Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig själv som musiker här och nu. Det blev många byten av instrument i min musikaliska karriär, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig själv. Vem är jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? Uppväxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stå  på men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad är rätt och vad är fel? Finns det rätt eller fel? Hur har min identitet påverkats av de olika utbildningssystemen?  Jag skapade en enkät för utländska studenter för att ta reda på om jag är ensam om mina upplevelser och därmed fånga eventuella skillnader. Uppväxt och skolgång påverkar  musikers identitet och man bär konsekvenserna av skolningen genom hela livet. Hur påverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat närmare på detta. Påverkas musikers identitet av kön? Hur lätt är det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar på sådana frågor. I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet. Jag har kommit fram till att min identitet är Musiker och Världsmedborgare. Jag är en stolt kvinnlig organist och kan växla mellan olika yrkesroller och instrumenten. Som kyrkomusiker bidrar jag med alla mina kunskaper från olika länder till den musikaliska utvecklingen i Sverige. Det krävs envishet och flitighet för att integreras i det svenska samhället, men belöning är värt mödan.

The aim was to find out teachers in Swedish as a second language in primary schools view on how they work with a language development teaching in a multicultural environment. I did a semi-structured interview where I both made questions before the interview and also used individualized follow-up questions during my interview. I did that because I really wanted to get answers to the subject and the aim of the essay. Two teachers in Swedish as a second language have been interviewed.   The result shows that a holistic approach to language development is important, where great emphasis lies on understanding. Teachers say that communication and interaction are key factors and that it is important with good linguistically appropriate and understandable texts where the words/concepts are learned and used in the right context. / Syftet med studien är att ta reda på uppfattningarna bland lärare i svenska som andraspråk om hur de i grundskolan och mångkulturella miljöer bedriver en språkutvecklande undervisning. En semistrukturerad intervju har genomförts med gjorda frågor både innan intervjun samt individualiserade följdfrågor under själva intervjun. Detta genomfördes för att verkligen få svar på frågeställningarna och syftet. Intervjuerna har gjorts med två lärare i svenska som andraspråk.   Resultatet visar att en helhetssyn på språkutveckling är betydelsefullt, där stor vikt läggs på förståelsen. Lärarna belyser att kommunikation och samspel är centrala faktorer för denna utveckling samt bra språkligt anpassade och lättförståeliga texter där ord/begrepp lärs in och används i sitt rätta sammanhang/kontext.

Avidentifierade jobbansökningar är en relativt ny metod som under de senaste åren fått utrymme på den svenska arbetsmarknaden samt på forskningsfältet. Uppmärksamheten av metoden kommer av den tidigare forskning som visar att betydelsen av faktorer som bland annat etnisk bakgrund, kön och ålder är ibland avgörande för vem som kallas till jobbintervju. Därför åsyftar denna studie att undersöka hur rekryterare värderar och använder denna metod samt vilken betydelse avidentifiering har för rekryteringsprocessens utfall.Studien utgår ifrån ett hermeneutistiskt perspektiv och har en kvalitativ ansats. Med hjälp av en komparativ undersökningsdesign och flerfallsstudie som analysmetod behandlas det empiriska materialet, vilket utgörs av fem semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer skapar tillsammans skapar två fall inom IT och konsultbranschen.Analysen behandlas med hjälp av det teoretiska ramverket vilket består av stämplingsteori samt de analytiska begreppen homosocialitet och etnosocialitet. Detta för att öka förståelsen för hur en sorteringsmetod som baseras endast på formella kriterier, utbildning och arbetslivserfarenheter, fungerar i praktiken. Det har framkommit att vid avsaknaden av faktorerna läggs fokus istället på den individuella kompetensen. Informationen gällande individens kompetens och arbetslivserfarenhet är den del som får mest kritik för att vara för ospecifik. Inom IT branschen har det visat sig att faktorer som ålder och etnicitet är av betydelse vid anställning. Det uppstår även en svårighet då kundinflytandet spelar så stor roll vid rekrytering och skapar en ram av vad som efterfrågas av varje anställd. Det är inte endast avgörande vad rekryterare eller arbetsgivare värderar utan det finns flera aktörer som spelar in vid valet av medarbetare. / Anonymous job applications are a relatively new method that has gained space in the Swedish labor market and the research field in recent years. Research shows that personal attributes are often crucial for who gets called to a job interview. Therefore, this study refers to examine how recruiters evaluate and use this approach and demonstrates the importance that anonymity has to the outcome of the recruitment process.The study is based on a hermeneutic perspective with a qualitative approach and was conducted using a comparative study design, with analysis based on several case studies. The empirical material consists of five semi-structured interviews, which together creates two cases within the IT and consulting industry.During the analysis, a theoretical framework has been presented which consists of the labelling theory and the analytical concepts of homosociality and etnosociality. These three are used to increase the understanding of how a sorting method based only on formal criteria, training and work experience, is used in practice. This has led an employer to focus on individual competency instead of ethnic background, gender or age. However, a problem remains in the industry where age is a determining factor and ethnicity is linked to Swedish language skills. Difficulties also arise when customer influence plays a large role in the recruitment process and this creates a framework of what is expected of every employee. This enables consultants to be adapted depending on the criteria that are necessary for the specific company. It is not only vital what recruiters or employers value but also what the clients wants and expect of the consultants.

Socioekonomisk klasstillhörighet har stor betydelse för systematiska ojämlikheter i individers karriärmöjligheter och de maktstrukturer som råder på den svenska arbetsmarknaden. Denna studie syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och externa avancemangsmöjligheter och hur detta samband i sådana fall ser ut. Studien har för avsikt att belysa individens upplevelse av externa avancemangsmöjligheter, det vill säga möjligheten att avancera i arbetslivet genom att byta arbetsgivare, beroende på individens socioekonomiska bakgrund. Studien kompletterar därigenom tidigare studier om klass och mobilitet på arbetsmarknaden. I studien mäts socioekonomisk bakgrund genom faderns yrke och faderns utbildning. Den teoretiska utgångspunkten är Bourdieus teori om habitus samt Goldthorpes klassteori. Studien baseras på ett riksrepresentativt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010 som analyseras med multinominal regressionsanalys. Urvalet har avgränsats till yrkesverksamma individer mellan 25–55 år. Sambandet i studien kontrolleras för faktorer relaterade till bakgrund, arbete och individuella skillnader som kan tänkas ha betydelse för upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan socioekonomisk bakgrund, mätt genom faderns yrke och utbildning, och upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Däremot har socioekonomisk klass, mätt genom individens eget yrke och utbildningsnivå, större betydelse för upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Det innebär att egen socioekonomisk klass har högst statistisk signifikans, justerat för olika individ- och arbetsrelaterade faktorer. Resultatet visar att ju högre egen socioekonomisk klass individen har, desto större upplevda externa avancemangsmöjligheter. Vidare visar resultatet bland annat att sektortillhörighet har en stark påverkan på sambandet och att individer som arbetar i offentlig sektor har större sannolikhet att uppleva små avancemangsmöjligheter än individer som arbetar i privat sektor.

Elever med utländsk bakgrund presterar generellt sämre i NO-ämnen än elever med svensk bakgrund. Det kan endast delvis förklaras med socioekonomiska faktorer och språksvårigheter. Det är däremot tänkbart att de försämrade resultaten för elever med utländsk bakgrund kan förklaras av normativ exkludering. Syftet med denna studie är att undersöka om läroplanens krav på alla elevers rätt till likvärdig undervisning uppfylls. De frågeställningar som ställs är om identifieringsmöjligheterna för elever med olika etnisk bakgrund har påverkats av kraven i Lpo94 och Lgr11, och om arbetet med skolans värdegrund återspeglar sig i förändringar av läroböckernas illustrationer. Studien är en kartläggning av förekomsten av synliggörande och normativ exkludering genom osynliggörande med fokus på elevernas förutsättningar inför högstadiet. Den består av en kvantitativ kartläggning av vilka som är avbildade i barn- och skollitteratur under 1750–2015 (utifrån etnicitet, kön och ålder). Den ska inte ses som en läromedelsanalys utan snarare som en analys av värderingar visade genom läromedels­inköp. Studien kan påvisa både långsiktiga trender och kortare fluktuationer i såväl andelen avbildade som graden av inkluderande avbildning. Ingen ökad grad av inkludering kunde detekteras under slutet av 1900-talet och under 2000-talet (förutom angående andelen barn i littera­tur för äldre barn). Märkbarapositiva effekter av Lpo94, Lgr11 och de senare årens värdegrundsarbete i skolan kan alltså inte detekteras. Det bör därför krävas nya typer av insatser för att kunna uppnå kravet på likvärdig undervisning för alla elever. / The purpose of this study is to examine if the Swedish ethnocentrism influences the education in biology in Swedish school: if students with different ethnical background have unequal opportunities to identification due to inequality in representation in Swedish school books, and of the current Swedish curriculum Lgr11 and the previous curriculum Lpo94 have had any effect on representation in Swedish school books. Students with non-Swedish ethnical background generally perform less well in science than students with Swedish ethnical background. It can only be partially explained by socio-economic factors or language skills. However, norm-based exclusion could be a major factor. This study focus on normative exclusion through invisibilizing. It reports an intersectional quantitative study of depiction of age, ethnicity, gender and national minorities in Swedish children and school books 1750–2015. It is not an analysis of text books as such but rather an analysis of values shown by purchases of educational material. The analyses revealed both long-term trends and shorter fluctuationsin the degree of depictions as well as in the degree of exclusion/inclusion. The study cannot find any detectable increase in ethnic or gender inclusion during the late 20thand the 21thcentury. Therefore, any significant positive effects of the national Swedish curricula Lpo94 and Lgr11 and the focus of core values (“värdegrund”) can be excluded.

