Denna kunskapsöversikt undersöker relationen mellan begreppet social bakgrund och det fria skolvalet samt hur detta kan relateras till lärarprofessionen. För att undersöka området valdes tio vetenskapliga artiklar ut och granskades för att sammanställa ett resultat. Efter granskning uppenbarade sig olika aspekter relaterat till både samhället och individen. De samhälleliga aspekterna beskriver vi i termer av skolans marknadsföring och segregation medan aspekterna som främst påverkade individen var social klass och etnicitet. Slutsatsen vi drar är att både individen och skolorna är delaktiga aktörer i skolvalsprocessen men på olika sätt. Individens skolval tycks huvudsakligen influeras av hens sociala bakgrund och i många fall även föräldrarnas önskemål. Skolorna lägger sitt fokus på att locka och behålla önskvärda elever. Dessa önskvärda elever är ofta av en specifik social bakgrund och de flesta skolor använder olika strategier för att tillfredsställa dem samt deras föräldrar. På flera sätt visar det sig att skolvalet inte är fritt och att vissa grupper av individer inte får välja i samma utsträckning som andra. Föräldrarnas roll understryks men även läraren som frontlinjebyråkrat står inte helt passiv.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka vad forskning säger om sambandet mellan skolsegregation, det fria skolvalet och hur det kan påverka elevers resultat under skolgången. Vårfrågeställning i arbetet är därmed: “Vad säger forskning om sambandet mellan det fria skolvalet ochskolsegregation?”. Vår metod har bestått av att vi har samlat material från databaser genom olikasökord och därefter sammanställt artiklarna och resultatet av dessa i ett kodningsschema medändamålet att strukturera upp vår materialinsamling. Genom att undersöka material från ett tiotalstudier som behandlar frågor angående segregation, friskolereformen och elevers resultat har vi fåttfram ett resultat som påvisar att den svenska skolan har blivit alltmer segregerad som ett resultat avfriskolereformen. Vi har även fått fram resultat som visar att föräldrars utbildningsbakgrund har enstor inverkan på elevens val av skola och därför blir det “fria skolvalet” inte lika fritt, eftersom detoftast baseras på hur viktigt föräldrarna tycker det är att eleven hamnar på en “bra” skola.Friskolereformen och segregationen har även gjort att elever hamnar på olika skolor utifrån faktorersom hör ihop med socioekonomisk bakgrund och etnicitet, vilket har en betydande roll på elevernasresultat i deras skolgång. Vi har även funnit resultat på att lärare förväntar sig sämre studieresultatfrån elever med låg socioekonomiska bakgrund jämfört med hög socioekonomiska bakgrund. Dettahör även ihop med kön, etnicitet och ens bakgrund. Således innebär detta att en läraresförväntningar på sina elever spelar en avgörande roll för hur elever presterar i skolan. Slutsatsen äratt alla faktorer spelar roll för varandra, där skolsegregationen är ett resultat av friskolereformen ochatt dessa båda faktorer påverkar elever runt om den svenska skolan.

Research shows that girls with a foreign background do not participate to the same extent in club sports as girls of Swedish origin. How this is reflected about sports and health needs to be made visible and investigated. The study is aimed at girls with a foreign background and their motivation linked to the subject of physical education. This is a qualitative study based on semi-structured interviews.The purpose of this work is to investigate how girls with a foreign background witness and experience the subject of sports and health. My questions are “What are the reasons why girls with a foreign background participate or do not participate in sports lessons?” and "How can girls with a foreign background be motivated to participate in the sports lesson?”. The conclusion in this study presented that the reason why girls with foreign backgrounds participate less in physical education is due tosocio-economical factors. Furthermore, the culture and traditional approach which these girls originate from. / Forskning visar att flickor med utländsk bakgrund inte deltar i samma utsträckning i föreningsidrott som flickor med svenskt ursprung. Hur detta avspeglar sig inom ämnet idrott och hälsa behöver synliggöras och undersökas. Arbetet riktar sig mot flickor med utländsk bakgrund och deras motivation kopplat till ämnet idrott och hälsa. Detta arbete är en kvalitativ studie som grundar sig i semistrukturerade intervjuer. Syftet med detta arbete är att undersöka hur flickor med utländsk bakgrund upplever och erfar ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är ”vilka skäl föreligger till att flickor med utländsk bakgrund deltar eller inte deltar på idrottslektionerna?” och ”på vilket sätt kan flickor med utländsk bakgrund motiveras till att vara delaktiga på idrottslektionen?”. Resultatet visade att anledningen till att flickor med utländsk bakgrund deltar mindre på idrottslektionerna beror på socioekonomiska faktorer samt kultur och traditioner som dessa flickor härstammar ifrån. Dessa anledningar i sin tur sänker motivationen till ett aktivt deltagande.

