Syftet med denna studie var att genom kvalitativa forskningsintervjuer ta reda på hur flickor med utländsk bakgrund kan uppleva ett specifikt fotbollsprojekt som syftar till att öka deltagandet bland flickor med invandrarbakgrund. Syftet var även att undersöka vilken betydelse projektet kan ha för dem. Sex flickor med utländsk bakgrund som deltar i det specifika fotbollsprojektet ingick i studien. Av resultatet framkom att flickorna upplever att projektet har haft en stor betydelse för deras självuppfattning. Projektet har gett dem nya möjligheter att lära sig spela fotboll, träffa nya kompisar samt att vara mer fysiskt aktiva. Det framgår även att flickornas motivation till att spela fotboll har stärkts samt att denna ökning av motivation i kombination med den stärkta självuppfattningen kan ha resulterat i att flickorna börjat ta plats i andra arenor som rasterna i skolan och klassfotbollen. / The purpose of this study was to look into how girls with foreign backgrounds can experience a specific football projects that aims to increase the participation in sports among girls with foreign backgrounds. The intention was also to examine what meaning the project can have for these girls. The study was conducted with qualitative interviews and a total of six girls from the specific project participated. The result from the interviews was that the girls experiences that the project has affected their self-concept in a good direction. The football project has given them new opportunities to learn how to play football, meet new friends and to be physically active. Their motivation to play football has also increased .The increase of motivation in combination with the strengthen self-concept may have resulted in the girl feeling confident and motivated enough to participate more in the school breaks and the “class football”.

Sweden is a multi cultural country, where almost twenty percent of the population come from another cultural background. This study examines to what extent people with a foreign origin appear in two local, Swedish newspapers, Barometern and Östra Småland, and what role they are given. Do they appear as foreigners or immigrants or do they figure as any Swede, irrespective of their origin background? We have made a review by studying pictures of people with a foreign origin, based on name and appearance. During the time period, March 1st – April 30 th 2010, there were 2206 articles with pictures of people where 189 of them did show people with a foreign origin. Although, only 22 of these persons occurred in their role as foreigner or immigrant, the remaining majority occurred due to personal character or competence. Thus, the origin background did not matter in the context.

I have in this study examined, through qualitative interviews, how adults with foreign background that are pupils in adult education in Sweden, understand the concepts democracy and dictatorship. Their expressed understandings have been compared with their former life experiences as well as with the aim of the social studies to create a qualitative understanding of essential social concepts. My starting point is theories about the adult in leaning processes. It has been assumed that the adult interprets the world much through former life experiences. I have also relied on the idea that having a qualitative, more scientific, understanding of essential subjects is important for the adult as a member of society and participator in the on-going political debate. It should therefore be a central aim for educators in the social subjects within adult education to support a development of more qualified concept understandings among their pupils. In this study I have used the criterions of dr Roland Severin to define a qualified understanding of concepts. Such an understanding includes richness in meaning, structure, general description of cause and relation as well as the capacity to relate to different levels of abstraction. My conclusion is that the pupils in my study have very individual understandings of the concepts, especially the understandings of democracy. Their expressed understandings of dictatorship are in general less rich in meaning. I have found that their understandings are clearly influenced by former life experiences. In comparison to a qualitative understanding of concepts the pupils’ understandings both have strengths and weaknesses. The main strengths in their understandings lies in that they have structure and focus important meanings of the concepts. The pupils can also express their understandings in a concrete manner. The main weaknesses lay in that they lack sufficient meanings of the concepts to give them a exhaustive description. The pupils also tend to give more of concrete and less of general descriptions of the concepts. I have concluded that to support adult pupils in the development of more qualitative, and therefore more useful, social concepts educators should make use of the pupils’ collective experiences. By doing so more meanings of the essential concepts can be revealed and individual experiences can be connected to those of others to create generality in the pupils understandings.

Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om lärare med utländsk bakgrund och deras möte med den svenska skolan genom deras berättelser. Studien har sin grund i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med förståelsen att mening skapas i interaktion med andra. Berättandet ses här som en handling och en dominerande uttrycksform för identitetsskapande. I avhandlingen lyfts sju lärare fram genom deras yrkeslivsberättelser om den svenska mångkulturella skolan. Studien är en longitudinell undersökning och empirin består av fjorton livsberättelseintervjuer som gjorts i två omgångar med ett till fyra års mellanrum. Med hjälp av livsberättelseansatsen som teoretisk och metodologisk utgångspunkt analyseras följande frågeställningar: Vilka yrkesethos framträder i lärarnas berättelser om möten och relationer i den svenska skolan? Vilka positioner intar och tillskrivs lärarna i sina berättelser? Hur gestaltas legitimitet i lärarnas berättelser? Resultatet diskuteras i relation till teorier och diskurser om skola, lärarprofession, mångkulturella/interkulturella intentioner samt sociala strukturer. Studien visar att lärarna gör identitetsframträdanden i sina berättelser gällande legitimitet. Detta sker genom konstruktion, dekonstruktion och rekonstruktion av yrkesethos. I avhandlingen framkommer indikationer på att det i skolan förutsätts att det är de utländska lärarna som ska anpassa sig efter rådande normer och att toleransen för alternativa förhållningssätt är begränsade. Lärarna positionerar sig i berättelserna genom att både acceptera och göra motstånd mot kraven på konformitet. / The aim of the dissertation is to contribute to an understanding of how immigrantteachers define and construct their identities in a new school context. The study isbased on a social constructional theory with the understanding that purpose iscreated through interaction with others. I see narratives as action and adominating form of expression for identity. In this thesis, seven immigrantteachers and their life stories about professional practices in the Swedishmulticultural education system are focused. The life story approach of studyingteachers´ practices has inspired analysis of the following issues: What kind ofprofessional identities do the teachers perform in their narratives about encountersand relationships in school? How do they position themselves in the stories andhow do others position them? How is legitimacy constructed in their stories?Conclusions from their professional life experiences are situated in Swedishschool contexts and are discussed together with theories and discourses aboutteaching as a profession, multicultural intentions, schools and social structures.The study shows diverse identity performances concerning legitimacy where theteachers perform different constructions, deconstructions, and reconstructions oftheir professional ethos. In the life stories, various positions of acceptance andresistance appear as answers to the demands of conformity.

Denna studie handlar om hur unga män med utländsk bakgrund bosatta i socioekonomisktutsatta områden upplever massmedia och dess föreställning gentemot området de bor i. Studien är kvalitativ genom fokusgruppsintervjuer och berör frågor om hur dessa unga mänmed utländsk bakgrund beskrivs, hur massmedia talar om socioekonomiskt utsatta områdensamt hur massmedia spelar en roll i rapporteringen av dessa ovanstående faktorer. Vi kom fram till att dessa unga män med utländsk bakgrund bosatta i socioekonomiskt utsattaområden upplever att massmedia målar upp och reproducerar en övervägande negativ bild avde och området de bor i. De talar mycket kring sina egna känslor och hur upplevelsernapåverkar dem samt hur de speglar sig i deras liv.

No description available.

