Integration av elever inför nationalprov i matematik i niondeklass är centrala teman för mitt examensarbete. Fokus lägger jag på eleverna som betraktas som svaga i ämnet och därmed undervisas med hjälp av en speciell lärobok eller i små grupper, förutom att de går i en vanlig klass. Eftersom elever med utländsk bakgrund brukar överrepresentera gruppen som betraktas som svagast i ämnet, tar jag dessutom upp problematiken över skolans svårigheter/möjligheter att skapa en undervisningsform och undervisningsmiljö i sin uppgift att åstadkomma en skola för alla. Syftet med undersökningen är att skaffa mig en verklig vision om vilken syn/filosofi som skolan/lärare har i arbetet att integrera alla elever i undervisningen och ge en skola för alla dvs. en likvärdig utbildning för alla. Till största delen har jag använt mig av den social konstruktivistiska tänkande teoretiska perspektiv, för att genom att undersöka talet hos skolpersonal om meningar ”Språksvårigheter”, ”Språksvårigheter i matematik” och ”Matematiksvårigheter” komma fram till svaren. De slutsatser jag har kunnat dra av undersökningen är, att skolor har en dålig uppfattning om skolsvårigheterna när de bara relaterar svårigheter (i det här fallet ”Språksvårigheter”, ”Språksvårigheter i matematik” och ”Matematiksvårigheter”) till den absoluta synen av skolsvårigheter (dvs. eleverna egenskaper). Detta dålig uppfattning/ofullständiga synsätt på skolsvårigheter gör att elever i svårigheter med matematik (speciellt eleverna med utländsk bakgrund) inte integreras i undervisningen. Eleverna som särplaceras i mindre grupper pga. handikapp- problem eller socialproblem, ingår ej i min studie. / Integration of students before national tests in mathematics in class 9 is the central issue for my work. I focus on the students who are considered to be weak in the subject and therefore are being given education with help of a special book or in small groups beside their normal attendance in a normal class. As students with foreign background usually dominate this group of students, I also bring up the problems for the school to create an education form and education environment in its task to obtain a school for all. The aim with the investigation is to obtain a real vision of what view/philosophy that school and teachers have in the work to integrate all students in the education and give them an equal education. Most of the part I have utilized the social constructive theory in order to investigate the opinions of school personnel regarding general “Language difficulties”, “Language difficulties in mathematics” and “Mathematics difficulties”. My conclusions are that the school has a bad comprehension about the school difficulties as they only relate difficulties (in this case “Language difficulties”, “Language difficulties in mathematics” and “Mathematics difficulties”) to the absolute view of school difficulties (i.e. the characteristics of students). This bad comprehension/uncompleted vision of school difficulties result in that the students with difficulties in mathematics (especially the students with foreign background) are not being integrated into the education. Students who are moved into small groups due to disablement problems or due to social problems are not being part of my study.

Syftet med studien är att undersöka om det nya personlighetsformuläret Pers Q fungerar på ungdomar samt studera eventuella könsskillnader i personlighet. Vidare undersöks om bakgrundsvariablerna årskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund samt självuppskattad skolprestation har samband med personligheten. Studien är ett led i utprövningen av Pers Q som mäter verifierade personlighetsfaktorer med validitet för arbetskriterier. Respondenterna består av 138 killar och 233 tjejer från gymnasiet (n=371). En explorativ principalkomponentanalys verifierade en tidigare faktorstruktur med sju personlighetsfaktorer: Omtanke om andra (alfa ,87), Noggrannhet (,84), Social förmåga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), Stresstålighet (,76) samt Självförtroende (,72). Resultatet visar signifikanta könsskillnader i fem av sju faktorindex. Slutresultatet visar att Pers Q är ett snabbt och lätthanterligt personlighetsformulär som fungerar väl på ungdomar.

Syftet med detta arbete är att beskriva hur föräldrar med annan etnisk bakgrund och pedagoger uppfattar och ser på ömsesidig föräldrasamverkan, det vill säga vilka möjligheter respektive svårigheter det finns mellan dessa parter när det gäller detta fenomen. Undersökningen har utförts i förskola och skola, där sex föräldrar och sex pedagoger har intervjuats. Intervjufrågorna har delats in i tre olika frågeområden: föräldrasamverkan, syn på uppfostran och kommunikation. Resultatet visar att svårigheterna främst består av brister i ömsesidig kommunikation, brist på tolk, kulturella skillnader i synen på barns uppfostran och synen på förskolan och skolan. Svårigheterna med föräldrasamverkan är ibland stora, men både föräldrar och pedagoger vill alla barn väl. Viljan till samarbete är stor i båda grupperna. Pedagogernas vision om en god föräldrasamverkan med föräldrar med annan etnisk bakgrund, visar sig i bland annat förslag om ett gemensamt kulturutbyte där man kan diskutera varandras värderingar, uppfostran och traditioner.