EU:s utbildningsnätverk Eurydices rapport visar att svenska elevers socioekonomiska bakgrund tenderar att påverka skolresultatet i högre utsträckning än EU-genomsnittet. Vi är därför intresserade av att undersöka hur elever upplever sina förutsättningar att nå skolframgång och vidare vilka faktorer som har varit betydelsefulla. Vår studie undersöker också hur elever upplever samhällskunskapsundervisningen. Undersökningen är relevant för vår profession eftersom den förhoppningsvis ger oss förståelse för elevers olika förutsättningar och upplevelser av samhällskunskapsundervisning som bland annat är av betydelse inom ramen för didaktik. Studien är fenomenologiskt inriktad och vilar på Bourdieus kapitalteori, metoden består av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att eleverna påverkas av olika faktorer, en del kan beskrivas med hjälp av utbildningskapital. Vårt resultat lyfter också olika aspekter som eleverna ser som möjligheter respektive svårigheter inom samhällskunskapsundervisningen. Sammantaget fokuserar vårt empiriska underlag på den didaktiska vem-frågan, studien belyser elevernas upplevelser och är en elevfokuserad studie. Studiens resultat kan betraktas som givande både för professionen men också för den enskilda läraren.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka sociala faktorer som påverkar elever som väljer att studera Estetiska programmet Bild och Form på gymnasiet. Genom en kvantitativ metod har en enkätundersökning genomförts vilket har kompletterats av offentlig statistik från Skolverket. Enkäten har delats ut till två klasser som studerar utbildningen Estetiska programmet med inriktning Bild och Form på en kommunal gymnasieskola. Genom att utforma en omfattande enkät har även elevers sociala bakgrund samt framtidsplaner inkluderats i undersökningen. Resultatet visar att elevernas subjektiva upplevelser av faktorer som inverkar i valet främst är deras fritidsintressen, utbildningens utbud av praktiska kurser samt att utbildningen är högskoleförberedande. De sociala faktorer som inte har varit särskilt betydande för valet av utbildning menar eleverna vara lärarnas- och föräldrarnas rekommendationer samt vänners val av utbildning. Vidare kan man utläsa att elever med föräldrar med en högre utbildningsnivå finns överrepresenterade i utbildningen och att utbildningen domineras av kvinnor. Genom att studera sociala mönster som grund till utbildningsval anser jag att man medvetandegör lärarens roll i skolan som till viss del kan bidra med att motverka de skilda utbildningsval som görs beroende på elevers skilda förutsättningar.

Syftet med studien är att undersöka i vilken mån ett urval arbetsuppgifter till skönlitterära texter i läroböcker skapar möjlighet för elever att nå de mål gällande skönlitteratur, som fastställts i läroplanen. Det empiriska underlaget består av de frågor som hör till totalt nio texter ur tre olika antologier för grundskolans senare del. Materialet har bearbetats med en innehållsanalys och analyserats dels utifrån ett receptionsteoretiskt perspektiv och dels utifrån begreppet literacy, litteracitet. Resultatet visar att läroböckernas uppgifter ger eleverna möjlighet att träna flera olika kompetenser, eftersom olika typer av frågor erbjuds till de allra flesta texterna. Brister finns dock då det är en övervikt av frågor som tränar ytlig läsförståelse. Frågor som väckts rör främst lärarens roll, samt i vilken mån det skapas möjligheter även för de svagare eleverna att träna alla aspekter av läsförståelsen.

No description available.

