<p>Sammanfattning</p><p>I dagens mångkulturella samhälle blir det väsentligt att förstå människors olika bakgrund. Skolan är en plats som präglas av kulturell mångfald och därmed är behovet av förståelse för människors olikheter särskilt betydelsefull där. När en individ utvecklar och formar sin identitet i skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet är en viktig del i det som sker när en individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det här arbetet är tudelat och fokuserar dels på att undersöka hur elever med utländsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i skolan, dels hur lärare resonerar angående dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete.</p><p>Syftet besvaras med hjälp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och två lärare. Utifrån den undersökning som har genomförts visar det sig att hem, skola och kamrater i hög utsträckning påverkar en individs formande av en social identitet i skolan. En individs bakgrund är på olika sätt en sammanbindande länk i detta avseende. Det visar sig att elever med utländsk bakgrund många gånger kommer i kläm mellan olika sociala kontexter, i form av exempelvis hem och skola. För att förstå en individ är det väsentligt för en lärare att även ha förståelse för den bakgrund som en individ med utländsk bakgrund kommer ifrån. Det visar sig att det därmed också blir väsentligt att skola och hem samarbetar med varandra.</p>

Syftet med denna jämförande studie är att ta reda på vilka slags svårigheter elever i grundskolans tidigare år kan ha och hur undervisningen för dessa ser ut. Jag har utgått från två skolor i Stockholmsområdet: en ”invandrartät förort” samt en stadsdel i Stockholms innerstad för att även ta reda på hur elevers möjligheter att klara skolans mål påverkas av deras uppväxtmiljö, föräldrars bakgrund och social tillhörighet. Den likvärdiga skolan som beskrivs i skollagen – vad innebär den i praktiken? För att svara på detta har jag genomfört intervjuer med tre lärare och en specialpedagog samt utgått från tidigare forskning inom området och Bourdieus kapitalbegrepp. Ur resultatet framkommer att den specialpedagogiska undervisningen bedrivs utifrån två olika utgångspunkter i de två områdena. ”Innerstadsklassen” arbetar med hjälp av specialpedagog och ”förortsklassen” utan. Jag tolkar mitt resultat som att elevers skolframgång till stor del avgörs av uppväxtmiljö och social tillhörighet. Vilka krav föräldrar ställer på skolan kan också avgöra vilket stöd eleverna får. Studien visar att framför allt skolor i storstadsområdena blir allt mer segregerade, skillnaderna mellan olika skolor ökar kraftigt. Skolresultaten sjunker på de skolor som ”tappar” elever, bland annat till följd av kamrateffekten. Utifrån denna undersökning kan jag inte se att de båda elevgrupperna i studien får samma utbildning. Men studien pekar också på att den likvärdiga skolan är möjlig. Forskning visar att effektiva skolor med gott resultat, trots elever med sämre sociala förutsättningar än andra skolor, lyckas om det finns ett tydligt ledarskap samt om eleverna bemöts med höga förväntningar och respekt. Olika former av utvärderingar av elevers kunskaper är också av stor vikt.