Utomeuropeiskt adopterades studieresultat skiljer sig enligt tidigare studier åt mellan adopterade med olika geografiskt ursprung. Studier har även visat att personer med rasifierade utseenden kan möta stereotypa föreställningar och rasism i utbildningssammanhang. Hur sådana situationer gestaltat sig och hanterats av adopterade med olika studieförmåga är däremot mindre känt. Syftet med föreliggande studie var att, med utgångspunkt i socialpsykologiska teorier om samspel mellan sociala identiteter, stereotyper och studieprestationer, söka fördjupad kunskap om hur adopterade med god studieförmåga har upplevt och hanterat stereotypa föreställningar i utbildningssammanhang. Totalt tio intervjuer med utomeuropeiskt adopterade kvinnor och transpersoner med akademisk examen undersöktes med tematisk analys. Fyra typer av strategier och deras effekter beskrevs; undvikande, accepterande, omorienterande och konfronterande. Dessutom beskrevs avsaknad av strategier och brist på stöd och resurser från omgivningen. Adopterade från Korea hade oftare mött positiva stereotypa föreställningar om sin teoretiska kompetens medan övriga adopterade hade mött negativa stereotypa föreställningar om sin förmåga. Resultatet talar för att inte enbart individuella egenskaper och förhållanden före adoptionen, utan även psykologiska och sociala aspekter i den adopterades nya kontext, kan ha betydelse för adopterades prestationer i utbildningssammanhang. Studien gav uppslag till möjliga interventioner.

The Swedish school system has had a long tradition of equality and later on, equivalence, where the municipalities have a large responsibility as well as freedom in ensuring that children receive an equivalent education. During some time however, results have shown an increased importance of aspects such as family background and residential segregation for the children’s performances and hence a failing equivalence. The research question for this paper is: How do municipalities interpret their national obligation of ensuring equivalence in school? By preforming case studies in three municipalities with three different organizations, written sources and interviews allow for an in-depth analysis of the organizations in relation to equivalence. Looking at the challenges for an equivalent school today in combination with theories about equality in opportunity and equality in outcome, an analytical tool is created which is used to analyze the municipalities in a comparable way. This paper shows how the interpretations of the national obligation of ensuring equivalence in the three municipalities can be understood in regards to two dimensions – to what extent a municipality is compensating for the children’s family background in their organization and if the municipality prioritize an individual or a collective understanding of equivalence in their organization. The paper illustrates how a to vague legislation about equivalence may lead to very different organizations that in turn may threaten the national goal of equivalence.

Sverige är ett mångkulturellt land. Den svenska skolan bör därför utformas på ett sätt som gör att alla oberoende av språklig- eller kulturell bakgrund kan förstå och tillgodogöra sig undervisningen. Elever med utländsk bakgrund klarar sig dock sämre i den svenska skolan än vad elever med svensk bakgrund gör. Uppsatsens syfte är att studera vilka moment, och varför just de upplevs vara svåra inom matematik och so-ämnena för elever med utländsk bakgrund. Vidare undersöks vem som har ansvar för att eleverna ska förstå och ha möjlighet att ta till sig undervisningen och hur gynnsamma förutsättningar kan skapas för eleverna i deras lärandeprocess. Arbetet bygger på en kvantitativ enkätstudie med 338 elever i skolåren 8-9 och en kvalitativ intervjustudie med tre lärare Det framkommer att en dubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som elever med svensk bakgrund upplever de undersökta matematikmomenten vara svåra och att en dubbelt till nära sexdubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som svensk bakgrund upplever att de undersökta so-momenten är svåra. Anledningarna till dessa resultat är huvudsakligen att språk och kunskapande går hand i hand, ämnena kräver ett stort ord- och begreppsförråd, god läsförståelse samt stora förkunskaper. Vidare visar studien att alla lärare har ansvar för elever med utländsk bakgrunds lärande men att huvudansvaret för elevernas språklärande ligger på svenska som andraspråksläraren och modersmålsläraren. Gynnsamma arbetssätt som framträder i studien är bland annat litteraturläsning, ord och begreppsförklaringar i dess sammanhang, tillvaratagandet av elevernas förkunskaper, rekvisitans roll och betydelse för förståelsen.

Bakgrund: I Sverige har var femte elev i skolan utländsk bakgrund. Dessa elever kan ha svårt att finna sin position i skolan och kan därför behöva utökat stöd från skolsköterskor. Tidigare forskning visar att barn uppskattar att vara delaktiga och att det bidrar till hälsa och utveckling. Skolsköterskors kulturella kompetens möjliggör att främja delaktighet hos elever med utländsk bakgrund. Dock saknas tidigare forskning om skolsköterskors arbetssätt för att främja delaktighet hos elever med utländsk bakgrund.  Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskors arbetssätt för att främja delaktighet hos elever 6–19 år med utländsk bakgrund vid hälsobesök. Metod: Beskrivande design med kvalitativ innehållsanalys. En enkät med åtta stycken öppna frågor som besvarats av 117 stycken skolsköterskor yrkesverksamma i Sverige. Resultat: Skolsköterskornas arbetar elevcentrerat utifrån elevens behov och bakgrund. Detta beskrivs som: Att förbereda hälsobesöket och Att ha eleven i fokus. Slutsats: Skolsköterskorna kombinerar kulturell kompetens och ett hälsofrämjande arbetssätt genom befolkningsindividualisering för att främja delaktighet hos elever 6–19 år med utländsk bakgrund. Det framkommer dock en motstridighet i resultatet. Skolsköterskorna beskriver bland annat att de behandlar alla elever lika oavsett barnets bakgrund men att de samtidigt gör särskilda åtgärder när de möter elever med utländsk bakgrund för att främja deras delaktighet. Det kan innebära att skolsköterskornas formella och kliniska kulturella kompetens är otillräcklig och att utbildning inom kulturell kompetens kan vara betydelsefullt. Det kan även vara betydelsefullt att skolsköterskorna integrerar sin kulturella kompetens i sitt hälsofrämjande arbetssätt för att främja delaktighet för elever med utländsk bakgrund. / Background: In Sweden, every fifth pupil in school are of foreign background. These pupils may have difficulties in finding their position in school and society, and may be in need of increased support from the school nurses. Previous research shows that children appreciate participation in their own context and that participation contributes to increased health and development. Cultural skills may improve the promotion of participation in pupils with a foreign background. No previous research on how school nurses work to promote participation for pupils with a foreign background has been identified. Aim: The aim of this study is to describe school nurses approach to promote participation in pupils 6–19 years with a foreign background in health visits. Method: A descriptive design with qualitative content analysis. A survey with eight open questions answered by 117 school nurses in Sweden. Results: The school nurses are working pupil-centered based on the pupil’s background and needs. This is described as: Preparing the health visit and Focusing on the pupil. Conclusion: The school nurses combine cultural skills with health promotion to promote participation in pupils 6-19 years of foreign background. However, there is a contradiction in the results. The school nurses describe, among other things, that they treat all pupils equally regardless of background but at the same time they do specific efforts when encountering pupils of foreign background to promote their participation. This could mean that the formal and clinical cultural skills of the school nurses are insufficient and that education in cultural skills can be significant. It may also be important that the school nurses integrate cultural skills into their health promotion approach to promote participation for pupils with a foreign background.

Studiens syfte är att belysa förskollärares tankar och erfarenheter kring barns kulturella bakgrunder, diskriminering och eventuella samband däremellan. Frågeställningarna som studien svarar på är hur förskollärare ser på kultur och barns kulturella bakgrunder, vilket samspel de upplever krävs i mötet med barn från olika kulturella bakgrunder och hur diskriminering av barn utifrån barnets kulturella bakgrund uppfattas. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade enskilda intervjuer. Urvalet av informanter är sex stycken förskollärare på fyra olika förskolor inom två skilda kommuner. Studiens resultat visar att förskollärarna har en antropologisk syn på kultur där de ser på kultur som något skilt och annorlunda från den svenska. Förskollärarna betonar kompetenser som utifrån Stiers (2009) teori kan förklaras med en interkulturell kompetens, vilket förskollärarna menar krävs i samspelet och mötet med barnen. Förskollärarna uppfattar att diskriminering ständigt sker i förskolan genom att barnen inte får samma möjlighet till förståelse i kommunikationen och på så vis exkluderas. Det framkom även att diskriminering kommer till uttryck i förskolan genom förskollärares val av hur kulturer synliggörs i verksamheten. Ett segregerat arbetssätt, där vissa kulturer och/eller delar av en kultur uppmärksammas, bidrar till att samspelet mellan kulturer osynliggörs. Diskrimineringsbegreppet var av förskollärarna svårdefinierat och syftade istället till en kränkande behandling.