Uppsatsen handlar om de svårigheter och utmaningar som högstadieelever med utländsk bakgrund står inför när de lär sig de naturvetenskapliga ämnena. Uppsatsen handlar även om faktorer som påverkar elevernas lärande i skolan, såsom social och ekonomisk bakgrund och elevernas ålder när de kom till Sverige. Dessutom undersöker den de anpassningar som skolan erbjuder till elever som har svenska som andraspråk för att förstå dessa ämnen och för att uppfylla målen.För att genomföra studien intervjuades elever med utländsk bakgrund för att undersöka vilka svårigheter och utmaningar de stöter på när de lär sig naturvetenskapliga ämnen i skolan och hur dessa ämnen påverkar deras utveckling. Dessutom intervjuades lärare för att undersöka vilka svårigheter och utmaningar de möter i klassen när de undervisar elever med utländsk bakgrund, hur de anpassar lektionen enligt elevers nivåer och vilken roll lärare spelar för att förbättra elevernas nivå och uppnå sina kunskapsmål. Intervjuerna med eleverna och lärarna visade att språket i de naturvetenskapliga ämnena är det största hindret för utländska elevers lärande. Eleverna påpekade att det vetenskapliga språket skiljer sig helt från det språk de utövar dagligen. Lärarna framhöll att de flesta elever undviker att delta i lektionen eftersom de inte har ett ordförråd för de vetenskapliga begreppen. När det gäller anpassningar nämnde lärarna några förslag som gör det lättare för elever med utländsk bakgrund att förstå de naturvetenskapliga ämnena, till exempel att förklara lektioner på det enklaste sättet, att integrera eleverna med utländska bakgrund med de svenskar eleverna i grupper för att eleverna med utländska bakgrund ska lära sig snabbare. Både elever och lärare var överens om att det måste finnas några lärarassistenter som talar utländska elevers modersmål för att göra det lättare för eleverna att förstå de vetenskapliga begreppen.

Denna studie syftar till att kvalitativt undersöka åtta lärares uppfattningar av socioekonomiska faktorers inverkan på läsning och hur de arbetar för att inkludera sina elever i undervisningen oavsett socioekonomisk bakgrund. Studiens teoretiska utgångspunkt härstammar från Pierre Bourdieus teori om kulturellt kapital. De åtta verksamma lärarna undervisar i låg- och mellanstadiet på två olika grundskolor i Borås kommun. Lärarna intervjuades utifrån halvstrukturerade intervjuer och empirin analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet demonstrerade att lärarna var insatta i betydelsen av fenomenet socioekonomiska faktorer och använde sig av liknande samt personliga arbetsmetoder för att inkludera eleverna i klassrummet, oavsett socioekonomisk bakgrund. Resultatet visade att lärarna besitter en medvetenhet om hur socioekonomiska faktorer påverkar elevernas läsutveckling, flertalet lärare ansåg att omgivningen, läroresurser och föräldrarnas engagemang har en betydande roll för hur eleverna presterar i läsningen. För att inkludera och möta eleverna på en jämlik nivå i undervisningen beskrev lärarna att de individualiserar skolarbetet, arbetar frekvent med högläsning i klassrummet och försöker erhålla höga förväntningar på samtliga elever.

Bakgrund: I Sverige finns flera röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund som har kontakt med patienter varje dag. Effektiv kommunikation är en viktig del inom hälso- och sjukvården men ibland finns det brister som kan hämma den effektiva kommunikationen mellan patienter och röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund. Därför är det viktigt att förstärka de olika faktorer som leder till en bra kommunikation genom kompetensutveckling och förbättringsförslag.  Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av kommunikation och informationsöverföring av röntgensjuksköterska med utländskbakgrund vid röntgenundersökningar.  Metod: En empiriskt kvantitativ enkätstudie analyserad med deskriptiv analys. Totalt analyserades 61 enkäter och enkäten bestod av 10 frågor som besvarade studiens frågeställningar. Urvalet av deltagare var inriktat mot patienter som gjorde en röntgenundersökning på röntgenavdelning.  Resultat: I studiens resultat framkom att kommunikationen mellan röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund och patienter fungerar väldig bra. Det var 96,7% av patienterna som inte upplevde några brister i kommunikationen i samband med undersökningar. Majoriteten av patienter (86,9%) kände sig delaktiga under undersökningar. Slutligen, visade enkätstudien att alla patienter (100%) som deltog i studien var nöjda med kommunikationen under undersökningsförloppet. Däremot var det (8,2%) av deltagarna som tyckte att de inte fick vara delaktiga. Slutligen hade deltagarna möjlighet att lämna förbättringsförslag på kommunikationen till röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund. Slutsats: Resultatet av enkätstudien visade att alla patienter som deltog i studien upplevde en bra kommunikation med röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund under undersökningen. Denna bra kommunikation var grundat på patientsnöjdhet, informationsöverföring och patients behov.  Nyckelord: röntgensjuksköterskor med utländsk bakgrund, kommunikation, personcentrerad vård, patientsäkerhet