Syftet med denna studie har varit att analysera socialsekreterares erfarenheter av bakomliggande orsaker till att barn i familjer med utländsk bakgrund blir aktuella för utredning enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Studien behandlar skillnader mellan familjer med utländsk bakgrund och familjer med svensk bakgrund vad gäller bakomliggande orsaker för aktualisering hos socialtjänsten. Studien är kvalitativ och grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer. Till grund för analysen har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori använts vilken har kompletterats med begrepp som behandlar migrationsprocess, socialisationsprocess och kultur. Resultatet visar att det inte finns någon större skillnad gällande bakomliggande orsaker för aktualisering beroende på härkomst. Det framkommer att social utsatthet är vanligt förekommande hos de familjer som aktualiseras och då främst i form av ekonomisk utsatthet, boendesituation och arbete. Det som skiljer familjer med utländsk bakgrund från familjer med svensk bakgrund är att de invandrande familjerna har bristande integreringsmöjligheter. Samhällsorientering för de nyanlända ses i denna studie som en tänkbar faktor i bristande integreringsmöjligheter. För att få mer kunskap av informationens betydelse för integreringen i det nya landet ges förslag att vidare forskning bör behandla de nyanländas egen uppfattning kring samhällsorienteringen och dess innehåll. / The purpose of this study has been to analyse social workers experiences of underlying factors to why children in families with an immigrant origin becomes subject for the social services. The study involves differences between families with an immigrant background and families with Swedish background in terms of underlying factors to why they become subjects for the social services. The study is qualitative and based on five semi-structured interviews. The analysis is based on Bronfenbrenners ecological systems theory and has been supplemented by concepts that involve migration process, socialization and culture. The survey reveals that there is no significant difference, in the underlying factors for the cause to become the subject of social services, due to origin. It appears that social deprivation is common among the families that become subject for the social services, mainly in form of economic vulnerability, living situation and work. What distinguishes families with an immigrant background from families with Swedish background is their lack of integration possibilities. Civics for the newly arrived families is seen in this survey as a possible factor in the lack of integration possibilities. To gain more knowledge of the role of information for inclusion in the new country, suggestions for further research are to address the newly arrived families own perception of the civics and its contents.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk (SVA) och specialpedagoger ser på sitt uppdrag när det gäller elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Studien baseras på sex intervjuer med tre SVA-lärare och tre specialpedagoger, från tre olika skolor i en kommun. Intervjuerna transkriberades och analysen, som är gjord utifrån det kategoriska och relationella perspektivet att förhålla sig till specialpedagogik, utgår från studiens tre frågeställningar vilka handlar om uppdrag, kompetens samt om möjligheter och hinder. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner, både SVA-lärare och specialpedagoger, känner att deras uppdrag är otydligt när det gäller arbetet med elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Trots en formell behörighet och ett stort engagemang anser de sig inte heller ha den kunskap som krävs för att kunna bedöma elevernas behov eller vilka insatser som bör göras. Resultatet visar också att SVA-lärarna och specialpedagogerna är medvetna om att elever med utländsk bakgrund, på grund av att ledningen och personalen generellt saknar kunskap, är underrepresenterade i den specialpedagogiska verksamheten. Intervjupersonerna ser här adekvat kartläggningsmaterial, samarbete och fortbildning i olika kulturer, som möjligheter för att kunna upptäcka och sätta in rätt sorts stöd i tid. Samtliga intervjupersoner är dessutom ense om, att eftersom skolan fortfarande inte är redo att inkludera alla elever, är ämnet SVA och den lilla stödgruppen några av förutsättningarna för att elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd, så småningom ska kunna känna sig inkluderade i den ordinarie klassrumsundervisningen.

Studien följer upp vissa delar av Lars Nords avhandling Vår tids ledare (2001). Nord genomförde sina undersökningar 1993, alltså 20 år tidigare än denna studie. Vår studie utgick från frågeställningar om ledarskribenternas egenskaper, deras redaktionella produktionsvillkor och förhållande till de politiska partierna i dag och i jämförelse med år 1993. I studien undersöks även i vilken utsträckning ledartexterna behandlar lokala, nationella och internationella ämnen samt förekomsten av osignerade, signerade och signerade ledare med bylinebild. Studien utgick från teorier om journalistiska produktionsvillkor utformade av Kent Asp, Pamela J. Shoemaker &amp; Stephen D. Reese, Armin Scholl &amp; Siegfried Weischenberg samt Wolfgang Donsbach. Genom en enkätundersökning liknande den Nord genomförde, samt två olika analyser av ledartexter undersökte vi vad som skett på ledarsidorna sedan 1993. Resultatet visade att vissa förändringar skett. Banden till partierna har sannolikt försvagats då en betydligt lägre andel av tidningarna i dag ägs av partier. Dessutom har avsevärt färre ledarskribenter i dag partipolitiska uppdrag. Ledarskribenterna värderar aktualitet och nyhetsorientering i högre grad än 1993 och deras egna intressen styr i stor utsträckning deras ämnesval, vilket inte var fallet i Nords undersökning. Generellt ligger ett stort fokus vid ledarskribenterna i form av hög andel signerade ledare och signerade ledare med bylinebild. Skribenterna refererar också gärna till sig själva i sina texter. Även om skribenterna på många sätt närmat sig kolumnisterna, är den politiska profilen fortfarande ledarsidans djupt rotade skiljemärke. Kårens sammansättning är sig relativt lik och det verkar fortfarande vara främst nationella frågor som behandlas på ledarsidorna.

