Uppsatsen syftar till att synliggöra de mekanismer som leder till att vissa elever klarar sig mer eller mindre bra i ett distansbaserat skolväsende, visa på dess konsekvenser på lärande och hur det skiljer sig åt beroende på elevens socioekonomiska bakgrund. Studien ämnar således utforska hur lärande påverkas av distansundervisning i rådande pandemi. Mer specifikt försöker den synliggöra skillnader i lärande mellan olika elever med olika bakgrund.  Studiens viktigaste bidrag är att den lyckats visa på att de materiella förutsättningarna inte visar på den variation i elevers socioekonomiska bakgrund som internationell forskning lyft. Därutöver, visar den också till skillnad från tidigare forskning att även elever med hög socioekonomisk bakgrund påverkas i stor utsträckning. Detta kan skådas på nästan samtliga frågor där de uppger mer negativa svar än sina kompisar med lägre socioekonomisk bakgrund.

Syftet med studien är att undersöka de svårigheter och hinder som kan uppstå för utrikesfödda kandidater i rekryteringsprocessen i Sverige samt att försöka belysa fördelar med att ha en utländsk bakgrund.  En kvalitativ studie genomfördes med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med utrikesfödda personer där respondenternas uppfattning och erfarenheter om möjliga hinder eller fördelar i samband med jobbsökningen var i fokus. Det insamlade materialet analyserades med en induktiv tematisk analys. Huvudresultatet påvisade att kandidater utifrån sin utländska bakgrund och perspektiv upplevde både för- och nackdelar. Informanternas svar kategoriserades för att analysera helheten av problemet och trots flera variationer fanns det många  gemensamma drag. Flera respondenter rapporterade hinder och svårigheter men märkte att det också fanns fördelar som kan användas för att förstärka sin position på arbetsmarknaden. Fördelar som sannolikt används för att söka jobb i de företag som har gemensam geografisk affärsinriktning eller samma bakgrund som kandidaten: kultur,  språk eller annat. Resultaten visade också att utmaningarna för de utrikesfödda arbetssökande både bestog av synliga hinder och mindre synliga hinder. Detta kan också ha en betydelse i etableringsprocessen i det svenska samhället för utrikesfödda individer/invandrare. / The purpose of the study is to investigate what difficulties and obstacles may arise for foreign-born candidates in the recruitment process in Sweden and make an attempt to highlight the benefits of having a foreign background. A qualitative study was conducted with six semi-structured interviews with foreign-born people where the interviewers' perception and experience of possible obstacles or benefits in situations with the job search was in focus. The collected material was finally analyzed using an inductive thematic analysis. The main result indicated that candidates based on their foreign background and perspective experienced both advantages and disadvantages. The respondents' answers were categorized to analyze the entire problem and although there were several variations, there were many common features that occurred. Several respondents reported obstacles and difficulties and noticed that there are also benefits that can be used to strengthen their position on the labour market. Benefits most likely used for the application to get the job from the company having the common geographical business direction or background with the candidate: a culture, a language or another specific feature. The results also showed that the challenges for foreign-born candidates consisted of both visible and less visible obstacles. It may have importance as well for the establishment process in Swedish society for foreign-born individuals/immigrants.

