Ett av grundskolans syften är att ge alla elever oavsett social bakgrund, socioekonomisk status och övriga behov samt förutsättningar en likvärdig utbildning. Dock visar denna kunskapsöversikt att långt ifrån alla elever får en likvärdig teknikundervisning. Dessutom behandlas teknikundervisningen ofta som en separat och orelaterad enhet i relation till övriga skolämnen. Teknikämnet ses som en mindre viktig del av elevernas utbildning och är även det ämne med lägsta antal behöriga lärare och minst läromedelsresurser - framför allt i socioekonomiskt utsatta skolor och områden. Vidare påverkar lärarens attityd samt undervisningsmetodik elevernas inställning till ämnets relevans i relation till deras vardag. Det uppkommer även att elever med utländsk bakgrund sällan får läxhjälp eller undervisningsstöd hemifrån på grund av språkliga brister. Även tillgången till läromedelsresurser påverkar elevernas möjligheter till en likvärdig undervisning. Dessa är alla faktorer som påverkar elevernas skolutveckling, lärande, prestationer samt resultat och analyseras närmare i denna kunskapsöversikt.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledare på språkintroduktionsprogram har för det individuella vägledningssamtalet. Utifrån detta utformades följande frågeställningar: vilka är vägledarnas förutsättningar för det individuella vägledningssamtalet med elever med annan kulturell bakgrund? Hur arbetar studie- och yrkesvägledaren med det individuella samtalet för att stötta eleverna i studie- och yrkesvalsprocessen? För att besvara uppsatsens frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med studie- och yrkesvägledare på språkintroduktionsprogram. Tidigare forskning visar att vägledningssamtal utgör en central funktion för studie- och yrkesvägledning och är den plats där framtidsfrågor ges utrymme. Studie- och yrkesval för elever med annan kulturell bakgrund kan innebära utmaningar då eleverna befinner sig i en ny kontext samt kan sakna kunskap om utbildning och arbetsmarknad. För att analysera vägledarnas förutsättningar och hur de arbetar med det vägledande samtalet används begreppen habitus, fält och kapital från Bourdieus sociologiska teori. Begreppet handlingshorisont från Hodkinson och Sparkes careership theory och begreppet levnadsrum från Peavys konstruktivistiska vägledning används även vid analys av empirin. Studien visar att de intervjuade vägledarna trots varierande förutsättningar, arbetar kompensatoriskt genom att informera om utbildning och arbetsmarknad samt samarbetar med andra aktörer i det vägledande samtalet. / Due to the increased cultural differences in schools across Sweden, it has been argued that there is a clash of how different guidance counselors work with language introductory programs. Accordingly, the purpose of this paper is to describe and analyze the prerequisites of guidance counselors in such programs with a focus on individual guidance consultation. The paper adds knowledge to previous research that suggest that consultations are key in the guidance of career and study for individuals coming from abroad. This is because study and career choices for students with different cultural backgrounds can be challenging as students are included in a new context and lacks knowledge about education and the labor market in Sweden. Conducting six interviews with guidance counselors on language introduction programs in Scania region of Sweden, this paper analyzes, using the concepts of action horizon from Hodkinson and Sparkes careership theory and living space from Peavy's constructivist how they work with the guiding conversations, as well as the concepts of habitus, fields and capital drawing on Bourdieu's sociological theory. The study shows that the interviewed guidance counselors, despite different and equal conditions, work compen-satory by informing about education and the labor market and cooperating with other actors in the guiding conversation.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka socioekonomiska faktorer bidrar till intaget av vaccinet mot covid-19 i 13 olika bostadsområden i Stockholm. Författarna av denna uppsats åtar sig undersöka fyra samband med vaccinationsgraden i de utvalda områden, det vill säga samband med utbildning, inkomst, arbetslöshet och utländsk bakgrund. Tidigare forskning i frågan har påvisat motstridiga resultat, dock formas hypoteserna utifrån resultatet som återfinns i majoriteten studier. För att berika diskussionen tas även upp begrepp som institutionell tillit, infodemic och vaccintveksamhet. Metoden består av linjära regressionsmodeller där de oberoende variablerna i form av socioekonomiska faktorer redovisas och konstanthålls i flera kombinationer. Variablerna redovisas först för sig i enkla linjära regressioner, där inkomst och hög utbildning korrelerar positivt med vaccinationsgraden och arbetslöshet och utländsk bakgrund korrelerar negativt med vaccinationsgraden. Vidare görs regressionsmodeller om två och tre oberoende variabler. Överraskande i denna studie är att i detta skede visar sig inkomst ha ett negativt eller icke-signifikant samband med vaccinationsgraden. Även utbildning förlorar sin signifikans till vaccinationsgraden. Däremot behåller utländsk bakgrund sin signifikanta negativa korrelation med vaccinationsgraden. Avslutningsvis diskuteras variablerna i förhållande till den tidigare forskningen. / The purpose of this study is to find out which socioeconomic factors contribute to the intake of the covid-19 vaccine in 13 different residential areas in Stockholm. The authors of the following thesis undertake to research the association of four socioeconomic factors with the degree of vaccination in said areas, that is education level, average income, unemployment and immigrant background. Previous research in the question has shown contradictory evidence, the hypothesis of this study however is formulated in line with the majority of the research. To further enrich the discussion on the topic, notions of institutional trust, infodemic and vaccine hesitancy are considered. Additionally, tests of linear regression models are performed and adjusted in several combinations. Firstly, the independent variables are presented by themselves, where education and income correlate positively with the vaccination degree, whereas unemployment and immigrant background correlate negatively. Furthermore, linear regressions with two and three independent variables are performed. The surprising result here is that income either no longer has a significant correlation or correlates negatively with vaccination degree. Education level also loses its significance. On the other hand, immigrant background withholds its negative correlation with the vaccination degree. Finally, the results are discussed in relation to the prior research.

Chest pain is one of the most common complaints amongst patients seeking urgent medical care at hospitals. Chest pain can be a symptom of serious cardiovascular disease such as acute coronary syndrome (ACS), however, most underlying causes are benign. Risk stratification in early stages of medical evaluation is difficult. As a consequence, many patients with chest pains are unnecessarily admitted to hospitals. There is precedent for using machine learning (ML) to aid in predicting cardiovascular disease. In this thesis, our goal is to investigate the feasibility of using ML as a complement to safely discharge patients. We use data collected by the ‘Clinical Expert Operating System - Chest Pain Danderyd Study’ (CLEOS-CPDS). Several models are developed to predict the risk of ACS following chest pains and for identifying important factors. Our best performing model on the highest risk class uses the random forest algorithm. The model has a recall score of 0.58 on the highest risk class using a subset of the medical history background. It admits 10 out of 12 patients who ultimately suffers from ACS, however, only 7 out of 12 are classified as high risk. Identified important features are mostly known risk factors, some of which are used in current risk calculations. However, less known factors such as chest pain radiation and associated symptoms, are also identified as important. The conclusion is that it is feasible to use a machine learning model to aid in risk stratification of ACS in early stages of evaluation, but that the current model needs improvement. In future work, a larger and more complete dataset with a longer follow-up period of patients may be highly beneficial to improve the model performance and verify the conclusions of this thesis. / En av de vanligaste orsakerna till att patienter söker akut sjukvård är bröstsmärta. Bröstsmärta kan vara ett symptom på livshotande sjukdom såsom akuta koronara syndrom (AKS), vilket innefattar hjärtinfarkt. Men i de allra flesta fall brukar orsakerna vara ofarliga. Det är svårt att bedöma bröstsmärtor i ett tidig skede och som en konsekvens utreds många patienter kanske i onödan, för att inte missa AKS. Vårt mål med den här rapporten är att utreda möjligheten att använda maskininlärning som stöd i riskbedömningen. Vi försöker identifiera viktiga faktorer i ett tidigt skede som kan hjälpa läkare att på ett säkert sätt utesluta allvarlig sjukdom. Detta görs genom att vi utvecklar flera maskininlärningsmodeller och jämför dessa mot varandra. Vi använder oss av data insamlad genom den pågående studien ‘Clinical Expert Operating System - Chest Pain Danderyd Study‘ (CLEOS-CPDS). Modellen bäst på att förutspå hög risk väljs sedan ut och analyseras närmare. Resultatet är en ‘Random Forest‘ modell. Modellen klassificerar åtminstone inläggning i 10 av 12 allvarliga fall, varav 7 av 12 fall klassificeras helt korrekt. Flera välkända riskfaktorer identifieras som viktiga, varav en del, men inte alla, redan ingår i nuvarande riskkalkyler. Vår slutsats är att det finns goda chanser att använda maskininlärning som ett komplement i sjukvården för att kunna utesluta allvarlig sjukdom, men att den nuvarande modellen behöver förbättras. För att säkerställa resultaten från denna rapport och förbättra modellen kan framtida undersökningar med fördel genomföras på mer data i fullständigare skick, samt med längre uppföljningstid på patienterna.

Med tanke på den variationsrikedom som finns bland svenska medborgare är det relevant att arbeta för en ökad mångfald på arbetsplatserna i samhället. Att öka mångfalden och attraktiviteten för polisyrket är ett aktuellt ämne då Polismyndigheten har som ambition att bibehålla den kompetens som mångfald tillför samt för att spegla det samhälle de verkar i. Antagningsstatistik visar att individer med utländsk bakgrund har svårare att klara antagningsprocessen till polisutbildningen till skillnad från individer med svensk bakgrund. Syftet med studien har varit att undersöka om individer med utländsk bakgrund har svårare att klara prövningen till polisutbildningen i Sverige samt jämföra och studera individernfrågeställningas bakgrund för att bilda kunskap och få en ökad förståelse om vad som kan vara meriterande utöver de formella behörighetskraven. Med en huvudfrågeställning samt två underfrågor har empirin formats av en kvantitativ enkätundersökning som bygger på en positivistisk metodansats. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier och begrepp som antar ett sociologiskt perspektiv; Pierre Bourdieus habitus, kulturellt- och socialt kapital samt Paulina De los Reyes och Diana Mulinaris intersektionalitet. Utifrån den insamlade empirin visar studien att individer med utländsk bakgrund har liknande möjligheter att klara prövningen till polisutbildningen i Sverige, som en individ med svensk bakgrund. Respondenterna har liknande bakgrunder, ett liknande habitus, sociala- samt kulturella kapitaltillgångar. Det är svårt att se hur prövningen till polisutbildningen i Sverige förhåller sig till individens multipla identiteter och till begreppet mångfald, då man utifrån ett intersektionellt perspektiv på antagningsprocessen inte kan synliggöra en ojämlikhet mellan individer med svensk- och utländsk bakgrund där man bortsett från att ta hänsyn till att respondenterna kan tillhöra flera kategorier samtidigt. / It is relevant to work towards increased diversity in the society ́s workplaces due to the substantial variation of ethnicities among Swedish citizens. To increase the diversity and attraction towards the police profession is a current subject because Polismyndigheten embodies certain ambitions to withhold the competence that diversity brings, as well as reflecting the society they provide in. Admission statistics shows that individuals with foreign background have a harder time during the admission process in comparison to people with Swedish background. The purpose of this study have been to research why individuals with foreign background have a tougher time to complete that trails of Swedish police education, along with comparing and studying individuals background to gain an improved understanding about what appears to bo admirable in addition to the formal eligibility requirements. The empirical have been formed by a quantitative survey that builds on a positivistic method comprised of a main issue together with two follow-up questions. The results have been analyzed using theories and concepts that assumes a sociological perspective; Pierre Bourdieus habitus, cultural- and social capital, along Paulina De los Reyes and Diana Mulinaris intersectionality. The study shows that individuals with foreign background have similar possibilities regarding completing the trails of Swedish police education in comparison to those of Swedish background, based on the collected empiricism. The respondents have similar backgrounds, similar habitus, social- and cultural capital assets. It is difficult to understand how the trails of police education in Sweden relate to individuals multiple identities in addition to the concept diversity, because of the inability to see an inequality between people with Swedish or foreign background during the admission process based on an intersectional perspective where the respondents could potentially belong to more categories simultaneously.

Sverige tillämpar representativ demokrati och för att de ska fungerar är det viktigt att alla är med och röstar för att välja sina representanter till riksdag, kommun och region. För att ett land ska betraktas som demokratiskt tillämpas allmän och lika rösträtt vilket ger medborgarna likgiltiga möjligheter och rättigheter att delta i politiken och kunna påverka. Å andra sidan har studier visat att ungdomar och personer med utländsk bakgrund röstar i mindre utsträckning jämfört med resterande befolkning. Syftet i studien är att utforska och få en förståelse för hur kommuner i Sverige arbetar och samverkar med andra aktörer för att nå ut och öka valdeltagandet bland unga samt personer med utländsk bakgrund. Utöver det hur arbetar kommunerna med att sprida politisk kunskap och vikten av politisk representation till medborgarna. Empirin i studien har samlats in via en kvalitativ metod, där en semistrukturerade intervjuguide används. De som blev intervjuade var antingen politiker eller personer som arbetade med valdeltagandet i kommunen. Studiens teorier är politisk representation, samverkan och samarbete samt kunskapsöverföring. Studien visar att kommunerna har haft olika insatser för att öka valdeltagandet bland dessa grupper samt att arbetssätten har sett olika ut, de har haft olika möjligheter, motiverat på olika sätt samt haft olika resurser. Utöver detta har de även samverkat med andra aktörer för att öka valdeltagandet. Kommunerna arbetar med att sprida information om vikten av att delta i val där de anser att alla bör vara med och rösta för att kunna göra en förändring i samhället. / Sweden applies representative democracy and for it to work, it is important that everyone participates and votes to elect their representatives to parliament, municipality and region. For a country to be considered democratic, universal and equal suffrage is applied, which gives citizens indifferent opportunities and rights to participate in politics and be able to influence. On the other hand, studies have shown that young people and people with a foreign background vote to a lesser extent compared to the rest of the population. The purpose of the study is to explore and gain an understanding of how municipalities in Sweden work and collaborate with other actors to reach out and increase voter turnout among young people and people with a foreign background. In addition to that, how do the municipalities work to spread political knowledge and the importance of political representation to the citizens. The experience in the study has been collected via a qualitative method, where a semi-structured interview guide is used. Those who were interviewed were either politicians or people who worked with electoral participation in the municipality. The study's theories are political representation, cooperation and collaboration and knowledge transfer. The study shows that the municipalities have had different efforts to increase voter participation among these groups and that the working methods have looked different, they have had different opportunities, motivated in different ways and had different resources. In addition to this, they have also collaborated with other actors to increase voter turnout. The municipalities are working to spread information about the importance of participating in elections where they believe that everyone should participate and vote to make a change in society.

Det framgår tydligt i skolans styrdokument, såväl i skollag som läroplaner, att skolan ska varalikvärdig för varje elev. Trots detta är likvärdigheten omdiskuterad, och skolväsendetkritiseras stort för att inte vara likvärdigt. Individualisering och anpassningar lyfts somviktiga aspekter när det kommer till likvärdig bedömning, vilket gör det desto mer komplextnär klassrummen karaktäriseras av mångfald. Syftet med studien är att undersökauppfattningar om likvärdig bedömning, såväl utmaningar som möjligheter. Studien ämnarföljaktligen att åskådliggöra hur bedömning kan anpassas till en mångfald av eleversolikheter gällande bakgrund, förutsättningar och behov. Detta från både ett elev- ochlärarperspektiv. Följande frågor behandlas: (1) “Vad har eleverna för uppfattningar om hur deblir bedömda?”, (2) “Vad gör bedömning likvärdigt enligt lärarna?” och (3) “Vad finns detför utmaningar med likvärdig bedömning enligt lärarna?”. För att undersöka dessa frågor såhar data samlats in genom å ena sidan kvalitativa intervjuer med 4 gymnasielärare. Å andrasidan genom enkäter utförda på 43 elevrespondenter, detta av både kvantitativ och kvalitativsort. Resultaten visar att eleverna i stor utsträckning anser att bedömningen är likvärdig ochatt den anpassas efter dem, men att vissa elever tycker att lärare borde individualisera i högregrad. Lärarna i studien diskuterar både möjligheter och utmaningar med likvärdig bedömningpå nationell-, skol- och klassrumsnivå. Fynden från empirin visar bland annat att lärare anseratt det behövs en nationell samsyn på likvärdighetsbegreppet, att anpassningar är ett gottexempel för att jobba mot likvärdighet, men att det behövs mer tid och resurser för attsäkerställa anpassningar. Resultaten diskuteras utifrån studiens teoretiska ram, PierreBourdieus teori om “habitus” och begreppet “bias”. Det man kan se är att elevernas habitusstyr hur de uppfattar och värderar den sociala kontexten, i detta fall undervisning ochbedömning. Elever upplever i hög grad att de blir bedömda rättvist och likvärdigt utifrånderas habitus. På klassrumsnivå framhåller flera lärare utmaningen med den subjektivabedömningen. Vidare hör detta i sin tur ihop med bias, där den subjektiva bedömningen utgörvissa förväntningar på vilken nivå elever ligger på. En av studiens slutsatser är att lärare ochelever uppfattar likvärdigheten i bedömningen olika, vad det beror på, föreslås som exempelpå vidare forskning.

Individuals with a foreign background are particularly financially exposed group in society,who are more likely to receive financial assistance. This study investigates long-term welfarerecipients with a foreign background and their path to self-sufficiency from the perspective ofthe social workers. The study answers two main questions: Firstly, what factors contribute tolong-term acceptance of aid among individuals with a foreign background? Secondly, whatdoes social workers' work look like with long-term welfare recipients with a foreignbackground? The study is based on a qualitative methodological approach, through semi-structured interviews with five social workers from various municipalities within theStockholm area who work within their respective units for financial assistance. The empirical data have been processed with thematic analysis, and the presented results havebeen analyzed with the theoretical frameworks of capital theory and empowerment. Theresults of this study show that both individual- and structural factors can contribute toindividuals with a foreign background getting stuck as long-term welfare recipients. Some ofthe factors are, for example, lack of language skills, low education level, segregation, alimited social network and the demands of the labor market. The results also show that socialworkers' work with long-term welfare recipients who have foreign background is mainlyabout motivational work and finding new individual-strengthening ways to help the clientsbreak their dependence on benefits, where the work can be particularly challenging with thistarget group. In conclusion, this study has contributed to an enhanced understanding of along-term welfare recipients among individuals with a foreign background and how socialworkers work in relation to these clients. / Individer med utländsk bakgrund är en särskilt ekonomiskt utsatt grupp i samhället som istörre utsträckning blir aktuella för att erhålla ekonomiskt bistånd. Syftet med denna studie äratt undersöka långvariga biståndstagare med utländsk bakgrund och deras väg ut till egenförsörjning utifrån socialsekreterarnas perspektiv. Studien besvarar de två framtagnafrågeställningarna; Vilka faktorer bidrar till ett långvarigt biståndstagande hos individer medutländsk bakgrund? och Hur ser socialsekreterarnas arbete ut med långvariga biståndstagarehos individer med utländsk bakgrund? En kvalitativ metod är grunden för empirin i dennastudie genom semistrukurerade intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar inomenheten för ekonomiskt bistånd i olika kommuner inom Stockholmsområdet.  Empirin har bearbetats med tematisk analys där det presenterade resultatet sedan haranalyserats med stöd av de två teoretiska utgångspunkterna kapitalteorin och empowerment.Denna studies resultat visar att både individuella och strukturella faktorer kan bidra till attindivider med utländsk bakgrund fastnar i ett långvarigt biståndstagande. Några av defaktorerna är exempelvis bristande språkkunskaper, låg utbildningsnivå, segregation,begränsat socialt nätverk och arbetsmarknadens krav. Dessutom visar resultaten attsocialsekreterarnas arbete med de långvariga biståndstagarna som har utländsk bakgrundfrämst handlar om motiverande arbete och hitta nya individstärkande vägar för att hjälpaklienterna att bryta sitt bidragsberoende, där arbetet kan vara särskilt utmanande med dennamålgrupp. Denna studie har därmed givit ökad kunskap om långvariga biståndstagare blandindivider med utländsk bakgrund och hur socialsekreterare arbetar i relation till dessaklienter.

Bakgrund: Inkludering av barn och ungdomar med utländsk bakgrund är viktigt för att idrotten ska vara inkluderande för alla. Tidigare undersökningar visar att personer med utländsk bakgrund har svårigheter att bli en del av idrott på grund av språkliga brister, föräldrar, kultur, socioekonomisk status och ekonomi. Den tidigare forskningen inom ämnet förklarar intresset av att undersöka idrottsföreningar och RF-SISU Värmlands arbete med inkludering av barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Syfte: Det huvudsakliga syftet med uppsatsen var att undersöka hur idrottsföreningar och RF-SISU i Värmland arbetar med att inkludera utsatta grupper inom idrotten, med fokus på barn och ungdomar med utländsk bakgrund. För att besvara syftet utgick uppsatsen från tre frågeställningar: Hur arbetar idrottsföreningarna i Värmland för ett inkluderande idrottsklimat för barn och ungdomar med utländsk bakgrund? Vilka svårigheter upplever idrottsföreningar med att inkludera barn och ungdomar med utländsk bakgrund? Vilken roll har RF-SISU Värmland i arbetet med inkludering av barn och ungdomar med utländsk bakgrund? Metod: Uppsatsen har utgått från en kvalitativ metod och insamlandet av material skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av fem personer från idrottsföreningar i Värmland som på något vis arbetar alternativt har arbetat med inkludering, samt en person från RF-SISU Värmland. Tematisk analys användes för att ta ut det mest relevanta från intervjuerna kopplat till syfte och frågeställningar. Analysen gav två teman med tillhörande underteman vilket presenteras i resultatet. Resultat: Uppsatsens resultat visade att idrottsföreningarna arbetar med att inkludera barn och ungdomar med utländsk bakgrund på olika sätt. Betydelsen av att verka i ett socioekonomiskt svagare område var viktigt för att locka fler med utländsk bakgrund, och flickor med utländsk bakgrund var en viktig målgrupp att nå ut till. Resultatet visade även att det fanns svårigheter med att inkludera barn och ungdomar med utländsk bakgrund utifrån fyra faktorer. De förkommande faktorerna var föräldrar och ledare med utländsk bakgrund, socioekonomisk status och ekonomiska förutsättningar. RF-SISU Värmlands roll i arbetet med att inkludera barn och ungdomar med utländsk bakgrund visade sig vara i form av stöttning och beroende av idrottsföreningars behov.  Diskussion: Uppsatsens resultat stämmer överens med tidigare forskning gällande påverkan av socioekonomisk status, föräldrar, kulturella skillnader och ekonomiska förutsättningar. Det teoretiska ramverket för uppsatsen med överbryggande socialt kapital och intersektionalitet som perspektiv gav en större förståelse för uppsatsens resultat. Vidare behövs det fortsatt forskning inom området för att få en djupare förståelse om inkludering av barn och ungdomar utifrån andra faktorer som föräldrar och ledare med utländsk bakgrund. / Background: Inclusion of children and youths with a foreign background in sport association is important for sports to be for everyone. Previous research shows that people with a foreign background have difficulties to become a part of sports due to language deficits, parents, culture, socioeconomic status and economy. The previous research within the subject explains the personal interest in investigating sports associations and RF-SISU Varmland´s work to include children and youths with foreign background in organized sports. Purpose: The aim of this study was to examine how sport associations and RF-SISU Varmland work to include vulnerable groups in sports with a focus on children and young people with a foreign background. The essay was based on three questions to answer the overall purpose of the study: How do the sport associations work to include children and youths with a foreign background. What difficulties do sports associations experience with including children and youths with a foreign background?  What role does RF-SISU Varmland have in the work to include children and young people with a foreign background? Method: The study has had a qualitative method and the qualitative semi structured interview was used as the data collection method. A range of five people from sports associations in Varmland who in some way work or alternatively have worked with inclusion, as well as one person from RF-SISU Värmland were selected. Thematic analyzes were used as the analysis method and presented two themes and associated subthemes Results: The results of the study showed the sport associations work to include children and youths in different ways. To operate in a socioeconomically weaker area was important to attract more children and youths with a foreign background, and girls with a foreign background were an important group to reach out to. The results also showed that there are difficulties with including children and young people with a foreign background based on four factors. The factors were parents and leaders with a foreign background, socioeconomic status and economic conditions. RF-SISU Varmland´s role in the work to include children and youths with a foreign background was to support sport associations. Discussion: The results of the study are consistent with previous research regarding the influence of socioeconomic status, parents, cultural differences and economic conditions. The theoretical framework for the study with bridging social capital and intersectionality as perspectives provided a greater understanding of the results. Furthermore, continued research is needed within the area. The research needs to provide a wider perspective and investigate factors as parents and leaders with foreign background.

I takt med lärarbristen har det samtidigt väckts ett intresse för nya typer av läraravlastande yrkeskategorier i svenska grundskolan. Det finns en bred variation på benämningar och uppgifter för denna yrkesgrupp och Heltidsmentorer är en av de tjänster som ingår i denna nya yrkeskategori. En fråga som rimligtvis kan vara svår att ignorera är vad dessa nya tjänster kan innebära för lärare och elever. Syftet med föreliggande uppsats är därför att studera om det har någon effekt och i så fall vilken effekt det har att anställa heltidsmentorer för studieresultatet för elever i årskurs 9 i den svenska kommunala grundskolan. Vidare är också syftet att undersöka om socioekonomisk bakgrund kan ha ett samband med vilken typ av tjänst skolor väljer att anställa. Studien är baserad på variansanalys av registerdata om 99 skolors resultatstatistik. Några av studiens mest intressanta fynd är att det rent generellt inte verkar spela någon roll för studieresultatet vilken typ av avlastande tjänst en skola väljer att anställa. Dessutom verkar det som att ju högre socioekonomisk bakgrund eleverna har på en skola, desto större chans är det att skolan väljer bort läraravlastande tjänster. / At the same time as, and in line with the shortage of teachers, an interest has been aroused in new types of teacher-relieving professional categories in Swedish compulsory schools. There is a wide variety of professional categories and tasks for this role and Full-time mentors are one of the positions included in this new professional category. One question that can reasonably be difficult to ignore is what these new services might mean for teachers and students? The purpose of this thesis is therefore to study whether it has any effect and, if so, what effect it has to hire full-time mentors for the study results for students in year 9 in the Swedish municipal compulsory school. Furthermore, the aim is also to investigate whether socio-economic background may have a connection with the type of position schools choose to employ. The study is based on analysis of variance of register data from 99 Swedish schools. Some of the study's most interesting findings are that, in general, it does not seem to matter what type of relief service a school chooses to hire for students' academic performance. In addition, it seems that the higher the socioeconomic background of students at a school, the greater the chance that the school will opt out of teacher relieving positions.