Sammanfattning Varje högskola och universitet har ett ansvar att vara öppen för alla oavsett etnisk eller social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder med mera vilket har fått till följd att Karlstads universitet har fått upprätta en ny handlingsplan för breddad rekrytering. Det ska främja studenternas lika rättigheter och motverka diskriminering etc. Vi har i vår studie undersökt faktorerna som påverkar gymnasieelever med utländsk bakgrund när de ska gå vidare till högre studier och jämfört med elever med svensk bakgrund. Uppsatsen syftar även till att besvara frågan vad Karlstads universitet kan förbättra i kommunikationen med gymnasieeleverna för att göra sig mer attraktivt för elever med utländsk bakgrund. Vi angriper problemet ur marknadsföringsperspektiv där vi fokuserar teoridelen på attityder, kultur och kommunikation. Kulturskillnader kan avspegla de attityder olika grupper av gymnasieelever har gentemot högre studier. För att nå ut till de rätt målgrupp är kommunikationen mellan Karlstads universitet och gymnasieelever med utländsk bakgrund avgörande och därför har vi valt att titta närmare på olika kommunikationsmodeller. Vår undersökning består av både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Den kvalitativa bestod av intervjuer med både gymnasieelever med utländsk bakgrund och representanter från Karlstads universitet. Resultatet av intervjuerna utgjorde grunden till den kvantitativa undersökningen som utfördes i form av en enkätundersökning som skickades ut till ett antal gymnasieskolor i Stockholm och till en skola i Karlskoga. Resultaten från empirin visar att skillnaderna inte är så stora mellan elever med utländsk och svensk bakgrund. Båda grupperna har likartade preferenser och behov när det gäller valet till högre studier. De skillnader som finns, återfinns i anledningarna till val av en viss studieort och vissa universitet/högskolor. Elever med utländsk bakgrund utgav att närhet till familjen är en avgörande faktor vid valet av studieort i större utsträckning än studenter med svensk bakgrund. För dessa är stadens kultur och studentlivet viktigare. Vid val av universitet/högskola är kursutbudet viktigt för studenter med svensk bakgrund medan studenterna med utländsk bakgrund angav närheten till familjen som en viktig faktor. Eftersom elever med utländsk bakgrund anger att familjen är det viktigaste vid både val av studieort och universitet bör det av Karlstads universitet utformade meddelandet anknyta till detta. Meddelande kan vara att i en bild visa att Karlstad trots allt inte ligger så långt från exempelvis Stockholm som man kanske tror. Universitetet bör fortsätta att satsa på internet och kurskataloger som informationskällor eftersom det är i dessa medier som eleverna hämtar det mesta av sin information. Avslutningsvis ger vi förslag till vidare forskning eftersom vi har upptäckt att det skulle vara intressant att fortsätta att fördjupa sig i frågor som har fallit utanför ramen för vårt arbete.

Örebro University Department of Social Sciences Sociology and social psychology, Continuation course, 61-90 p. Essay 15 p, Spring -08. Title: ”Youth (work)seekers” Author: Karolina Lindell Abstract This essay focuses on young people’s social background when they apply for their first job. I have interviewed four young people from a small town in Sweden, to see how social background and identity affects their vital conditions in general. I’m interested understanding the relationship between structure and agency. I have used Anthony Giddens and Pierre Bourdieus theory’s about the link between structure and agency and have tried to see the similarities and the differences between the sociologist’s theories. Working class people have been affected in negatives terms by both the quality and quantity of jobs currently available that does not demand a degree from University. Work opportunities for working class people have shifted away from reasonably paid skilled or semi-skilled industrial work to much lower paid service and out-of-reach white-collar work. Young people are the ones who suffer the most from the new conditions in the labour market and the traditional transitions from school to work have started to collapse. It is the working class kids that have the most problems finding work. In the Swedish small town where I did my interviews the industrial and electronic companies have moved their production facilities and the small town suffers from mass unemployment. There is a great difference between what young people wants to work with and what opportunities they have on the job market. Young people without higher education have also a longer time to get a job, and to get their own accommodation, compared to their parent’s generation. The change in conditions for youth people have affected working class kids more negatively than kids from middle class backgrounds. On the other hand have the individualization changed the social class structure. It is difficult for all young people today to get their first job, no matter what social background they have. It is increasingly up to the individual to market herself on the job market and to be interesting for employers.

