på att den vanligaste bakgrunden till att ett barn bor på barnhem är att föräldrarna inte själva tycker de kan ge barnet ett bra liv. Med bra liv menade de tak över huvudet, mat för dagen och möjlighet till utbildning, sjukvård och  tandvård. Någraavslutsatsernapå bakgrunden till att  barn  bor  på  barnhem  överensstämmer också med  tidigare  forskning. Områdena omsorg och god hälsa skilde sig markant från vad som framkom av intervjuerna ochmed resultatet från observationerna. Detta kan förklaras genom att  ha en  förståelse  förattintervjupersonernakan  ha olika  platseri hierarkin samt förstå intervjupersonernas vilja att vara till lags för att påvisa en acceptabel utsida för omvärlden.Slutligen kan de påvisbara skillnadernabidra till en inte så gynnsam framtida hälsa för barnen.

No description available.

Dagens Sverige med människor från många olika länder ställer större krav på sjuksköterskornas förhållningssätt och kunskap om människors kultur, värderingar och levnadssätt. Inte minst inom ambulanssjukvården då mötet med patienten kännetecknas av att vara korta. Det är viktigt att man som vårdare och patient förstår varandra för att rätt vård skall kunna ges snabbt. Något som kan utgöra svårigheter för att kunna ge hjälp är bland annat språkförbistring och olika sätt att se på sjukdom och hälsa vilket kan leda till felaktiga bedömningar inom vården. Att inte kunna göra en bedömning av patienten på grund av att man inte kan kommunicera, förstå eller inte tillåtas undersöka patienten kan leda till sämre möte mellan vårdare och patient som i sin tur kan leda till sämre vård. Som sjuksköterska bör man i varje vårdsituation gå in med ett öppet sinne, vara medveten om sina egna värderingar och fördomar, och försöka sätta sig in i varje enskild patients livsvärld.Syftet med studien var att belysa de svårigheter som kan uppstå i mötet mellan ambulanspersonal och patienter med annan etnisk bakgrund. En kvalitativ intervjustudie med öppna frågor användes för att belysa informanternas upplevelse av ett fenomen. Informanterna bestod av sex sjuksköterskor som arbetar inom ambulansen i Storgöteborg på stationerna Lundby och Kortedala/Angered. Materialet analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Analysen av intervjumaterialet mynnade ut i tre huvudkategorier Kulturella skillnader, Svårigheter i kommunikationen och Okunskap om sjukvård och hälsa dessa huvudkategorier hade totalt nio underkategorier. Resultatet påvisar att det finns svårigheter i mötet med patienter av annan etnisk bakgrund, framför allt i kommunikationen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård