Syftet med denna studie var att skapa förståelse för hur man kan motivera individer med utländsk bakgrund till att sluta använda tobak. Studien undersökte vilka uppfattningar dessa individer kan ha om tobaksrelaterade hälsorisker och vilka anledningarna kan vara till att dessa individer röker. Metoden som användes är av kvalitativ ansats, som är induktiv och tolkande. Datainsamling skedde med hjälp av systematiska litteraturöversikter som analyserades med hjälp av en metaetnografi. Resultatet visar att individer med utländsk bakgrund underskattar tobaksrelaterade hälsorisker och har en positiv inställning till tobak. Familjeutmaningar, stress, ångest, nöje och lycka är de ledande motiven för tobaksbruk bland dessa individer. Brist på kunskap om tobaksrelaterade hälsorisker leder till mindre motivation till att sluta röka. Slutsatsen av denna studie påvisar att för att kunna motivera individer med utländsk bakgrund till att sluta röka är det viktigt att utveckla insatser för att öka deras kunskaper om tobakens hälsorisker.

Multiculturalism is a current issue in our globalized society, which also the library field must relate to. In the Swedish Library Act from 2014 it is stressed that users with another linguistic background than Swedish shall be prioritized. However, an undifferentiated comprehension of what multicultural services at the library really means prevails, and the underlying values of the concept are rarely questioned. The purpose of this bachelor thesis is to problematize the concept of multiculturalism in a library context, by the identification of ideological patterns in the research discourse. Nine Library- and Information Science research articles that discuss multiculturalism at the public library have been scrutinized, and we found that the articles are dominated by a palpable Western and colonial perspective. Four discourses were identified in the empirical material, which all can be linked to changes in the macro-sociological context. As a theoretical and methodological framework we have chosen Norman Fairclough's critical discourse analysis (CDA) in combination with Homi K. Bhabha's postcolonial theory. CDA focuses on linguistic text analysis, in order to uncover how discourses both influence and are influenced by the social context, while Bhabha's theory questions how Western scholars create an illusion of fixed cultural identities. By combining these theories we wished to problematize the Western knowledge production, and initiate new approaches regarding how to work practically with these issues. Our conclusion is that there are similarities in how Western scholars depict multiculturalism and ethnicity at the library, which might impact the library practice in a negative way.

The purpose of this study is to examine how social workers look at the importance of knowledge of culture in social work. A qualitative interview study was used in which five social workers were interviewed. The results were then analyzed based on previous research and culture as a theoretical framework. The study shows that social workers believe that knowledge of culture is of great importance in their practical social work. Knowledge of culture was seen as a contribute to a further understanding of different circumstances of the clients. Social workers were found to have different views on the extent of their knowledge of culture as some felt that their knowledge is sufficient to be able to perform good social work, while others thought that they are in need of more knowledge. The social workers own culture were seen by some as an important part in meeting with clients, while others were not at all aware of their own culture and its influence on their work. / Syftet med undersökningen är att undersöka hur socialsekreterare ser på betydelsen av kunskap om kulturer i socialt arbete. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts där fem socialsekreterare intervjuats. Resultatet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning samt kultur som tolkningsram. Undersökningen visar att socialsekreterarna anser att kunskap om kultur har en stor betydelse i deras praktiska sociala arbete. Kunskapen om kultur sågs som något som kan bidra till en vidare förståelse av olika omständigheter kring klienterna. Socialsekreterarna visade sig ha olika uppfattning om i vilken grad de ansåg sig ha kunskap om kultur då vissa ansåg att deras kunskap är tillräcklig för att kunna genomföra ett bra socialt arbete medan andra menade att de är i behov av mer kunskap. Slutligen visas att vissa av socialsekreterarna såg sin egen kultur som en viktig del i mötet med klienter medan andra inte alls var medvetna om den egna kulturen och dess påverkan på deras arbete.

The purpose of this study was to interview seven preschool teachers' experiences of meeting refugee children in six Swedish preschools. We wanted to find out the conditions underlying the meeting between the preschool teachers' and the refugee children. From an intercultural perspective, we have investigated how preschool teachers', more or less, address the children in relation to their past experiences and cultural background. In this study, we have applied a hermeneutical approach as a method that has allowed us to interpret the preschool teachers' stories of this phenomenon; the meeting between preschool teachers' and refugee children. Based on these interpretations, we’ve acquired a result that shows that children with a refugee background are received in different ways in Swedish preschool. Secondly, our readings show that there is a variation in how the preschool teachers' choose to highlight the child's previous experiences or not. We can also see a difference in what is regarded as important in the reception of the children. There is a difference in how preschool teachers' meeting with refugee children is conditioned by how they relate to the child’s refugee status and cultural background. Our result shows that the conditions underlying the preschool teachers' meeting with the refugee children is either assimilation into existing preschool frameworks, or accommodation to the child’s present situation with regard to their cultural background.

Bakgrund: Kommunikation är en avancerad process som innefattar utbyte av information och kan ske genom tal, skrift och tecken. En stor del av sjuksköterskans arbete består av att förmedla information, ofta i form av överrapporteringar. Brister i kommunikationen leder lätt till missförstånd och att delar av informationen faller bort, vilket innebär en stor risk för patientsäkerheten. Kommunikationsverktyg är ett samlingsbegrepp för olika mallar som är framtagna för att underlätta och strukturera upp kommunikation. Ett sådant verktyg är SBAR. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva följderna av sjuksköterskors användning av SBAR vid informationsöverföring inom sjukvården, samt att beskriva de valda artiklarnas tillvägagångssätt för datainsamling. Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design och baserades på 11 sökta artiklar. Databaserna Cinahl och Medline via PubMed användes för artikelsökning. Huvudresultat: Resultatet visade att SBAR förbättrade kommunikationen och gjorde den mer lättförståelig och effektiv. Sjuksköterskor blev tryggare i sin yrkesroll och uppfattades vara kunnigare, mer fokuserade och bättre förberedda. Det blev en större medvetenhet bland sjuksköterskor gällande patientsäkerheten och färre incidenter rapporterades. Slutsats: SBAR tycks vara ett lämpligt och effektivt kommunikationsverktyg att använda inom sjukvården, sett både ur ett patient- och personalperspektiv, samt att vårdinstanser bör införa och utbilda sin personal i att använda SBAR. / Background: Communication is an advanced process which includes an exchange of information and can be performed through speech, writing or signs. A big part of the nursing profession is to transfer information, commonly in forms of handovers. Errors in communication can easily lead to misunderstandings and that parts of the information is lost, which can be a grave risk for the patient security. Communication tools are a generic term for templates made to help and structure communication. One of those templates is SBAR. Purpose: The purpose of the following literature study was to describe the progressions of that nurses use SBAR at information transfers within the healthcare industry, and to describe the chosen articles method for gathering data. Method: The literature study had a descriptive design and was based on 11 found articles. The databases Cinahl and Medline through PubMed were used for the search for articles. Main result: The result showed that SBAR improved the communication and made it easier to understand and more efficient. Nurses became more secure in their working role and were perceived as to have more knowledge, more focused and better prepared.There was an improved consciousness among nurses concerning patient security and fewer incidents were reported. Conclusion: SBAR seems to be a suitable and efficient communication tool to be used within the healthcare industry, from both a patient perspective and a staff perspective, and that healthcare agencies should introduce and train their staff in using SBAR.

Den här uppsatsen undersöker om studieprestationen hos studenter med olika socioekonomisk bakgrund påverkas olika av förändringar i nivån på studiemedlet. Vi gör detta genom att använda oss av en serie reformer av det svenska studiemedelssystemet som ändrade incitamenten för studenter att spendera sin tid på arbete eller studier. Aggregerad socioekonomisk bakgrund på lärosätesnivå används för att uppskatta skillnaderna mellan de socioekonomiska grupperna, där lärosäten med en högre andel studenter med stark socioekonomisk bakgrund antas vara mindre beroende av arbetsinkomster och därmed mindre känsliga för förändringar i studiemedlet. Utvecklingen i prestationsgrad för de socioekonomiska grupperna jämförs före och efter reformerna med hjälp av en difference-in-difference regression. Sammantaget ger resultaten stöd för att de socioekonomiska grupperna inte skiljer sig åt i hur deras prestationer i högskolan påverkades av reformerna. / This thesis explores if the academic achievements of students with different socioeconomic backgrounds are affected differently when the level of student aid is changed. We do this by using a series of reforms in the Swedish student aid system that changed incentives for students to spend time working or studying. Aggregate socioeconomic background for universities was used to estimate the differences between socioeconomic groups, where universities with a higher share of students with a strong socioeconomic background are assumed to be less dependent on work-related sources of income and thus less sensitive to changes in the level of student aid. The development of achievement rates in the socioeconomic groups were compared before and after the reforms took place by using a difference-in-differences regression. Overall, the results indicate that the socioeconomic groups do not differ in terms of how their achievements in higher education were affected by the reforms

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med förståelse för de rådande tolkningsrepertoarer i pedagogers tal om inkludering av barn med utländsk bakgrund i förskolans kontext. De frågeställningar som använts för att uppfylla studiens syfte är: Hur talar pedagoger om inkludering av barn med utländsk bakgrund i förskolan? samt Vilka arbetssätt talar pedagoger om för att möjliggöra för kommunikation och delaktighet för barn med utländsk bakgrund som har otillräckliga kunskaper i det svenska språket? Studien har socialkonstruktionism och diskursanalys som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Diskurspsykologi användssom analysmetod med tolkningsrepertoarer, retorik och kategorisering som analysverktyg. I studien har sex verksamma pedagoger intervjuats i förskolans kontext. Resultaten presenteras i två teman Pedagogers talom inkludering av barn med utländsk bakgrund i förskolan samt Arbetssätt för att möjliggöra för kommunikation och delaktighet för barn med utländsk bakgrund som har otillräckliga kunskaper i det svenska språket. Under första resultattemat synliggörs tre tolkningsrepertoarer i pedagogers tal: Det ärpedagogens ansvar att skapa en inkluderande förskola, Olikheter är en tillgång samt Språket är en utmaningi inkluderingsarbetet. Under andra resultattemat synliggörs två tolkningsrepertoarer i pedagogers tal: Attkommunicera och delta är avgörande samt Att inte hänga upp sig på språket. Slutsatsen som vi drar utifrånpedagogernas tal är att det verkar finnas en samsyn kring begreppet kommunikation till skillnad från begreppen inkludering och delaktighet och därmed behöver verksamma pedagoger diskutera dessa begreppför att kunna genomföra ett likvärdigt inkluderingsarbete.

Uppsatsens syfte är att beskriva hur man arbetar med att integrera personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden och vilka problem som kan uppstå. Problemformuleringen grundar sig i hur en enskild kommun ska kunna komma att lösa matchningen av en viss grupp av personer som står utanför arbetsmarknaden med företag på arbetsmarknaden. Personer med utländskbakgrund har det svårt att komma in på arbetsmarknaden trots att personal behövs inom olika yrkesgrupper. Det är in denna uppsats intressant att undersöka hur kommunen arbetar för att etablera dessa personer på arbetsmarknaden. Det empiriska materialet är insamlat via fyra kvalitativa intervjuer med personer inom tre olika områden. Resultatet delas upp i flera olika teman, bland dessa finns kategorierna ”validering”, ”språk och kompetens” samt de olika perspektiven ”arbetstagare” och ”arbetsgivare”. Resultatet visar på hur projektet som undersöks och socialförvaltningen arbetar med etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Resultatet har delats upp i tre delar utefter de informanter som varit med och vad som anses vara relevant för att besvara syftet. Ett genomgående tema som framkommer visar på att språk och kompetens betyder mycket för både arbetsgivare och arbetstagare. Dessutom uppmärksammas validering av kompetens och hur detta fungerar i kommunen i empirin. Sammanfattningsvis beskrivs etableringsprocesser som råder, de problem som existerat på arbetsplatsen och vid rekrytering samt vikten av att ett samarbete mellan aktörer sker. Slutsatserna av resultatet är dels att varje enskild del i etableringen av denna grupp av människor är viktigt. Dels att det är ytterst viktigt att kunna tillämpa helhetsperspektivet när delproblem uppstår. / The purpose of the essay is to describe how the municipality of Luleå works to integrate people with foreign backgrounds in the labor market and why. The problem formulation is based on establishing persons with foreign background in the labor market in the municipality of Luleå. This group of people has difficulties entering the labor market despite this. It is in this essay interesting to examine how the municipality works to establish these people in the labor market. The empirical material is collected through four qualitative interviews with adult people in three different areas. The essay results in several different categorizations, among which are the categories "validation", "language and competence" and the different perspectives "workers" and "employers". The results show how the project under investigation and social administration works with the establishment of new arrivals in the labor market. The result has been divided into three parts, according to the informants and what is considered relevant to answer the purpose. A comprehensive theme that appears shows that languages and competences mean a lot to both employers and employees. In addition, the validation of competence is recognized and how this works in the municipality and in the social administration. In summary, the establishment processes that prevail, the problems in the workplace and recruitment and the importance of cooperation between actors are described. The conclusion of the result is that each individual part of the establishment of this group of people is important, and that it is extremely important to be able to apply the holistic approach when some problems arise.

<p>The social imbalance recruitment has been a current topic for years. Since much research has focused on the higher education's problems with this, this thesis aims to investigate if you are already at the high school choice were influenced by your social background. To get a further dimension to this topic, the French sociologist Bourdieus thoughts on people's possession of, what he calls cultural capital was used, and we made use of it in the sense of parental education. Through a survey conducted in four ninth grades in two municipalities with different characteristics in terms of socio-economic conditions, we asked questions about their choice to high school. What programs did they choose? What factors were important? And which person had influenced them? The results showed a pretty clear dividing line between the pupils who came from homes with strong cultural capital to those who did not in the same sense. Students from these homes selected by an overwhelming majority a study preparatory program, the school's reputation was important and they had parents who were very active along with the student. Students who chose vocational programs, prioritized to a higher degree to begin work after high school, had discussed a lot with their parents but they (the parents) had not otherwise been so active. Conclusions of the study is that it largely follows the previous literature found on the subject, i.e. that the social background largely affects how we choose in specific situations. The parents' influence is great, which is useful for counsellors to know about and make use of in meeting with students and their families in school.</p> / <p>Den sociala snedrekryteringen har varit en aktuell fråga i många år. Eftersom mycket av forskningen har fokuserat på den högre utbildnings problem med detta, syftar denna studie till att undersöka om du redan vid gymnasievalet påverkas av din sociala bakgrund. För att få en ytterligare dimension till detta ämne, använder vi oss av den franska sociologen Bourdieus tankar om människors innehav av, vad han kallar kulturellt kapital, i betydelsen av föräldrarnas utbildning. Genom en undersökning som genomfördes i fyra nionde klasser i två kommuner med olika förutsättningar i fråga om socioekonomiska förhållanden, ställde vi frågor om deras val till gymnasiet. Vilket program har de valt? Vilka faktorer var viktiga? Och vilken person hade påverkat dem? Resultaten visade en ganska tydlig skiljelinje mellan de elever som kom från hem med starka kulturella kapital till dem som inte hade det i samma utsträckning. Studenter från dessa "kulturstarka" hem valde en överväldigande majoritet ett studieförberedande program, skolans rykte var viktigt och de hade föräldrar som var mycket aktiva tillsammans med eleven. Elever som valde yrkesinriktade program, prioriterade i högre grad att börja arbeta efter gymnasiet, hade diskuterat mycket med sina föräldrar men de (föräldrarna) hade inte annars varit så aktiva. Slutsatsen av studien är att det i stort sett följer det tidigare litteratur på området kommit fram till, nämligen att den sociala bakgrunden till stor del påverkar hur vi väljer i specifika situationer. Föräldrarnas inflytande är stort, vilket är användbart för vägledare att känna till och använda sig av i mötet med elever och deras familjer i skolan.</p>