Att identifiera barn som omsorgsgivande anhöriga är ett nytt sätt att förstå barns verklighet, och kunskapen och medvetenheten om den här gruppen är fortfarande begränsad både i Sverige och i andra länder. Detta gäller i ännu högre grad för unga omsorgsgivare i invandrade familjer. Det finns idag få studier som belyser situationen för den här gruppen specifikt. Syftet med föreliggande studie var att analysera forskningen om unga omsorgsgivare med fokus på de med utländsk bakgrund. Detta gjordes genom en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar om situationen för invandrade unga omsorgsgivare sammanställdes och analyserades, och där resultatet diskuterades utifrån ett kunskapssociologiskt perspektiv. Resultatet visar att det i de studier som granskats finns en tendens att kulturalisera unga omsorgsgivare i invandrade familjer. Situationen för de invandrade unga omsorgsgivarna, oavsett etnisk tillhörighet, beskrivs vara delvis annorlunda den för unga omsorgsgivare från majoritetssamhället. Även om faktorer såsom socioekonomiska förhållanden anges spela roll är det kulturellt färgade föreställningar om att unga vill och kan ge omsorg till närstående, och att det framför allt är en uppgift för flickor, som framställs ha en avgörande betydelse för unga omsorgsgivare i invandrade familjer. Detta synsätt får också implikationer för hur stödet till den här gruppen föreslås ska utformas. Vidare visar resultatet att det finns en tendens att fokusera på de risker som kan finnas med ungas omsorgsgivande, speciellt då de unga tar över föräldrarnas ansvar och uppgifter. I det granskade materialet lyfts möjliga positiva effekter av invandrade ungas omsorgsgivande fram, men utgångspunkten är de potentiella problem som kan uppkomma i och med de invandrade familjernas anpassning till en ny kultur, vilket i sin tur anges kunna göra unga invandrare till en riskgrupp för en stor mängd omsorgsgivande. / Identifying children as carers is a new way of understanding children's reality, and the knowledge and awareness of this group is still limited in Sweden and in other countries. This applies even more to young carers in immigrant families. There are currently few studies that highlight the situation of this group specifically. The purpose of the present study was to analyse research on young carers focusing on those with a foreign background. This was done through a literature review in which nine scientific articles on the situation of immigrant young carers were compiled and analysed. The result was then discussed from a sociological perspective on knowledge. The result shows that in the articles examined, there is a tendency to culturise young carers in immigrant families. The situation of immigrant young carers, irrespective of ethnicity, is described to be somewhat different from that of young carers from the majority community. Although factors such as socio-economic conditions are stated to play a role, it is culturally coloured beliefs that children are willing and able to give care to their family, and that it is primarily a task for girls, which is stated to play a crucial role for the caregiving of immigrant young carers. This approach also has implications for how the support for this group is proposed to be designed. Furthermore, the result shows that there is a tendency to focus on the risks that may exist with children’s caregiving, especially when children take over their parents' responsibilities and tasks. The reviewed material highlight the possible positive effects of immigrant children's caregiving, but the starting point is the potential problems that may arise with the adaptation of immigrant families to a new culture, which in turn may make young immigrants a risk group for a large amount of caregiving.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka vad fyra musiklärare på högstadiet har för musikalisk bakgrund och hur de använder sig av traditionell västerländsk notskrift i undervisningen. Tidigare forskning tar upp noters likhet med skriftspråk, noters roll i musikundervisning och identitet och förebilder i musik. Som teoretisk utgångspunkt har sociokulturellt perspektiv använts. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra musiklärare i högstadiet och analyserades med tematisk analys. Resultaten visade att noter främst användes i undervisning i trumspel och melodispel på piano och mer sällan i undervisning i sång, gitarr och ackordspel på piano. Det framkom även att de musiklärare som hade en mer populärmusikalisk bakgrund tenderade att använda noter mindre i undervisningen än de med en klassisk bakgrund. Vidare diskuteras ur vilka perspektiv sambandet mellan musikalisk bakgrund och notanvändning kan förstås, praktiska aspekter av att undervisa med eller utan noter och hur musikundervisning speglar noters samhällsstatus. / This study aims to examine the musical background of four music teachers in lower secondary school and how they use traditional Western musical notation in their teaching. Previous research addresses the similarities of musical notation with written language, the role of musical notation in music teaching and identity and role models in music. Socio- cultural perspective has been used as a theoretical starting point. Semi-structured interviews were conducted with four music teachers in lower secondary school and analyzed using thematic analysis. The results showed that musical notation is mainly used in teaching drums and melody playing on piano but rarely when teaching singing, guitar and chord playing on piano. The study also showed that the music teachers who had a more pop musical background tended to use musical notation less in their teaching than those with a classical background. Furthermore, it is discussed from which perspectives the connection between musical background and the use of musical notation can be understood, practical aspects of teaching with or without musical notation and how music teaching reflects the social status of musical notation.

The Swedish Police Authority aims to increase diversity among employees within the authority. This is asserted in the Swedish Police Authority's own policies and action plans, which together with other internal documents are the subject of my qualitative study. The focus of this study is to look at how the use of the concept of diversity has changed within the Swedish Police Authority by using qualitative analysis of ideas and ideological context, the perspective of discursive psychology and neo-institutional theory. The aim is also to find out what is missing out in the current diversity discourse. My study reveals through an examination of a selection of The Swedish Police Authority’s document that there is a discrepancy between the external discourses on diversity and the internal norms that are to be found within the Swedish Police Authority.

The purpose of this study is to investigate how preschool teachers face children who they perceive as children with behavioral problems and how they act in the daily work to prevent and counter violations. The study aims to observe how preschool teachers deal with children who they experience as having behavioral problems in the form of aggression. The study also intends to compare two preschool classes in two municipalities where some residential areas are socio-economically vulnerable. For the collection of empirical data, the study was conducted as a qualitative study consisting of interviews with teachers and observations of children and teachers. The two selected schools were deliberately chosen based on geographical areas with known socio-economic vulnerability. The results predict that the preschool teachers encountered situations where difficulties arise, and which can be considered crucial for the children's biological, cognitive, and emotional development. The difficulties highlighted in this study are analyzed with theoretical concepts such as the punctual and relational perspective, the intercultural perspective and theories of socio-economic impact, conflict management, power and norms, aggression, and more. These theories count as significant developmental aspects in children's critical periods. The results show that the teachers in theory share a common view of the prosocial development work with children who are regarded by the preschool teachers as "children with behavioral problems". Despite this, we found significant contradictions that create a distance between what preschool teachers say they do and what they do in practice. The results of this study also show that preschool teachers use methods and strategies, in which children who are perceived as having behavioral problems get reprimanded, are threatened with punishment, and are made invisible. / Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare bemöter barn som de upplever som barn med beteendeproblem och hur de agerar i det dagliga arbetet för att förebygga och motverka kränkningar och beteendeproblem i form av aggression. Studien ämnar även att jämföra två förskoleklasser i två kommuner där en del bostadsområden är socioekonomiskt utsatta. För insamlingen av empiriska data genomfördes studien som en kvalitativ studie bestående av intervjuer med förskollärare samt observationer av barn och förskollärare. De två utvalda skolorna valdes medvetet utifrån geografiska aspekter med känd socioekonomisk sårbarhet. Resultaten förutspår att lärarna stött på situationer där svårigheter uppstår och som kan anses vara avgörande för barnens biologiska, kognitiva och emotionella utveckling. De svårigheterna som lyfts fram i denna studie analyseras med teoretiska begrepp som det punktliga och relationella perspektivet, det interkulturella perspektivet samt teorier om socioekonomisk påverkan, konflikthantering, makt och normer, aggression med fler. Dessa teorier räknas som viktiga utvecklingsaspekter i barns kritiska perioder. Resultaten visar att förskollärarna i teorin delar en gemensam syn på det prosociala utvecklingsarbetet med barn som av förskollärare betraktas som "barn med beteendeproblem". Trots detta fann vi betydande motsättningar som skapar ett avstånd mellan vad förskollärare säger att de gör och vad de faktiskt gör i praktiken. Studiens resultat visar även på medvetna och omedvetna metoder och strategier som förskollärare använder sig av i bemötandet av barn som upplevs ha beteendeproblem. Barnen blir tillsagda, hotade med bestraffning och osynliggjorda respektive bemötta med positiv uppmuntran.