Sammanfattning Tidigare studier tyder på positiva reaktioner hos olika typer av sociala integrationsprojekt med sociokulturella och sportliga teman, både nationellt och internationellt (Lindencrona, Ekblad & Blight, 2005). Denna uppsats är en kvalitativ studie som bygger på fem intervjuer med sex olika fotbollsintresserade ungdomar som har deltagit i nattfotboll, som det kallas i Sverige. Syftet med arbetet är att undersöka nattfotbollens betydelse för integration och gemenskap hos ungdomar i det svenska samhället. Eftersom undersökningen fokuserar på studiedeltagares upplevelser har analysens begrepp och teorier valts utifrån respondenternas berättelser. Studien försöker ge svar på frågor om nattfotbollsprocessen kan utvecklas, och i så fall hur, i syfte att den ska bli mer attraktiv för en större grupp av individer över en längre tid. Dessutom försöker uppsatsen visa nattfotbollens betydelse för ungdomar med olika kulturell bakgrund i Sverige, samt hur sambandet mellan nattfotbollen och den sociala integrationen ser ut.   Studiedeltagarnas upplevelser av nattfotbollen visar behovet av olika sociala interventioner inriktade på ungdomar och eventuellt deras närstående. Dessa åtgärder, som genom olika idrottsaktiviteter kan underlätta integrationsprocessen hos en större grupp av individer med olika kulturell bakgrund, stämmer även med tidigare forskning. Undersökningsresultat belyser också nattfotbollen som en attraktiv och bekväm miljö, vilken uppfattas att ha avgörande inflytande på integration och gemenskap hos ungdomar i Sverige. Dessutom framgår av resultatet att nattfotbollen erbjuder reella möjligheter för ungdomar till att bygga nätverk och skapa kamratskap utanför hemmiljön. Detta kan i viss mån motverka segregation och utanförskap på grund av kulturella eller socioekonomiska kriterier, något som ligger i linje med andra relevanta studier om social integration och gemenskap. / Abstract Previous studies suggest positive reactions in various types of social integration projects with socio-cultural and sporting themes, both nationally and internationally (Lindencrona, Ekblad & Blight, 2005). This essay is a qualitative study based on five interviews with six different football-interested youth who have participated in night football, as it is called in Sweden. The purpose of this work is to investigate the importance of night football for integration and community among young people in Swedish society. As the study focuses on participants' experiences, the analysis uses concepts and theories that can better match the respondents' stories. The study aims to answer questions about whether the night football process can be developed, and if so how, in order to make it more attractive to a larger group of individuals over a longer period of time. In addition, the study tries to show the importance of night football for young people with different cultural backgrounds in Sweden, as well as how the correlation between night football and social integration looks like.           Study participants' experiences of night football show the need of diverse social interventions aimed at youth and possibly their relatives. These measures, which through various sports activities can facilitate the integration process of a larger group of individuals with different cultural backgrounds, are also consistent with previous research. Survey results also highlight night football as an attractive and comfortable environment, which is perceived to have a significant influence on integration and community among young people in Sweden. In addition, the results show that night football offers real opportunities for young people to build networks and create friendships outside home environment. This can to some extent counteract segregation and exclusion due to cultural or socio-economic criteria, which is in line with other relevant studies on social inclusion and community.

Akademiska kurser i polisiärt arbete finns på Umeå universitet och Linnéuniversitetet och bedrivs utan inblandning av Polismyndigheten. Kurserna har många sökande och relativt få avhopp. Syftet med studien är att undersöka varför poliser läser akademiska kurser i polisiärt arbetet efter sin polisexamen. Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer med poliser som läser akademiska kurser i polisiärt arbete. Studiens teoretiska ramverk utgår från motivationsteorierna Self-Determination Theory (Deci & Ryan 2019) och Maslows (1987) behovshierarki. Teoretiska förklaringar har också sökts i sociologin där det finns belägg för att familjebakgrund påverkar personers utbildningskarriär. Bourdieus (1979) ”habitus” kan förklara hur människor påverkas av den miljö de växer upp i. Tidigare forskning visar att bristfälliga utbildnings- och utvecklingsmöjligheter för poliser ökar känslan av att inte utvecklas i sitt yrke och att det påverkar motivationen negativt (Holgersson 2005). Forskning om motivation till högre studier visar att drivkrafter finns i både inre och yttre motivation så som egen utveckling och karriärmöjligheter (Boyle & Abdullah 2015, Byrne & Flood 2005). Familjebakgrund är också något som tidigare forskning visar har betydelse för studieval (SCB 2016, Ahrne 2007). Studiens resultat visar att de personer som studera är i varierad ålder och har olika lång erfarenhet av polisyrket samt kommer från olika bakgrunder kopplat till högre studier. De tydligaste drivkrafterna till att studera är inre motivation så som egen utveckling. Besvikelsen över Polismyndighetens ointresse av studierna och hur akademisk kunskap värderas är något som med tydlighet framkom i studien.

Barns olika socioekonomiska bakgrund är ett känsligt ämne idag, där familjens bristande ekonomi påverkar barnets välmående, sociala relationer och kan även orsaka mobbning. Värdegrundsarbetet är ett ständigt arbete där barns rättigheter och möjligheter lyfts, barn behöver bli medvetna om människors olika situationer och levnadsförhållanden. Problemet är att det finns en avsaknad av tidigare forskning hur förskollärare tar hänsyn och arbetar med detta i förskolans verksamheter. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare tar hänsyn till barns olika socioekonomiska bakgrunder och hur förskollärare arbetar med värdegrundsarbete i förskolan kopplat till barns lika värde. Faktorn som ligger i fokus kring barns socioekonomiska bakgrund är familjens bristande ekonomi. Studien har använt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex stycken förskollärare från olika kommuner har intervjuats. Resultatet av studien är att förskollärare tar hänsyn till barns olika socioekonomiska bakgrunder genom att hantera och fixa barnens avsaknad av materiella resurser där förskolan lånar ut bland annat ytterkläder, kläder och nallar. Förskollärare lyfter hur viktigt det är att arbeta med relationsscheman i förskolans verksamhet, eftersom barn oavsett deras socioekonomiska bakgrund inte ska hamna i kläm, riskera utanförskap eller skämmas. Det framkommer även i resultatet att förskollärare rekommenderar olika organisationer för att få stöd med bidrag, utöver den hjälp familjen kan få av förskollärarna och barnhälsoteamet. Resultatet av studien är att värdegrundsarbetet är ett ständigt arbete i förskolan där barns likavärde, rättigheter och möjligheter ligger i fokus. Resultatet visar även att det finns fyra olika arbetssätt i förskolan inom värdegrundsarbete kopplat till barns lika värde. De fyra arbetssätten är: arbetet med böcker, teater och dramatisering, djupdykningar i stunden och att arbetaöversiktligt.

Vår intention är att få ökad förståelse för hur samhällsundervisningens form och innehåll varierar i relation till elevers olika socioekonomiska bakgrunder. Därför blir det också viktigt att undersöka hur elevers olika socioekonomiska bakgrunder påverkar deras skolframgång. Vidare vill vi även få ökad förståelse för vilka möjligheter och utmaningar samhällslärarna möter i samhällsundervisningen med en elevsammansättning som har varierande socioekonomiska bakgrunder. Vi har därför valt att utgå från följande frågeställningar:  - Hur skiljer sig formen och innehållet i samhällskunskapsundervisningen utifrån elevers socioekonomiska bakgrund? - På vilket sätt arbetar lärare kompensatoriskt i samhällskunskapsundervisningen? - Hur påverkar den socioekonomiska bakgrunden elevers möjligheter att uppnå skolframgång?  Följaktligen har vi sammanställt den tidigare forskningen som bland annat visar att skolframgången påverkas av elevers socioekonomiska bakgrund. Dessutom kan en lärares  förhållningssätt och förväntningar påverkas utifrån vilken socioekonomisk bakgrund en elev har. Det finns däremot avsaknad av material kring studiens resterande frågeställningar, vilket har inneburit att kvalitativ forskningsstrategi har använts som tillvägagångssätt för att samla in ytterligare information om ämnet. Genom semistrukturerade intervjuer upplystes vi av andra orsaker som påverkar samhällsundervisningens form och innehåll. Vi kom fram till att lärare i samhällskunskap har olika förväntningar på elever baserat på elevernas socioekonomiska bakgrunder. Vårt resultat visar också att elevers socioekonomiska bakgrunder är den starkaste faktorn jämsides med språket, för att uppnå skolframgång. Elevernas föräldrar och deras utbildningsbakgrund har en stor inverkan på både möjligheter och utmaningar för eleverna i svensk skolkontext.

En förutsättning för att demokratiska länders institutioner ska vara välfungerande och uppfylla sina syften är att allmänheten känner ett förtroende för rättsväsendet. För att skapa och upprätthålla ett samhälleligt förtroende är det således av vikt att kontinuerligt söka fördjupade kunskaper om vilka faktorer som ligger till grund för och påverkar allmänhetens förtroendeför rättsliga institutioner. I gällande studie kommer rapporterat förtroende för rättsväsendet jämföras mellan Sverige och Danmarks invånare. Detta eftersom svenska medborgare över tid har uppgett ett i genomsnitt lägre förtroende för deras lands rättsliga institutioner än danska medborgare i motsvarande mätningar. Med hjälp av ett intersektionellt perspektiv (Lykke 2005), kombinerat med teorin om processuell rättvisa (Tyler 2001) samt stämplingsperspektivet (Lilly, Cullen & Ball 2019), kan denna konsekventa skillnad möjligen förklaras genom demografiska faktorer. Aktuell tvärsnittsstudie testade huruvida skillnader i förtroendet för rättsväsendet i Sverige och Danmark kvarstod efter kontroll för demografiska faktorer. Studien använde datamaterial från European Social Survey år 2018. Resultatet från den multipla regressionsanalysen visar ett samband mellan förtroendet för rättsväsendet och land, varvid det generella förtroendet är högre i Danmark än i Sverige. Sambandet kvarstod även när det kontrollerades för kön, utbildningsnivå samt utländsk bakgrund.