Syftet med denna undersökning är att utforska på vilka sätt den musikaliska bakgrunden ochden musikaliska identiteten avspeglar sig på yrkesmusiker i deras yrkesutövande, när detavspeglar sig som tydligast och vilken period i deras musikaliska bakgrund som de anser varitmest betydelsefull. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre musiker i olika åldrar. Denmusikaliska bakgrunden, vilka åldrar som varit av störst betydelse och på vilka sätt de anser attderas musikaliska bakgrund skiner igenom i deras instrumentalspel har diskuterats iintervjuerna. I tidigare studier har man konstaterat att den musikaliska bakgrunden har en storinverkan på hur man utför sitt yrke. Miljön och de erfarenheter man fått från sin uppväxtskapar en trygghet som man tenderar att hålla fast vid.Resultatet från denna undersökning visar att samtliga intervjuade anser att den musikaliskabakgrunden har stor betydelse för hur de utför den kreativa process som musikeryrket innebär.Musik som föräldrar och syskon lyssnar på i barndomshemmet visar sig har stor betydelse förhur de identifierar sig musikaliskt, men de sena tonåren visar sig vara av allra störst betydelse.De menar också att det är i tonåren man blir mer självständig och att det är då man börjar tamusiken på allvar, vilket leder till de att ser tillbaka på den tiden som mest betydelsefulla ochutvecklande.Den musikaliska bakgrunden visar sig avspegla sig som tydligast när man spelar i andramusikstilar än den som man är mest van vid.

Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund såsom exempelvis läkare, ingenjörer, jurister, lärare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fått med sig från sina hemländer. Vi vill således se hur deras situation ser ut på den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. Därtill vill vi ta reda på informanternas synpunkter på möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesområde. Vi har använt oss utav en kvalitativ metod. Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering på arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie. I teorikapitlet redovisas Stigma- inkludering, och Strategier för kapitalökning.  I vår studie visar resultatet på att våra informanter upplever svårigheter i sin strävan att nå en optimal arbetsposition som är i linje med deras tidigare utbildning från sitt hemland, och där de många gånger får arbeta med lägre kvalificerade yrken än vad de är utbildade till. Hälften av våra informanter är dock på väg att nå sina önskade positioner på arbetsmarknaden, och andra har redan lyckats med detta med hjälp av ett socialt nätverk. Trots detta tyder resultaten på att många upplever att vägen in till en arbetsmarknadsinkludering är svår, oavsett utbildning eller om man gått en yrkesutbildning i Sverige. En möjligen väg, och ett steg till inkludering på arbetsmarknaden, är att tro på sig själv, kämpa och inte ge upp.  Andra faktorer som kan ha betydelse för hur det går för individer med annan etnisk bakgrund på arbetsmarknaden kan givetvis också hänga samman med om det finns ett socialt nätverk kring dessa människor samt vilken efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. Denna grupp av invandrare med akademisk bakgrund har i regel mindre socialt nätverk än övriga i majoritetssamhället. En möjlig förklaring till detta kan vara att det är ett nytt land med en annan kultur vilket kan innebära att de inte har många andra sociala relationer förutom kontakter med myndigheter och statliga institutioner. Detta kan fungera som en maktmekanism som både kan möjliggöra och begränsa utrymmet på arbetsmarknaden för denna grupp. / This study takes a look at immigrants with an academic background in various specializations such as medical, engineering, law, education, auditing and nursing. The purpose of this paper is to examine the experiences of immigrants with university education from their home countries, using the theoretical concepts of inclusion and strategy to assess their employment situation in Sweden. Furthermore, we have sought to explore informants´ views regarding opportunities to succeed or fail with establishing themselves in qualified occupation. We have used a qualitative method. The chosen theories offer perspectives useful for this study with regards to inclusion in the labor market of immigrants with university education. The theory chapter presents stigma-inclusion and strategies for capital increase.    Our study shows that on the path to inclusion in the labor market our informants experience difficulties in striving to reach their desired occupational positions corresponding to their education level acquired in their home country or through vocational training in Sweden. A step towards inclusion on the labor market is taken by “believing in yourself, struggling and not giving up”.  Also demand on the labor market is of importance, especially for the immigrant group struggling with achieving employment. Half of our informants are about to reach their desired positions in the labor market, while others already have achieved this by utilizing social networks. This strategy may be different from the rest of the population as a more limited social network for this group of immigrants. One possible explanation for this may be that there is a new country with a different culture which may mean that they do not have many other social relations besides contacts with authorities and government institutions. This can act as a power mechanism that can both enable and constrain the labor market for this group.