Denna rapport har som syfte att undersöka hur ett urval av kuratorer och skolsköterskor ser på förekomsten av och bakgrunden till ätstörningar. Rapporten bygger på riktade öppna intervjuer till skolsköterskor och kuratorer vid skolor och ungdomsmottagningar som arbetar med ungdomar i åldern 16-19 år. Det tema vi vill undersöka och intervjua respondenterna om är hur massmedia, men även andra bakgrundsfaktorer som självkänsla, föräldrarnas roll samt sociala faktorer kan bidra till ätstörningar. Vi har bearbetat resultatet med hjälp av innehållsanalys. Aktuell forskning anger att dålig självkänsla, dålig relation till föräldrar samt påverkan från media är faktorer som kan medverka till utvecklandet av en ätstörning. I tonåren ingår i regel kroppsfixering och missnöje med kroppens utseende som förstärkande faktor. I intervjuerna med våra respondenter återkommer dessa uppgifter. De flesta av respondenterna upplever att ätstörningsproblematik är ett relativt vanligt förekommande problem på deras mottagningar. Det har visat sig att våra intervjuresultat överensstämmer med aktuell forskning som studerat bakgrunden till ätstörningsproblem. Precis som intervjupersonerna säger, menar forskningen att ätstörningar är en komplex sjukdom där flera komponenter spelar in. Det finns alltså inte ett svar på vad ätstörningar beror på, det handlar snarare om faktorer som tillsammans skapar ätstörningen. Mer förebyggande arbete krävs och i en tidig ålder då detta är ett problem som kryper längre ner i åldrarna.

The most common form of female cancer in Sweden is breast cancer and the primary choice of treatment is surgery. Removing a woman's breasts is not just removing a body part but is also strongly linked to the emotional life. This has psychosocial consequences and the reactions will be different depending on how people perceive health and illness. Factors that matter are both personal experiences and cultural factors such as religion, family, and the own standards and values. It is important that a nurse is aware of cultural factors that may influence the perception of care. The aim of this study was to describe whether, and if so how, the health-related psychosocial situation after breast cancer differ between women of different cultural backgrounds. An additional aim was to discuss what the nurse should focus on during and after breast cancer treatment with respect to these differences. The method was a literature study of 12 scientific articles that were analyzed and put together in different themes. The results show that psychological stress is not rare after breast cancer treatment and various factors that influenced this proved to be altered appearance, decreased intimacy, inadequate social support and sense of hopelessness. Women from western countries stated that the altered appearance gave the greatest psychological stress while women from eastern countries had depressive symptoms as a result of inadequate social support and deficiencies in close relationships. The conclusion was that there are both many similarities and many differences among different cultures in terms of the psychosocial situation after breast cancer treatment. To provide an adequate patient care a nurse should have knowledge about these cultural differences, but still treat each patient as an individual and not as a representative of a specific culture.

The purpose of my study is to examine if the total study results differ between music classes and regular classes. Are there higher grades in music classes? If so, what are the causes for this? I chose to make an inquiry at two schools in different town districts, with music classes. At those schools I also collected data of pupils grades, and was informed by the principals and the music teachers about the activities. The number of respondents were ninety. The inquiry showed that the grades were markedly better in music classes, and that you can see great differences in well-being, parental engagement and ambition level, compared to regular classes. The study gives several factors. The social background has some significance. The group effect of the music playing and the well-being in class has good influence on the grades.

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå. En övergripande slutsats för klientgruppen är åsikten att terapeutens kompetens och personliga egenskaper spelar större roll i upplevelsen av relationen än deras etniska tillhörighet. Resultatet utmynnar i en teoretisk modell användbar vid förståelsen av aspekter som kan ha betydelse för upplevelsen av den terapeutiska relationen vid kulturella möten.

Studiens syfte är att undersöka de faktorer som har format prästers och pastorers religiositet samt att testa om socialiseringsteorin och deprivationsteorin kan appliceras på studiens empiri. För att få svar på frågeställningarna har jag valt att använda mig av kvalitativ metod i form av intervjuer med två pastorer och fyra präster. De sex intervjuerna transkriberades för att sedan lyfta fram gemensamma mönster och teman. Resultatet visar att orsakerna till informanternas religiositet kan vara socialisation, ekonomiska förhållanden, trakasserier, ensamhet, värderingar, känsla av meningsfullhet samt psykisk och/eller fysisk obalans. Slutsatsen av studien är att orsakerna till informanternas religiositet är mångfacetterade men också likartade i vissa sammanhang. Samtliga informanters religiositet tycks ha påverkats av sin sociala omgivning och vissa kan ha påverkats av olika deprivationer. Socialiseringsteorin kan verifieras som en tydlig förklaringsmodell till samtliga informanters religiositet medan deprivationsteorin inte är en klar förklaringsmodell till min empiri.