Svenska som andraspråk är ett relativt sett nytt skolämne som tillkom vid mitten av1990-talet. Tanken var att ämnet skulle ge skolelever med utländsk bakgrund detsärskilda stöd och inlärningspedagogik som dessa elever förväntades behöva för att lärasig svenska och för att förstå och integreras i det svenska samhället.Den här uppsatsens primära uppgift har varit att undersöka och diskutera hur deelever som får sig svenska som andraspråk tilldelat, i grundskolans senare år, väljs utoch om elev och målsman har något inflytande. En sekundär frågeställning har varit attundersöka vad lärare och skolledarna tror om svenska som andraspråks framtid somskolämne.Den här uppsatsen har visat att det råder en godtycklighet i urvalsförfarandet och attdet sker på olika sätt på olika skolor och i olika kommuner. Den har även visat attmålsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet.6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrigundervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nästan alla intervjuadenämnde särskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolämnetsutveckling. / Swedish as a second language is a fairly recent school subject thatwas established in the mid 1990’s. The idea was to provide pupils witha foreign background the specific support and pedagogy needed to learnSwedish efficiently and to enhance integration into Swedish society.The primary question of this essay has been to examine and discuss howthe students that are to study Swedish as a second language areselected and if the student or guardian have any influence on thematter.The secondary question has been to examine what teachers and schoolleaders think about Swedish as a second language's future as a schoolsubject.This paper has shown that there is arbitrariness in the selectionprocess. In the schools and municipalities included in the study notonly the process varies but also the selection criteria used. Theguardian and the student had varying degrees of influence over theselection process. Concerning the future of Swedish as a secondlanguage, as a schools subject, show that 6 out of 10 respondentsthought that teaching would become integrated with the school subjectSwedish. The most interesting finding, of this essay, was that almostall intervieweesmentioned the separation of students with a foreign background as adilemma regardless of their views on the school subject as such.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några lärares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sätt att lösa uppgifter påverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lärare med olika bakgrunder och metoden vi använde för att komma fram till vårt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förståelse hos eleverna men klarar inte alltid av det då de själva saknar tillräckliga ämneskunskaper för detta. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att lärarnas ämneskunskaper är avgörande för vilka arbetsmetoder de använder även om arbetsmetoderna inte stämmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara.

Enligt skollagen ska studie- och yrkesvägledning finnas att tillgå från åk 2 för att förbereda barnen till att göra väl underbyggda val i framtiden men det finns inget krav på en person med denna specifika kompetens. Tidigare forskning visar på att individers karriärval påverkas av familj och andra personer i närheten men forskning är i stor utsträckning gjord på unga vuxna. Vi har intresserat oss för barn i 8-års ålder som en marginaliserad grupp. Utifrån detta har syftet att undersöka hur barn i 8-års ålders framtidstankar ser ut kring yrke utifrån deras sociala bakgrund tagits fram. Följande frågeställning har formulerats: Vad ser unga som möjliga yrkesvägar? Hur formas deras tankar? För att finna svar på dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod där sju stycken barn i åtta års ålder har intervjuats. Till vår hjälp har vi använt oss av Gottfredsons teori ”The Theory of Circumscription, Compromise and Self-Creation”, Careership teorin samt utvalda begrepp av Bourdieu för att analysera det empiriska materialet. Teori och tidigare forskning menar att vi är en summa av det liv vi lever och påverkar det liv som ses som möjligt. Vårt resultat visade att barn väljer yrke efter intresse samt självbild. Om man frågar barnen om de kan se några hinder i sina karriärdrömmar svarar de flesta barnen nej men under våra intervjuer får vi en tydlig bild av att dessa tankar påverkas av individer i deras omgivning. / According to the Education Act, guidance and counseling should be available from year 2 to prepare children to make informed choices in the future, but there is no requirement for a person with this specific expertise. Previous research shows that individuals' career choices are influenced by family and other people around them but research is largely made of young adults. We have an interest in children of age 8 as a marginalized group. Based on this, the aim of examining how children of age 8 thoughts for the future looks around the profession based on their social background, has been developed. The following question was formulated: What do young people see as possible career paths? How are their thoughts being formed? To find answers to these questions, we have used a qualitative method where seven children in eight years of age were interviewed. To help us, we have used Gottfredson's theory of "The Theory of circumscription, Compromise and Self-Creation", Careership theory and selected concepts of Bourdieu to analyze the empirical material. Theory and previous research mean that we are a sum of the life we ​​live and affect the life that is seen as possible. Our results showed that children choose the profession after interest and self-image. If you ask the children if they can see any obstacles in their career dreams responds most kids no but during our interviews, we get a clear picture of these thoughts are influenced by individuals in their environment.