I uppsatsen kopplas styrdokumentens uppmaning om undervisning kring intersektionalitet med det innehåll som finns i religionskunskapsläroböcker för gymnasiet som publicerats efter gymnasiereformen 2011. Syftet var att studera om läroböckerna tar upp intersektionalitet uttalat eller indirekt och/eller om de olika kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet behandlas var för sig samt i vilka sammanhang det i sådana fall sker. Tre frågeställningar formulerades. Den första handlade om hur gymnasiets religionsläroböcker med utgivning från och med 2011 beskriver förhållandet mellan världsreligionerna och kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Den andra frågan handlade om i vilka andra sammanhang (kapitel) de olika kategorierna beskrivs i läroböckerna. Den tredje frågan gällde vad som tas upp om själva begreppet samt fenomenet intersektionalitet i dessa religionsläroböcker. En genomgång av forskning kring intersektionalitet ledde fram till en definition av begreppet, d.v.s. att kategorier som kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet intra-agerar med varandra och är föränderliga. Kategorierna kopplas också till en maktordning där vissa grupper ses som överordnade och andra underordnade. Den metod som användes vid granskningen var en kvalitativ textanalys utifrån fyra slumpmässigt utvalda läroböcker från fyra olika förlag. Resultatet visade att begreppet intersektionalitet enbart nämns i en av böckerna och att fenomenet intersektionalitet förekommer sparsamt och främst i samband med identitet. I förhållande till världsreligionerna samt etik och moral behandlas de olika kategorierna framför allt var för sig. Kategorin kön utvecklas mest, medan etnicitet och socioekonomisk bakgrund nämns tämligen lite. I böckerna framträder en manlig och heterosexuell norm, men författarna betonar att traditionella mönster ändras allt mer, vilket visar att kategorierna är föränderliga. Studien har visat att styrdokumentens definition av intersektionalitet är smalare än den som anförs i tidigare forskning, vilket kan vara en förklaring till att läroböckerna inte använder sig av ett mer uttalat intersektionellt perspektiv.

In this phenomenographical study I compare how preschool teachers interpret, work with and experience the task of giving parents involvement and influence in the preschool activities. Eight preschool teachers have participated in the study by either taking part in interviews or answering questionnaires. The preschool teachers either work in preschools with a high proportion of children with foreign backgrounds or at preschools with a low proportion of children with foreign backgrounds. The result has shown that the assignment is interpreted in several ways: it is an important but at the same time complex and difficult task to define. The preschool teachers both have similar and different strategies and methods for working with parents' involvement and influence. Furthermore the result has shown that preschool teachers at preschools with a high percentage of children with a foreign background often experience barriers in getting the parents' involved and the result also indicates that these preschools work more intensively to get these parents involved. In preschools with a low proportion of children with a foreign background it seems to work well for the most part and the barriers in parental involvement are few.

Skolans styrdokument påtalar vikten av att vårdnadshavare getts korrekt information samt varit delaktiga i barnets mottagande till grundsärskolan. Dock finns bland skolpersonal ofta en osäkerhet kring i vilken grad föräldrar till barn med utländsk bakgrund verkligen ges möjlighet till detta. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelser av och förhållningssätt till information och delaktighet i mottagandeprocessen till grundsärskolan hos vårdnadshavare till barn med utländsk bakgrund. En specifik frågeställning var föräldrarnas uppfattning om betydelsen av etnisk bakgrund i detta sammanhang. En induktiv tematisk analys genomfördes, baserad på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sex vårdnadshavare från tre olika kommuner i Mellansverige. Framträdande i resultatet var upplevelsen av att alltför mycket ansvar lades på föräldrarna, och att det krävdes att dessa var aktiva, engagerade och hade förmågan att själva söka information. Detta beskrevs många gånger som en kamp, som var utmattande. Föräldrarna upplevde att de i mottagandeprocessen måste föra sitt barns talan, och för att kunna göra detta effektivt behöver man kunna “systemet”. Förmågor som krävs för att få tillgång till information och ges möjlighet till delaktighet sågs inte vara beroende av etniskt ursprung, utan beskrevs snarare som individuella, personliga egenskaper. Dock gavs uttryck för att det ändå finns vissa kulturella skillnader mellan personer med svensk respektive utländsk bakgrund. Resultatet visar på ett behov av att föräldrar ges stöd i att utveckla den kompetens som krävs för att kunna vara genuint delaktiga. Skolan kan underlätta för föräldrar genom att ta initiativet till ökad samverkan med andra instanser kring eleven, exempelvis Habiliteringen. Pedagoger som möter vårdnadshavarna bör ha i åtanke att föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning möter många utmaningar, och att mottagandeprocessen till grundsärskolan endast är en av dessa. En insikt om att processen är tung och svår för föräldrarna och att de behöver bemötas med respekt och förståelse är avgörande.